KF C3().

C3().

KF

Verksamheten 1996

Kooperativa förbundet

Innehåll

Kort om 1996

Kooperativa förbundet Koncernchefens kommentar Nyckeltal

Omvärlden och KF

Koncerngemensamma frågor KFs miljöarbete

Personal Gröna Konsum Lågpris

Stormarknader Fackhandel Media

Stödjande verksamheter KF Invest

KF Fastigheter

Förvaltningsberättelse · . Bokslutsuppställningar

Bokslutskommentarer och noter

Styrelsens förslag och revisionsberättelsen Ordförandens kommentar

Medlemsorganisationer Demokratisk organisation Förbundsstyrelse

Verkställande ledning

Föreningsstämma 1997

KFs 98:e ordinarie föreningsst1lmma hålls på Vår gård, Saltsjöbaden, den 6 juni 1997

I 2

3 6 8

JO

16 18

20 22

24 27

30

3 1 32

33

34

37

45 54

55 56

57

58

6o

Kort om 1996

D KF-koncernens försäljning uppgick till30,1 miljarder kronor (31,5 miljarder kronor 1995). Minsk-

ningen, 4,4 procent, beror främst

på avyttringar, strukturförändringar i bakomliggande led samt

en svag försäljningsutveckling för sällanköpsvaror.

D

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 258 miljoner kronor (201). Resultatet för 1995

påver-

kades positivt av realisationsvinster i samband med börsintroduktionen av BT Industries.

D

Detaljhandelsverksamheten redovisar en kraftig resultatökning. Rörelseresultat efter avskrivningar förbättrades med 307 miljoner kronor tillr29 miljoner kronor. Av resultatförbättringen svarade dagligvaruhandeln for 125 miljoner kronor och KappAhl för I33 miljoner kronor.

D

Avkastningen på sysselsatt kapital

minskade från 7,0 procent till6,7 procent, på grund av låga le-

verantörsskulder vid årsskiftet 1996/97.

D KF-koncernen har ytterligare stärkt den finansiella ställningen under 1996. Soliditeten uppgår till 32,4 procent jämfört med 31,5

procent föregående år.

D

Effektiviseringarna och utvecklingsarbetet i KF-koncernen fortsatte under 1996, med tyngdpunkt på flödesorientering. Bland annat har fårskvaruterminaler etablerats med

syfte att genom minskat antalet direktleveranser, rationellare hantering i butik, skapa ett attraktivare erbjudande till konsu-

ment.

D

För

att stödja det pågående utvecklingsarbetet och skapa insikt och förståelse för KFs nya affärslo- gik genomfördes ett koncerngemensamt program, VågSpel96. VågSpel96 är en lärprocess byggd bland annat på företagssimuleringar och omfattar samtliga anställda i detaljhandelsverksarnheten.

D

Under

1996 har sarnarbetet mellan NKL i Norge och KF ytterligare utvecklats. Det mest omfat-

tande åtagandet är den gemensamma utvecklingen av framtidens

stormarknadskoncept. Under 1

996 har FDB i Danmark

ökat sitt deltagande i samarbetet.

Belopp i Mkr

1996 1995 1994 1993 1992

KF-koncernen

Försäljning, exkl moms

30156 31 541 31 965 65 036 58866 Resultat efter finansnetto 258 201'¹ 945 l)l) - 166²¹ -1750²¹

Medelantal anställda 20 235 21 093 22 809 33 606 39 536

Konsumentföreningarna

Försäljning, exkl moms, ej KO AB

13 992 14114 15 023 14 751 16146

Antal föreningar

87 98 99 105 1 15

Antal försäljningsställen, inkl KD AB

1 372 1399 1478 1 518 1735

Antal

medlemmar (i tusental) 2345 2 310 2261 2231 2196

Medelantal anställda, ej KD AB 9 739 10140 11407 12225 13118

1>1995 och 1994

inkluderar resultatandelar

i intresseföretag ^1J inklusive poster av engångskaraktär

l

2

Kooperativa förbundet

KF ekonomisk förening

DETAUHANDEL

Gröna Konsum Stormarknader Lågpris

Fackhandel

Livsmedelsindustri Logistik

Kärnverksamheten i Kooperativa förbundet, KF, är detaljhandel och KF driver idag cirka 65 pro- cent av den konsumentkooperativa detaljhan- deln i Sverige. Verksamheten är indelad i affärs- områden.

DETAUHANDEL

KF driver sammanlagt 782 butiker och stor- marknader i sex dagligvarukedjor och sex fack- handelskedjor.

Dagligvaruverksamheten drivs i tre koncept, Gröna Konsum, Stormarknader och Lågpris.

Gröna Konsum med 450 butiker. Stormarkna- der består av tre kedjor; Obs! med 17 stormark- nader, B&W med 9 och Robin Hood med 16.

Lågpris drivs i två kedjor, Fakta med 28 och Prix med 9 butiker. Beslut togs i slutet av 1996 att överföra Fakta till Gröna Konsum och i början av 1997 beslöts att utreda en konvertering av Fakta till Gröna Konsumbutiker.

Fackhandel drivs i sex kedjor; KappAhl med 143 butiker i Sverige, Norge och Finland, Stor&

Liten med 23, City Stormarknad med 19, Kick' s med 29, Akademibokhandelsgruppen med 30 och Obsl Interiör med 9 butiker.

LIVSMEDELSINDUSTRI

innehåller Juvelbagerierna AB och Kvarn AB Juvel.

DISTRIBUTION & LOGISTIK

sköter varudistributionen på uppdrag av KFs detaljhandel.

KF INVEST

är KFs investmentföretag med uppgift att skapa värdetillväxt i KFs tillgångar utanför kärnverk- samheten.

MEDIA

I Media ingår Rabenförlagen, tidningen Vi, och fackhandelskedjan Akademibokhandelsgruppen samt en i början av 1997 nybildad enhet, KF Tidningsförlag, med branschtidningen Butiks- säljaren, idetidskriften Magasin Kooperatören och företagstidningen Kooperativa Affärer.

KF FASTIGHETER

har till uppgift att tillgodose konsumentkoope- rationens behov av fastigheter och svara för för- valtning och förädling av fastighetsbeståndet.

..

Värdeskapande på nordisk bas

1996 blev ett genombrottsår för det nya KF och för konsumentkooperationens samordnade och integrerade detaljhandel. KF kan nu med tillförsikt utnyttja sin finansiella kraft för

ut~

veckling och expansion. Resultaten i

kärnverk~

samheten ökade med över JOO

MKR,

till ungefar lika delar inom dagligvarukedjorna och

fack~

handeln. Ett omfattande förändrings- och för- nyelsearbete ligger bakom framgångarna. Även om resultaten kommit något senare än planerat framgår att den nya strategi som antogs 1992 skapat effektivitet och bärkraft inför framtiden.

Den har inneburit en vändpunkt för KF och föreningarna.

ÖKAD EFFEKTIVITET

Kooperativ detaljhandel skall skapa mervärde för medlemmarna. För att klara den uppgiften krävs ett ständigt arbete för bättre effektivitet och lägre kostnader. Sedan 1992 har kostnaderna inom KFs detaljhandel sänkts krafrigt och i jäm- förbara enheter minskat med 2,J miljarder i fast penningvärde eller närmare 25 procent.

Effekti~

viseringen under 1996 motsvarar cirka JOO

MKR

och ytterligare kostnadssänkningar genomförs under 1997 med cirka JOO

MKR

inom adminis- trativa funktioner.

Samordningen av affärsverksamheten mellan konsumentföreningar och KF har skapat förut-

sättningar för ett nytt flödesorienterat arbetssätt,

som under 1996 ytterligare utvecklats. Målet är att återta en ledande roll och att erbjuda

med~

lemmar och kunder såväl attraktivare butiker och ökad service som lägre priser.

En ny organisation för sortimentsbyggnad och inköp har införts med kategoriteam som ansvarar för hela varuflödet från leverantör till

kund. Stora satsningar görs

på utveckling av IT- stöd. Med Catman (Category Management) kan försäljningsstatistiken brytas ner på artikelnivå för varje kategori/varugrupp och fördelas per försäljningsenhet och leverantör. Det ger möjlig- heter att fokusera på lönsamma produkter, följa upp butiksaktiviteter, skapa effektivare sam- arbete med leverantörer medmera. En fortsatt effektivisering av distributionen genomförs, bland annat genom att vissa enheter avvecklas, vilket sänker kosmaderna i hela distributions- systemet. Inom specialvaruområdet har ökad terminalisering i stället för direktleveranser börjat införas under 1996.

Två färskvaruterminaler har öppnats

i

Malmö och i Stockholm och dessa har gett goda resultat med förenklade rutiner i butik, högre service- grad mot kund och färskare varor för konsu- menten.

Ytterligare ett led i effektiviseringen är

över~

föringen av AB Goman-Produkter till KF Invest.

Avsikten är att via avyttring av hela eller delar av företaget skapa en ny ägarstruktur och därmed tillgång till

en vidgad marknad.

MOT EN LÄRANDE ORGANISATION

Avgörande för vår förmåga att skapa värde för medlemmarna är utveckling av alla medarbeta- res kunskaper och engagemang i uppgiften att möta medlemmarnas krav och önskemål. Under hösten 1996 och våren 1997 genomfördes en koncerngemensam Iärprocess; VågSpel96. Avsik- ten är att hos 19 ooo anställda skapa insikt och en djupare förståelse för KF s nya affärslogik och dess möjligheter.

VågSpel96 har fatt betydligt bättre genomslag än de traditionella informationskanalerna. De

3

4

Värdeskapande på nordisk bas

ekonomiska sammanhangen tydliggörs och för- ståelsen ökar för hur vardagliga beslut och hand- lingar av alla i organisationen har betydelse för hur det går för foreraget som helhet. Även ledar-

s

kapet har utvecklats genom att chefer har fått ökade erfarenheter av och nya insikter om kom- munikation och lärande. En fortsättning plane- ras under

1997

för att på liknande sätt öka kun- skapen om det konsumentkooperativa företagets ide och värderingar.

FÖRSTÄRKT ERBJUDANDE

Kortet MedMera och det till kortet knutna Pre- mieprogrammet är ytterligare ett sätt att förstär- ka erbjudandec till medlemmarna. Under

1996

har MedMera haft en mycket positiv utveckling och antalet MedMera-konton visar en fortsatt hög tillväxt. Antalet innehavare av kortet Med- Mera var vid årsskiftet

1996/1997

cirka

²

miljo- ner. Av dessa

~r

cirka

1,8

miljon anslutna till Pre- mieprogrammet. Förhandsinsättningarna på MedMera-komon ökar starkt. Även medlem- marnas insättningar i KF Sparkassa ökar.

NORDISK INTEGRATION

Konsumentkooperationen har sedan länge det mest utvecklade samarbetat över gränserna i Norden. Importsamarbetet på livsmedelsom- rådet startade redan

1918.

Sedan början av

1990-

talet sker en snabb ekonomisk integration över- lag mellan de nordiska länderna. Såvälleveran-

törer som detaljhandelsforetag agerar i dag strategiskt med utgångspunkt från en nordisk marknad.

Den nordiska dagligvarumarknaden omsätter drygt

300

miljarder

SEK.

Tillsarhmans har kon- sumentkooperationen i Sverige, Norge, Dan- mark och Finland störst marknadsandel, vilket är unikt i Europa.

Sedan

1993

har omfattande arbete lagts ned på att fördjupa samverkan, framför allt mellan NKL i Norge och KF. Under

1996

har samarbe- tet ytterligare utvecklats och omfattar idag ett tiotal olika områden. NKL är delägare i Kapp- Ah! och driver med franchiseavtal KappAhl- butiker i Norge. Forbrukersamvirkets, norska konsumentkooperationen, medlemskort kan användas i alla KappAhl-butiker i Norge. Över- enskommelse har träffats med NKL att samord- na KF Interiör med nio varuhus i en norsk- svensk möbelkedja. Det under

1996

mest omfat-

tande samarbetet mellan KF och NKL är den gemensamma utvecklingen av ett nytt stormark- nadskoncept. FOB i Danmark har under

1996

i allt större grad tagit del i samarbetet.

Att utveckla en djup och nära affiirsmässig samverkan över gränserna är idag den nordiska kooperationens främsta utmaning. Som helhet

är positionen på nordisk bas stark men den mås-

re utvecklas och struktureras för att öka värde- skapandet för medlemmarna och därmed befästa styrkan i varje land. Önskvärt

är

att det ökade samarbetet också kan omfatta Finland.

KONSUMENTINTRESSET SKA STYRA

Utvecklingen av genmodifierade liv

smedel ger

producenter många möjligheter att förändra egenskaper hos mikroorganismer, växter och djur. För konsumenter kan detta innebära såväl oönskade

som önskade förändringar i utbud av

och kvalitet på matvaror. Alla livsmedel som innehåller genmodifierade organismer eller har framställts med hjälp av genmodifierade organis- mer

skall märkas så att konsumenterna har möj- lighet

att välja. Denna ståndpunkt intar KF av såväl hälso- och miljöhänsyn som av redlighets- och etiska skäl. Tillsammans med EuroCoop har KF tagit fram en policy om genteknik och livs- medel.

KFs uppfattning är att konsumentintresset

skall styra utvecklingen, inte producentinrresset.

Med KF s ställningstagande finns möjligheter för konsumenterna att ta ett avgörande inflytande över utvecklingen även på detta område.

LIKVÄRDIGA VILLKOR

Den nya arbetsfördelningen mellan föreningarna och KF ökar medlemmarnas utbyte av verksam- heten,

.

bland annat genom bättre effektivitet i affiirsverksarnheten. Den bygger således på samma grundläggande kooperativa principer som tidigare, även om formerna förändras. KF välkomnar flera av den Företagskooperativa utredningens förslag att anpassa föreningslagen till nya förutsättningar.

Samtidigt som samhällets positiva inställning till kooperation redovisas i utredningen tvingas KF konstatera att den kooperativa företags- formen inte ges likvärdiga konkurrensförutsätt- ningar. Ett av flera exempel är utformningen av sänkningen av arbetsgivareavgiften, vilket gyn- nar mindre företag i detaljhandeln samtidigt som dessa sarnarbetar för att kunna uppträda med storföretagets tyngd och förhandlings- styrka. Detta är inte förenligt med principen om likabehandling från samhällets sida.

FORSKNING FÖR FRAMTIDEN

Kooperativt företagande utgör ett viktigt inslag i såväl näringslivet som den svenska samhällsut- vecklingen. Den koopera tiva sektorns betydelse avspeglas dock inte i motsvarande omfattning av vetenskaplig forskning och kunskapsutveckling inom området. I flera länder som Kanada, Frankrike, Italien och Tyskland finns, bland annat vid universitet och högskolor, en betydan- de forskning inom kooperativt företagande.

I Sverige är insatserna på området mycket begränsade, vilket är anmärkningsvärt eftersom svensk kooperativ företagsamhet har en för- hållandevis stor utbredning och darmed ger betydande bidrag till finansieringen av offentlig forskning.

Det finns således starka skäl att öka resurserna för kunskapsutveckling om kooperation och kooperativt företagande. KF har dirför föreslagit regeringen att finansiera ett forskningsprogram med delvis fasta resurser vid universitet och hög- skolor. Även egna insatser för forskning är av stor betydelse för svensk konsumentkoopera- tion. Inför KF s roa-årsjubileum har styrelsen

tagit initiativ till att bilda en stiftelse för forsk- ning och utveckling. Grundplåten i stiftelsen skall utgöras av penningmedel som återförs av

KFO från en tidigare permitteringslönesriftelse.

Konsumentföreningarna har uppmanats att också bidra. Avsikten är att stiftelsen skall tillföras ytterligare medel i samband med K.Fs roa-årsjubileum 1999.

FRAMTIDEN§ V.ÄRDESKAPANDE

Svensk konsumentkooperation är idag helt finansierad av m

edlemmarna och med gemen- samt kapital. Alla beslut, åtgärder och initiativ

kan därför entydigt utgå från medlemsintresset.

I det perspektivet äi: det viktigt att beakta att över 40 procent av medlemmarna anser att de inte rar

ut

något speciellt av sitt medlemskap. I den yngre åldersgruppen 15- 29 år, som är klart underrepresenterad, är inställningen emellertid mer positiv.

Det är nödvändigt att forma verksamheten så att värdeskapandet för medlemmarna ökas och tydliggörs. Utmaningen är att använda konsu- mentkooperationens resurser s

å att de

skapar fördelar för medlemmarna idag och samtidigt utveckla verksamheten så att den blir en stark, drivande och pålitlig partner i hushållens värde- skapande också i framtiden.

Roland Svensson

VD OCH KONCERNCHEF

5

Nyckeltal för KF-koncernen

Definitioner av nyckeltal återfinns på sid 47·

Koncernens försäljning och tillgångar Miljarder kr

72 .---~

54

36

18

o n 93 95

"

Försäljning - Tillgångar

Den totala försäljningen minskade under 1996 med 4,4 procent till 30 156 miljoner kronor på grund av avyttringar, strukturella förändringar och en svag utveckling för sällanköpsvaror.

överskottsgrad Procent

Sänkt kostnadsläge till följd av rationaliseringar i verksamheten har medfört en förblittrad över- skottsgrad 1996. För 1994 påverkades överskotts·

graden av stora realisationsvinster.

4

2

Räntetäckningsgrad Gånger

92 93 94 95

Räntetlickningsgraden förbättrades något jämfört med 1995, främst till följd av förbättrat finansnetto.

6

Resultat efter finansnetto Miljoner kr

1 500 1 000 500

o

500 -1 000 -1 500 -2000

92 93 !14 95 96

Uppgången i kärnverksamheten detaljhandel samt ett förbättrat finansnetto medförde en ökning av resultatet efter finansnetto till 258 miljoner kronor.

l resultatet för 1994 ingick engångsposter på över en miljard kronor.

4 3

o

Omsättningshastighet sysselsatt kapital Gånger

Omsättningshastigheten på sysselsatt kapital ligger på en relativt hög nivå efter 1992, då beslut fatta- des om renodling av verksamheten till detaljhandel.

Nettolånesku Id Miljoner kr

15000 ....-- - - -- - - -- - - ---,

Nettolånseskulden ligger på fortsatt låg nivå som en följd av de avyttringar av verksamheter som genomförts.

Detaljhandeln totalt

FORSÅUNING M~R

35 000 ....-- -- -- - - -..,

30000 ,.

25 000 20 000 15 000 10000

5 000

-~ " _l

o ... c-i.o...:--·

94 9S 96

RESULTAT MKR

94 9S 96

Detaljhandelsverksamhetens försäljning uppgick tilb 29956 mkr ( 31119 mkr). Rörelseresultatet förbätt rades med 307 mkr till 129 mkr.

Avkastning sysselsatt kapital Procent

Avkastningen på sysselsatt kapital sjönk något jäm- fört med föregående år och ligger fortfarande på en otillräcklig nivå. 1994 gjorde koncernen stora realisationsvinster.

soliditet Procent

94 95

11 11

96

Solldlteten har stärkts ytterligare under 1996, från 31,5 procent föregående år till 32.4 procent

Nyckeltal för KFs detaljhandel

Gröna Konsum

F0RSÅLJNING MKR RESULTAl MKk

10000 20

~ ^..

^.'

l ^{l j}

!-(_ {, 1 8000

6000

4000 i

12 000

o

j o

l

-20 -40 -60 -80

-100

94 95 ~ 94 95 96

--"örsäljning: 9707 mkr (9377 mkr)

_ jörelseresultat efter avskrivningar: 4 mkr (-79 mkr).

KappAhl

FÖRSÅLJNING MKR RESULTAT MKR 2 5 0 0 - . - - - ,

2 ODD 1 500 1000

500 l o J,..;.

! ... · ... __ __,

94 95 96 94 95 96

Försäljning: 2 065 Mkr (2 095 Mkr)

Rörelserf;!sultat efter avskrivningar: 23 Mkr (-110 Mkr)

Stor& Liten

FORSÄLJNJNG MKR RESULTAT MKR

6

4

l

-~- :

...._ _ _ _ _ .'---4

94 95 96 94 95 96

Försäljning: 235 Mkr (233 Mkr)

Rör!!ls!!rfi!sultat efter avskrivningar: 4 Mkr (-2 Mkr)

Stormarknader

FÖRS.ÅLJNING MKR

12 000 - . - - - ,

il ~1

l

^J

94 95 ~

RESULTAT MKR

50

o

94 95 96

Försäljning: 9785 Mkr {10018 Mkr)

Rörelseresultat efter avskrivningar: 102 Mkr (66 mkr)

Kosmetikkedjan Kick's

FÖRSÄLJNING MKR RESUl-TAT MKR

250 , -- - - , 4

200 150 100 50

o

- \ j o

- - - ' -2

-4

94 95 !16 94 95 !16

Försäljning: 198 Mkr (173 Mkr)

Rörelseresultat efter avskrivningar: -1 Mkr (2 Mkr)

KF Interiör

FORSÅLJNING MKR

750 - . - - - -

r ,

500

l : l

,~, Il ^Jf1

o _1_ -

94 ~ ~~

RESULTAT MKR

10

1---1--10

r - - - r - 2 0

Ii ~

^1·-3o

94 95 96

Prix

FÖRSÅUI\IING MKR RE5ULTAT MIC~

500~----'--- 10

400

n

o

300

~

200

100

[L . ⁿ

o---

t -- - - -+-10

-20

----...:.~-30

94 95 96 94 95 !6

Försäljning: 440 Mkr (318 Mkr)

Rörelseresultat efter avskrivningar: -13 Mkr (-27 Mkr)

City Stormarknad

FÖRSAL.JNING MKR R;ESULTAT MKR

~----.-24

400 300

--- -'.\-~ 6

o

94 95 !16 94 95 96

Försäljning: 482 Mkr (441 Mkr)

Rörelseresultat efter avskrivningar: 2 Mkr (16 Mkr)

Akademibokhandeln

FÖRSALJNING MKR RESULTAT MKR

750 -.---~ , - - - -, 16

500

! ^{'l 1 1}

^fl_· 8

l

250

4

o...J u_~ _ _ _ _ _ :_o

94 95 96 94 95 96

Försäljning: 497 Mkr (568 Mkr) Försäljning: 613 Mkr (596 Mkr)

Rörelseresultat efter avskrivningar: -23 Mkr (-28 Mkr) Rörelseresultat efter avskrivningar: 11 Mkr (12 Mkr)

7

120

% 150 125 IDO 75 50 25

o

8

Privat konsumtion i Norden Index 1980-1996 ~ 100 Basåret 1980

1980 1985

c.:::::-:.1 Sverige - Finland

1990 1995

- Danmark - Norge

Omvärlden och KF

PRIVAT KONSUMTION

Löneökningarna under 1996 var i snitt runt 6 procent och inflationen stannade under 1 pro- cent, vilket ledde till höga reallöneökningar.

Hushållens reala disponibla inkomster ökade ba- ra med lite över r procent på grund av ökade

skatter och minskade bidrag. Ökningen av den

privata konsumtionen stannade därmed vid drygt 1 procent. Framför allt var det livsmedel, transporter och bostäder inklusive energi som bidrog till uppgången under 1996. Efter åter- hämtningen börjar nu konsumtionen närma sig 1990 års nivå.

Höga realräntor, hög arbetslöshet och en om- fattande sanering av d

e offentliga finanserna har

länge medfört en pessimistisk inställning hos hushållen. Hushållens förväntningar om den eg-

na ekonomin 12 månader framåt förbättrades successivt under 1996 och vid utgången av 1996 var de m

er optimistiska än ett

år ti-

digare. Sparkvoten har också sjunkit från 8,o procent 1

994 till 6,9 procent 1995

och 6,4

procent 1996.

Utvecklingen av den privata kon- sumtionen är betydligt mer blygsam

för de svenska hushållen, än vad hus- hållen i de nordiska grannländerna upp- levt under 1990-talet. De norska och dan- ska hushållen har ökat konsumtionen med

25 procent. I

Finland var djupdykningen vis-

serligen större än i Sverige men återhämtningen

har gått snabbare.

I

långtidsutredningen "Handeln i Norden in på 2ooo--talet" gör Handelns utredningsinstitut, HUI, en positiv prognos för utvecklingen av d

en

privata konsumtionen i perspektivet år 2000 och år 2010.

Konsumtionsprognos till2010 Förändring från 1995, fasta priser i procent

Utlands- Halsov~td Fritid Beklädnad Möbler Tran!port Restau-

resor rang,

hotell.

"""

""~' "'" Till år 201 O

r.;: --:

Till år 2000

Okning av total privat konsumtlon år 2010

Bedömningen är att den totala privata konsum- tionen ökar med 7,7 procent fram till år 2000 och med 38 procent fram till år 2010 jämfört med 1995·

I HUI:s material redovisas dessutom

utvecklingen för olika konsumtionsavsnitt. Även om osäkerheten i prognoserna ökar med det längre tidsperspektivet ger HUI:s material ändå indikationer om den framtida konsumtionens sammansättning.

Livsmedel, bostäder samt restaurang, hotell, mm kommer att ta en telativt mindre

a

ndel av den privata konsumtionen såväl 2000 som 2010.

Däremot ökar transporter, möbler, beklädnad, fritid och framför allt utlandsresor mer än den totala privata konsumtionen.

DETAUHANDELSMARKNADEN 1996

Vid årsskiftet 1995/1996 sänktes mervärdesskat- ten på livsmedel med drygt 9 procentenheter, vilket motsvarade 7,4 procents effekt på priser- na. De större detaljhandelsföretagen ålade sig ett frivilligt prisstopp över årsskiftet och fram till 1 mars för att momssänkningen tydligt skulle komma konsumenterna tillgodo . Vad gäller KF

s

dagligvaruhandel genomfördes sänkningen av momsen fullt ut.

Från mars skedde en m

åttlig uppgång av livs-

medelspriserna, vilken kulminerade under juli.

Därefter föll åter prisnivån för livsmedel och v<W vid utgången av 1996lägre än efter momssänk- ningen den r januari.

Prisnedgången, bland annat till följd av momssänkningen, blev en stimulans för daglig- varukons umtionen. Marknaden för dagligvaror ökade med 1,6 procent i volym jämfört m

ed 1995·

För livsmedel blev volymökningen hela 2.9 procent. Även för blommor redovisas en volym- ökning på 2,9 procent.

Marknaden för sällanköpsvaror minskade un- der 1996 i volym med 2,2 procent jämf

ört med

1995. Prisökningarna stannade vid cirka 0,5 pro-

cent. Beklädnadsmarknaden hade i stort sett

oförändrad volym. Marknaden för hemutrust- ning minskade med J,J procent och fritidsmark- n

aden med 4 procent. Störst volymminskning

på fritidsmarknaden drabbade lek

och hobby

med 6,7 procent.

För den sammantagna detaljhandelsmarkna- den blev volymen i stort

sett oförändrad.

Omfördelningen av dagligvaruförsäljning från

Qt() KF

butiker till stormarknader och stora dagligvaru- enheter med en försäljningsyta över 1500 m

²

fortsatte under 1996. Sedan 1990 har dessa enhe- ter ökat sin andel av dagligvarumarknaden från 16,8 procent till 19,4 procent. Ökningen på 0,8 procentenhet under 1996 avspeglar enskild han- dels satsningar på stora enheter.

Antalet lågprisbutiker var oförändrat medan marknadsandelen för lågprisbutikerna ökade nå- got till drygt 9 procent. I Danmark svarar låg- prisbutikerna för drygt 16 procent och

j

Norge för cirka 36 procent av marknaden.

Bensinföretagens servicebutiker har ytterligare stärkt sin position på dagligvarumarknaden.

Under 1996 tillkom en ny försäljningskanal på marknaden för dagligvaror. Flera dagligvaru- butiker öppnade möjligheten att via Internet be- ställa ur butikens hela sortiment och ffi varorna hemkörda. Omfattningen äi blygsam men han- del via Internet väntas snabbt öka i volym. In9m KF har B& W Täby under en längre tid testat dator eller fax-baserad beställning och hemkör- ning med en utvald grupp kunder.

Under 1997 läggs denna verksamhet över på Internet och avsikten är att expandera den till Her stormarknader.

DET NORDISKA PERSPEKliVET

Under 1990-talet har en betydande integration ägt rum mellan de nordiska länderna och Nor- den ses i allt större utsträckning som en gemen- sam marknad. En utveckling som förstärkts efter Sveriges och Finlands inträde i EU och ett ökan- de intresse från norska företag att köpa in sig i grannländerna.

Såväl leverantörer som detaljhandelsföretag agerar i dag strategiskt med utgångspunkt från en nordisk marknad. Genom köpet av svenska Procordia, blev till exempel norska Orkla en gi- gant i nordisk dagligvaruindustri.

Inom detaljhandeln har 1980-talets relativt lö- sa allianser ersatts med mer direkt ägande, del- ägande eller gemensamma företag for till exem- pel inköp. Ett 5o-tal detaljhandelsföretag finns idag etablerade i ytterligare ett nordiskt land.

Framför allt gäller det fackhandelsföretag. Anta- let dagligvaruföretag är mindre än tio.

Den nordiska dagligvarumarknaden omsätter drygt 300 miljarder

SEK.

Sammanräknat har konsumentkooperationen i Sverige, Norge,

Danmark och Finland störst marknadsandel tätt följda av ICA/Hakon/Kesko. ICA saknar dock samarbetspartner i Danmark

Under i996 har samarbetet mellan NKL

j

Norge och KF ytterligare utvecklats. Det omfat- tar ett tiotal olika områden. FOB i Danmark har ökat sitt deltagande i samarbetet under året.

MARKNADSANDELAR

Konsumentkooperationens andel av dagligvaru- marknaden minskade under 1996 med o,6 pro- centenhet till 19,8 procent järnfort med 1995.

Det innebäi att konsumentkooperationen behål- ler sin position som den näst största detaljhan- delsorganisationen på den svenska dagligvaru- marknaden.

Marknadsandelen för sällanköpsvaror minska- de under 1996 med 0,7 procentenheter till 12,5 procent.

Konsumentkooperationens andel av total detaljhandel minskade med o,6 procentenhet till 16,8 procent.

Detaljhandel

16,8%

Dagligvaror Sällanköpsvaror

19,8 % 12.5 '!lo

9

JO

Koncerngemensamma frågor

EGNA VARUMÄRKEN

Konsumentkooperationen har länge haft egna varumärken men dessa har i stor utsträckning varit förknippade med vad den egna industrin har kunnat producera. Nu utvecklas moderna detaljistvarumärken. Det innebär möjlighet att anpassa sortimentet till konsumenternas efterfrå- gan och för varje enskild produkt välja den leve- rantör som bäst lever upp till kundernas krav.

- -

¹

^{i (}

Detta har gång på gång visat sig vara en fram- gångsrik väg till att såväl stärka kedjornas profil som att öka både kundlojalitet och lönsamhet.

Idag sker, via KF VarumärkesutveckHng, en sats- ning på följande egna märken: Signum, Ängla- mark och Blåvitt.

SIGNUM

KF Varurnärkesutveckling har under året kon- centrerat arbetet på lanseringen av Signum.

Signum är konsumentkooperationens kvalitets- varumärke för utvalda livsmedel med hög kvali- tet och god smak till ett pris som ligger under marknadsledarens. Sortimentet ska vara mycket brett och kommer att växa i snabb takt. Varu- märket utvecklades under 1995 och fick sin riks- spridning i början av 1996. Vid årets slut fanns cirka 8o produkter i sortimentet och i början av 1997 har ytterligare ett 30-tal produkter introdu- cerats. Bland annat en cola-dryck i tre varianter och

18

olika rätter av kyld färdigmat.

ÄNGLAMARK

Änglamark introducerades 1991 och är konsu- mentkooperationens varumärke för miljöanpas- sade varor och är det ledandet miljösortimentet i svensk dagligvaruhandel. I dag finns nära r8o produkter inom livsmedel, tvätt- och rengö- ringsmedel, hygien samt trädgårdsprodukter.

Under 1996 lanserades ett 15-tal nya produkter och sortimentet kommer att växa ytterligare, speciellt inom livsmedel. Ett exempel på nyheter är flytande kryddor som introducerades i början av 1997· Den ekologiska kvaliteten kontrolleras av KRAV. På andra områden följer Änglamark de regler som Svenska Naturskyddsföreningen (Bra Miljöval) och Svanen formulerat.

BLÅVITT

Blåvitt står för en god jämn kvalitet

till

ett tyd- ligt lågt pris. Varumärket har sedan starten 1979 varit framgångsrikt. Under 1996 ökade försälj- ningen med cirka 4 procent. Under 1995 genom- gick Blåvitt en genomgripande förnyelse och un- der 1996 har utvecklingsarbetet fortsatt för att hålla ett aktuellt och anpassat sortiment. Idag finns cirka 175 artiklar i sortimentet.

l'

~ I.MiJ.j;t lfmrniiiwtl lofonnatjoruP.!IIlklm l~ l KFTnm.o' Kmmmens:föreoingUA&

Akadcmj!.glshagdeln l .KaJ!~ l Gcöpa Kppsum

!'dn C...ual ... lcandu ta die till .U. härni ~-I<licb pl ,qt..,lörattlcomuuditdu.;:U.ollor Jdi.rjtltlatt MedMera Con1ftlon är bua början. Scwt l'iruu d.llo.ta :n' KF• ln&tilalr.d,ior !W.

J('pwumtpt&inmipgma.lax.n:met i sin eger1 talet &n: plWWDte!"a flg och inbjuda till deha-.

KF öppnade sin hemsida på Internet i oktober

I996.

Förutom koncernövergripande information fanns i början av

. ·-{f91

Gröna Konsum och Kapp-

\ Ihl med, liksom Akademi- bokhandeln som erbjuder bokinköp via Internet.

SATSNING PÅ INTERAKTIVA MEDIA

Utvecklingen av nya interaktiva elektroniska

media är rekordsnabb. Främst vad gäller Inter- net och intranät-lösningar. Idag beräknas cirka

var tredje svensk ha tillgång tillinteenet hemma

eller på arbetsplatsen.

KF har i ett första steg satsat på att starta byg- gandet av en Internettjänst med sk hemsido r.

Detta arbete har pågått

i organisationen under

hela 1996.

Syftet med projektet har bland annat varit att skapa en gemensam interaktiv plattform

på samma sätt som det finns en gemensam gra- fisk profil och ett gemensamt kort.

Målsättningen på lång sikt (3 år) är att bli

"Sveriges främsta detaljhandelsgrupp i använ- dandet av inrerakriva media."

KFs hemsida på Internet hade premiär

i början av oktober 1996

och blev

mycket uppmärksammad. Förut- om allmän information om

200000 100000

/

med, liksom Akademibokhandeln som även erbjuder shopping av böcker på nätet. Stormark- nadskedjorna Obs!, B&W och Robin Hood kommer med vid halvårsskiftet.

Nästa centtalt planerade fas innehåller bland annat möjligheten att ra kontoställning etc för MedMera-kortet.

B&W Stdrmarknaden i Täby har i ett projekt utvecklat en tnetod för datorlfax-baserad beställ- ning och hemkörning för kunder i närområdet.

Under

1997

iäggs denna verksamhet över på In- ternet och avsikten är att expandera den till fler

stormarknader.

KF KORT

Hösten

1993

introducerades MedMera som ett svar på medlemmarnas önskemål om ett be- kvämt betalmedeL Kortet fungerade i KFs samt- liga detaljhandelskedjor och innehöll både en debet- och en kreditfunktion. Våren

1995

fanns teknik för att ge medlemmarna möjlighet att välja om de ville ha kreditfunktion. Antalet kortinnehavare vid årsskiftet

1995/96

var cirka

450

ooo och medlemsköpen uppgick till2oo miljoner kronor per månad.

Under

slutet av

1995

blev MedMera även ett medlemskort för medlemmarna i konsument- föreningarna. T

ill kortet knyts de olika förmåner

respektive konsumentförening erbjuder s

ina

medlemmar och medlemmarna kan också ra de kredit- och/eller insättningsfunktioner som finns i MedMera, kopplade till kortet.

Den

1

januari

1996

infördes ett nytt förmåns- program, MedMera Premieprogram

knutet till kortet.

300000

..-

400000

KF finns i början av 1997

MedMera, KF Provkök, Miljöavsnitt, Förenings-

,,.._ ___ _

avsnitt, Trainee-verk- sarnhet,

Presstjänst, Gröna Konsum och KappAhl

Januari 1994

l l

l'

Juli 1994 11111

Januari 1995

l l

l

Juli 1995

l

l l

Januari Juli

1996 1996

11 1 11 1 11

1 1

Antalet MedMera-kort med konto fortsatte att öka stadigt under

I996.

Janual 1997

l

l l

l

II

Koncerngemensamma frågor

Premieprogrammet ger en poäng för varje köpkrona. När en viss premiegräns upp-

nås, den kan vara olika för olika kedjor, utbe- talas en premie. Dessutom utbetalas en to- talpremie vid inköp värda 15 ooo kronor rotalt i de olika Premieburikerna. Under hösten 1997 kommer ett ännu enklare och tydligare premiesy

stem att införas.

Under 1996 har MedMera haft en mycket po- sitiv utveckling och MedMera-konton en oav- bruten god tillväxt. Under året har MedMera Premieprogram lanserats i konsumentförening- arna Stockholm, Norrort, Svea, Väst, Öst, Soli- dar, Göta, Härjedalen, Söderhamn och Örn- sköldsvik Premieprogrammet har överlag mot- tagits mycket posit,ivt.

Under

I997

planerar KF Kort att ge innehavarna av Med- Mera möjlighet att fil ^sin

kontoställning via Internet.

Antalet innehavare av kortet MedMera var vid årsskiftet cirka 2. miljoner. Av dessa är cirka 1,8 miljon anslutna till Premieprogrammet. Inlå- ningen under året uppgick till

700 miljoner kro-

nor. Försäljningen över MedMera ligger nu på en nivå av

1,3

miljard kronor i månaden, varav cirka 2.50 miljoner kronor via MedMera-konton.

Utvecklingen av MedMera planeras fortsätta i nuvarande höga takt. Under 1997 planeras ytter-

(:;:1 .. ~ ,.1~1 ~!.!l.;:.! ä l ~l [B]

NJ!1rl• lhttp:/l""""".kf.5'l!lnl«tn.rll;;t\i!!>.Mdlxlmll

,, .... , .... . J! ... ,"""'::n--u ...

^~ IC!:iL)l ,_,,.. l

I2

MedMua ger d.Jg mer

1\WM..r.otfrlar U.. -aoi:.Lwmr• tolllaadnoo:h...U...r N..hu .. .,...d.t:ltttloot.. ... b ... Alh:d<tbt"-<wto- MKIIWo lo.trml•lw-

M"ÖWt a..c.!t!\apamkmp ...

...s.."""'

~ t.WMociMor•badu....J.,...,_.,.toO

~·-lo·

1\WMou ~.,,_u. ..U(.,. ... ...,. lur MKMooa Awokam Mes! Her. O..lr:ou•lu rull ... MHMo., mod och..., ....,,.. ~!!!O<Iloooocobad,. _ _ ul!rnboul..-ltu

1-i(t,) . . . tluodot

"lootCfrdtt-.-k' SUtLc-oc!. """ nlirdort-.an•rl<l.

.. """' ""d« laornmn , _

Sl&

di9

ner

l . , . , . . • .. • • ••• o

.... . .. -· --. ...- ^..

ligare utgivning av cirka

1

miljon MedMera- kort. Då har MedMera med bred marginal blivit det största detaljhandelskortet i Sverige. Under 1997 planeras ytterligare ett antal föreningar komma med i Premieprogrammet. En annan nyhet blir den personliga kod (Pm-kod) som kommer att kunna användas för MedMera vid betalning.

MedMera är med på KF s

hemsi~a

på Internet·

och under 1997 planeras att ge komnnehavarna

·

möjlighet att fa sin kontoställning etc för Med- Mera-kortet.

I samband med den översyn av de adminisrra

6 ..

tiva funktionerna inom KF/KD AB som starta- •

/

de hösten 1996 beslutades att slå samman KF Kort och KF Sparkassa till en gemensam enhet.

:C:r'" SPAR;tASSA

KF Sparkassa administrerar inlåning från konsu- mentföreningarnas medlemmar och bidrar där- med till finansieringen av den konsumentkoope- rativa verksamheten.

Verksamheten består i huvudsak av Kapital- konto och 5-årslån.

1996 var Sparkassans hittills mest framgångs- rika år med en volymtillväxt på Kapitalkonton p

å drygt 25

procent och en total volymtillväxt på nästan

300

miljoner.

Den totala inlåningsvolymen uppgick vid års- skiftet till drygt 2,6 miljarder kronor.

I början av 1997 samordnades KF Sparkassa i KF Kort, som administrerar MedMera.

3000

2000

1000

o

Inlåning i KF Sparkassa

Miljoner kronor

- -

- --

~

-

- -

---

.v·

- -

87 88 89 90 91 92 93 94 95 96

KF Sparkassa redevisar en total volym-

tillväxt på på nära

300

miijoner kronor

unrkr

I996.

KONSUMENTFRÅGOR

KF Konsument bildades i september 1994 som en projektorganisation för att under två år utveckla KF s roll som konsument- rörelse. En utvärdering har genomförts för att ta fram förslag på en framtida han

te<

ring av konsumentfrågorna och beslut har fattats att utöka koncernstab Miljö och {..ivsmedels verksamhetsområde till att

-'

också gälla verksamhetsnära konsument-

frågor. Staben har därmed bytt namn till KF Konsument & Miljö.

Arbetet har under 1996 koncentrerats _ kring ett' antal konsumentfrågor:

MAR:CNING AV LIVSMECEL

Tillsammans med

SIFO

genomförde KF Konsument&Miljö en undersökning för

att utforska konsumenternas uppfattning-

ar om och önskemål på livsmedelsmärk- ningen inom dagligvaruområdet.

Undersökningen genomfördes i två

steg, dels via gruppdiskussioner och dels

via en bred enkätundersökning. Under-

sökningen visade att behovet av en ut- vecklad innehållsförteckning var stort och de flesta önskade en bättre märkning, speciellt för färskvaror. Många hade en

·~ - 'positiv inställning till varumärket Ängla- -

mark

som ansågs stå för kvalitet, renhet

och ärlighet.

KF har formulerat en märkningspolicy

. -.för egna varor. Principen är att allt ska de-

klareras.

KF Konsument &Miljö kommer till-

sammans med KF Provkök och represen-

tanter för KF

s dagligvarukedjor att ytterli-

gare bearbeta resultatet för att på bästa sätt anpassa nuvarande märkningssystem.

GENTEKNIK

Utvecklingen av genmodifierade livsmedel

ger livsmedelsproducenter många möjlig- heter att förändra egenskaper hos mikro- organismer, växter och djur. För konsu-

menter kan detta innebära såväl oönskade

som önskade förändringar i utbud av och kvalitet på matvaror. KFs

uppfattning är

att alla livsmedel som innehåller genmo-

difierade organisamer (GMO) eller har

framställts med hjälp av genmodifierade organismer ska märkas så att konsumen- terna ges möjlighet att välja. Detta är an- geläget av såväl redlighetsskäl, hälsoskäl, miljöskäl som etiska skäl.

Tlilsammans med Euro-Coop (intresse- organisation för konsumentkooperationen

inom EU) har KF

tagit fram en policy om genteknik och livsmedel. I den krävs

att:

• genmodifierade livsmedel inte ~ar

inne- bära någon risk för människors hälsa eller miljön

• produkterna måste ge ett mervärde för konsumenterna, som bättre smak eller

mindre belastning på miljön

• genmodifierade livsmedel inte rar inne-

bära skador eller ovärdig behanclling av djur

• konsumenterna har rätt att bli infor-

merade.

KF har informerat samtliga leverantörer om att dessa regler gäller för livsmedel som säljs inom konsumentkooperationen och har också uppmanat samtliga leveran- törer att skriftligt anmäla befintliga och

kommande produkter som tagits fram el-

ler påverkats av genteknik. Kravet har hörsammats och en påtaglig minskning av användningen av

GMO

har skett.

ETIK OCH LIVSMEC.El

Ett antal uppskattade seminarier kring etik och livsmedel genomfördes under hösten 1996 tillsammans med bland andra

lokala konsumentföreningar och ABF. Se-

minarierna vände sig främst till unga människor intresserade av veganism och vegetarianism och syftet var att föra en se- riös diskussion och ge unga människor möjlighet att utveckla sina

id~er

om livs- medel och livsmedelsproduktion. De oli- ka ideer och förslag som kom fram har · förts vidare till KFs dagligvaruverksamhet.

EU·GUID!!

För att underlätta det europeiska konsu- mentsamarbetet kring livsmedelsfrågor och andra konsumentftågor, producerade

KF Konsument &Miljö med bidrag från

Jordbruksdepartementet under 1996 en

EU-guide för konsumentaktivister.

FAIR TRADE

Frågan om Fair Trade och rättvisemärk- ning har varit föremål för utredning un- der året. Fair Trade är ett begrepp som in- nebär att producenten tar sociala, etiska och moraliska hänsyn. Detta innebär bland annat miniroinivåer för löner

, krav

på arbetsmiljö etc. Principbeslut har fat-

tats att i första hand rättvisemärka varor

ur Änglamarkssonimentet. Först ut är

Änglamarks kaffe som kommer att rättvi-

semärkas under första halvan av 1997.

Bland övriga åtgärder kan nämnas att fackhandelskedjorna KappAhl och

S

tor & Liten försäkrat sig om att barn- arbete inte förekommer hos de leveran- törer som används.

r = - · -~

---·~~

C,au.!.·

- -

^{I:L.JU.' ...} ·~:<-.>~

~

~

^{• .._}At-:CU.MAitlt_.

o

~

..

^~

. .

"'"'-U ^{,-~-~~ :::.} ... _.\

® _{. -} ^!lJ ,.

...

^~~·

...

^~

...

_-~

li:.•.·.M.~M

--- --

En självklar del i konsumentkooperativ verksamhet är oms org om människa o ch miljö. Information om KFs miljösatsning finm bland annat på Internet.

13

Koncerngemensamma frågor

KF PROVKÖK

KF Provkök, Sveriges äldsta nu verksamma provkök, verkar i nära samarbete med KF s detaljhandelskedjor. I verksamheten ingår mat- information, livsmedels- och redskapsprovning samt utbildning.

Under året har KF Provkök genomfört ett an- tal träffar med olika teman för konsumentföre- ningarnas medlemmar. Butikspersonal och för- troendevalda i konsumentföreningarna har ut- bildats i praktisk matlagning och fatt fördjupade kunskaper om mat, hälsa och miljö, livsmedels- kvalitet och hushållsekonomi.

Ett projekt har initierats för att förbättra te- plockerskornas utbildning och sociala liv på den ekologiskt drivna teplantagen Need Wood Esta- te i Sri Lanka, varifrån konsumentkooperatio- nens miljövarumärke Änglamark f'ar sitt te.

Under året tog KF Provkök emot cirka

3

ooo besökare.

!.~ l .. . ,! ~ l~ l~ t!. I J~. I .. ~ l ~ l[]]

,...jht!p:/l'tl'fl"tf.kfft)proWolt.t/

14

Hf.'CP[Jt

~ VIIhonmen IOII•tt

~ vv kokDolk

U

M•d -.nuok .. !o rop•

G!J

MoottOrb•m

D

Vlr t•kbok

lnn~>lutU

I'J'IIO,adle!llled Yanllltn !lal,Hrt8fl' TJW pa 8it m.

om Pr9•kl!lolt Aclmt·lco-

J"er~~ ... Å.oc~ttlo..riurUk.-MtYIJct4ut•-•firn L

l.w-tod~"" -~&WL .. t.il.l.,t.a;.,,.,,...,.._-.~,.1-Mir.,

~-... J~l~-~-..., ... ._..,~-,!l~,~ft.Ulw~~ÖRaftv ..._~.,_.,.,atto.a•ll.~piu.C!Ct..~\Lro'k""w"'•Lir"'-'~"'

t.!l~Xl'l\'C-

KF Provkök erbjuder information, kunskap och receptservice även på Internet.

FLÖDESORIENTERING

Under

1995

inleddes en genomgripande föränd- ringsprocess i KFs detaljhandelsverksamhet,

flödesorientering, som i hög utsträckning också pågått under 1996.

Att införa flödesorganisation innebär utveckling och effektivisering av såväl

organisation som arbetssätt i alla led. Målet är

att erbjuda medlemmar och kunder attraktivare butiker, med låga priser och ökad service.

f~··

Under

1996

har förändringsarbetet drivits i

huvudsak på tre områden:

SORTIWIEWTSBYGGNAD OCI: INKÖP

I slutet av

1995

beslutades om avbolagisering av . _t

dagligvaruverksamheten i KF och nya organisa-

tioner för Stormarknader och Gröna Konsum.

Inom affärsområde Stormarknader har en flö- desorganisation skapats med ett

25-tal

kategori-

team. Teamen som består av inköpare, sorti- mentsbyggare, varuförsörjare, säljurvecklare och

assistenter ska ansvara för hela flödet av varor

från leverantör till kund. Även inom affårsområ-

de Gröna Konsum har en kategoriorganisation utvecklats.

Inom sällanköpsvaror har två enheter bildats,

Domus Special och Konsum/Prix Special, för att

arbeta med sortimentsbyggnad och inköp åt

konsumentföreningar, Gröna Konsum och Prix.

V AKUFLÖDEN

Två färskvaruterminaler har öppnats, en i Mal- mö och en i Stockholm. Samtliga stormarkna- der, Gröna Konsum-, Fakta- och Prixbutiker i Malmöområdet är med i den transportsamord- ·f)

ning som startats. Syftet är att minska antalet di- rektleveranser, skapa rationellare hantering i bu- tik och ett attraktivare erbjudande till konsu- ment. I stället för att respektive leverantör di- rektlevererar till butik distribueras samtliga fårskvaror från olika leverantörer till fårskvaru- terminalen, där de samlas upp för samlad distri- bution ut till butik f'öre öppningstiden. Varje butik f'ar leverans sex dagar i veckan från fårsk- varuterminalen. Resultaten hittills har varit mycket goda. Förenklade rutiner i butik, fårre

"slut-i-hyllan" -situationer och fårskare varor för

konsumenten. I Stockholm startade transport-

samordning under november. Under

1997

kom-

mer även butiksexpediering av varor att starta på

de båda terminalerna.

För att skapa ett attraktivare erbjudande till konsument öppnar KF fors/evarutermi- na/er där samtliga forskvaror

från

olika leverantörer samlas

upp for gemensam transport till butik.

Ett test av ett nytt arbetssätt, Cross-docking, har genomförts inom kategorin elhushåll på samtli-

ga stormarknader. Cross-Docking innebär att le-

verantören distribuerar varorna apaekade till en specialvaruterminal. Där butiksexpedieras varor- na och körs ut till stormarknaderna tillsammans med övriga varor. Under 1997 kommer ett stort antal direktleveranser att styras om till cross- docking eller terminalisering, dvs varorna levere-

ras butiksexpedierade från leverantören till spe-

cialvaruterminalen, där de p.ackas om med

övri-

ga varor för vidare leverans.

NYA IT·SYSUM

För att effektivisera kategoristyrningen har Catman (Category Management) utvecklats för affärsområde Stormarknader. Därmed kan för-

säljningsstatistiken brytas ner på artikelnivå för varje kategori och fördelas pe

r stormarknad och leverantör.

Det ger ökade möjligheter att foku- sera på lönsamma produkter, följa upp butiksak- tiviteter, skapa effektivare sarnarbete med lev

e- rantörer mm. Catman kommer även att införas i

Gröna Konsum under I997·

Under 1997 kommer ett nytt system för pris- sättning av varor, som stöder det nya flödesori- enterade arbetssättet att introduceras.

För att säkerställa ett effektivt genomförande av den strategi för flödesorientering som beslu- tats för dagligvaruverksamheten har en ny stab,

Verksamhetsutveckling KD AB, med placering i KD AB skapats. I KD AB (Kooperativa Detalj-

handelsgruppen AB) ligger KF

s detaljhandels- verksamhet samlad.

ÖVERSYN AV ADMINISTRATIONEN

En översyn av de administrativa funktionerna i KF/KD AB har igångsatts under hösten 1996.

Syftet är dels att skapa en effektiv, integrerad ad- ministration som stödjer det nya flödesoriente- rade arbetssättet och dels väsentliga besparingar.

Målet är en årlig kostnadssänkning med cirka

300 miljoner kronor vilket kan komma att mot- svara en personalminskning med cirka 300 man- år. Översynen väntas ge full effekt från och med

1998.

15

Konsumentkooperationens Miljöprogram Agenda

2I.

KFs miljöarbete

En självklar del i kon-

sumentkooperativ verk-

samhet

är

omsorg om människa och miljö.

Konsumentkooperatio- nens miljöprogram speglar en helhetssyn på miljö, hälsa och etis-

ka frågor och tar en

klar ställning för krets- loppssamhället.

Målet är att konsu- mentkooperationen inom sitt verksamhets- område aktivt ska med- verka till att skapa ett miljömässigt uthålligt samhälle och att varje affärsområde i sin verksamhet ska uppfattas

som ledande i sitt miljöarbete.

KF samverkar med en rad olika organisatio- ner och myndigheter på miljöområdet, KRAV, Svenska Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Jordens Vänner/Miljöförbundet, Världsnatur- fonden med flera. KF medverkar också i skogs- och forskningsrådets och avfallsforsknings- nämndens projektkommitteer med uppgift att fördela stöd till olika forskningsprojekt.

GRONA KONSUM

Utveckling ekologiska varugrupper

Miljoner kr

Tillgången på ekolo- giska råvaror har ökat och forsäo/'- ningen i samtliga

eko-va~~pper

ökade i Gröna Konsum under

I996.

Ekologisk barnmat tog en marknadsan- del på nära 6%.

Eko-äggen gick från o till

I,

6 miljon kro- nor i forsäijning.

Barnmot~

Saft, sylt, marmelad

K ött,

Kolonialvaror

charkuterier ~=~~~~=~~-

c -,

MM~: ~

::0: ~El~~~~~~~::::---·

Agg

t:::: ___ _ ..

10 15 20 35 40 Mkr

c=J ^{1995 1996}

SORTIMENT

Nära hälften av av Gröna Konsums 450

butiker och nära två tredjedelar av KF s

42

stormarkna- der är KRAV-auktoriserade. Resterande kommer att auktoriseras under 1997.

Tillgången på ekologiska råvaror har ökat men är fortfarande ojämn. Konsumentkoopera-

tionens dagligvarubutiker erbjuder ett grund

-

sortiment av ekologiska mejerivaror. l Gröna Konsum står den ekologiska mjölken för fem procent av mjölkförsäljningen och försäljningen av ekologiskt kött femdubblades under 1996.

Ekologisk barnmat tog en marknadsandel på nära 6 procent av den totala barnmatsförsälj- ningen. Även matbröd, torkad frukt, kolonial

samt frukt och grönt har stora andelar inom

sinf~'i varugrupp i Gröna Konsum.

Änglamark har hållit ställningarna som det ledande miljösortimentet i Sverige, inte minst trädgårdssortimentet har gått över forväntan. .

-;,

KF Konsumentkontakt far varje månad cirka: ' :i

1

200

samtal från konsumenter där

synpunkter

kan f"angas upp på ett tidigt stadium. Även KF Provkök har daglig kontakt med konsumenter

via telefon och KFs

hemsida på Internet.

KF har tillsammans med EuroCoop antagit

en

policy

om genteknik

och livsmedel (se

sid13~

KF strävar efter att ha fullständig kontroll över

sortimentet vad gäller livsmedel producerade

med hjälp av genteknik och kräver en tydlig märkning.

I början av 1997 stoppades försäljningen av

ett antal produkter tills KF fick klartecken att

de inte innehöll genmodifierade ingredienser.

KF har under året lagt ner en omfattande ar-

_

bete för att utforma

sortiment och butik i syftef_D att ta bort PVc-plast och på flera viktiga områ-

den är all P

VC

borta.

DISTRIBUTION OCH LOGISTIK

il\'

Ett omfattande arbete läggs ned för att göra ~)

transporterna effektivare. Färskvaru- och sam- lastningsterminaler har startas där varorna lastas om till f.irdiga butikssändningar. Det innebär en betydande minskning av antalet transporter.

Distribution & Logistik inom KF ligger långt framme i sina försök med naturgasdrivna bilar.

Två bilar används vid terminalerna i Göteborg och Malmö. Ytterligare användning begränsas

av tillgången på bilar och naturgas.

Distribution &Logistik har också deltagit i

ett projekt med "gröna däck''. Vid regumme-

ring av dessa däck används en renare olja istället

for spillolja som allmänt betraktas som cancer-

framkallande. Däcken används på två lastbilar

och testet har slagit väl ut. Att inte fler används

beror på den bristande tillgången.

Leveranser

Per dag

75 ,---~

Stotmartnader 50

25

1995 1996

Det flödesorienterade arbetssättet inom KF ger forre antalleveranser till butiker och stormarknader.

Kfs Miljöredovisning 1996 kan beställas från:

Kooperativa förbundet Kontorsservice Box 15 200 1 04 65 stockhol m f ax: 08-743 11 47 tel: 08-74311 04 Beställningsnummer:

301-496

KF stöder ett forskningsprojekt vid Chalmers Tekniska Högskola där målet är att visa att det är möjligt att effektivisera varudistributionen och samtidigt minska miljöpåverkan. KF med- verkar med de fukta som ligger till grund för projektet som enligt planerna ska vara klart hös- ten 1997·

Transporter till dagligvaruterminaler

28,0 o/o järnvag

Tillkomsten av fler samlastnings- terminaler gör att andelen trans- porter på järnväg kan öka.

(?;'B.

KF

Miljöredovisning 1996

Kooperativa f6rbundet

DRIFT/ENERGI

Under året startades ett projekt f'or att minska energianvändningen inom KF-koncernen. Tidi- gare pilotprojekt har visat att butiker som utrus- tas med avancerad teknik och cc;ntral övervak- ning kan minska energikostnaden med mellan ro -

15

procent. KF Fastigheter arbetar med att ta fram nyckeltal och målsättningen är att min- ska energiförbrukningen med mellan ²⁰ och 30 procent. Förslag

till

åtgärder ska vara klara un- der 1997.

KF Stormarknader byter successivt ut belys- ningen ute i stormarknaderna mot lågenergi- lysrör. Vid Obs! Stormarknaden i Sundsvall kunde energiförbrukningen sänkas med

6o

pro- cent genom bytet.

KF

Stormarknader och

KF

Fastigheter har under 1996 slutfört ett projekt om energibespa- ring och ekologiskt byggande som ska tillämpas inom KF-koncernen. Riktlinjer har tagits

fram

vad gäller el, värme, vatten, byggmaterial etc vid om-och nybyggnad.

A.

TERVINNING/AVFALL

Atervinning är en viktig del i kretsloppet. Käll- sortering sker vid ett stort antal KF-ägda butiker och stormarknader. Senast vid utgången av 1997 ska källsortering vara genomfört inom hela kon- cernen. KFs dagligvaruterminaler samlar in well- papp och polyetenplast från konsumentkoopera- tiva butiker och stormarknader och säljer detta vidare för återvinning. En liknande hantering av uttjänta lysrör från butikslokaler inleddes under året.

Terminalen i

Bro

utanför Stockholm är sedan 1978 delvis uppvärmt via eldning med trä och flis. Planer finns att skaffa en effektivare anlägg- ning som gör det möjligt att ta emot ytterligare träavfull.