E X A M E N S A R B E T E
Elevinflytande
Att arbeta med motivationen och det angelägna lärandet
Anna Stenqvist
Luleå tekniska universitet Pedagogutbildningarna
Grundskollärarprogrammet 4-9 matematik-naturvetenskap Institutionen för Utbildningsvetenskap
2004:09 PED - ISSN: 1402-1595 - ISRN: LTU-PED-EX--04/09--SE
Examensarbete
Elevinflytande
Att arbeta med motivationen och det angelägna lärandet.
Pupils`own influence
A study on motivation and the wish to learn.
Författare: Anna Stenqvist Utbildning: Grundskollärare Ma/No 4-9 Vetenskaplig handledare: Yvonne Häggström
Förord
Ett stort tack till min handledare Yvonne Häggström som hjälpt mig att se saker ur andra och nya perspektiv och till Karin för hennes insatser som praktikhandledare. Ett tack också till Magnus Stenqvist, som hjälpt mig med inspiration och guidning. Sist men inte minst vill jag tacka de elever som ingick i min studie, en klass 9 i Luleå kommun.
Luleå den 22 december 2004
Anna Stenqvist
Abstrakt
Tidigare forskning visar att det är först när eleverna tar ansvar för sitt lärande och ser meningen med det, som lärandet förvandlas till kunskap. Forskarna menar även att eleverna blir motiverade och mer angelägna om de får inflytande över undervisningen. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer motiverande om de får inflytande över arbetssättet. Arbetet genomförde jag genom att tillämpa två olika undervisningsmetoder i en skolklass i Luleå kommun. Som mätinstrument använde jag enkäter och intervjuer. Resultatet visar att arbete med elevinflytande upplevs som mer motiverande än den traditionella, förmedlande undervisningen. Resultatet visar också att elever som har inflytande uppfattar lärandet som mer angeläget.
Innehållsförteckning
FÖRORD ABSTRAKT
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Äldre pedagoger ... 1
Elevinflytande ... 2
Motivation ... 4
FÖRANKRING I STYRDOKUMENT... 5
SAMMANFATTNING... 7
SYFTE... 7
METOD ... 7
FÖRSÖKSPERSONER... 8
MATERIAL... 8
GENOMFÖRANDE... 8
Tidsplan för genomförande av examensarbetet... 8
Genomförande av utvecklingsarbetet ... 8
AVGRÄNSNINGAR... 9
RESULTAT ... 10
ENKÄT OCH INTERVJUSVAR... 10
Övriga Intervjusvar ... 18
DISKUSSION ... 19
VALIDITET... 19
RELIABILITET... 19
RESULTATDISKUSSION... 19
Motivation ... 19
Angelägenhetsgrad ... 20
Slutsatser ... 22
REFERENSER... 23
BILAGA 1 TILL ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE I KLASS 9
BILAGA 2 ENKÄT 1
BILAGA 3 ENKÄT 2
BILAGA 4 INTERVJUER 1, 2 OCH 3
BILAGA 5 BESKRIVNING AV KLASSRUMSARBETET
Inledning
I modern pedagogik påstås att elevernas förmåga att förstå undervisningens syfte och mål samt elevernas delaktighet i studieplaneringen ökar studiemotivationen och lusten att lära.
Men upplever eleverna verkligen en högre motivation när de får den friheten, eller saknas den i realiteten?
Jag skulle vilja studera hur eleverna själva upplever två helt skilda undervisningsmetoder.
Den moderna där mål sätts upp av eleverna själva med hjälp av styrdokument, och den gamla, så kallade katederundervisningen.
Bakgrund
Elevinflytande som undervisningsmetod är inget nytt påhitt, redan på slutet av 1800-talet var det en del pedagoger som ansåg att eleverna måste få inflytande över undervisningen för att få djupare kunskaper. Flera studier har genomförts som visar att motivationen är en viktig kugge i elevernas lärande. Parallellt har styrdokumenten under hela 1900-talet tagit upp medinflytande för eleverna som mer och mer angeläget.
Äldre pedagoger
Många pedagoger har använt sig av andra sätt än den förmedlingspedagogik som dominerar undervisningen både förr och nu. Ellen Key var en av de första pedagoger som ville att man skulle sätta eleven i centrum och fostra till självständighet och att stimulera barns utveckling och kreativitet. För drygt 100 år sedan skrev Ellen Key ”Barnets århundrade”. Hon skrev att utgångspunkten för det pedagogiska arbetet skall vara respekt för barnet. Många av de pedagogiska tankar som kommit till Sverige har sina rötter i Keys visioner. Bland pedagogerna som inspirerats av Key kan nämnas John Dewey, Elsa Köhler, Maria Montessori m fl. I ”Barnets århundrade” skriver Key att den gamla förmedlingspedagogiken förslöar tankekraften lika väl som känsla och fantasi. Hon anser att lärarens viktigaste uppgift, för att eleverna skall nå ökad insikt, är att hjälpa eleverna göra egna iakttagelser, lösa egna uppgifter, finna egna hjälpmedel med hjälp av böcker, lexikon eller andra källor. Hon ville att man skulle se barnet som en samhällsvarelse som varsamt men bestämt skall beredas möjlighet att utvecklas i en bra verksamhet med perspektivet livslångt lärande (Westberg, 1996, Westberg, 2003).
Bland förgrundsgestalterna i tidiga studier av elevinflytande kan man nämna den amerikanske filosofen John Dewey som var verksam kring sekelskiftet 1900. Han menade att skolan måste föras närmare det samhälle som vi lever i. Han ansåg även att den uppdelning som finns mellan teori och praktik måste överges och han såg framför sig en pedagogik där läraren leder eleverna till nya erfarenheter och kunskaper med utgångspunkt från elevernas tidigare erfarenheter. Dewey arbetade fram fem steg för lärandeprocessen:
1. Formulering av ett problem.
2. Reflektera och analysera.
3. Söka efter flera alternativa lösningar.
4. Pröva en hypotes genom diskussion eller experiment.
5. Diskussion eller experiment, bekräfta eller förkasta hypotesen
Dewey förespråkar utbildning där individens intresse och aktivitet är utgångspunkten för ett målinriktat arbete där läraren aktivt stimulerar, breddar och fördjupar elevens utveckling.
Dewey betonade också barnens rätt till fri utveckling och såg barnen som aktivt sökande varelser som under sin aktivitet lär sig själv, learning by doing (Dewey, 1980, Dewey 1996).
En annan svensk som var tidig med att uppmärksamma dialogens och förtroendets betydelse för lärandet var Åstrand (1928). Han skrev att lärare och elever tillsammans skulle vara ansvariga i lärandet. Åstrand betonade att förtroendet mellan lärare och elev spelar en stor roll för elevens utveckling och det ökande förtroendet ger eleven kraft att utvecklas på egen hand och bli medansvarig i sitt lärande. Den här förtroendemetoden bygger på dialog mellan lärare och elev.
Även på andra platser i välden uppmärksammades medinflytande som en väg i inlärningsprocessen. Paulo Freire, en brasiliansk pedagog, menade att katederundervisning där läraren stoppar i sina elever kunskaper, så kallad utfodringspedagogik, gör så att eleverna motverkar förändring. Detta kan vara förrädiskt i en värld som ständigt förändras, och som ständigt behöver förändras. ”Att undervisa är inte att programmera utan att problematisera”, (Freire, 1971 s.15). Freire skriver vidare om utfodringspedagogik, läraren får sina elever att mekaniskt lära in den kunskap som han har förmedlat och förvandlar eleverna till förvaringsrum. Ju bättre han kan fylla förvaringsrummen desto bättre lärare är han. Ju ödmjukare förvaringsrummen låter sig fyllas, desto bättre elever är de. Han menade att om man vill att eleverna skall få en kunskap som de kan ha nytta av måste man förankra den med en dialog där läraren själv är öppen för inlärning. Tillsammans blir de ansvariga för en process i vilken alla växer (Freire, 1971).
Elevinflytande
Gustavsson (1994) menar att det finns två huvudaspekter av elevinflytande. Den första delen är den formella med elevråd, klassråd och konferenser där angelägenheter inom klassen eller skolan diskuteras. Här är ofta det stora målet att lära sig mötesteknik och ärendeberedning med senare beslutsfattande. Skolan lär alltså ut hur de demokratiska processerna fungerar.
Den andra delen är det informella medinflytande i den vardagliga undervisningssituationen, där elevernas egna frågor och intressen leder undervisningen framåt mot målen som finns i styrdokumenten. Det är viktigt att eleverna är delaktiga i hela undervisnings- och inlärningssituationen. Båda aspekterna av elevinflytande är viktiga. Att lära sig hur de demokratiska processerna fungerar är en grundläggande rättighet, men också att det finns skyldigheter och inte bara rättigheter i en fungerande demokrati. Det är dock den informella formen av elevinflytande i vardagen som är den form av inflytande som leder till ett djupare lärande (Hounsell, 1986, Gustavsson, 1994).
Lindgren (1994) och Hounsell (1986) skriver att det är att lära eleverna att lära som är det väsentliga och det är det som de kommer att ha nytta av i sin framtid. Det är det som leder till kunskap. Ju säkrare läraren är i sin lärarroll desto mer vågar läraren släppa in eleverna och delegera i val av arbetsmetoder och arbetsformer. Om man delar makten i klassrummet betyder det att eleverna och läraren delar inflytande över undervisningssituationen. Med detta ansvar lär sig eleverna lära sig att lära och blir då ägare av kunskap. Hounsell (1986) skriver att lärarna måste vara mera aktiva när det gäller att lära eleverna att lära. I den gamla skoltraditionen där den förmedlande undervisningsformen dominerar, lär sig eleverna att
konsumera kunskap. Det är först när eleverna tar ansvar för sitt lärande och ser meningen med vad de gör som de kan ta vara på det som de har lärt sig och förvandla det till kunskap.
Selberg (2001) menar även att det är att lära sig att lära som är den stora utmaningen med undervisningen och det svåra att förmedla, men att det är det som leder till kunskap. Selberg tillägger även att om lärandet och lärandets resultat skall bli elevens eget måste eleven själv vara aktiv i sitt lärande i dialog med andra. Selberg menar att lära är en process över tid då man hinner titta på sina egna frågor och reflektera över sina svar. Hon tillägger att ”Det hör till att lyssna på sig själv och på andra men även på sig själv genom andra” (Selberg, 1999 s.49).
Det visar sig att det även finns flera lärdomar som man kan dra när eleverna får arbeta med elevinflytande. En delstudie av ett större projekt som handlade om vilka lärdomar arbetslag kan dra när de arbetat med ett elevaktivt arbetssätt visade bland annat att:
• Vid tillämpning av elevaktiva arbetssätt förbättras elevernas kommunikativa förmåga.
• Eleverna blir duktigare att reflektera över sitt lärande.
• Upptäckarglädjen ökar.
• Elevens ansvarstagande ökar.
• Ökad självkänsla hos eleverna.
Dessa lärdomar tyder på att elevaktiva arbetssätt har en gynnsam effekt på elevers lärande och utveckling. I rapporten framkommer det även att eleverna också känner upptäckarglädje och att deras självkänsla ökar när de arbetar med ett arbetssätt med elevinflytande eller som de i det här fallet kallar ett elevaktivt arbetssätt. Men det viktigaste är att eleverna ansågs bli duktigare i att reflektera över sitt eget lärande samt att deras kommunikativa förmåga ökade (Scherp och Scherp, 2002).
Scherp och Scherp (2002) skriver även att det är ett elevaktivt arbetssätt om det grundar sig på frågor från eleverna i ett problemlösande arbete eller väcker frågor som upplevs viktiga av eleverna. Alltså är ett elevaktivt arbetssätt en del av det informella inflytandet som beskrivs av Lindgren (1994). Ibland har benämningen elevaktiva arbetssätt missuppfattats så att man trott att all aktivitet hos eleverna underlättar inlärning. Men så är det inte utan de som skapade uttrycket menade att eleverna själva i högre grad än vid traditionell katederundervisning aktivt skulle skapa sina kunskaper från grunden (Dahlgen och Dahlgen, 1992).
Scherp och Scherp (2002) presenterar även ett antal utredningar som genomförts inom Regionalt utvecklingscentrum i Karlstad, med samstämmiga resultat. Elever som anser sig vara med om mer aktiva arbetssätt anser att en större del av lektionerna är stimulerande jämfört med elever som bedömer att man inte arbetar elevaktivt. De har även i högre grad höjt sin ambitionsnivå jämfört med dem som inte arbetar elevaktivt. I samma bok presenteras en annan studie som genomförts 1990 av Johnson och Johnson där ett elevaktivt arbetssätt studerats, studien visade att arbetssättet gav:
• Bättre resultat
• Mer beständiga kunskaper
• Mer användning av olika perspektiv i lärandet
• Förstärkning av motivationen som grund för lärandet
• Mer positiva relationer med andra som är olik en själv
• Mer positiv inställning till lärare
• Bättre självkänsla
• Mer uppgiftsinriktat beteende och bättre samarbetsförmåga.
I den här studien framkommer det bland annat att kunskaperna som förvärvas blir mer beständiga och att den motivation som är grund till lärandet ökar.
Varför skall man arbeta med elevaktiva arbetssätt? Förutom vad rapporterna ovan visar ställer dagens ungdomsgeneration större krav på att deras skoltillvaro skall kännas meningsfull och inte vara något som man ska igenom för att få det bra om 10-20 år. Om man i högre grad knyter an till de frågor som eleverna har ökar sannolikheten för att deras skoltillvaro blir meningsskapande. Även demokratifrågan är viktig, det vill säga läraren skall bidra till att eleverna tar ett större eget ansvar för lärandet och till att öka motivationen att lära (Scherp och Scherp, 2002).
Motivation
Forskare konstaterar att en av grundstenarna i inlärning är att eleven själv vill lära. Att vilja handlar om motivation och motivationen gynnar inlärning, (Hedin och Svensson, 1997).
Selberg (2001) skriver att:
Motivation, aktivitet och dialog är viktiga principer i människans arbete med lärande. Att ständigt få tillfälle att bearbeta de ny förvärvade kunskaperna och erfarenheterna i diskussion, problemlösningar, samarbete och självständigt arbete utgör vägar till ett nytt lärande. Motivet för att lära sig bygger på intresse och behov (s.48)
Vilka motivationsfaktorer finns då? Hedin och Svensson (1997) anser att det är följande motivationsfaktorer som bland annat behövs för att uppnå motivation:
• Stimulans behövs för att uppmärksamhet skall skapas och hållas vid liv.
• Känsla, eleverna lär sig mycket lättare om de får känna sig viktiga. Detta stärker självkänslan och eleverna får även en bättre självtillit.
• Upplevelser av att själv kunna påverka.
• Känslan av produktivitet ökar engagemanget och motivationen för lärandet.
• Positiva känslor ökar intresset i lärandet.
• Att skapa ett tryggt inlärningsklimat där svårigheter och misstag ses som en väg till utveckling, snarare än som ett misslyckande.
• De möjligheter den studerande har att själv påverka valet av undervisningsmål.
• Arbetsmetoder.
• Metoder att värdera resultaten.
Men som Imsen (1992) skriver: ”Motivation handlar om känslor, tankar och förnuft som flätas ihop och ger färg och glöd åt de handlingar vi utför.” (s.15)
Det speglar inte hela sanningen. Motivationen kan vara något inre. Kanske upplever eleven att just det här är viktigt för mig att kunna i framtiden. En inre motivation är oftare kopplad till ett djupinriktad inlärningssätt, som kan vara när läraren handleder elever som själva söker kunskap och erbjuds val mellan varierande arbetssätt och metoder. Motivationen kan också vara yttre som då man lär sig med syfte att klara en skrivning, få bra betyg eller liknande.
Denna motivation är oftare kopplad till ett ytinriktat inlärningssätt, som när läraren förmedlar kunskap till eleverna och bestämmer arbetssätt, uppgifter och metod (Hedin och Svensson, 1997).
I vilken mån kan man då som lärare gynna den inre motivationen hos eleverna? Några centrala motivationsfaktorer är vilka attityder och behov den studerande har i relation till sina studier. Elevens nytta av kunskapen och relevansen av den är centrala förklaringar (Hedin och Svensson, 1997). Egerbladh och Tiller (1998) anser att tre hypoteser kan öka den inre skolmotivationen hos eleverna. Första hypotesen är att, eleverna bör få arbeta utifrån sina egna intressen, så mycket som möjligt. Andra hypotesen är att, läraren bör ta hänsyn till individuella olikheter mellan eleverna. Det innebär bland annat, att eleverna bör få arbeta i sin egen takt och med anpassad svårighetsgrad på uppgifterna. Tredje hypotesen är att, eleverna bör själva få bearbeta ny kunskap i direkt anslutning till tidigare kunskap.
Det finns två andra grundläggande tendenser inom motivation. Det ena är att känna lusten att börja med uppgiften, det andra är rädsla för att misslyckas. I prestationssituationer upplever man en tveksamhet till en viss grad. Lusten att lyckas gör att man vill ta itu med uppgiften på samma gång som rädslan håller en tillbaka. Dessa två strävanden fungerar alltid som konkurrerande handlingsimpulser. Om ångestimpulsen blir större än impulsen att lyckas drar sig individen för att ta itu med uppgiften. Om impulsen att lyckas är starkast kommer individen att sätta igång med uppgiften. Om man skall stimulera prestationsmotivationen så skall man skapa en pedagogisk situation som innebär utmaning, sett ur elevers perspektiv (Imsen, 1992). Det gäller alltså att som lärare att motivera eleverna så att impulsen att lyckas blir större än den att misslyckas (Hedin och Svensson, 1997).
Men motivation kan även skapa aktivitet. Imsen (1992) menar att det är motivationen som skapar aktivitet hos individen, som håller denna aktivitet vid liv och det som ger mål och mening. Hon menar även att det är motivationen som är det centrala när det gäller att förstå mänskligt beteende. I en intervjustudie framgår det att en majoritet av eleverna anser att inflytande hänger ihop med aktivitet och motivation. Elevinflytande gör undervisningen roligare och intressantare och gör därmed att man lär sig mer. Det eleverna eftersträvar är flexibilitet och omväxling, att komma bort från ensidighet och passivitet (Mattsson och Svensson, 1994).
Dahlgren (1990) beskriver motivation. Det är eleven som ansvarar för sitt lärande, eleven inser att ingen annan än eleven själv kan göra det arbetet som behövs för att nå målet. Ju bättre eleven uppfattar inlärningen som en process som rör elevens eget tänkande och handlande, desto mera beredd är eleven att ta ansvar för arbetet.
Förankring i styrdokument
Carlsson och Åverling (1994) beskriver hur elevinflytande har betonats i både gamla och nya styrdokument och hur det kontinuerligt funnits med från 40-talet och framåt:
40-talet
• Redan i 1940: års skolutredning nämns elevinflytande och man trycker på vikten av elevinflytande. Ett av huvudmålen i skolutredningen var att skolan skulle tillämpa elevaktiva arbetssätt. Man skriver att man inte enbart skall använda sig av katederundervisning utan även välja arbetssätt som bättre tar vara på vetenskapliga rön om hur människor lär sig bäst, genom till exempel mera reflekterande och laborativt arbete.
• I 1946 års skolkommissions betänkande talar man om vilka frågor eleverna bör ha medinflytande i. Där nämns att eleverna skall ha rätt till överläggning med rektor och lärarkår om skolarbetets uppläggning.
50-talet
• Vidare i 1955 års undervisningsplan föreslås att eleverna själva bör föreslå och välja uppgifter inom ett aktuellt område i syfte att öka elevernas inflytande över sin arbetssituation. Dessutom skulle skolans arbetssätt uppmuntra elevernas förmåga att samarbeta med andra och även till självständigt arbete
60-talet
• I 60-talets läroplaner lägger man tonvikten på att eleverna skall ha delansvar i såväl klassens som hela skolans angelägenheter och tonvikten lades på att elevernas utveckling skulle hjälpas genom medinflytande och medansvar.
• Man säger i 1969 års läroplan att eleverna bör ges möjlighet att delta i planering av undervisningens innehåll.
70-talet
• 1976 beslutar riksdagen om en reformering av skolans inre arbete, SIA-reformen. Med den ges eleverna större möjlighet till medinflytande
• 1979 ges eleverna för första gången i förordning stadga rätt till medinflytande i form av klassråd.
80-talet
• I 1980:s läroplan för grundskolan påpekas att skolan har skyldighet att ge eleverna ökat ansvar i takt med stigande ålder och mognad. I regeringens proposition 1988/89:
framhålls att elevernas medinflytande skall förstärkas. Eleverna skall ha rätt delta i beslut angående frågor om planering och uppföljning av arbete och verksamhet.
• I skolöverstyrelsens författningssamling påpekas att läroplanens riktlinjer omtalar att eleverna har rätt till medinflytande och medbestämmande på klassnivå.
Elevinflytandet har dock inte nämnts i lag och förordningar förrän på 90-talet 1991 förstärks elevinflytandets vikt genom att skrivas in i skollagen. Skollagen skriver i kapitel 4, grundskolan, paragraf 2.
2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad (Skolverket)
I Lpo94, kapitel 2,3 Elevers ansvar och inflytande, står det att skolan ska försöka uppnå att varje elev ska ta ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Skolan ska arbeta efter att eleverna stegvis praktiserar ett större inflytande över sin utbildning. Skolan ska lära ut de demokratiska principerna och sträva efter att eleverna kan arbeta efter dessa. Läraren ska utgå ifrån att eleverna själva tar ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt eget arbete, läraren ska även se till att alla elever får ett konkret inflytande över arbetssätt, arbetsformer och vad undervisningen ska innehålla. Det är även lärarens skyldighet att eleverna får prova olika sätt att arbeta och att läraren tillsammans med eleverna planerar och utvärderar undervisningen (Lpo 94).
I Luleå kommuns skolplan (2003-2004) nämns lärmiljö som ett centralt begrepp, det är ett av de prioriterade utvecklingsområdena. På sidan 8 under rubriken ”Barns och studerandes lärmiljö” slår man fast att:
Skolan ska skapa en lärmiljö, som ger verktyg för livslångt lärande. Barns och studerandes egna tankar och frågor ska vara grunden för lärandet. Nyfikenhet, kreativitet, lust och glädje ska vara
viktiga inslag. Lärmiljön ska karaktäriseras av helhet och sammanhang, så att verksamheten blir begriplig och hanterbar för barn och studerande.
I ordet lärmiljö lägger man bland annat in hur skolornas lokaler ser ut och fungerar, klimatet under lektionerna och på rasterna, vilka arbetssätt skolorna arbetar med och hur väl de passar till eleverna som arbetar med dem (Luleå kommun, 2003).
Sammanfattning
Jag vill studera hur eleverna upplever två helt skilda undervisningsmetoder. En metod där eleverna med hjälp av eget inflytande uppnår de mål som de själva med hjälp av styrdokumenten satt upp, och en metod med förmedlingspedagogik. Redan kring år 1900 ansåg pedagoger att elever skulle ha medinflytande i undervisningen och att skolan skulle föras närmare det samhälle som vi lever i. Lärare och elever måste tillsammans vara ansvariga för lärandet, skrev de i sina alster. Under hela 1900-talet har skolans styrdokument understrukit att eleverna skall ha medinflytande i undervisningen. Inflytandet skall vara formellt, exempelvis elevråd, men även informellt. Det informella inflytandet skall karaktäriseras av att elevernas intresse och frågeställningar leder undervisningen framåt mot uppsatta mål. Rapporter och avhandlingar pekar på att det är först när eleverna tar ansvar över sitt lärande och ser meningen med det, som eleverna förvandlar det till kunskap. Eleverna måste själva vara aktiva i sitt lärande för att nå bestående kunskap. Rapporterna visar även att eleverna blir motiverade och mer angelägna om de får inflytande över undervisningen. Men upplever eleverna själva verkligen lärandet mer angeläget och meningsfullt om de får inflytande över arbetssättet?
Syfte
Syftet är att undersöka om eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer motiverande om de får inflytande över arbetssättet.
Metod
Det finns olika metoder för att genomföra undersökningar. De två huvudriktningar är, kvalitativ inriktad forskning och kvantitativ inriktad forskning. Den kvalitativa forskningen lämpar sig till verbala analysmetoder medan den kvantitativa forskningen lämpar sig mer till statistiska analysmetoder (Trost, 2001, Patel och Davidsson, 1994).
Jag har valt enkäter och intervjuer för att säkerställa att jag får svar på de frågor jag tycker är särskilt viktiga med hänsyn till mitt arbete (Patel och Davidsson, 1994).
Mitt syfte är att undersöka om eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer motiverande om de får inflytande över planering och genomförande. Detta är ett problem som handlar om att försöka förstå människors upplevelser. Jag har genomfört min studie i olika steg. Den ena delen är en kvantitativt inriktad studie där hela klassen har besvarat samma enkät för att på ett enkelt sätt kunna mäta om motivationen och angelägenheten hos eleverna påverkas av valt arbetssätt. Enkätfrågorna utformade jag med hög grad av standardisering och struktur för att
få en kvantitativ analys. Den andra delen är en mer kvalitativt inriktad studie där en fördjupad form av interjuver har genomförts för att få del av friare och mer personliga synpunkter.
Intervjufrågorna formulerade jag därför med en lägre grad av strukturering (Patel och Davidsson, 1994).
Försökspersoner
Jag genomförde min undersökning i en niondeklass, klassen bestod av 21 elever. Jag fick inte välja min undersökningsklass, min handledare hade redan valt vilken klass jag skulle arbeta med. Ingen av eleverna var frånvarande vid min kvantitativa undersökning. I den kvalitativa undersökningen valde jag tillsammans med min praktikhandledare ut tre elever genom lottning. Tre reserver valdes ut på samma sätt. En av de ordinarie eleverna var vid intervjutillfället frånvarande varför en reserv fick träda in.
Material
De intervjuer och enkäter som genomfördes var alla relaterade till själva syftets nyckelord:
angeläget och motiverande. Intervjuerna spelades in på band.
Genomförande
Tidsplan för genomförande av examensarbetet Våren 2004 PM
Våren 2004 Bakgrund, syfte och metod
Hösten 2004 Undersökningen utfördes under slutpraktiken Våren 2005 Seminarium
Genomförande av utvecklingsarbetet
Vecka Måndag: 50 minuters lektion
Tisdag: 60 minuters lektion
Torsdag: 50 minuters lektion
V41 Hälsar på. Skickar med eleverna information till föräldrar (bilaga 1)
Presentation av det första pedagogiska arbetet – Förmedlande undervisning
Förmedlande undervisning
V 42 Förmedlande undervisning Förmedlande undervisning Förmedlande undervisning
Vecka Måndag: 50 minuters lektion
Tisdag: 60 minuters lektion
Torsdag: 50 minuters lektion
V43 Skriftligt läxförhör.
Enkät 1 (bilaga 2) som genomfördes i hel klass.
Genomgång av läxförhöret.
Presentation av det andra pedagogiska arbetet - elevinflytande. Eleverna röstar om hur länge arbetet skall pågå, hur de skall arbeta (i grupper, par eller enskilt). Eleverna väljer ett gemensamt arbetsområde genom omröstning.
Eleverna presenterar arbetsgrupper, par och de som skall arbeta ensamma. Eleverna får ett dokument där
tisdagens beslut framgår.
V44 Eleverna arbetar med elevinflytande
Eleverna presenterar redovisningsform och nyckelfrågor (målen)
Eleverna arbetar med elevinflytande
V45 Lov Lov Lov
V46 Eleverna arbetar med elevinflytande
Eleverna arbetar med elevinflytande
Eleverna arbetar med elevinflytande
V47 Redovisningar + Muntlig utvärdering
Redovisningar + Muntlig utvärdering.
De elever som ska intervjuas (3stycken + 3 reserver) lottas fram.
Redovisningar + Muntlig utvärdering Enkät 2 (bilaga 3)
V48 Intervjuer genomförs enskilt och en åt gången.
(bilaga 4)
Detaljerat genomförande i klassrummet se bilaga 5.
Avgränsningar
I ordet elevinflytande lägger man många aspekter. Jag har endast tagit upp det i meningen elevinflytande i klassrummet och över undervisningssituationen i sig, inte inflytande över den fysiska miljön. Jag har inte heller integrera arbetet med andra ämnen som annars kunde ha vara lämpligt.
Resultat
Enkät och intervjusvar
Enkät 1 genomfördes efter den förmedlande undervisningen och enkät 2 genomfördes efter delen med elevinflytande som arbetsmetod. Tre intervjuer genomfördes efter de sista enkäterna. Intervjuerna pressenteras i sin helhet i bilaga 4.
Fråga 1: Hur stort är ditt intresse för biologi?
0 2 4 6 8 10 12 14
1 2 3 4 5
antal elever
Enkät 1 Enkät 2
Figur 1: 1) Saknar intresse, 2) Mycket lite intresse, 3) Delvis intresserad, 4) Ganska stort intresse, 5) Mycket stort intresse
Både enkät 1 och 2 visar att eleverna har ett delvis stort eller ganska stort intresse för biologi.
Enkät 2 visar att elevernas intresse för biologi har ökat efter arbetssättet med elevinflytande.
Fråga 2: Upplever du det som vi arbetar med som viktigt?
0 2 4 6 8 10 12 14 16
1 2 3 4 5
antal elever
Enkät 1 Enkät 2
Figur 2: 1) Inte alls, 2) Mycket lite, 3) Delvis, 4) Ganska viktigt, 5) Mycket viktigt
I enkät 2 upplever en av eleverna att det eleverna arbetade med i arbetssättet med elevinflytande var av mycket liten vikt. Figuren antyder att den kunskap som förmedlas genom den förmedlande undervisningen uppfattas som viktigare.
Fråga 3: Vem anser du är ansvarig för ditt lärande?
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
1 2 3
antalelever
Enkät 1 Enkät 2
Figur 3: 1) Läraren, 2) Jag, 3) Dina föräldrar
I enkät 2 har antalet elever som uppfattar sig själva som ansvariga för sitt lärande ökat.
Eleverna känner större ansvar för lärandet efter arbetssättet med elevinflytande. Tre av eleverna hade kryssat i flera rutor i enkät 1, en i enkät 2. Dessa redovisas därför inte i Figuren.
Citat från intervju:
Elev 1
Tycker du att det är viktigt att ta eget ansvar över dina studier?
”Mycket viktigt”
Varför?
”Ingen annan kan ta ansvar över mitt lärande, inte mina föräldrar eller läraren.”
Elev 2
”Ja, det kan inte vara någon annan som kan ta ansvar över vad jag lär mig. Det är ju bara jag som kan ta ansvar över vad jag lär mig.”
Elev 3
”Ja, det är det”
Varför?
”Det är för framtiden”
Är det för betygens skull du tar ansvar eller är det för att du skall få mera kunskaper?
”Det är för betygen.”
Fråga 4: Tycker du att du var delaktig i undervisningen?
0 2 4 6 8 10 12
1 2 3 4 5
Enkät 1 Enkät 2
Figur 4: 1) Inte alls, 2) Mycket lite, 3) Delvis 4) Ganska mycket, 5) Mycket delaktig
I enkät 1 svarar flera elever att de upplever en mycket liten eller begränsad delaktighet i undervisningen. Figuren visar att eleverna tycker att de är mer delaktiga i arbetssättet med elevinflytande än i förmedlande undervisning. En av eleverna besvarade inte frågan i enkät 1 och redovisas därför inte i Figuren.
Citat från intervju:
Elev 1
Tycker du att du var delaktig i arbetssätt 1?
”Ja mycket.”
Tycker du att du var delaktig i arbetssätt 2?
” Ja, fast det var svårare att dela upp och det var lätt att den ena arbetade mer en den andra.”
Elev 2
Tycker du att delaktig i undervisningen i arbetssätt 2?
”Ja, det var roligt att få välja själv det är inte så ofta det är oftast läraren som bestämmer.”
Elev 3
Tycker du att du var delaktig i arbete 1?
”Ja, det tyckte jag.”
Var du delaktig i arbete 2?
”Ja, då fick jag söka reda på allt.”
Har delaktighet någon betydelse för hur du lär?
”Ja, det har det. Jag tror jag lärt mig mer då jag var delaktig.”
Fråga 5: Tycker du att du förstått det du arbetat med?
0 2 4 6 8 10 12 14 16
1 2 3 4 5
antal elever
Enkät 1 Enkät 2
Figur 5: 1) Inte alls, 2) Mycket lite, 3) Delvis, 4) Ganska bra 5) Mycket bra
Båda enkäterna visar på en hög förståelse hos eleverna. Figuren visar en förskjutning mot bättre förståelse när eleverna arbetar med arbetssättet med elevinflytande.
Citat från intervju:
Elev 1
Tycker du att du förstod allt det vi gick igenom i arbetssätt 1?
”Ja, det mesta”
Elev 2
Tycker du att du förstått det viktigaste under det andra arbetet (arbetssätt 2)?
”Ja, det tycker jag.”
Elev 3
Förstod du när vi arbetade med arbete 1?
”Ja när du förklarade”
Förstod du när ni arbetade med arbete 2?
”Ja, mycket mer här”
Varför då?
”Då fick jag arbeta och läsa om något jag var intresserad av.”
Fråga 6: Skulle du vilja veta mer om det här arbetsområdet?
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
1 2 3
antal elever
Enkät 1 Enkät 2
Figur 6: 1) Ja, 2) Ja, delvis, 3) Nej
I enkät 1 svarar en tredjedel av eleverna att de inte skulle vilja vete mer om det arbetsområde som avhandlas. Endast en elev svarar ja på frågan. Figuren visar att flera av elever skulle vilja veta mer om ämnet när de själva får välja det.
I frågorna 7- 12 fick eleverna själva jämföra de arbetssätt som de arbetat med, arbetssätt 1 är den förmedlande undervisningen och arbetssätt 2 är den undervisning som bedrevs med elevinflytande.
Fråga 7: Vilken av arbetssätten var mest motiverande?
0 2 4 6 8 10 12 14 16
antal elever
Arbetssätt 1 Arbetssätt 2
Figur 7
Figuren visar att fler än hälften av eleverna tycker att arbetssättet med elevinflytande var mer motiverande än den förmedlande undervisningen.
Citat från intervjuer:
Elev 2
Vilken av arbetssätten var mer motiverande 1 eller 2?
”Det var mer motiverande med arbetssätt 2 därför då fick man arbeta med det man var intresserad av.”
Elev 1
Man kan arbeta på olika sätt och ni har arbetat på två sätt med mig. Vilket arbetssätt var mer motiverande?
”Det var när du stod där framme?”
Varför?
”Det blir lättare att ta åt sig kunskap när man slipper söka själv för när man söker själv är det svårt att hitta det viktiga.”
Elev 3
Vilket arbetssätt var mera motiverande för dig?
”Det var när fick arbeta själva, Arbetssätt 2.”
Tror du att du lärde dig mer då?
”Ja”
Fråga 8: Vilket av arbetssätten har varit roligast?
0 5 10 15 20 25
antal elever
Arbetssätt 1 Arbetssätt 2
Figur 8
Figuren visar att alla elever utom en tycker att arbetssättet med elevinflytande var roligare än den förmedlade undervisningen.
Citat från intervjuer:
Elev 1
Vilket arbetssätt var roligast att arbeta med?
”Det var roligast att arbeta med arbetssätt 2.”
Varför det?
”Jag vet inte, men det är roligare att få jobba med en kompis och det man är intresserad av och själv får bestämma.”
Elev 2
Vilken av arbetssätten var roligast att arbeta med?
”I det här fallet arbetssätt 2 men om ämnet varit ett annat hade jag kanske tyckt arbetssätt 1 det beror på hur intresserad jag är”
Elev 3
Vilket arbetssätt var roligast?
”Arbetssätt 2 helt klart.”
Eleven berättar att det kändes roligare att söka fakta själv och tror också att det är lättare att komma ihåg dessa.
Fråga 9: Vilket av arbetssätten tror du att du lärt dig mest av?
0 2 4 6 8 10 12
antal elever
Arbetssätt 1 Arbetssätt 2
Figur 9
Figuren visar att en majoritet av eleverna tror att de lärt sig mest då de arbetat med elevinflytande.
Citat från intervju:
Elev 1
Vilken kunskap tror att du har störst användning av den som du tar reda på själv eller den som du får av läraren vid kateder undervisning?
”Både och all kunskap sitter lika bra”
Tror du att du lär dig bättre om du själv får bestämma?
”Nja, det är lättare att ta in kunskap om man får vara med och bestämma.”
Fråga 10: Tror du att du lärt dig det viktigaste med…?
0 2 4 6 8 10 12 14
1 2 3
antal elever
Arbetssätt 1 Arbetssätt 2
Figur 10: 1) Ja, 2) Ja, delvis 3) Nej.
Figuren visar att alla elever utom en tror att de helt eller delvis lärt sig det viktigaste under både den förmedlade undervisningen och arbetet med elevinflytande.
Fråga 11: Påverkar arbetssättet ditt intresse för ämnet?
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
antal elever
Ja Nej
Figur 11:
Figuren visar att en tydlig majoritet tycker att arbetssättet påverkar deras intresse för ämnet.
Fråga 11 innehåller en följd fråga:
Om du svarat ja på förra frågan, på vilket sätt har arbetssättet påverkat ditt intresse för ämnet?
1) Om det är ett intressant ämne, som jag är intresserad av och arbetssättet är dåligt så lär man sig mindre.
2) Får man jobba själv jobbar jag bättre. Det är rätt jobbigt att lyssna och så.
3) När man får jobba lite som man vill så blir man mer motiverad att ta in kunskap. Det mesta fastnar och man har kunskap för livet.
4) Ja om jag får jobba själv med ett arbete där jag själv kan styra upp det.
5) Jag vet inte…
6) Om man tex arbetar själv kan man sätta sig in i ämnet på ett annat sätt.
7) Till exempel arbetssätt 2 var roligare och mer lärorikt, för att man fick jobba i grupper och sedan redovisa för klassen. Man blev liksom mer motiverad och saker fastnade lättare i huvudet.
8) Arbetssättet avgör ju om man tycker det är roligt eller inte.
9) Det är lite svårt att förklara men jag blev intresserad av ämnena.
10) Det är roligare att lära sig om man gör det på ett roligt sätt.
11) För att man fick ta reda på all fakta själv och då fick man med allt och lärde sig allt.
12) Jag fick välja ett ämne som intresserar mig. Jag är väldigt intresserad av det jag jobbade med så jag ville lära mig mer och det var bara kul att söka fakta och jobba.
Allt blir enklare och roligare att arbeta med då man verkligen vill veta mer! =) 13) Om det är kul och intressant så är det roligare att arbeta med det!
14) Nja att jobba med reflektion är roligt.
15) Att jobba ensam är ganska roligt och lugnt. Vet ej vad mer jag ska skriva. Det har varit bra och roligt.
16) Jag tycker att arbetssätt 2 har påverkat mitt intresse för ämnet positivt.
17) På arbetssätt 2 så fick man jobba mera fritt.
Citat från intervjuer:
Elev 2
Ökade ditt intresse för biologi när du fick vara med och bestämma?
”Ja, för då fick man jobba med det jag var intresserad av, jag har aldrig tänkt på att det var biologi och det gjorde biologin mycket intressantare.”
Påverkar arbetssättet ditt intresse för biologi?
”Ja, Det beror på hur man jobbar men om man hade använt mitt favoritämne i arbete 1, det som jag är intresserad av, skulle jag nog ha lärt mig väldigt mycket. Intresset styr till djupare kunskap, så intresset för själva ämnet styr mer än arbetssättet”
Elev 2
Vilket av arbetssätten var roligast att arbeta med?
”I det här fallet arbetssätt 2 men om ämnet varit ett annat hade jag kanske tyckt arbetssätt 1 det beror på hur intresserad jag är.”
Elev 1
Påverkar arbetssättet ditt intresse för biologi?
”Ja.”
Hur då?
”Det är lättare att jobba med någonting som man är intresserad av. Det är lättare att fördjupa sig när man är intresserad och om man arbetar friare.”
Elev 1
Ökade ditt intresse för biologi när du fick vara med och bestämma, eller tycker du att biologin är lika rolig jämt?
”Det är alltid lika roligt med biologi, biologi är ett av mina favoritämnen.”
Elev 3
Ökade ditt intresse för biologi när du fick vara med och bestämma?
”ja”
Hur då?
Det var roligare när man fick vara med och bestämma då fick man arbeta med det jag tyckte var roligt.”
Påverkar arbetssättet ditt intresse för ämnet?
”Ja”
Hur då?
”Det är roligare då man själv får söka fakta.
Tror du att du kommer ihåg bättre då?
”Ja och längre”
Övriga Intervjusvar
Dessa frågor finns inte representerade i någon enkät men är mycket relevanta för undersökningen.
Citat från intervju:
Elev 2
Vilken av dessa kunskaper tror du att du kommer ha mer användning av senare i livet?
”I arbete 2, eftersom det var kopplat till det jag var intresserad av – idrott. Det vi arbetade i arbete 1 kommer jag nog också komma ihåg men inte lika bra kanske.”
Elev 3
Vilken kunskap tror du sitter kvar längst, den som du fick ta reda på själv eller den som jag gav er i arbetssätt 1?
”Den som jag fick ta reda på själv.”
Varför tror du att den sitter kvar längst?
”För den fick man läsa så många gånger och jobba med mycket.”
Citat från intervju:
Elev 3
I vilken av arbetssätten kände du att du fick ta mera ansvar?
”I arbetssätt 2.”
Gick det bra?
”Ja, det gick ganska bra.”
Elev 1
I vilket arbetssätt känner du dig mest ansvarstagande?
”I arbetssätt 2 när man jobbar själv eller i grupp.”
Varför det?
”Man hjälper varandra med det som skall göras och tänker ut en massa själv.”
Diskussion
Validitet
Mitt syfte har varit att undersöka om eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer motiverande om de får inflytande över arbetssättet. Genom de enkäter och intervjuer som jag har genomfört har jag fått svar på de frågor som jag avsett undersöka.
Reliabilitet
För god tillförlitlighet, reliabilitet, krävs att undersökningen är baserad på olika metoder. Att kombinera kvantitativa enkäter med kvalitativa intervjuer har i det här fallet kunnat ge en bra tillförlitlighet. Min uppfattning är att eleverna svarade ärligt under intervjuerna men man kan aldrig bortse att eleverna i något fall svarat vad de trodde att jag ville höra.
Analysen skulle bli tydligare om mätperioden varit längre och antalet elever fler. Om jag hade möjlighet att utveckla undersökningen skulle jag vilja arbeta med fler ämnen och integrera dessa.
Resultatdiskussion
Motivation
Under den förmedlande undervisningen upplevde eleverna en relativt hög förståelse (fråga 5, sidan 13). Jag bedömer att i den förmedlande undervisningsformen är lärarens förmåga att anpassa undervisningen till elevernas kunskapsnivå av avgörande betydelse för om förståelsen blir hög eller låg. Resultatet visar att förståelsen var bättre under arbetet med elevinflytande.
Andelen elever som upplevde mycket hög förståelse var högre (fråga 5, sidan 13). I
intervjuerna säger elev 3 förstå mycket mer i arbetet med elevinflytande eftersom arbetet utgick från intresse (intervju, sidan 13). Jag antar att elevsvaren om förståelse (fråga 5, sidan 13) hade pekat på en lägre grad av förståelse om de vid svarstillfället hade haft erfarenheter från elevinflytande att jämföra med.
Jag hade förväntat mig att eleverna skulle känna mycket liten delaktighet under den förmedlande undervisningen. Resultatet visar dock att huvuddelen av eleverna upplevde en ganska hög grad av delaktighet. Bara några få tyckte att de inte var delaktiga (fråga 4, sidan 12). När eleverna besvarade frågan om delaktighet hade de ännu inte genomfört avsnittet där de arbetade med elevinflytande. I arbetet med elevinflytande upplevde eleverna ännu högre delaktighet än under den förmedlande undervisningen. Alla elever kände sig delaktiga i någon utsträckning (fråga 4, sidan 12). Jag tror att upplevelsen av ökad delaktighet påverkas av att eleverna nu kunde jämföra med förmedlande undervisning.
Resultatet visar att en mycket stor majoritet av eleverna tyckte att det var roligare att arbeta med elevinflytande än att få kunskaper förmedlade av läraren (fråga 8, sidan 15). I intervjuer säger elev 1 att det är roligare att arbeta med det som intresserar och när man själv får bestämma. Elev 3 säger att det är roligare att söka fakta själv och att man lättare kommer ihåg dessa fakta (intervju, sidan 15).
Elevernas motivation skiljer sig enligt resultatet åt beroende på arbetssätt. Av enkätundersökningen framgår att en majoritet av eleverna kände sig mer motiverade då de hade direkt inflytande över sitt arbete (fråga 7, sidan 14). I intervjuer säger elev 2 och 3 att arbetet med elevinflytande var mer motiverande. Elev 2 uppger som motiv att man då får arbeta med det man är intresserad av. Elev 3 menar att det faktum att man får arbeta själv är avgörande. Elev 1 känner större motivation under förmedlande undervisning. Eleven upplever det lättare att ta till sig kunskaper då man slipper söka fakta själv. Eleven tycker det är svårt att på egen hand hitta det som är viktigt (intervju, sidorna 14 och 15). Elev 1:s svar är intressant. Jag tror att olika individer föredrar olika sätt att lära. Jag tror också att elevens relativa ovana vid att jobba med det egna lärandet kan ha betydelse för intervjusvaret. Därför är en av lärarens viktigaste uppgifter att lära eleverna att lära. En viktig del i den uppgiften är att hjälpa eleven att formulera relevanta mål med stöd i läroplanen. Därmed skapas den trygghet som kreativiteten och nyfikenheten kräver. Dessutom kan eleverna känna att det de valt är viktigt.
Jag upplever att eleverna känner större delaktighet när de själva har inflytande över lärandet.
Jag upplever också att denna delaktighet har en positiv påverkan på förståelsen och lusten att lära. Förståelse och nyfikenhet inför kunskap är i sin tur förutsättningar för motivation.
Tidigare forskning visar också att motivationen bygger på intresse och behov, (Selberg, 2001). Forskning visar även att upplevelsen av att själv kunna påverka, påverkar motivationen positivt, (Hedin och Svensson, 1997). Scherp och Scherp (2002) beskriver, beträffande arbete med elevinflytande, liknande erfarenheter. Om eleverna känner upptäckarglädje ökar deras självkänsla och motivation.
Angelägenhetsgrad
Under det förmedlande arbetssättet uppgav eleverna att deras intresse var stort. Efter arbetssättet med elevinflytande hade antalet elever som uppgav ganska eller mycket stort intresse ökat (fråga 1, sidan 10). När eleverna får ta ställning till om de skulle vilja veta mer
om respektive arbetsområden svarar de ja i större utsträckning efter att ha arbetat med elevinflytande (fråga 6, sidan 14). I intervju säger elev 2 att intresset ökade då man fick vara med och bestämma och därför blev ämnet mycket intressantare (intervju, sidan 18). Jag tycker att resultatet visar att elevernas intresse stimuleras om de själva får påverka sitt lärande. Det är intressant att elevinflytande också verkar kunna vidmakthålla intresset för ett visst ämnesområde.
När eleverna får ta ställning till om arbetssättet påverkar deras intresse för ett ämnesområde svarar en stor majoritet ja (fråga 11, sidan 17). Eleverna motiverar sina ställningstaganden med bland annat följande (följdfråga, sidan 17):
- man lär sig mindre med ett dåligt arbetssätt, även om ämnet är intressant - man blir mer motiverad att ta in kunskap, det mesta fastnar
- det blir roligare att arbeta då man verkligen vill veta mer - elevinflytande påverkar intresset positivt
Enligt min uppfattning visar elevernas svar tydligt att arbetssättet är avgörande för om eleverna uppfattar lärandet som angeläget eller inte. Resultatet visar också att elevinflytande är ett arbetssätt som ökar elevernas intresse.
Eleverna upplevde både de kunskaper som förmedlades och de kunskaper de sökte själva som viktiga. Förtroendet för de kunskaper som förmedlades var till och med något större (fråga 2, sidan 11). När eleverna jämför de båda arbetssätten är resultatet likartat. Dock med den skillnaden att kunskaper förvärvade under arbetet med elevinflytande viktas något lite högre (fråga 10, sidan 16). Jag får intrycket att eleverna förutsätter att läraren förmedlar vad som är viktigt och de tar inte själva ställning till om det stämmer eller inte. Samtidigt, och i likartad utsträckning upplever eleverna de fakta de själva valt att söka som viktiga. Jag upplever dock att eleverna inte fullt ut har förtroende för den egna förmågan att avgöra vad som är viktigt.
Här finns risk för att ett motsatsförhållande kan uppstå. Vad är viktigast, det som leder till ett högt betyg, eller det som faktiskt gör eleven nyfiken? Jag menar att lärarens roll återigen (se under motivation ovan) är av avgörande betydelse. Eleverna behöver handledning som säkerställer att deras val av ämnen och mål hamnar inom ramen för läroplanen.
När eleverna fick ta ställning till vem som var ansvarig för deras lärande syntes skillnad mellan uppfattningen efter den förmedlande undervisningen och uppfattningen efter arbetet med elevinflytande. Efter det att både förmedlande undervisning och arbete med elevinflytande genomförts var uppfattningen att eleven är ansvarig för sitt lärande dominerande (fråga 3, sidan 11). I intervjuer säger elev 1 att det är mycket viktigt att ta ansvar för studierna eftersom ingen annan kan göra det. Elev 2 menar att ingen annan kan ta ansvar för vad man lär sig (intervjuer, sidan 11och 12). Resultatet visar att arbete med elevinflytande stimulerar eleverna till eget ansvarstagande. Min uppfattning är att då eleverna tar ansvar för det egna lärandet blir det samtidigt mer angeläget. Eleven har avgörandet i sin hand.
Jag upplever att elevernas intresse för skolarbetet ökar om de har inflytande över det egna lärandet. Lärandet, även lärandet på längre sikt uppfattas som mer angeläget. Scherp och Scherp (2002) konstaterar också i sin forskning att ett arbetssätt med elevinflytande får fler elever att känna stimulans och ökar ofta ambitionsnivån jämfört med förmedlande undervisningsmetod.
Elevinflytandet leder också till ökat ansvarstagande. Även genom ansvarstagande blir lärandet mer angeläget. Tidigare forskning visar att det är först när eleverna själva ansvarar över sitt lärande och ser meningen med vad de gör som de kan förvandla det till kunskap, (Hounsell, 1986). Eleverna har förtroende för lärarens förmåga att avgöra vilken kunskap som är viktig.
Läraren har en viktig roll som handledare. Eleverna behöver stöd i arbetet att formulera mål för lärandet som har förankring i läroplanen. Resultatet känns igen i tidigare forskning som visar att det är först när eleverna lärt sig att lära som det leder till kunskap (Selberg, 2001).
Slutsatser
Undersökningen visar att arbete med elevinflytande upplevs som mer motiverande än den mer traditionella, förmedlande undervisningen. Lusten att lära är större som ett resultat av den höga graden av delaktighet. Delaktigheten har också positiv inverkan på förståelsen.
Undersökningen visar också att elever som har inflytande över det egna lärandet uppfattar sig själva som ansvariga. Lärandet uppfattas som intressant och angeläget. Intresset att fortsätta lära blir större om eleven varit delaktig.
Min sammanfattande slutsats är således att eleverna upplever lärandet mer angeläget och motiverande om de får inflytande över arbetssättet.
Referenser
Carlsson, K. & Åverling, K. (1994) Elevinflytande i skola och skollag. I: Lindgren, A. (red) Utmaning! Om elevinflytande i skolan. Göteborg: Förlagshuset Gothia. ISBN 91-526- 5245-9
Dahlgren, H. & Östling Dahlgren, M. (1992). Lärare i grundskolan. Solna: Hans Dahlgren och Ekelundsförlag AB. ISBN 91-7724-431-1
Dahlgren, H. (1990). Undervisa i grundskolan. Solna: Ekelundsförlag AB. ISBN 91-7724- 291-2
Dewey, J. (1980). Individ skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-27-50033-0 Dewey, J. (1996). En analys av det reflekterande tänkandet. I: Brusling, C. & Strömqvist, G.
(red) Reflektioner och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00089-7 Egerbladh, T. & Tiller, T. (1998). Forskning i skolans vardag. Lund: studentlitteratur. ISBN
91-44-48911-0
Freire, P. (1971). Pedagogik för förtryckta. Falköping: Gummisson. ISBN 91-7070-342-6 Gustavsson, B-M. (1994). Morgondagens lärare, en viktig kugge i demokrati. I: Lindgren, A.
(red) Utmaning! Om elevinflytande i skolan. Göteborg: Förlagshuset Gothia. ISBN 91- 526-5245-9
Hedin, A. & Svensson, L. (1997). Nycklar till kunskap. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44- 00373-0
Hounsell, D.(1986). Inlärning och uppsatsskrivande. I: Marton, F. Hounsell, D & Entwistle, N. Hur vi lär. Kristianstads boktryckeri AB. ISBN 91-29-57697-0
Imsen, G.(1992). Elevens värld. Introduktion i pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
ISBN 91-44-25852-6
Lindgren, A. (1994). Elevinflytande en fråga om makt. I: Lindgren, A. (red) Utmaning! Om elevinflytande i skolan. Göteborg: Förlagshuset Gothia. ISBN 91-526-5245-9
Luleå kommuns skolplan.(2003-2004).
http://www.lula.se/luleakommun/verksamhet/For_grundskola/
Uppdaterad: 2004-02-12 Hämtad: 2004-04-10
Mattsson, I. & Svensson, G. (1994). Elever och lärare om elevinflytande i gymnasieskolan.
Uppsala: Uppsala universitet, SLAV- projektet
Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: studentlitteratur. ISBN 91-44-30952-X
Scherp, H. & Scherp,G. (2002) Elevers lärmiljö: lärarens undervisning och elevers lärande.
Karlstad: Istutionen för utbildningsvetenskap. ISBN 91-85019-12-7
Selberg, G. (1999). Elevinflytande i lärandet. En studie om vad som händer när elever har inflytande i sitt eget lärande och när elever har olika erfarenheter av sådant inflytande.
Luleå: Instutionen för pedagogik och ämnesdidaktik. Centrum för forskning i lärandet.
ISSN 1402-1544.
Selberg, G. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
ISBN 91-44-02009-0
Skollagen. http://www.skolverket.se/styr/skollag/index.shtml Uppdaterad: 2003-10-31 Hämtad: 2004-04-10
Trost, J. 2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01816-9
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet, Fritzes offentliga publikationer. ISBN 91-38-31413-4.
Westberg, N.(1996). Ellen Key. Pedagogiska magasinet. Nr 4
Westberg, N.(2003). Ellen Key och uppfostran av barn och ungdomar.
www.daks.org.se/dakskontakt/aktuellt/dakskontakt_2-2003/art2.html Uppdaterad:2003 ? Hämtad: 2004-04-25
Åstrand, S.(1928). Förtroendemetoder i skoluppfostran. Stockholm: E Wessman.
Till elever och vårdnadshavare i klass 9 på X-skolan
Hej!
Jag heter Anna Stenqvist och går sista terminen på grundskollärarutbildningen (ma/no 4-9).
Jag kommer under min praktik genomföra mitt examensarbete som handlar om motivation.
Ökar motivationen om eleverna får mer inflytande över skolarbetet? Jag kommer under de här åtta veckorna att genomföra två enkäter i klassen och intervjua några av eleverna. Eleverna kommer att svara anonymt och svaren kommer att behandlas som ett samlat statistiskt material.
Hälsningar Anna
1) Hur stort är ditt intresse för biologi. Saknar intresse
Mycket litet
Delvis intresserad
Ganska stort
Mycket stort
2) Upplevde du det som vi gick igenom som viktigt? Inte alls
Mycket lite
Delvis
Ganska viktigt
Mycket viktigt
3) Vem anser du är ansvarig för ditt lärande? Läraren Jag
Dina föräldrar
4) Tycker du att du var delaktig i undervisningen? Inte alls
Mycket lite
Delvis
Ganska mycket
Mycket 5) Tycker du att du förstått det vi gått igenom? Inte alls
Mycket lite
Delvis
Ganska bra
Mycket bra
6) Skulle du vilja veta mer om nervsystemet?
Ja
Ja, delvis
Nej
Enkät 2
Efter arbetssätt med elevinflytande
1) Hur stort är ditt intresse för biologi. Saknar intresse
Mycket litet
Delvis intresserad
Ganska stort
Mycket stort
2) Upplevde du det som du/ni arbetade med som viktigt? Inte alls
Mycket lite
Delvis
Ganska viktigt
Mycket viktigt
3) Vem anser du är ansvarig för ditt lärande? Läraren Jag
Dina föräldrar
4) Tycker du att du var delaktig i undervisningen? Inte alls
Mycket lite
Delvis
Ganska mycket
Mycket 5) Tycker du att du förstått det du/ni arbetat med? Inte alls
Mycket lite
Delvis
Ganska bra
Mycket bra
6) Skulle du vilja veta mer om människokroppen?
Ja
Ja, delvis
Nej
7) Vilket av arbetssätten har varit mest motiverande Arbetssätt 1
Arbetssätt 2
8) Vilket av arbetssätten har varit roligast Arbetssätt 1
Arbetssätt 2
9) Vilket av arbetssätten tror du att du lärt dig mest av? Arbetssätt 1
Arbetssätt 2
10) Tror du att du lärt dig det viktigaste när du arbetar med:
Arbetssätt 1
Ja
Ja, delvis
Nej Arbetssätt 2
Ja
Ja, delvis
Nej
11) Påverkar arbetssättet ditt intresse för ämnet? Ja Nej
Om du svarat ja på förra frågan, på vilket sätt har arbetssättet påverkat ditt intresse för
ämnet?
____________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
Upplever du skolan som viktig och angelägen?
”Absolut”
När känner du att skolan är viktig/mindre viktig?
”Bra fråga, när man tänker på vad man ska bli, vad man ska jobba med senare i livet, så är skolan viktig och då tar man skolan på allvar.”
Man kan arbeta på olika sätt och ni har arbetat på två sätt med mig vilket arbetssätt var mer motiverande?
”Det var när du stod där framme”.
Varför det?
”Det blir lättare att ta åt sig kunskap när man slipper söka själv för när man söker själv är det svårare att hitta det viktiga.”
Ökade ditt intresse för biologi när du fick vara med och bestämma, eller tycker du att biologin är lika rolig jämt?
”Det är alltid lika roligt, biologi är ett av min favorit ämnen.”
Vilken kunskap tror du att du har störst användning av den som du tar reda på själv eller den som du får av läraren vid kateder undervisning?
”Både och, all kunskap sitter lika bra.”
Tycker du att det är viktigt att ta eget ansvar över dina studier?
”Mycket viktigt.”
Varför?
”Ingen annan kan ta ansvar över mitt lärande, inte mina föräldrar eller läraren.”
Tror du att lär dig bättre om du själv får bestämma?
”Nja, det är lättare att ta in kunskap om man får vara med och bestämma.”
I vilket arbetssätt känner du dig mest ansvarstagande?
”I arbetssätt 2 när man jobbar själv eller i grupp.”
Varför det?
”Man hjälper varandra med det som skall göras och tänka ut en massa själv”
Tycker du att du var delaktig i arbetssätt 1?
”Ja, mycket”
Tycker du att du att du var delaktig i arbetssätt 2?
”Ja, fast det var svårare att dela upp och det var lätt att den ena arbetar mer en den andra.”
Tycker du att du förstod allt det vi gick igenom i arbetssätt 1?
”Ja, det mesta.”
Hur arbetar ni i arbetssätt 2?
”Vi delade på arbetet.”
Påverkar arbetssättet ditt intresse för biologi?
”Ja.”
Hur då?
”Det är lättare att jobba med någonting som man är intresserad av. Det är lättare att fördjupa sig när man är intresserad och om man får arbeta friare.”
Vilket arbetssätt var roligast att arbeta med?
”Det var roligast att arbeta med arbetssätt 2.”
Varför det?
”Jag vet inte, men det är roligare att få jobba med en kompis och det man är intresserad av och själv får bestämma.”
Tack för intervjun.
Upplever du skolan som viktig?
”Ja, mycket viktig för framtiden.”
När känns skolan mer angelägen/viktig?
”Allt är viktigt med skolan, betygen så jag kommer in där jag vill på gymnasiet. Fast vissa saker är ju mer roliga.”
Vad då?
”Idrotten”
Vilken av arbetssätten var mer motiverande 1 eller 2?
”Det var mer motiverande med arbetssätt 2 därför då fick man arbeta med det man var intresserad av.”
Ökade ditt intresse för biologi när du fick vara med och bestämma?
”Ja, för då fick man jobba med det jag är intresserad av, jag har aldrig tänkt på att det var biologi och det gjorde biologin mycket intressantare.”
Vilken kunskap tror du att du kommer att ha mest användning av i framtiden? Den från arbetssätt 1 eller 2?
”Båda eftersom jag tror att jag kommer att ha användning av allt även om det inte just nu är roligt att lära sig.”
Tycker du att det är viktigt att kunna ta eget ansvar för sina studier?
”Ja, det kan inte vara någon annan som kan ta ansvar över vad jag lär mig. Det är ju bara jag som kan ta ansvar över vad jag lär mig. Det är ju bara jag som kan ta ansvar över mig själv.”
Hur stort är ditt intresse för biologi?
”Det är väll medelstort.”
Tycker du att du var delaktig i undervisningen i arbetssätt 2?
”Ja, det var roligt att få välja själv det är inte så ofta, det är oftast läraren som bestämmer.”
Tycker du att du förstått det viktigaste under det andra arbetet (arbetssätt 2)?
”Ja, det tycker jag.”
Vilken av dessa kunskaper tror du att du kommer ha mer användning av senare i livet?
”I arbete 2, eftersom det var kopplat till det jag var intresserad av – idrott. Det vi arbetade i arbete 1 kommer jag nog också komma ihåg men inte lika bra kanske.”
Påverkar arbetssättet ditt intresse för biologi?
”Ja, Det beror på hur man jobbar men om man hade använt mitt favoritämne i arbete 1, det som jag är intresserad av, skulle jag nog ha lärt mig väldigt mycket. Intresset styr till djupare kunskap, så intresset för själva ämnet styr mer än arbetssättet”
Vilket av arbetssätten var roligast att arbeta med?
”I det här fallet arbetssätt 2 men om ämnet varit ett annat hade jag kanske tyckt arbetssätt 1 det beror på hur intresserad jag är.”
Tack för intervjun.
