“Kan du inte läsa klarar du ju dig inte idag,

“Kan du inte läsa klarar du ju dig inte idag,

så är det ju”

– En studie av om och hur fritidshemmen bidrar till främjande av elevers

läskunskaper

Jenny Tegelberg Leonora Flyckt

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Institutionen för individ och samhälle

Arbetets art: Examensarbete 15 hp, Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem

Titel: “Kan du inte läsa klarar du ju dig inte idag, så är det ju” – En studie av om och hur fritidshemmen bidrar till främjande av elevers läskunskaper

Engelsk titel: “If you can not read you can not make it today, that is how it is” - A study of if and how after school care contributes to promoting students reading skills

Sidantal: 34

Författare: Jenny Tegelberg, Leonora Flyckt Examinator: Lena Sjöberg

Datum: Juni 2015

Sammanfattning

Bakgrund: Läsförmågorna hos svenska grundskoleelever har under de senaste decennierna sjunkit visar de internationella undersökningarna PISA och PIRLS. Flera läsprojekt har startats i Sverige för att motarbeta de nedåtgående resultaten och många skolor har gått med i dessa projekt för att stärka sina elevers läsförmågor. Fritidshemmet med sitt kompletterande uppdrag ska likt skolan främja kunskaper kring läsning och litteratur för att stimulera barnets lärande. Vi ville i vår studie undersöka om och i så fall hur det arbetas med att främja goda läs- och litteraturvanor i fritidshem. Våra resultat baseras på observationer och intervjuer i två skilda fritidshem.

Syfte: Är att ur fritidshemspersonalens perspektiv, undersöka om och hur fritidshemsverksamheten kan bidra till utvecklingen av läslust, läsvana och läsförståelse hos eleverna.

Metod: För att kunna utföra vår studie och uppfylla vårt syfte, använde vi oss av kvalitativa studier i form av observationer och intervjuer samt mer informella samtalsintervjuer. Vår studie har genomförts på två skilda fritidshem i två olika svenska städer med liknande socioekonomisk bakgrund.

Resultat: Forskningen visar att det finns goda möjligheter att arbeta med läskunskaper i fritidshemmen men resultaten av studien visar att det inte görs i sin fulla utsträckning. Flera olika sorters texter och litteratur finns att tillgå i verksamheterna men fritidshemspersonalen arbetade inte medvetet och aktivt med detta i nuläget.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

3. Forskningsbakgrund ... 2 Läsningens historia ... 3 Minskade läsresultat ... 3 Läsfrämjande projekt ... 4 Styrdokumenten ... 5 Läsning på fritids ... 6 Miljöer för läsning ... 6

Vuxnas förhållningssätt till läsning ... 7

4. Metod ... 8 Studiens design ... 8 Observationer ... 8 Samtalsintervjuer ... 8 Formell intervju ... 9 Urval ... 9 Genomförande ... 10 Metoddiskussion ... 11 Etiska aspekter ... 11 Analys ... 12 5. Resultat ... 12

Miljöer för läsning i fritidshemmen ... 12

Texter att tillgå ... 14

Arbetssätt kring läsning ... 15

Fritidshemspersonalens inställning till barns läsning ... 17

6. Diskussion ... 17

Referenser ... 22

Bilaga 1 -Missivbrev till personal ... 25

Bilaga 2 -Intervjuguide ... 26

Bilaga 3 -Samtalsfrågor (informell intervjuguide) ... 27

“Om jag läser för mitt barn… Spelar det någon roll?

Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text. En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 - 7000 ord. En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet till texter

har ca 50 000 - 70 000 ord.

En sjuttonåring som inte läst/lyssnat till texter har endast 15 000 - 17 000 ord.

Så stor är alltså skillnaden!

En vuxen behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för sitt dagliga liv, för att kunna hänga med i nyhetssändningar och för att

kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar osv. Så visst spelar läsningen roll!”

Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms Universitet Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs Universitet

1. Inledning

Vi hör ofta i media hur läsförmågan hos barn och ungdomar minskat i Sverige, detta trots att läsning av något slag utgör en stor del av vår vardag. Vi läser i skolan, på arbetet och under vår fritid. Vi läser i böcker, tidningar, på nätet, på mjölkpaketet, diverse instruktioner och recept, ja listan kan bli hur lång som helst. Barn möter alla dessa texter idag och kanske ännu mer nu än tidigare när användningen av internet ökat. Under vår verksamhetsförlagda utbildning började vi fundera kring läsning i våra fritidshem, hur stod det till med den egentligen? Vi observerade mycket sällan barn som läste böcker eller att det överhuvudtaget arbetades med läsförmågan i verksamheten. Den läsning som förekom var främst av sådana texter som återfinns i spel- och chattforum. Detta sett i relation till den oändliga mängden forskning och styrdokument, som visar och fastslår hur viktigt det är att stimulera barns läsvanor. Rapporten Läsandets kultur - Slutbetänkande av Litteraturutredningen från Statens offentliga utredningar (SOU, 2012:65) fastslår till exempel att:

Betydelsen av läsförståelse och förmåga att tillgodogöra sig skriftlig information kan knappast överskattas. Läsförståelse ingår som en viktig komponent i språklig förmåga generellt. Språklig förmåga är grundläggande för att uttrycka sig själv och förstå andras tankar, att reflektera, förstå samband, dra slutsatser och argumentera. Språklig förmåga är också av stor betydelse för att kunna se olika perspektiv, leva sig in i olika människors situation och kunna uttrycka empati (s. 30).

kommande yrkesroll, som för alla fritidshem, då goda läsvanor kan bidra till så mycket positivt, både för språket i sig och för det sociala. Har man kanske förbisett fritidshemmens potential till ett gynnsamt ställe att utveckla läsförmågan på undrar vi?

2. Syfte och frågeställningar

Syftet är att ur fritidshemspersonalens perspektiv, undersöka om och hur fritidshemsverksamheten kan bidra till utvecklingen av läslust, läsvana och läsförståelse hos eleverna.

Frågeställningar:

● Inbjuder fritidshemmen till läsning? (inomhusmiljön och personalen)

● Finns det vuxeninitierade aktiviteter kring läsning och litteratur i fritidshemmet?

● Vilken betydelse anser personalen i fritidshemmen att läsning och litteratur har för eleverna?

3. Forskningsbakgrund

När vi har letat tidigare forskning kring läsning har vi funnit att det finns mycket att tillgå kring arbete med läsning, i både förskola och skola, men det är begränsat med forskningsmaterial som behandlar läsning i fritidshem. Vi har därför valt att lyfta fram de delar av forskningen inom ämnet som vi finner relevant och implementerbart i fritidshemmets verksamhet och som kan knytas till syftet med vår studie. Genom forskningen har vi också fått klart för oss att ordet läsning är ett relativt komplext begrepp som kan ha flera olika innebörder. Lundberg och Herrlin (2014) beskriver det som ett möte mellan en text och en läsare. I mötet är läsaren en konstruktör och medskapare som utifrån sina tidigare erfarenheter skapar en inre fantasivärld om det ämne texten behandlar. Enligt Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2013) har det talade språket två sidor, att tala och lyssna, och det skrivna språket har i sin tur två aktiviteter, att skriva och läsa. De menar att skriva och tala är en något synligt, något utåtriktat, medan att läsa och lyssna är något som inte synliggörs lika lätt. Att kunna avkoda en text utan att läsaren förstår innebörden av den, kan enligt Dahlgren et al. (2013) knappast rubriceras som läsning.

Vi inleder med att ta avstamp i läsningens historia. Varför började vi läsa i Sverige och varför läser vi idag? Vi har efter det valt att belysa Skolverkets rapporter om PIRLS (2011) och PISA (2012), vilka visar på elevers minskade läsresultat i läsförmåga och läsförståelse. Sedan har vi undersökt vilka läsfrämjande projekt och åtgärder som satts in i Sverige på grund av de fallande resultaten i läsförmåga och läsförståelse och om dessa inkluderar fritidshemmet. Vi har även i vår forskningsbakgrund valt att ta upp vad styrdokumenten, läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet 2011 och allmänna råd för fritidshem 2014, säger kring fritidshemmets uppdrag vad gäller läsning. I den sista delen har vi tagit upp hur man på olika sätt kan arbeta med läsning på fritids och främja läsförmåga och läsförståelse i fritidshemmen. Detta avsnitt innefattar även rubrikerna miljöer för läsning och vuxnas förhållningssätt till läsning.

Läsningens historia

I Sverige har läsförmågan varit allmänt utbredd bland alla samhällsklasser i flera hundra år. Det var till en början kyrkans skyldighet att sprida läskunskaperna (Rosén & Gustafsson, 2006). I och med den svenska översättningen av bibeln under 1600-talet var det viktigt för alla medborgare att kunna läsa och följa levnadsreglerna som stod där. Taube (2007) beskriver kyrkan i Sverige som den överlägset starkaste influensen till läskunnigheten i Sverige, då man var tvungen att kunna läsa för att ta nattvarden och för att få gifta sig. Redan tidigt var det även viktigt med läsförståelse i Sverige då kyrkan ställde krav på att människorna inte endast skulle kunna utantilläsning, utan även förstå det lästa. Medborgarna skulle nämligen kunna tillämpa de nyvunna kunskaperna i det verkliga livet och klara sig i samhället. Prästerna betygsatte läsförmågan genom ett betygssystem (Dahlgren et al., 2013). Rosén och Gustafsson (2006) menar att det så småningom blev varje enskild familjs ansvar att se till så att alla i hushållet var läskunniga och prästernas ansvar var att examinera alla samhällsmedborgare. Den som inte kunde uppvisa tillräckliga kunskaper ansågs inte vara en fullgod medborgare. År 1842 infördes allmän skolplikt från sju års ålder och därefter var det obligatoriskt för alla som gick i skolan att kunna läsa och skriva. Rosén och Gustafsson (2006) menar vidare att även om läsförmågan varit av central betydelse mycket länge, så har den förändrats genom tiderna. Läsförmåga idag är mer förknippat med läsförståelse än det varit tidigare och det ses som avgörande för möjligheterna att söka och tillägna sig ny kunskap och information. Även Taube (2007) menar att “läskunnighet är nyckeln som skall ge tillträde till all annan kunskap” (s. 11). Synen på läsning i skolan har kommit att skifta under senare år, då man tidigare ansåg att läsningen syftade till lydnad, anpassning och uniformitet snarare än till självständighet, delaktighet och inflytande (Ewald, 2007). Idag har man snarare börjat se på läsning som en social företeelse som kräver ett aktivt deltagande och att de sociala relationerna är avgörande för läskunnigheten menar Perry (2012). Ewald (2007) sammanfattar nuläget som; “litteraturläsningen i skolan förväntas enligt kursplanen aktivt bidra till elevernas etiska, socialhumanistiska och demokratiska fostran” (s. 27). I drygt trehundra år har dock en majoritet av det svenska folket varit läskunniga, men först på 1970-talet började man jämföra läskunskaper internationellt.

Minskade läsresultat

förstå vilka faktorer som påverkar läsutvecklingen. Undersökningen görs i trettiofem länder med främst deltagare från årskurs tre och fyra. Undersökningarna är en del av de uppföljnings- och utvärderingsarbeten som Skolverket ansvarar för. Resultatet av PIRLS 2011 visar på fortsatt nedgående resultat likt de senaste undersökningar som gjorts under 2000-talet. Fortfarande ligger Sverige bra till resultatmässigt, men vi är dock ett av de få länder vars resultat minskat under de år som studien genomförts.

PISA (Programme for International Student Assessment) är en annan internationell studie som har till uppgift att, vart tredje år, undersöka femtonåringars (årskurs nio) förmågor inom naturvetenskap, matematik och läsförståelse. PISA-undersökningarna är också en del av de uppföljnings- och utvärderingsarbeten som Skolverket ansvarar för. I PISA 2012 visar resultaten att svenska elevers resultat inom dessa ämnen fortsätter sjunka. Utvärderingen av resultaten visar dessutom att likvärdigheten bland svenska skolor, när det kommer till läsförståelse, har försämrats. Detta innebär att läsförmågorna skiljer sig mycket åt mellan de svenska skolorna.

De försämrade resultaten bland svenska elever har flera orsaker. Myrberg (2007) påpekar att faktorer som kön, vistelsetid i Sverige, föräldrars utbildning samt litterära hemförhållanden i övrigt påverkar läsningen i hög grad. Annan kritik som riktats specifikt mot undersökningarna menar till exempel att undersökningar som PISA visar i mycket liten utsträckning hur det verkligen ligger till med läsning i skolan. Tengberg (2014) framhåller i sin kritik att resultaten i undersökningarna över huvud taget inte baseras på någon grundlig analys av läsundervisningen i skolorna, heller inte något om vilken slags läsförmåga som ett aktivt deltagande i samhället förutsätter. Tengberg ställer sig även frågande till om PISAs och Skolverkets översättning och definition av reading literacy sätter samma aspekter av läsförmågan i fokus. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) som tillhandahåller internationella undersökningar som PISA är dessutom mycket restriktiva när det kommer till att publicera testuppgifter och bedömningsanvisningar, vilket Tengberg menar gör det mycket svårt att diskutera hur dessa förhåller sig till exempelvis kursplaner och styrdokument. Bristerna i detta förhållande kan innebära att testerna får en låg validitet, det vill säga om man verkligen mätt det man ämnat mäta.

Läsfrämjande projekt

Läsforskaren Olin-Scheller (2014) ställer sig dock kritisk till flera av läsprojekten som startats och menar att vi ska ha med oss att de flesta projekt inte är beforskade eller systematiskt utvärderade ännu. Detta innebär att vi vet ytterst lite om insatsernas effekter på barn och ungas läsning. Hon menar dessutom att det saknas nätbaserade texter, det så kallade "vidgade textbegreppet" (film och bild) och sakprosatexter, då fokus endast riktats på skönlitteratur.

Påfallande många av projekten vänder sig till barn i förskolan och de yngre skolåren, vilket innebär att de kompetenser som läsare behöver erövra i sin fortsatta läsutveckling inte alls berörs av de läsfrämjande insatserna (Olin-Scheller, 2014, s. 4).

Som vi presenterat ovan finns det en hel del projekt som startats upp i Sverige för att främja barns läsning och läsförståelse. Men vi finner ingenstans sådana projekt som riktar sig specifikt till fritidshemmen och fritidspedagogiken. Det Olin-Scheller påpekar fattas i läsprojekten som nätbaserade texter, film, bild och faktatexter, är något vi anser kan finnas och arbetas med i fritidshemmet. Projekten fokuserar ofta på lässtimulansen i tidiga åldrar, på förskolebarn och yngre skolbarn, men detta gör att barns fortsatta läsutveckling kanske glöms bort och skulle kunna arbetas mer med på fritids för de något äldre barnen.

Styrdokumenten

Enligt Skollagen ska fritidshemmet idag bedriva utbildning och undervisning som kompletterar skolan.

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt fullgörs i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov (2010:800, kap. 14, 2 §).

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11, 2011) står att språk och lärande är nära förknippade och att eleverna skall ges goda möjligheter att läsa och skriva och därmed utveckla sina kommunikativa egenskaper. Det är inte enbart i skolämnena som det ska arbetas med elevernas läs-, skriv- och språkkunskaper, detta ska arbetas med i alla skolans verksamheter, inklusive fritidshemmet. Läraren, i samverkan med övrig personal ska organisera arbetet så att eleven får det stöd som krävs i sin utveckling så att utbildningsmålen kan uppnås.

I Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket (2012) påpekas att man läser och skriver inte samma slags texter i alla verksamheter, inte heller lika mycket eller för att uppnå samma syfte. En följd av detta är att lärarna i skolans olika verksamheter och ämnen uppmanas se över vilka förutsättningar det finns i deras verksamhet för att utveckla läsande, skrivande och språkutveckling i det stora hela, och att tillsammans samtala om och försöka “ringa in” de mer utmärkande läs- och skrivkompetenserna för respektive verksamhet. I materialet finns en punkt direkt riktad till fritidshemmet som man bör fundera över som verksam personal; “Vilka skriftspråkliga sammanhang förekommer i förskoleklassen och på fritidshemmet? Hur kan elevernas skriftspråkliga kompetens utmanas i dessa verksamheter?” (Skolverket, 2012, s. 27). Vidare i kommentarmaterialet kan man läsa hur man kan tänkas arbeta med skriftspråket och språket i skolans olika ämnen, men det framkommer inte hur fritidshemmet kan arbeta med läsning specifikt.

Även i de Allmänna råden för fritidshem (Skolverket, 2014) påpekas att personalen i fritidshemmet, genom sin kompetens i fritidshemmets pedagogik, kan komplettera skolan och förskoleklassen, och på så sätt medverka till att kunskapsmålen nås. I de allmänna råden understryks också att fritidshemmet kan bidra med en annan miljö, sammanhang och andra gruppkonstellationer än de andra verksamheterna och även med andra arbetsformer som exempelvis utforskade, laborativ och praktisk metodik. Detta anser vi visar på att fritidshemmet kan och ska ha en stor och betydande roll i att främja elevers läskunskaper.

Läsning på fritids

En viktig förutsättning för barns lärande är att det sker inom ramen för en meningsfull situation där det skapas en egen inre drivkraft och motivation (Bruce, 2006). Detta går hand i hand med fritidshemmens syfte och verksamhet i övrigt, då den ska utgå ifrån barnens egna intressen och erfarenheter för att skapa meningsfullhet (Skolverket, 2014). Detta kan även tillämpas på deras litteraturval. Frykholm (2007) anser att för att skapa ett läsintresse krävs givetvis tillgång till spännande och meningsfulla texter. Texten ska förutom att vara intressant, också spegla ett innehåll som på något sätt är bekant för läsaren. Detta är oftast viktigare än att själva texten är lätt att läsa menar han. På detta sätt skulle man kunna locka även svaga läsare att läsa en något mer avancerad bok, om den till exempel handlade om favoritämnet menar Frykholm. Även vi anser att om man utgår från elevers intressen i valet av böcker till fritidshemmet, kan man kanske motivera elever att läsa mer utmanande och avancerade texter. När det gäller elevernas val av litteratur i fritidshemmet menar också Bruce (2006) att det skall finnas ett rikt litteraturutbud såväl som ett rikt utbud av textformer för att barnen skall lära sig kvalitativt olika sätt att läsa olika slags texter. Fritidshemmen är för barn från förskoleklass och upp till det år de fyller tretton och med dessa spridda åldrar kommer också en stor spridning av läsvana och läskunskaper. Westlund (2012) påpekar att när eleverna väl lärt sig läsa så kan den fortsatta stöttningen bli som bäst. Det är då man kan hjälpa dem att utvecklas till konstruktiva, analytiska och reflekterande läsare. De allra flesta av barnen inskrivna i fritidshemmet kanske redan kan läsa och behöver inte stöttning i just det utan snarare i att bli säkrare läsare. Frykholm (2007) anser att:

Även när eleverna har fått flyt i läsningen måste de följas med fortsatt läsundervisning, som leder till utveckling av metakognitiva färdigheter, som kunskap om hur man angriper en text, att läsa mellan raderna, att skapa inre bilder och djupare förståelse (s. 104).

Han menar även att de timmar eleverna läser på skoltid inte räcker till för att eleverna ska bli skickliga läsare, utan att de måste lockas att läsa även under sin fritid. För att skapa en rik läskultur så krävs det, understryker Burstedt (2003), bra och tydliga läsfrämjande strategier. Strategier som skulle kunna implementeras i fritidshemmet är vad Liberg (2006) beskriver som läsande av mer vardaglig karaktär, även kallat informellt läsande. Hon menar att i kontrast till det traditionella grammatikdominerande arbetssättet i skolan kan man ställa sättet på vilket förskolebarn lär sig läsa. Barn i förskolan lär sig på ett mer ytligt sätt och oftast bara med viss mån av hjälp av någon vuxen och det utgår främst från barnens eget intresse och nyfikenhet.

Miljöer för läsning

och menar att det är viktigt att fundera kring om det är ett levande och rikt språkrum man vistas i. Levande och rika språkrum innefattar exempelvis tillgång till många böcker, möjlighet till biblioteksbesök och där läsning med samtal kring det lästa är betydelsefulla inslag. Ett generellt drag för rika språkrum är också att man badar i texter, så kallade “textbad”. Man lånar exempelvis in dussinvis med skönlitterära böcker (ofta inom ett och samma ämne åt gången) och låter barnen läsa så mycket de kan och vill. I miljöer där det finns mycket böcker och där inslag av biblioteksbesök är vanligt i verksamheten kan barnen göra mer än att bara delta, de kan själva initiera läsaktiviteter enligt Liberg (2007a). Dahlgren et al. (2013) anser däremot att en stor mängd böcker inte är det mest betydelsefulla, utan att det viktigaste är att de ställs ut på tydligt och lockande sätt. De menar däremot att det är viktigt att variera böckerna och byta ut dem kontinuerligt och att då utgå från barns intressen och uppmuntra barnen till att skriva ner sina önskemål, är positivt enligt dem.

Björklid och Fischbein (2011) nämner upplevelsen av den fysiska miljön och vilken funktion den har för individen och ger ett exempel; “om ett barn t.ex. ser ett lekredskap enbart som ett föremål - det finns ingenting som attraherar - så existerar detta på ett helt annat sätt än då barnet leker med det” (s. 84). Utifrån detta tolkar vi att miljöns utformning och syfte avspeglar vad barnen förväntas göra där. Finns det till exempel ingen lugn miljö eller böcker tillgängliga, förväntas barnen inte läsa något där. Enligt Dahlgren et al. (2013) kan man avskilja ett utrymme för att få stillhet att läsa ensam eller tillsammans med andra, skapa en stimulerande läsmiljö. De miljöer forskningen beskriver tolkar vi skulle kunna finnas i och även vara en del av fritidshemsverksamheten.

Vuxnas förhållningssätt till läsning

Läsförståelse ses idag inte enbart som en kognitiv process, även läsarens ansträngningar och motivationsgrad anses påverka läsförståelsen (Westlund, 2012). Gambrell (1996) som forskat kring motivation och läsning anser att lärarens roll är avgörande när det kommer till barns intresse för läsning. Hon har undersökt hur man skapar bästa förutsättningarna i skolan för att väcka barns motivation till fortsatt läsning. Hennes forskning har bedrivits i grundskolor i USA utifrån ett lärarperspektiv såväl som från barnens perspektiv i frågan. Hon menar att det är allmänt känt att motivation är nyckeln till lärande och därför ligger det nu i alla lärares intresse att undersöka hur man skapar motivation hos eleverna så att de blir effektiva läsare. Gambrell menar också att motivationen väcks genom att det finns goda förebilder och lärare som är entusiastiska och brinner för att läsa själva, och intresset och passionen kan då i sin tur smittas av på eleverna. Frykholm (2007) betonar även att en av förutsättningarna för en framgångsrik inlärningsprocess är en förtroendefull relation mellan lärare och elev.

4. Metod

Under den här rubriken kommer vi redogöra för vår studies design, vilka metoder vi valt, urvalet, hur vi genomförde metoderna och de etiska aspekter som vi tagit i beaktning i vår studie samt för analysen.

Studiens design

Våra metoder för studien utgår ifrån kvalitativa metoder med syfte att skapa oss en djupare förståelse för om de på fritidshemmen arbetar med elevernas läsutveckling och hur de i så fall gör det. Bryman (1997) menar att vi som kvalitativa forskare får bättre möjligheter att studera aktiviteter och händelser, vilket i vår studie gjorts utifrån observationer. Observationerna har vi sedan kopplat till de studerade personernas tolkningar och perspektiv, vilket i vår studie gjordes genom två olika sorters intervjuer med fritidshemspersonalen. Våra metoder utgick alltså ifrån observationer som vi följde upp med samtalsintervjuer (informella) och två formella intervjuer. Vi genomförde totalt sex observationer och två formella intervjuer på två olika fritidshem. Dataproduktionen genomfördes på samma sätt och i samma ordning på båda fritidshemmen. Vi genomförde alla observationer tillsammans men gjorde intervjuerna enskilt för att göra det bekvämare och mindre utsatt för den intervjuade. Vi började med en observation där vi tittade övergripande på fritidshemsmiljön och vilka former av texter och möjligheter till läsning det fanns att tillgå där. Vi samtalade vid detta tillfälle i liten skala med personalen om vad vi sett och vad de hade för tankar kring just läsningen på fritidshemmet. Den andra observationen följdes av mer ingående samtalsintervjuer i relation till vad vi sett och ville veta mer om, i relation till miljön och arbete kring läsning. De tredje observationerna som vi genomförde på morgnarna syftade till att se om det lästes mer när det var färre elever och lugnare tillvaro. Sist ut av våra metoder var de formella intervjuerna, där vi intervjuade en behörig fritidslärare/pedagog på vartdera fritidshemmet med frågor kring läsning och litteratur.

Observationer

Vi valde att använda oss av observationer i vår studie för att skapa oss en överskådlig bild och uppfattning om verksamheten. Bjørndal (2005) menar att alla observationer är mer eller mindre strukturerade och att man “bör alltid ha ett mer eller mindre avgränsat fokus och utifrån det välja mer eller mindre strukturerade strategier för att registrera det du observerar” (s. 51). Vi genomförde ganska lågt strukturerade observationer där vi hade ett observationsschema (se bilaga 4) med teman. Bjørndal (2005, s. 52) beskriver att scheman med tema “betyder att man registrerar ett eller flera teman under observationens gång”, vilket var vad vi gjorde. Sådana observationer där man vet vilka frågor eller fenomen man vill kartlägga kan ske i någorlunda strukturerad form. Observationerna dokumenteras då oftast utifrån ett i förväg ordnat observationsschema menar Eriksson och Weidersheim-Paul (2014). I våra observationer fokuserade vi mycket på att leta saker i den fysiska miljön eftersom sådan information skulle vara mycket svår att få tillgång till på annat sätt. Risken med att enbart göra observationer menar Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2012) är att man kan missförstå händelseförlopp etcetera, och därför valde vi att komplettera observationerna med två olika sorters intervjuer.

Samtalsintervjuer

kontinuerligt i vardagen och de behöver inte ordnas i förväg på något sätt. När man väljer att använda sig av samtalsintervjuer vill man synliggöra eller ta reda på hur människor uppfattar ett fenomen enligt Esaiasson et al. (2012). I vårt fall var fenomenet hur läsningen gestaltade sig på dessa två fritidshem och detta ur personalens perspektiv. Undersökningar där samtalsintervjuer används ger enligt Esaiasson et al. lättare möjlighet till uppföljningar av svar som man får från informanterna och man kan även få svar som kanske är mer oväntade, än de man får i frågeformulär och mer formella intervjuer. Bjørndal (2005) menar att en nackdel är att det blir svårare att jämföra insamlad data från de olika personerna i samtalsintervjuer, men Esaiasson et al. (2012) menar att med liknande samtalsintervjuer som utförts med flera personer kan ge ett mönster. Av det skälet valde vi att i vår studie använda oss av samma eller liknande samtalsfrågor till personalen i båda verksamheterna.

Formell intervju

Vi valde att komplettera våra observationer och samtalsintervjuer med två stycken formella intervjuer (se bilaga 2), en på vartdera fritidshemmet. Bjørndal (2005) anser att intervjuer kan vara utmärkta komplement till observationer. Han menar att genom hjälp av intervjuer kan man kontrollera att man förstått rätt och få klarhet i om det finns något missförstånd. I en intervjusituation blir det möjligt för respondenten att få fram sitt perspektiv och sin upplevelse av en situation.

Generellt sett har intervjun den fördelen att den, jämfört med en ensidig yttre observation, ger både en möjlighet att upptäcka detaljer som man annars kunde ha förbisett och en förståelse för den intervjuades perspektiv (Bjørndal, 2005, s. 90).

Vi valde att begränsa antalet intervjuer till två stycken, då det vid ett större antal hade blivit alldeles för tidskrävande process att både göra intervjuerna och bearbetningen av dem (då vi även valt observationer och samtalsintervjuer). I vår intervjuguide valde vi att göra semistrukturerade frågor med öppna svarsalternativ, då de enligt Trost (2010) kan riktas mot ett specifikt område, och på så sätt ge svar på just det vår studie efterfrågar, men att det även ger informanten utrymme att utveckla sina svar. Att det finns det en viss struktur i intervjufrågor är även positivt i den meningen att de blir enklare att bearbeta materialet, det blir enklare att jämföra svaren menar Larsen (2009).

Urval

Vi valde ut två fritidshem från två olika kommuner. Anledningen till att vi valde två olika kommuner i liknande socioekonomiska/samhällsklassområden, var inte för att vi avsåg att jämföra själva fritidshemmen utan för att få en djupare förståelse för om och hur de kan arbeta med läsning och för att få se hur fler miljöer kan se ut. I val av fritidshem och ålder på barnen där, valde vi att göra studien på äldrefritids där det går barn från årskurs tre och uppåt, för att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning observerat att det på yngrefritids oftare arbetas med läsvanor och litteratur. Även i forskningsbakgrunden har vi tagit upp att man lätt missar att arbeta med de äldre barnens läsförmåga. Lika viktigt är det dock för äldre elever att motiveras och stimuleras till goda läsare och därav vårt urval. Enligt Westlund (2012) uppmärksammas sällan den lästräning eleverna behöver senare, efter de knäckt skriftspråkskoden. Hon menar att det inte är förrän först efter det som eleverna kan utveckla läsförståelsen mer på djupet, i årskurs 3 - 4.

fanns tillgänglig i fritidshemmet, vilket medförde att de hade olika utbildningsbakgrunder. Detta kunde i vår studie tillföra en större variation, genom att personalen med sina olika utbildningsbakgrunder kanske hade olika perspektiv på det vi ville studera. I de formella intervjuerna valde vi informanter som var utbildad till antingen fritidslärare eller fritidspedagog. Varför vi valde personer med relativt ny utbildning var för att det är den yrkeskategorin som ska arbeta inom fritidshemmet och har behörighet för att göra det. Vi har i vår studie valt att inte fokusera på kön eller ålder på fritidshemspersonalen, då vi inte finner det relevant för vårt forskningssyfte. Esaiasson et al. (2012) menar att ”vid respondentintervjuer är det inte individen i sig som är det intressanta utan de tankekategorier som de kan bidra till att blottlägga” (s. 262).

Genomförande

sådan effekt uppstår. Även Larsen (2009) instämmer i detta och betonar att i intervjuer kan den intervjuade påverkas av intervjuaren och situationen och kanske ge ett svar som i en annan situation med en annan intervjuare skulle vara ett helt annat. Vi försökte så långt som möjligt att inte påverka de intervjuade genom att inte avbryta, inflika och så vidare när de svarade på frågorna. Syftet med vår studie var att få fram så varierande information som möjligt kring läsning på fritidshemmet, därför var våra intervjufrågor formulerade så att svaren skulle bli av berättande och beskrivande art. Intervjuerna tog cirka 15 minuter vardera. Vi valde att spela in intervjuerna med hjälp av mobiltelefoner så att vi kunde fokusera på själva intervjun, informanten och frågorna, vilket enligt Bjørndal (2005) är att föredra då anteckningar kan störa dialogen. Detta underlättar även arbetet med transkriberingen. Dalen (2015) rekommenderar användning av inspelningsinstrument, då hon anser att det i kvalitativa intervjuer är viktigt att det är informanternas egna ord som kommer med och Bjørndal (2005) menar att vid inspelning kan man sedan skriva ut hela intervjun vid transkriberingen och får på så sätt en noggrannare och fullständigare information.

Metoddiskussion

Metoderna vi utgick ifrån var bland andra samtalsintervjuer. I samtalsintervjuerna kan det kanske lätt bli att det känns som vardagligt prat och informanterna kanske glömmer av att det är en forskningsstudie som pågår. Kanske kan det bli känsligt om informanterna delger något de inte tänkt vara avsett för studien. Vi upplevde dock att det de delgav var vad de ville ha sagt och att det skulle framkomma. Vi fann det bra att ha hade öppna frågor i de två intervjuerna, så det för fritidshemspersonalen gick att utveckla svaren så att man fick ut det mesta av frågorna. Men det var även bra att det fanns en viss struktur och avgränsning i både observationer och intervjuer annars hade materialet blivit alldeles för stort och spretigt att hantera. När vi genomförde intervjuerna var vi väl medvetna om den ojämna maktfördelning som kan finnas i intervjusituationer. Kvale och Brinkmann (2009) menar att det alltid är en maktasymmetri i alla intervjusituationer, men i många fall handlar det inte om att eliminera denna helt, utan snarare om att intervjuaren är medvetna om den och reflekterar över den i sammanhanget. Vi försökte i möjligaste mån förminska den genom att noga avväga de metoder vi använt och på vilket sätt vi utfört dessa. Man kan ändå aldrig säkert veta att de intervjuade inte uppgav osanna eller missvisande svar till följd av den konstlade situationen och maktrelation i den. Ett annat dilemma man ställs inför i en studie som denna är då personalens bakgrund var mycket varierad i relation till utbildning och behörighet, kan man ställa sig frågande till om en högre andel nyutbildad och behörig fritidshemspersonal skulle kunna ge ett annat resultat i studien?

Etiska aspekter

Hermerén (2011) beskriver öppna observationsstudier där deltagarna är medvetna om studien, och anser att man där bör utgå från ett observationsschema, anteckningar eller annat och att forskaren ska undvika att så långt som möjligt påverka skeenden och medverkande personer. Detta har vi försökt göra i vår strävan efter att få ett så korrekt resultat som möjligt i vår studie. Även Dalen (2015) beskriver kravet på konfidentialitet och att insamlat material ska förvaras på sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till dem och att vi har sekretess vad gäller person och personuppgifter. Det vi kunde utlova i vår studie var att endast vi som författare och ansvariga för studien skulle lyssna på inspelningarna och att inspelningarna och anteckningar förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till det. Bjørndal (2005) anser att det är av vikt att få ett godkännande för inspelning vid intervjuer och att man då informerar om tystnadsplikten. Vi berättade även att personernas och fritidshemmets namn inte kommer finnas med i arbetet utan kommer vara fingerade. Intervjufrågorna var heller inte utformade av personlig eller känslig karaktär. Bilder som togs under observationerna innehöll inga människor eller texter med namn eller dylikt som skulle kunna avslöja vistelseort.

Analys

Vi började med att transkribera anteckningarna och titta på bilderna från observationerna. De två studerade fritidshemmen fick sedan fiktiva namn, Röda rosen och Vita rosen. Eftersom vi använt oss av ett observationsschema med teman blev det som Bjørndal (2005, s. 52) beskriver “lättare att bearbeta anteckningarna”, upplevde vi. Sedan transkriberade vi de inspelade intervjuerna och då fick även de formellt intervjuade personerna fiktiva namn; Robin från fritidshemmet Röda rosen och Vanja från fritidshemmet Vita rosen. Sedan transkriberade vi samtalsintervjuerna och valde då att inte peka ut individerna utan kommer när vi refererar eller citerar dem kalla dem för “fritidshemspersonalen” och vilket fritidshem de arbetar på. Efter det skrev vi ut allt transkriberat material och tillsammans satte vi oss ned och läste igenom allt. När vi läst igenom materialet flera gånger kunde vi urskilja mönster och därigenom olika teman i vårt material. Vi markerade stycken med olika färger utifrån vilket tema det gick in under. Genom detta sätt kunde vi skapa en struktur i materialet och göra det enklare att urskilja latent innehåll och mönster som blev till teman. Kvale och Brinkmann (2009) framhåller att detta är ett bra sätt att får en överblick över teman.

5. Resultat

I detta kapitel kommer vi redogöra för resultaten av vårt analysarbete. När vi analyserade vårt datamaterial letade vi efter mönster och skillnader i de transkriberade observationerna och intervjuerna. Vi fann att vissa teman utmärkte sig mer än andra, att de förekom ofta eller att observationerna avvek från vad som sades. Urvalet har även gjorts i relation till vår studies syfte och frågeställningar. Vi har valt att presentera resultaten för de fyra teman vi fann, under egna rubriker, för att underlätta läsningen.

Miljöer för läsning i fritidshemmen

fritidshem, vi upplevde att det var lägre ljudnivån och färre elever på Röda rosens fritidshem och tolkar det som att det kan ha spelat in i att det lästes mer där.

Flera av fritidshemspersonalen i fritidshemmet Röda rosen påpekar att de inte haft någon större tanke kring läsning när de utformat miljön på fritidshemmet, mer än att skärma av; “man får använda sig utav det man har”. De är medvetna om att det är ljud som kan störa runtomkring, men en fritidshemspersonal berättade att “de barn som gillar att läsa går ju in i sin egen värld när de läser, och då spelar det ingen roll vart de sitter, ljudmässigt”. I anslutning till Röda rosens fritidslokaler fanns även två mindre grupprum att tillgå, där man kunde stänga om sig och minska ljudnivån på så sätt. Dessa rum var kalla, hade kala vita väggar, bara hårda stolar och det fanns inget material av något slag att tillgå, det var även starkt belyst. Fritidshemspersonalen tyckte även de att grupprummen inte var inbjudande till att läsa i och att de främst var utformade för den traditionella skolverksamhetens syften. En av fritidshemspersonalen berättade att de har haft flera mysiga rum för läsning tidigare, innan fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, men att det nu kändes som att skolan gick före fritids tyvärr.

På Vita rosens fritidshem hade eleverna under fritidstid tillgång till klassrummen. I ett av klassrummen fanns en hörna inredd med soffa, mjuk matta och som avskärmats med bokhyllor fyllda med böcker. Ovanför soffan fanns bilder tagna från projektet En läsande klass och på andra väggen stod det Läshörna med stora bokstäver. Här fann vi flera barn sittande under våra observationer, spelande på varsin Ipad. Vi fick även bekräftat från en av fritidshemspersonalen att läshörnan används flitigt av eleverna på fritidstiden med att “sitta och spela med paddorna, då det är ett mysigt rum att sitta och spela med dem där”. “Läshörnan är en bonus för oss på fritids bara, då det tillhör skolan egentligen”, men tillade också att vissa tjejer ibland läste böcker där. Vanja menade också att de inte hade egna lokaler på fritids utan samsades om lokalerna med skolan och då kunde eleverna använda klassrummen och läshörnan till att dra sig undan och hitta någon lugn vrå. Annars hade de enligt Vanja inte planerat någon sittplats att läsa på mer än den röda sittgruppen som fanns i anslutning till stora fritidsrummet bredvid korridorerna. Där hade de försökt få in böcker i verksamheten genom att ställa dit en liten bokback fylld med böcker.

Båda fritidshemmen hade även skolbibliotek att tillgå. På skolan där Röda Rosens fritids låg var biblioteket precis nygjort och nyöppnat. Där gick det att stänga om sig så att störande ljud stängdes ute och det fanns gardiner att dra för mot insyn. Det fanns en större soffa att sitta flera i och även andra utspridda platser med mjuka stolar om man ville sitta mer avskilt. Böckerna de hunnit få in var kategoriserade efter vilken ålder de lämpade sig för. Men det var ingen som kommit igång och börjat använda biblioteket ännu. På Vita Rosens fritidshem var biblioteket eller som Vanja kallade det “bokrummet”, placerat precis i anslutning till en korridor med klassrum. Ljuset var starkt och man kunde inte stänga ute några ljud då det är ett öppet rum. Det fanns några enstaka fåtöljer att sitta i där. Böckerna var placerade i olika genrer som; “sorgligt”, “spänning”, “sagor” etcetera och i en annan hylla var böcker placerade i bokstavsordning. Här fann vi inga elever under någon av våra observationer. Vanja förklarar att det är ett rum man kopplar av i “man går dit och sätter sig och bara kopplar av [...] böckerna kanske inte är det väsentliga delen i rummet”.

heller vara ändamålsenliga för läsning. Utifrån vårt insamlade material tolkar vi det som att utrymmena är mer utformade i syfte att det ska finnas avskilda rum för att kunna dra sig undan och ta det lugnt, mer än att det ska vara anpassat och inviterande för att läsa något där. På Röda rosens skola såg vi att det nyöppnade biblioteket bjöd in till läsning och var utformad för att få en bra läsupplevelse. De lokaler som delades med skolan var utformade efter hur de i skolan ville använda lokalerna.

Texter att tillgå

Under observationerna fann vi ett rikt utbud av olika texter och litteratur att tillgå på båda fritidshemmen. De olika slags böcker vi fann i fritidshemmen var; faktaböcker (till exempel Alla världens hundraser och Allt om fotboll), pocketböcker, kapitelböcker, instruktionsguider (exempelvis Lär dig teckna), gåtböcker, minecraftböcker, olika böcker med tips på skapande aktiviteter, Så funkar det, sagoböcker, skönlitteratur med längre texter och så vidare. Vi fann även vetenskapstidningar och diverse serietidningar. På Röda rosens fritids fanns också ljudböcker att lyssna på i form av CD-skivor. Förutom böcker och tidningar fanns massor av texter och bilder uppsatta att läsa på fritidshemmens väggar och hyllor. Även i korridorerna runt fritidshemmet fanns elevernas arbeten från skoltiden uppsatta att läsa. I val av böcker och böcker för högläsning utgick båda fritidshemmen från elevernas intressen, val och önskemål.

På Röda rosens fritids hade de på ett inbjudande sätt frontat några böcker som såg nyare ut och CD-skivor med ljudböcker, på en synlig hylla. Flera i fritidshemspersonalen berättade att de frontade böckerna var lånade från bokbussen och byttes ut en gång i månaden. En fritidshemspersonal där berättar också att eleverna på deras fritidshem var aktiva läsare och läste ofta de böcker som lånats från bokbussen, vilket vi också såg under våra observationer. Flera i fritidshemspersonalen berättade att de utgått från eleverna när de lånat böcker. “Det är eleverna som styr val av böcker utifrån deras önskemål i förslagslådan, ofta utifrån deras intressen”. Detta överensstämmer med våra observationer, där vi sett att eleverna skrivit önskelappar som satt uppsatta på en hyllvägg. På lapparna stod önskemål om vad de ville ha in och göra på fritidshemmet. Vi läste också att eleverna önskade sig Mangaböcker, “läskiga” spökhistorier med flera. Förutom att läsa böckerna så berättar en fritidshemspersonal på Röda rosens fritidshem att eleverna möter texter i spel på datorerna, Ipadarna och genom att läsa recept samt göra veckoplaneringar tillsammans. Under våra besök såg och lyssnade de på filmer från Friends (som handlar om olika dilemma, exempelvis mobbning). Filmerna följdes upp med diskussioner berättade fritidshemspersonalen. Vi observerade även att eleverna skrivit texter och gjort bilder i anslutning till filmerna som de satt upp på en vägg kring en central text där det stod; Friends -barns tankar. Det fanns också en affisch på samma vägg där man kunde läsa om mobbning. Intill soffan finns en annan affisch uppsatt, på den stod det om varför läsning är viktigt, om läslust, högläsning och barns egen läsning.

I Vita rosens fritidshem säger Vanja att böckerna de har är valda efter barnens intressen, dock säger en annan av fritidshemspersonalen på samma fritids att denne inte vet vem som valt böckerna som finns på fritids, inte heller vart de kommer ifrån, “de bara hamnade där, ser väl mysigt ut när man kommer in på morgonen”. I Vita rosens korridorer kan man också hitta texter som eleverna skrivit under skoltid. En av dem är en halv vägg med bilder på olika böcker eleverna läst och som de sedan recenserat och gett omdömen om. I biblioteket fann vi böcker eleverna själva gjort och som andra nu fick läsa där. Även en tidning uppkallad efter skolan fanns där att bläddra i. På anslagstavlan kunde man läsa om fritidsrådet och om veckans bild.

På Vita rosens fritidshem hade alla elever en egen Ipad. När vi tittade igenom Ipadarna så innehöll de appar som Ibooks (böcker på nätet), Book creator (gör en egen bok), PicCollage (där en elev skrivit en gåta med tillhörande bild), recept, podcasts och en mapp med titeln Låna böcker och så vidare. De hade även spelappar med kortare texter, instruktioner och meddelanden. På Vita Rosens Fritidshem förklarade fritidshemspersonalen att de appar om läsning vi sett på Ipadarna är valda av lärarna i skolan och används under skoltid. Men möjligheten finns att även använda dem under fritidstid.

Till skillnad från Vita rosen hade Röda rosen inga egna Ipads utan hade istället tre stationära datorer och två Ipadar att tillgå på fritids. På datorerna och Ipadarna observerade vi att eleverna spelade spel. När vi tittade igenom vad det fanns för appar på dem fann vi att det inte fanns några särskilda läs- och skrivappar, men det fanns kortare och längre texter i de flesta spel- och filmskaparappar. Vad gällde Ipads och datorer så var det eleverna som valde vad som skulle laddas ner uttryckte en fritidshemspersonal och menade att fritidshemspersonalen inte styr val av appar till Ipadarna, “så att det skulle tillkomma läsprogram eller så, nej”.

Resultatet visar att båda fritidshemmen hade ett rikt utbud av olika slags texter, både vad gällde sakprosa, skönlitteratur, nätbaserade texter och i det vidgade textbegreppet. När vi pratat med fritidshemspersonalen kring texter fick vi oss bilden av att de direkt tänker på olika slags litteraturformer snarare än själva textformerna. De nämnde inte ofta eller inte alls nätbaserade texter eller det vidgade textbegreppet, om det inte kom en direkt fundering kring detta från oss. Ändå observerade vi eleverna använda sig mycket av dessa texter under våra observationer.

Arbetssätt kring läsning

Under våra observationer såg vi inget vuxeninitierat arbete med läsning på något av fritidshemmen. Vi såg barn läsa olika slags texter i olika sammanhang, själva och tillsammans med andra kamrater, men i avsaknad av vuxen involvering. Fritidspersonalen i båda fritidshemmen berättade att de använde berättelser, sagor och högläsning för att få barnen att varva ner och bli lugna.

att de valt kortare böcker så att de hinns läsas ut, då man enbart läser i kortare stunder där. De berättar också att de valt att inte utmana eleverna med tyngre eller svårare böcker då de anser att det i början är bra att ha kortare texter så att eleverna känner att de klarar av att läsa dem och att viljan till att läsa kommer från dem själva. Man föredrar också att låna faktaböcker, då det verkar väcka elevernas intresse att ta reda på saker “för finns det intresse för något vill man ta reda på mer och då är det inte texten i sig som är intressant”. Vi tolkar det som att fritidshemspersonalen menar att eleverna motiveras att läsa svårare texter om det finns en motivation till att läsa texten. En fritidshemspersonal berättar att man som vuxen kan påverka barnens läsvanor om man är aktiv som vuxen och gör läsningen rolig, inte bara läsa rakt upp och ner utan dramatisera eller vad som krävs utifrån boken. Att man är inläst som vuxen, att man inte bara tar en bok utan har koll på vad som kommer hända i boken. Även att läsning borde ske mer regelbundet, lägger fritidshemspersonalen till som en viktig del i att uppmuntra läsningen. Samma fritidshemspersonal tror man kan inspirera barnen till läsning om man sätter sig i grupp med kanske fotbollsböcker eller Manga och att “ man kanske inte läser allt men att man är med dem och instruerar dem och de själva kanske får läsa upp något för oss andra också”. Samma fritidshemspersonal berättar att de idag inte arbetar vidare kring lästa texter men “jag har gjort det mycket mer förr, men då var det mindre grupper, det är skillnaden”. När vi frågade en annan fritidhemspersonal om de tror att man på fritidshemmet kan påverka eleverna läsvanor svarade denne; “nej” och menar att de elever som läser mycket läser även mycket hemma och de som har svårt för att läsa får vi hjälpa till och träna, men det sker ganska lite, “man följer med och stöttar och ljudar tillsammans med dem” (olika ord de kan fastna på när de läser veckoplaneringen till exempel). Personalen på Röda rosens fritidshem säger att de vet om vilka elever i fritidshemmet som kan ha svårigheter med sin läsning, och berättar att de instruerar dem på annat sätt när det läses samt att man vid till exempel frågetävlingar ser till att det finns kamrater som kan läsa lite mer och hjälpa de mindre kunniga läsarna.

På Vita rosens fritidshem berättade Vanja att de precis som på Röda rosens fritids använt högläsning som ett sätt att varva ned och få lägre ljudnivå vid mellanmålen och att det i dagsläget inte arbetas vidare med lästa texter. Men det har tidigare arbetats vidare med texter, genom uppföljning och fördjupning av dem, och med hjälp av skapande verksamhet. Vanja menade att det skett en stor förändring från tidigare år och att det förr var mer vanligt med läsgrupper och det naturliga samtalet som följde efter. Vi tolkar det som att det inte hinns med idag i de stora barngrupperna. Vanja påpekar också att en roll fritidshemmet kan ha när det gäller läsning är att skapa ett samarbete med bibliotek och att hitta andra forum i samhället där läsning ingår. Om de har planerade läsaktiviteter på Vita rosens fritidshem svarar Vanja; “Nej, men det är definitivt något att tänka på, för läsningen behöver ju främjas”. Vanja fortsätter med att berätta att det gäller att hitta barnens intressen och bygga läsningen på det. Nu har de till exempel ett gäng fotbollskillar som hittat en app där man skapar fotbollsbilder. “Där handlar det om att de faktiskt måste läsa och uttrycka sig, dela och samtala med varandra och det är ju delar som faller sig naturligt och då blir det inget man reflekterar över att de använder sig utav, och den läsningen är ju oerhört viktig också, med att den blir naturlig”.

aktuella barngruppen, att man arbetar med det man ser finns ett behov av i gruppen. Spontana läsaktiviteter kan uppstå och är då oftast initierade av eleverna. Men det har arbetats med läsning aktivt tidigare, för att främja elevernas läskunskaper, enligt fritidshemspersonal på båda fritidshemmen, och det genom olika arbetssätt som samtal kring högläsningsböcker och fördjupning genom skapande verksamhet.

Fritidshemspersonalens inställning till barns läsning

Fritidshemspersonalen i båda fritidshemmen gav intrycket att läsning är en viktig del av elevernas kunskaper. Några av fritidshemspersonalen var lite skeptiska till ifall främjandet av barns läskunskaper borde ta en större plats i fritidshemmet, men de flesta kunde se och såg fritidshemmen som en del i det främjande arbetet. Två av fritidshemspersonalen på Vita rosens fritidshem ansåg att eleverna inte läste mycket och knappt använde böckerna på fritidshemmet. De verkade inte som att de såg det som något positivt eller negativt, det bara var så. Att det skulle behöva arbetas med läsning och få eleverna intresserade var det inget vi fick ett intryck av. Vanja däremot på Vita rosens fritidshem svarar på frågan -Vad tänker du att läsning kan ha för betydelse för eleverna, både nu och i framtiden?

Ja precis den har en jättestor betydelse, ju mer du läser desto mer får du, både i ordkunskap så får man också en förståelse och kan se sammanhang. Det är ju otroligt mycket i läsningen, att både få den där stunden för sig själv, och sjunka in i sin egen lilla värld och skapa bilder. Det finns bara fördelar, och det finns ju en oro som det pratas om i Sverige, med PISA-undersökningar och allt detta. Då är det ju viktigt att både skolan och fritids hjälper till med att se vad kan vi bidra med, för att förstärka detta och jobba mot att det ska bli bättre och så.

En fritidshemspersonal på Röda rosens fritidshem förklarade för oss sina tankar kring datoranvändning och läsning. Denne menade att de elever som skriver och läser sämre, är de elever som oftare använder datorerna. Detta tolkar vi som att användning av datorer och Ipads ses som negativt i anknytning till läsning enligt denne fritidshemspersonal. En annan personal i samma fritidshem tror dator- och Ipadanvändandet kan påverka elevers läsförmåga genom att de får “klura ut vissa texter”. Vi tolkar det som att denne ser möjligheterna till lärande och användandet som potentiellt något positivt. I övrigt verkar alla i fritidshemspersonalen måna om att det ska läsas texter och uppdaterar texterna kontinuerligt. Robin på Röda rosens fritidshem svarar på frågan -Vad tror ni läsning har för betydelse för eleverna?

Oj, det är ju allt, det är ju allt. Jag är själv bokmal och har alltid läst. Det är ju a och o, du får så otroligt mycket genom läsning. Jag tänker bland annat det intellektuella, allmänbildning, kan du inte läsa klarar du ju dig inte idag, så är det ju. Läsa och skriva är ju allt om du faktiskt ska kunna fungera i samhället. Det är grunden och viktigast till allt i skolan.

Resultatet visar att fritidshemspersonalen överlag i båda fritidshemmen har en positiv inställning till elevernas läsning och att de anser att läsning är en mycket viktig del i elevernas liv. Det är även flera av fritidshemspersonalen som själva läser mycket böcker och fått goda upplevelser utifrån det.

6. Diskussion

Sammanfattningsvis visar resultaten av vår analys av data att det inte arbetas aktivt med att utveckla läsförmågorna på fritidshemmen i dagsläget. Däremot har vi sett att det finns flera olika slags texter och material att tillgå i de studerade fritidshemmen, likaså att mycket av verksamheten är indirekt lässtimulerande. Syfte med vår studie var att försöka bilda oss en uppfattning om fritidshemsverksamheten kan bidra till utvecklingen av läslust, läsvana och läsförståelse hos eleverna och hur de i så fall gör det. I vår forskningsgenomgång fann vi att det finns goda grunder och möjligheter för fritidshemmen att vara en lässtimulerande miljö, dock visar våra resultat att fritidshemspersonalen i verksamheten har andra fokus de finner mer relevanta för just deras barngrupper. För stora grupper nämndes också, som ett av de huvudsakliga skälen till att man inte stimulerade och arbetade ytterligare kring läsförmågorna. I resultatet kan vi se att fritidshemmen skulle kunna främja elevernas läsvana genom att det finns flera olika slags texter att tillgå i fritidshemmen, dock lämnas eleverna oftast ensamma med texterna, i positiva fall med en mer kunnig kamrat.

I vår studie hade vi en fråga om miljön på fritidshemmen var inbjudande till läsning? I resultaten kunde vi utläsa att miljön skulle kunna vara mera medvetet utformad för läsaktiviteter då det egentligen inte funnits någon tanke över huvud taget kring det bland fritidshemspersonalen. Forskare som både Liberg (2006, 2007a) samt Björklid och Fischbein (2012) menar att det är viktigt att fundera kring om det är ett levande och rikt språkrum man vistas i, med tillgång till mycket böcker och där läsning och samtal kring det lästa är betydelsefulla inslag eller inte. Miljöer där det finns många böcker och där inslag av biblioteksbesök är vanligt kan barnen göra mer än att bara delta, de kan själva initiera läsaktiviteter (Liberg, 2007a). Detta har vi funnit att eleverna på Röda rosens fritidshem tagit vara på och uppmuntrats till av fritidshemspersonalen. En anledning till att miljöerna inte var helt anpassade till att läsa i var, utifrån intervjuerna, att lokalerna inte kan anpassas helt till fritidsverksamhetens behov.

I valet av böcker utgick fritidshemspersonalen från elevernas intressen för att få dem motiverade till läsning. På Röda rosens fritids fick de eleverna intresserade av läsning genom att fronta nya, önskade böcker varje månad. Enligt ovan redovisad forskning kan elevernas läsvana och läsförståelse främjas om det finns stor tillgång till olika slags texter. Ser vi tillbaka till forskningsbakgrunden så beskrivs det där att val av böcker ska utgå från elevernas intressen och val, att de ska bytas ut kontinuerligt och ställas ut på lockande sätt för att främja elevernas läsning. Ingen av fritidshemspersonalen menade att de medvetet lånade böcker med olika textformer för att utmana barnens textrörlighet, men vi såg däremot att böckerna som fanns i båda fritidshemmen innehöll stora textvariationer.

(dessvärre) innebär att eleverna sitter själva med sin dator, och därmed utan närvaro av lärare. Men det ena behöver inte utesluta det andra anser vi och i dessa fritidshem får eleverna en möjlighet till att använda både nätbaserade texter och pappersmedium och på så sätt lära sig olika läsarter. Liberg (2007a) menar att IKT-medier kan ge större möjlighet till rörlighet i texten (textrörlighet) eftersom man “rör sig mellan olika nivåer i texten och ofta från ett ställe till ett annat” (s. 27). Detta ger också andra läsarter som inte är möjliga i pappersmedium.

En annan fråga vi hade i vår studie var ifall det fanns vuxeninitierade aktiviteter kring läsning, och ifall fritidshemspersonalen har en tanke eller planerad aktivitet i anslutning till läsande. Studien visar att det inte finns planerade aktiviteter kring läsning, men vi fann däremot andra aktiviteter som var indirekt kopplade till läsning. På Röda rosens fritidshem använder de sig till exempel av filmer för att samtala och skriva texter om dess innehåll och handling. Båda fritidshemmen hade högläsning för eleverna, med syftet att få lugn och ro. Men genom högläsningen kommer elevernas läsning främjas indirekt. Westlund (2012) menar till exempel att genom högläsningen får eleverna ett utökat ordförråd och kan även själva bli motiverade att vilja läsa. Hon anser även att lärares högläsning ska ske varje dag genom elevernas hela skoltid. Flera av fritidshemspersonalen i båda fritidshemmen berättade om hur man förr i verksamheterna läste mer för eleverna och då även brukade samtala om vad man läst. Genom samtalen ger man barnen en stödstruktur och det hjälper barnen att ta sig an svårare texter anser Liberg (2007a). Hon föreslår att man kan samtala om saker som vad boken kommer handla om, så att eleven får en förförståelse för vad denne ska läsa, men också om det man precis har läst och om saker i boken man kan koppla till egna erfarenheter och upplevelser. Detta menar hon hjälper eleverna att öva upp sin textrörlighet, så att eleverna kan använda och förstå texten på ett djupare plan. Hon beskriver det som att man kan använda det man läst tidigare för att förstå det som kommer längre fram i texten, kunna ställa frågor till texten och så vidare. I dagsläget uppfattade vi det som att man lät eleverna läsa ensamma för att varva ner och koppla av lite, snarare än att det fokuserades på något lärande det kunde tillföra. Magnusson och Nauclér (2006) menar att man läser för läsandets skull under de första skolåren, men att efter några år i skolan ska eleverna kunna använda sin läsning för att skaffa information och kunskaper från olika slags texter. Det positiva är att det finns sådana texter att tillgå på de fritidshem vi studerat.

Vanja på fritidshemmet Vita rosen arbetade till exempel tidigare med läsning av sagor och som en fördjupning fortsattes arbetet med sagorna genom olika former av skapande verksamhet. Enligt Liberg (2007b) kan man få ett vidgat textbegrepp genom att man låter texter få innefatta budskap och låter de överföras på andra sätt än skrivna ord som genom bild, samtal, film och rörelse med mera, på så sätt blir det mera meningsfullt. Även Frykholm (2007) anser att kunskaps- och meningsskapande kan befästas och fördjupas om olika budskap och innebörder medieras på olika sätt. Olika uttryckssätt kan med fördel integreras med varandra för att skapa en rik lärmiljö där vi lär oss med alla sinnen. Det gäller även när vi ska lära oss att läsa och skriva menar Frykholm.

En av anledningarna som nämndes att det inte arbetas med läsning i samma utsträckning nu som tidigare var de stora barngrupperna uppgav båda fritidshemmen. De gånger fritidshemspersonalen idag använder läsning och böcker var vid mellanmålen, då var det högläsning utan samtal som användes och med syftet att lugna ned eleverna och få lägre ljudnivåer.

med att främja läsning så arbetar de informellt/omedvetet kring läsning, som när de följer ett recept eller när de följer spelregler i ett spel eller vid instruktioner i pyssel- och byggsammanhang. Dahlgren et al. (2013) menar att:

Det är också viktigt att som lärare välja ut uppgifter där skriv- och läsprocessen understöds av olika aktiviteter som barnet behärskar. Ett bra exempel på detta är att läsa hur man går tillväga när man ska följa anvisningar av något slag. Det kan vara alltifrån hur man gör när man sätter ihop en legobil eller hur man planterar frön, lökar och växter, eller lagar en punktering på en cykel. Man kan också som lärare själv skapa den här typen av anvisningar med hjälp av både bild och text som passar i olika situationer som pågår (s. 131).

Liberg (2007a) påpekar att det är viktigt för barn att får tillgång till olika texter i olika sammanhang och med olika personer, för då kan de få fler perspektiv och erfarenheter av hur man kan använda och samtala om texter, då det har visat sig att dessa barn får en bättre läsprognos än barn som inte får delta i dessa rika erfarenheter. Detta är något vi funnit att eleverna på fritidshemmen möter och på så sätt kan deras läskunskaper främjas. ”Lärare från förskolan och upp genom skolåren bör medvetet arbeta med läsförståelse på olika nivåer och med olika syften” (Westlund, 2012, s. 15).

Enligt Liberg (2007a) är vuxna eller mer läskunniga kamrater bra förebilder för elevernas eget läsande. Detta är något vi sett finns på fritidshemmen, då en grupp elever sitter och läser ur en gåtbok (de turas om) med varandra. När en svagare läsare fastnar på ett ord hjälper en mer kunnig kamrat denne att komma vidare i texten. Eller när en elev visar en annan hur gåtboken är upplagd, att man måste gå längst bak i boken och leta upp en siffra som motsvarar gåtans för att hitta svaret. Detta visar ett vardagligt möte mellan elever där de lär av varandra. Det är i sådana sociokulturella sammanhang eleverna befinner sig i fritidshemmen och som också främjar deras läsning. Westlund (2012) menar likt vår beskrivning att läsning sker i olika sociokulturella kontexter som eleverna befinner sig i och aktivt deltar i, till exempel med kamrater, familjen eller skolan etcetera, och med det blir läsningen en social aktivitet. Även Dysthe (1996) menar att det är genom social interaktiv inlärning som eleverna lär sig, exempelvis genom samtal och dialog med andra individer, så som elever emellan. Hon anser dessutom att eftersom skolan och vår kultur är starkt påverkad av ”presenterade och monologiska kommunikationsformer, finns ett behov av att lägga större tonvikt på det sociala interaktiva synsättet och på dialogen” (s. 52). Detta är kanske ett bra råd att ta till oss i fritidshemsverksamheterna, att man inte enbart ser läraren som den som sitter på all kunskap utan barnen själva är medskapare till att lära sig läsa, tillsammans med andra.

använda sagor i pedagogisk verksamhet, finns det alltid en bakomliggande medveten eller oreflekterad avsikt om att utveckla barns förmåga i ena eller andra avseendet” (s. 15). Även Westlund (2012) förklarar att det är mycket som lärare gör som är bra och rätt när det kommer till läsning, men att man har svårt att uttrycka syftet med det man gör. Vi tolkar det som att det kan vara så för en del av fritidshemspersonalen på de fritidshem vi studerat.

Det är svårt att jämföra resultaten av vår studie med andra, liknande studier, då det inte har gjorts några som riktar sig mot fritidshemmen och läsutveckling där. Men vi drar paralleller med Ewalds (2007) klassrumsstudie, där hon studerat läskulturerna på fyra olika skolor och hon sammanfattar sina resultat följande:

Jag ser inga exempel där litteratur och läsning utgör integrerade delar av större sammanhängande kunskapskontexter. Undersökningen visar också att kritiskt analytisk reflektion över texter och/eller fördjupade samtal om de textmöten som eleverna faktiskt gör förekommer ytterst sparsamt. Läsningen har genomgående ingen koppling till en sammanhållen kunskapskontext. Sammantaget tvingas jag konstatera att en didaktiskt medveten litteraturundervisning i stort sett saknas i de undersökta läskulturerna. Litteraturläsningen framstår snarare genomgående som självgående (Ewald, 2007, s. 373).

Referenser

Lund: Studentlitteratur.

Björklid, Pia & Fischbein, Siv (2011). Det pedagogiska samspelet. 2., [kraftigt omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bjørndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bruce, Barbro (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I Bjar, Louise (red.) (2006). Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Burstedt, Lars (2003). Tunabergsskolan i Uppsala. I Läslust och lättläst. Norberg, I. (red.) (2003). Lund : Bibliotekstjänst.

Dahlgren, Gösta, Gustafsson, Karin, Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars- Erik (red.) (2013). Barn upptäcker skriftspråket. (4., rev. uppl.) Stockholm: Liber.

Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. (2., utök. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning. Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2014). Att utreda, forska och rapportera. 10. uppl. Stockholm: Liber.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4., rev. uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Ewald, Annette (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007.

Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. (1. uppl). Lund: Studentlitteratur. Frykholm, Clas-Uno (2007). Pedagogiska konsekvenser. I Skolverket Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Skolverket.

Gambrell, B. Linda (1996). Creating classroom cultures that foster reading motivation. The reading teacher Vol.50. No.1 September 1996, 14-25.

Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.