LÄROBOK I RÄKNING
FÖR
A L L M Ä N N A L Ä R O V E R K E N
A F
J . M Ö L L E R , L . T . L A R S S O N O C H N . L U N D A H L
L E K T O R R E M I N A I U E A D J U N K T F O L K S K O L E L Ä R A R E
S T O C K H O L M
P . A . N O R S T E D T & S Ö N E R S F Ö R L A G
1.
-
F Ö B O E D .
Föreliggande räknebok för de allmänna läroverken är ntarbetad med hänsyn t i l l de förändrade föreskrifter till hur »indelning, som äro gifna i k n n g l . kungörelsen af den 22 mars 1895 om vissa ändringar i läroverks- stadgan. Bokens indelning i årskurser är således uppgjord därefter, och den är afsedd a t t innehålla a l l t l i v a d som där i kursfördelningen rubriceras under »aritmetik». Sålunda innehåller den äfven i de sista årskurserna en del exempel från p l a n i m e t r i och stereometri. Men däremot innehåller den icke hvad som fordras för inträde i läroverkens lägsta klass. Då detta sammanfaller med kursen inom folkskolans första klass, behöfde v i så mycket mindre medtaga detsamma, som det inrymmes i första årskursen a f den af undertecknade, Larsson och L u n d a h l , utgifna räknebok för folkskolan, h v i l k e n torde vara en lämplig förberedelsekurs för inträdet i de allmänna läroverkens första klass.
Kursfördelningen i ofvannämnda kungörelse är emellertid sådan, a t t man väl i b l a n d kunde komma i villrådighet om hvad som bör hänföras t i l l ett tidigare års kurs och t i l l det efterföljandes. Detta gäller kanske mest om de två första årskurserna. Det heter nämligen, a t t redan i första klassen s k a l l lärjungen erhålla »någon öfning i användandet a f decimalbråk». E t t sätt a t t tillämpa detta vore a t t redan i denna klass genomgå alla räkne- sätten med decimalbråk men med enklare exempel, så a t t man exempelvis för m u l t i p l i k a t i o n och d i v i s i o n behandlade ondast sådana f a l l , då m u l t i p l i - k a t o r n eller divisorn vore hela t a l ; ett annat a t t genomgå a d d i t i o n och subtraktion något utförligare samt uppskjuta det öfriga t i l l andra klass.
V i hafva efter någon t v e k a n v a l t det senare sättet, emedan första klassens kurs, som med det förra sättet o t v i f v e l a k t i g t blefve något större, S3'nes oss vara tillräckligt omfattande ändå: inom denna klass torde hufvudsaken v a r a att bibringa lärjungarne så stor säkerhet och färdighet som möjligt i räkning med hela t a l . Först i andra årskursen hafva v i därför — efter komplette- r i n g af inledningen t i l l decimalbråken — infört alla räknesätten med d y l i k a .
För en och annan torde måhända antalet exempel synas nog s t o r t här och där, men v i hafva i allmänhet följt grundsatsen a t t taga så många, att alla finge tillräckligt: i n t e t h i n d r a r j u , a t t man k a n gå förbi h v a d man t y c k e r vara för mycket. A f obenämnda exempel behöfvas j u a l l t i d en hel mängd för den mekaniska färdighetens s k u l l . V i hafva dessutom g j o r t de flesta exemplen lätta i utförandet; v i t r o , a t t det är n y t t i g a r e för lär- jungen a t t räkna u t flera lättare exempel än ett mindre antal svårare; a l l t - för många af de senare förminska också i regeln hans intresse för saken.
Dock hafva v i ej alldeles u t e s l u t i t exempel med längre uträkningar (t. ex.
3:e årsk. ex. 156—180); i det p r a k t i s k a l i f v e t k a n man j u råka på äfven sådana, så a t t de äfven från denna s y n p u n k t torde vara behöfliga.
Längre deduktioner och. resonemanger hafva v i sökt u n d v i k a , emedan v i anse, att hvarje lärare själf förstår m u u t l i g e n meddela h v a d däraf han finner nödigt eller lämpligt.
V i afsluta boken med en l i t e n »inledning till ekvationsläran*. Men fastän den står sist, är det icke därför vår mening, a t t den bör genomgås sist. V i anse det tvärt om särdeles lämpligt, att densamma genomgås så t i d i g t , att med dess tillhjälp vissa exempel k u n n a behandlas, såsom t . ex.
proeentexempel och andra. H e l t säkert v i n n a dessa exempel genom a t t lösas med ekvationer i intresse för lärjungarne. L u n d i mars 1896.
F ö r f a t t a r n e .
