14.30. 22 Stabilitetsåtgärder vid schakt för byggnad Rekommendationer 20170817

(1)

PM Rekommendationer för val av stabilitetsåtgärder vid schakt för byggnad

Kv Hoppet, Sollentuna kommun

Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se

15U28573

(2)

rsion: 2.0 Godkännandedatum: 2017-08-18 Status: Godkänd drag_i_navet\2015\15U28573\G\Geoteknik\Dokument\PM Rekommendationer vid\15U28573 PM Rekommendationer slutversion.docx Sparat: 2017-08-30

Uppdragsnamn

Kv. Hoppet, Helenelund Hoppet

Sollentuna kommun

Uppdragsgivare Sollentunahem

Sollentunahem Box 6059

192 06 Sollentuna

Vår handläggare Axel Herzog

Datum 2017-08-17

Innehåll

1 Uppdrag ... 2

2 Syfte ... 2

3 Utförda undersökningar ... 2

4 Markförhållanden ... 3

5 Grundvatten ... 3

6 Miljö ... 4

7 Schakt, stabilitet ... 4

7.1 Val av stödkonstruktionstyp ... 5

7.2 Val av tätning mot grundvattentillflöde ... 6

8 Slutsats ... 7

Bilagor

Benämning Beskrivning Antal sidor Daterad

(3)

Uppdrag nr. 15U28573 Sida 2 (7)

Bjerking AB Verktyg: Version: 2.0 Godkännandedatum: 2017-08-18 Status: Godkänd Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\2015\15U28573\G\Geoteknik\Dokument\PM Rekommendationer vid\15U28573 PM Rekommendationer slutversion.docx Sparat: 2017-08-30

1 Uppdrag

Bjerking AB har på uppdrag av Sollentunahem utfört en geoteknisk undersökning på fastigheten Hoppet som underlag för projektering av nybyggnation av flerbostadshus med garage. Det undersökta området ligger i Helenelund, Sollentuna.

Figur 1: Ungefärligt undersökt område markerat med streckad gränslinje. Bild från Eniro 2017-04-06.

2 Syfte

Syftet med föreliggande PM är att redovisa olika alternativ för stabilitetsåtgärder vid grundläggningsarbetena för byggnad och beskrivningen av konsekvenser vid respektive val.

Koordinatsystemet är Sweref 99 18 00 och höjdsystemet som användes är RH2000.

Denna handling är framtagen som underlag för val av vidare utredning och projektering och är inte avsedd att ingå i eventuellt förfrågningsunderlag.

3 Utförda undersökningar

Resultatet av utförda undersökningar framgår av Markteknisk undersökningsrapport - geoteknik med uppdragsnummer 15U28573, daterad 2017-04-21, upprättad av Bjerking AB.

(4)

4 Markförhållanden

Markförhållanden vid Kv Hoppet beskrivs i PM Geoteknik (Sweco, 2016-11-15):

”Utifrån tidigare undersökningar (utförda av Sweco 2016 och Iterio 2015) kan de geotekniska förhållandena översiktligt beskrivas för planområdet.

Sydvästra delområdet med planerade byggnader om 3-12 våningar består av ca 0 - 1,0 meter fyllning på ca 5 – 10 meter siltig sand/ grusig sand.

Sydöstra delområdet med planerade byggnader om 5 våningar består av ca 0 – 1,0 meter fyllning på ca 3,5 – 10 meter siltig lerig sand.

Tidigare geotekniska undersökningar saknas i området där byggnaden med 16 våningar ska byggas.”

Jorddjupen som presenteras i nämnda dokument och som är baserat på SGU:s jorddjupskarta, måste delvis revideras:

Enligt JB-sonderingar som genomfördes av Bjerking (MUR, 2017-04-21) är jorddjupen som störst i nordvästra delen av Kv Hoppet (ca 10 meter, bergnivå på kring +22). Söderut och österut avtar jordmäktigheten och bergnivån ligger i vid den södra och östra gränsen av fastigheten på mellan 5 och 7 meter under mark (på kring +29 respektive +25).

Färdigt golv i det planerade garaget ligger enigt ritningar erhållit av White arkitekter (dat.

2016-12-07) på mellan +28,4 och +30,00 vilket innebär att schaktbotten ligger på kring +28,00 vilket medför att bergschakt kan krävas i delar av arbetsschakten.

Figur 2 redovisar en bild av det planerade undermarkgaraget samt ungefärlig bergnivå på undersökta punkter (se MUR, 2017-04-21).

5 Grundvatten

Mot bakgrund av registrerade grundvattenobservationer, se MUR (2017-04-21), bedöms grundvattennivå i området ligga på mellan +30 och +31.

Den naturliga grundvattenvariationen i respektive grundvattenrör låg under mätperioden på mellan 0,5 till 0,8 meter.

Grundvattenytan är väldig plan och det är svårt att urskilja någon tydlig flödesriktning.

Huvudflödesriktningen kan antas vara riktat mot sydsydöst. Lokala avvikelse pga.

dränerande/infiltrerande infrastruktur förekommer.

Olika hydrogeologiska undersökningar som genomfördes i området (ÅF, 2016-12-09 och WSP, 2017-01-13) visar på en genomsnittlig hydraulisk konduktivitet i jordlagren mellan 5*10^-4 m/s och 1*10^-5 m/s.

(5)

Figur 2: Läge för planerade undermarkgarage(blå färg) samt bergnivåer (vit text).

6 Miljö

Undersökningar av befintliga mark- och grundvattenföroreningar presenteras i PM Huvudstudie Hoppet 1 & Helenelund 7:7 (ÅF, 2016-12-09).

Rapporten visar att det förekommer en PAH-förorening mellan Svalgången 3-7 och järnvägen. Föroreningen påvisas främst på ett djup av 3-5 meter under markytan vilket motsvarar den övre delen av grundvattenzonen.

7 Schakt, stabilitet

För konstruktionen av garaget måste schaktarbeten under marknivån genomföras. För att säkerställa stabiliteten av marken in omgivningen av schakten finns det principiell två tillvägagångssätt:

- Slänt med en stabil lutning

- Stödkonstruktioner (spont, tätskärmar mm.)

Släntlösningen är ekonomiskt fördelaktig. Nackdelen med denna lösning är att den tar mycket plats. Garaget under planerade nybyggnation på västra sidan av arbetsområdet ligger för nära E4 och befintliga ledningar i marken för att släntlösningen ska kunna appliceras. Samma gäller för delen av garaget som ligger i anslutningen till befintliga huset på östra sidan Kv Hoppet (vid Svalgången 4 till 7 och 13 till 14), se Figur 3.

+22,5 +23

+26

+26 +25

+29 +27 +27

+27 +27

+24

+28

+24 +25

(6)

Figur 3: Exempel på områden där en stödkonstruktion krävs av stabilitetskäl (streckade linje).

En annan nackdel av släntlösningen är att slänten inte ge någon flödesmotstånd mot inträngde grundvatten. Vid föreliggande geologi och grundvattenförhållanden skulle det resultera i stor pumpmängder under konstruktionstiden, som för med sig problem som

- Omfattande vattenhantering (pumpning, sedimentering, bortledning) - Vidsträckt omgivningspåverkan på grundvattnet

- Potentiell föroreningstransport/ mobilisation via grundvattnet

Redan idag finns det inte kapacitet i områdets dagvattensystem att ta emot större vattenmängder (muntligt uppgift SEOM).

Kontentan av det ovannämnda är att en stödkonstruktion som omfattar hela schaktens omfång rekommenderas för att minska tillflödet av grundvatten.

7.1 Val av stödkonstruktionstyp

Larssenspont/ tätspont är den vanligast förekommande sponttyp i Sverige. Sponttypen är tätt mellan skarvarna så att tillrinning av grundvatten från sidorna minimeras. Sponttypen är det naturliga valet för huvuddelen av spontlinjen runt planerade arbetsschakten.

I anslutningen till befintliga hus (vid Svalgången 4 till 7 och 13 till 14) och mot E4 kan andra typer av stödkonstruktioner krävas.

Viktiga frågor att ta hänsyn till i samband med detaljprojekteringen är till exempel:

- Är det mera fördelaktig att driva kostsammare rörspont i anslutningen till

Svalgången 4 till 7 då denna kan placeras ca 0,3 m – 0,5 m till befintliga hus eller väljer man den ekonomiskt fördelaktiga tätspont som enbart kan installeras så nära som ca 1 meter från det befintliga huset (minskade möjliga garageyta)?

- Hur förankras eventuella dragstag av stödkonstruktionen i anslutningen till befintlig infrastruktur, t.ex. is anslutningen till Svalgången 4 till 7, där

spontdimensioner såsom installationen av tillhörande dragstag ska anpassas för att undvika kollisioner och skador av grundkonstruktioner av de befintliga byggnaderna.

Kv Hoppet

(7)

- Hur förhindrar man att temporär pumpning orsakar materialtransport (silt) vilket kan leda till sättningar av marken i omgivningen.

- Vilka ledningar måste flyttas/slopas i samband med schaktarbetena.

7.2 Val av tätning mot grundvattentillflöde

En viktig fråga vid val av stödkonstruktion i föreliggande projekt är hur man kan minska tillflödet av grundvatten vid länshållningen i arbetsschakten. Tillrinning via

schaktväggarna är liten vid val av tätspont, kvarstår tillrinningen via schaktbotten.

Två alternativ för tätningen av tillflöde via schaktbotten står till buds:

- A) Dels genom att förlänga sponten ner till fast berg. Förutsättningen är att spontlinjen omfattar hela arbetsschaktens omfång. Genom injektering bakom sponten kan inflödet minimeras ännu mer.

- B) Genom en tät betongplatta som täcker hela schaktbotten. Förutsättningen är även här att spontlinjen omfattar hela arbetsschaktens omfång. Arbetsgången är att vald sponttyp (se punkt 8.1) drivs ner till nedslagningsdjupet. Efter att marken har grävts ur gjuts en tät bottenplatta av betong. Detta sker antingen under grundvattnet eller så hölls grundvattennivån undan temporärt. Bottenplattas överkant motsvara schaktbottennivån. Bottenplattan ska kunna motstå

grundvattnets lyftkraft antingen genom egenvikt (tjocklek) eller genom installation av dragstag. Efter att bottenplattan har härdat, töms arbetsschakten på vattnet.

I bägge fall minimeras grundvattentillflödet till arbetsschakten och det är enbart

länspumpning av nederbörd som behövs. En risk vid alternativ A är att det kan vara svårt att slå ner sponten till berggrunden pga. t.ex. block. Dessutom är det oklart hur mycket inläckage av grundvatten kommer att ske via sprickor i berget. Figur 4 visar en

schematisk bild av de två tekniska lösningar A och B.

Figur 4: Schematisk bild av tekniska lösningarna A och B. Blå linje markera grundvattnet och de röda linjerna stödkonstruktionen. Brun färg mellan berg och stödkonstruktionen vid lösning A framställer tätning mot berg (injektering).

Där bergnivån ligger nära schaktbotten och under grundvattennivån kan det vara aktuell med att sponten måste tätas mot berget även vid lösning B.

Från miljösynpunkten är bägge metoder likvärdiga. Befintliga markföroreningar grävs bort och tas omhand under schaktarbetena. Föroreningstransport via grundvattnet minimeras pga. att grundvattenpumpning minimeras.

(8)

Det behövs en detaljprojektering för att kunna bedöma vilken av lösningarna som är mest ekonomiskt. Vid lösning A krävs större spontlängd och troligtvis injektering. Vid lösning B krävs mindre spontlängd och mindre injektering. Kostnaden för en tät betongplatta tillkommer i lösning B.

8 Slutsats

De presenterade lösningar av stödkonstruktion (se punkt 8.1 och 8.2) innebär följande fördelar:

- Eventuella markföroreningar som enligt ÅF (2016-12-09) förekommer mellan 3 till 5 meter undermark på sydöstra sidan av Kv Hoppet grävs inom schaktområdet bort i sin helhet under schaktarbetena. Förorenade jordmassor kan omhändertas.

Schakt i förorenad mark ska enligt miljöbalken anmälas till kommunens miljökontor.

- Grundvattenpåverkan begränsas till korta tidsperioder under schaktarbeten eller faller helt bort. På det viset minimeras omgivningspåverkan, risken för

mobilisering av markföroreningar samt risken för partikeltransport (silt) och resulterande sättningsskador.

Under förutsättningen att rekommendationer under punkt 8.1 och 8.2 följs anser vi att det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen kommer att skadas vilket innebär att inget tillstånd enligt kap. 11 i miljöbalken måste sökas.

Vi rekommenderar dock att det upprättas ett kontrollprogram för omgivningspåverkan med samma kvalitetsambition som i en tillståndsansökan.

Bjerking AB

Geoteknik

Axel Herzog 010-211 88 85

Axel.Herzog@bjerking.se

Geoteknik

Luigi Credendino 010-211 84 27

Luigi.Credendino@bjerking.se

Granskad av

Bengt Hymnelius 010-211 84 44

Bengt.Hymnelius@bjerking.se