Verksamhetsberättelse 2017
Vård- och omsorgsnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4
1.1 Nämndens uppdrag ... 4
2 Året som gått ... 5
3 Ekonomi ... 9
3.1 Sammanfattning ... 9
3.2 Driftredovisning VON ... 9
3.3 Kommentar till utfall och budget ... 11
3.4 Kommentarer till utfall per verksamhetsnivå på bruttonivå ... 12
3.5 Uppföljning av årets förändringar ... 15
3.6 Investeringsredovisning ... 15
3.7 Prognos och kommentar volymer ... 15
3.8 Återsökning av statsbidrag ... 16
4 Åtaganden ... 17
4.1 Ansvarsfull ekonomi ... 17
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 18
4.3 Förebyggande insatser och omsorg ... 19
4.4 Miljö och samhällsutveckling ... 25
4.5 Kommunikation ... 25
5 Kommungemensam planering ... 28
5.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin ... 28
5.2 Jämställdhet- och mångfaldsplanen ... 28
5.3 Kompetensförsörjningsplanen ... 28
5.4 Digitaliseringspolicyn ... 28
5.5 Näringslivsstrategin ... 29
6 Uppdrag ... 30
7 Personal ... 31
8 Kvalitet ... 32
9 Riskhantering - internkontroll ... 34
9.1 Individbeslut är inte uppföljda och aktuella ... 34
9.2 Boende i LSS-bostad debiteras felaktig hyra ... 34
9.3 Verkställighet sätts inte och tas emot i verksamhetssystemet ... 34
9.4 Delegationsbeslut hanteras inte i enlighet med nämndernas delegationsordning samt reglerna i kommunallagen (Beslut KS 2016-09-05) ... 35
9.5 Kommunen går miste om intäkter i form av ersättningar avseende flyktingverksamhet (Beslut KS 2016-09-05) ... 36
9.6 Del av organisationen eller viss tjänsteutövning utsätts för oegentligheter
(Beslut KS 2016-09-05) ... 36
10Barnbokslut - verksamheten ur ett barnperspektiv ... 38
10.1 Barnets rätt att inte diskrimineras ... 38
10.2 Barnets bästa i främsta rummet ... 38
10.3 Barnets rätt till liv och utveckling ... 38
10.4 Barnets rätt att få uttrycka sina åsikter ... 38
Bilagor
Bilaga 1: 1.1. Handlingsplaner till Verksamhetsplan 2017 Bilaga 2: 1.4. Uppföljningsåret 2017
Bilaga 3: Bilaga 1.3 till Verksamhetsberättelse 2017 Tabeller och diagram Bilaga 4: Bilaga 1.4 Årsbokslut 2017 Solom
1 Inledning
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och riksfärdtjänst.
2 Året som gått
Av elva fastställda åtaganden för 2017 bedöms åtta vara helt uppfyllda, ett vara delvis uppfyllt och två anses inte vara uppfyllda
(i) Digitalisering
(ii) Fortsatt hög kundnöjdhet
Ekonomi i balans
(i) Upphandling Soltorp avslutad
(ii) Omvandling av Tors backe genomförd (iii) Ombyggnation av Nytorp korttidsboende
Kvalitetsuppföljning av utförare
Nämndens måluppfyllelse
Av elva fastställda åtaganden för 2017 bedöms åtta vara helt uppfyllda, ett vara delvis uppfyllt och två anses inte vara uppfyllda. Under året har vård- och omsorgsnämnden arbetat på flera olika plan för att nå de åtaganden som sattes i verksamhetsplanen för 2017, företrädesvis genom ett fortsatt omfattande arbete i enlighet med nämndens åtgärdsplan för att nå en ekonomi i balans 2019. Vård- och omsorgsnämnden har kraftigt förbättrat sina resultat i mätningen för hållbart medarbetarengagemang och bidrar i hög grad till att göra Sollentuna kommun till en attraktiv arbetsplats, vilket är en förutsättning för att rekrytera och behålla kompetent personal. Nämnden visar fortsatt goda resultat i mätningarna för kundnöjdhet inom hemtjänst och särskilt boende i Socialstyrelsens kundundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?", men den mycket höga ambitionsnivån vad gäller målvärden har inte uppnåtts.
Digitalisering
Det åtagande som anses vara delvis uppfyllt är valmöjlighet för kunderna genom e- hälsa. Under året har nämnden utvecklat sitt arbete med digitalisering i syfte att erbjuda ökad valfrihet, exempelvis har digital tillsyn införts successivt för att kunna erbjuda kunderna ett alternativ till traditionell tillsyn. Sollentuna kommun har också, som en av tio kommuner, deltagit i SKL:s utvecklingsprojekt "LEDA- för smartare välfärd" som syftar till att öka kvaliteten och hastigheten i införandet av digital välfärd. Under året har Sollentuna kommun blivit nominerad till såväl årets e-hälsokommun som årets digitaliseringskommun.
I kommunens digitaliseringspolicy har kommunfullmäktige satt som målvärde att andelen ansökningar om äldreomsorgsinsatser som inkommer digitalt ska uppnå 10 procent under 2017. Antalet ansökningar har ökat från 1 procent 2016 till 4,2 procent 2017. Under året har marknadsföringen av e-tjänsten fortsatt, men diskussioner har uppstått kring giltigheten på ansökan då en anhörig signerar åt kunden, vilket har påverkat antalet ansökningar digitalt och bidragit till att nämnden inte når
kommunfullmäktiges mål. I dag är e-tjänsten byggd på ett sådant sätt att anhöriga kan signera åt kunden. Vård- och omsorgskontoret har inlett ett arbete för att klarlägga hur e-tjänsten ska ändras för att motsvara aktuell bedömning av rättsläget vad gäller signering av ansökningar.
Fortsatt hög kundnöjdhet
De två åtaganden som inte anses vara uppfyllda är (i) hög kundnöjdhet inom särskilt boende och (ii) hög kundnöjdhet inom hemtjänst. I oktober 2017 kom resultatet från
Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" På frågan om "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?" är andelen positiva svar 89 procent vilket motsvarar resultatet för riket och ligger något högre än länet, men ligger under nämndens ambitiösa målvärde på 92 procent. På frågan
"Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?" är andelen positiva svar 82 procent vilket motsvarar resultatet för riket och ligger högre än länet, men även detta ligger under nämndens ambitiösa målvärde på 88 procent. Resultatet har gjort att vård- och omsorgsnämnden justerat sitt målvärde för kundnöjdhet inom hemtjänst för 2018 från 92 procent till 88 procent. 88 procent var målvärdet för 2017 och det resultat som Sollentuna hade under 2016. Totalt innebär resultatet att de äldre i Sollentuna sammantaget är mycket nöjda med sin äldreomsorg.
Enligt Socialstyrelsens analys brukar de flesta brukarresultat vara stabilt över tid. Det stämmer också för Sollentunas resultat för kundnöjdhet. När det gäller särskilt boende har resultatet sedan 2014 skiftat mellan 82 och 83 procent, med undantag för
Sollentunas mycket goda resultat på 88 procent under 2016. Även när det gäller resultatet för kundnöjdhet inom hemtjänsten har resultatet legat stabilt över tid.
Resultatet på 89 procent för 2017 ligger kvar på samma nivå som resultatet för 2016. 2015 var resultatet på 88 procent.
Under 2017 deltog Sollentuna kommun i SKL:s brukarundersökning för daglig
verksamhet och grupp- respektive serviceboende. Där finns inget övergripande mått om kundnöjdhet, men det som kommer närmast är ett mått om trivsel. Andelen som svarat positivt på frågan om trivsel på daglig verksamhet är 85 procent, andelen som svarar positiv på gruppboende är 87 procent och andelen som svarar positivt på serviceboende är 80 procent. Dessa resultat ligger högre än snittet för 2017 års resultat för de
kommuner som var med i undersökningen och var jämförbara kommuner i Kolada 2014. De är också högre än snittet för samtliga kommuner som deltog i undersökningen.
Ekonomi i balans
Nämnden har haft ekonomiska underskott de senaste två åren och detta föranledde att en åtgärdsplan togs fram som godkändes av kommunstyrelsen i juni 2016. Planen syftar till att få en budget i balans till år 2019 genom att bl.a. se över handläggningsprocessen, ersättning och andra villkor för utförare, avgifter och taxor, öppen och förebyggande verksamhet samt kontorets interna arbete.
Som ett led i att nå en ekonomi i balans har förändringar i handläggningsprocessen för LSS och SoL vidtagits med fortsatt beaktande av rättssäkerheten. Möjligheten till förenklad handläggning har tagits bort vilket bedöms ge en dämpande effekt antalet hemtjänsttimmar. Kontoret har arbetat målmedvetet med att intensifiera uppföljningen av fattade beslut och etablera riktlinjer och rutiner för att säkerställa att kunder har korrekta beslut utifrån sina behov. Samtidigt har kontoret också fortsatt att stärka uppföljningen av att faktisk utförd tid ute hos kund inte överstiger beställd tid. Ett intensivt arbete har också pågått med boendekedja inom LSS. Med boendekedja menas det pågående arbete med att säkerställa att personer bor i den typ av boende de har behov av.
I arbetet med att nå en ekonomi i balans har vård- och omsorgsnämnden också tagit ett flertal beslut kring ersättningar och priser inför 2017. Beslutade åtgärder har främst berört beslut om nya ersättningar för LOV-verksamheter inom funktionshinderområdet och äldreomsorgen, förändring av bemanningsavtalet med AB SOLOM samt ny upphandling/omförhandling av avtal.
Avgifterna för korttidsplats, särskilt boende och parboende höjdes genom
kommunfullmäktigebeslut med motsvarande summa som den höjda maxtaxan, och trädde i kraft den 1 januari 2017.
I februari 2016 sade nämnden upp avtalet med AB SOLOM avseende viss förebyggande verksamhet. Denna åtgärd har full effekt från och med 2017.
Det pågår ett arbete med att utveckla och effektivisera kontorets interna arbete. Det handlar om stärkt ekonomisk analys och om att förbättra processer kring framtagande av volymstatistik och fakturakontroll, inkluderande både arbetssätt och systemstöd. Det pågår också ett arbete med att utveckla och intensifiera avtalsuppföljningen så att nämnden fortlöpande kan säkerställa att utförarna utför uppdragen enligt avtal.
Som en del i arbetet med åtgärdsplanen har vård- och omsorgsnämnden genomfört strukturella förändringar i verksamheten främst avseende omvandlingen av Tors backe servicehus till trygghetsboende samt neddragning av antalet kortidsplatser på Nytorps och Soltorps äldreboenden. Totalt innebär dessa förändringar att antalet LOU-
upphandlade platser i särskilt boende har minskat med 48 platser och att antalet LOU- upphandlade korttidsplatser minskat med 29 platser.
Sammantaget beräknas vidtagna åtgärder ha gett en effekt på cirka 22 miljoner kronor för 2017 för att 2018 ge en helårseffekt på mellan 45-50 miljoner kronor. Åtgärdsplanen har således haft en tydligt kostnadsdämpande effekt. Nettokostnaden utan dessa beslut hade varit avsevärt mycket högre än redovisat nettoutfall på 937,1 miljoner kronor inklusive produktionsuppdraget. Produktionsuppdraget redovisar ett nettoutfall på minus 1,7 miljoner kronor. För samhällsuppdraget redovisar vård- och
omsorgsnämnden ett nettoutfall på 935,4 miljoner kronor. Sammantaget innebär det att nämnden endast marginellt (- 0,2 %) överskrider målet för 2017 i åtgärdsplanen för en ekonomi i balans.
I nettoutfallet för 2017 finns 5,6 miljoner kronor i extra intäkter som avser
omperiodiseringar av hyror och omsorgsavgifter inom främst äldreomsorgen. Dessa intäkter är en engångseffekt och kommer inte att stärka nämndens ekonomi 2018. En osäkerhetsfaktor för 2018 är också om volymutvecklingen i form av ökat antal individer med behov av insats samt om vårdtyngden ökar mer än givna antaganden.
Uppföljning av utförare
Under 2016 utvecklades arbetet med kvalitets- och avtalsuppföljning ytterligare utifrån den plan för systematisk uppföljning som nämnden antog i december 2015. I planen fastställs på en övergripande nivå de prioriteringar och metoder som ska vara
vägledande för uppföljningen av olika verksamheter. Planen reviderades under 2017 och utvecklingsarbetet har fortsatt under året, särskilt uppföljningen av grupp- och servicebostäder.
Arbetet med en enskild utförare har tagit stora resurser i anspråk under året och det har skett på bekostnad av andra uppföljningsinsatser. Det intensiva arbetet med tre LSS- bostäder, som påbörjades under hösten 2016, fortsatte under hela våren och ledde till sist till att utföraren avslutade uppdragen i förtid den 2 oktober. Omfattande
uppföljningar och besök har även gjorts på samma utförares äldreboende som drivs på LOV. Under början av året infördes beställningsstopp och då det inte gav önskad effekt rekommenderades de boende på enheten att flytta.
En viktig princip och en framgångsfaktor för ett lyckat uppföljningsarbete är att det sker i nära dialog med utförarna. Under 2017 har vård- och omsorgskontoret arrangerat såväl nätverksträffar som dialogmöten med utförarna för att säkerställa en god samverkan.
I rapporten "Uppföljningsåret 2017" (bilaga 2 till verksamhetsberättelse 2017)
presenteras och sammanfattas resultaten av 2017 års kvalitetsuppföljningar utförda av vård- och omsorgskontoret.
3 Ekonomi
3.1 Sammanfattning
Vård- och omsorgsnämndens budget för 2017 är 914,9 miljoner kronor med tillägg enligt åtgärdsplan att ytterligare 20,0 miljoner kronor får utnyttjas under året. Vård- och omsorgsnämnden har således haft totalt motsvarande 934,9 miljoner kronor i disponibla medel för 2017. Året har präglats av ett intensivt arbete med åtgärdplanen för en
ekonomi i balans vilken berört många delar av nämndens ansvarsområden.
Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett nettoutfall per 31 december 2017 på 937,1 miljoner kronor inklusive produktionsuppdraget som redovisar ett nettoutfall på minus 1,7 miljoner kronor. För samhällsuppdraget redovisar vård- och omsorgsnämnden ett nettoutfall på 935,4 miljoner kronor. Sammantaget innebär det att nämnden endast marginellt (- 0,2 %) överskrider målet för 2017 i åtgärdsplanen för en ekonomi i balans.
I nettoutfallet för 2017 finns 5,6 miljoner kronor i extra intäkter som avser
omperiodiseringar av hyror och omsorgsavgifter inom främst äldreomsorgen. Dessa intäkter är av engångskaraktär och kommer inte fortsatt att stärka nämndens ekonomi 2018 och frammåt. En osäkerhetsfaktor för 2018 är om volymutvecklingen i form av ökat antal individer med behov av insats samt om vårdtyngden ökar mer än givna antaganden. Sammantaget gör det att nämnden står inför en fortsatt utmaning vad gäller den ekonomiska situationen 2018 trots åtgärdsplanens kostnadsdämpande effekter.
3.2 Driftredovisning VON
Resultatrapport VON
Utfall 2016 Utfall 2017 Budget
2017
Utfall i % av budget
Budget- avvikelse
Prognos nov
VÅRD- OCH
OMSORGSNÄMNDEN (VON)
INTÄKTER -253 741 -239 630 -233 948 102 5 682 -239 807
KOSTNADER 1 181 707 1 176 776 1 148 876 102 -27 900 1 177 071
NETTO (tkr) 927 966 937 147 914 928 102 -22 219 937 263
VON
SAMHÄLLSUPPDRAGET
Intäkter -120 069 -127 710 -121 948 105 5 762 -126 826
Kostnader 1 047 537 1 063 135 1 036 876 103 -26 259 1 062 469
Netto (tkr) 927 468 935 425 914 928 102 -20 497 935 642
Netto (tkr) per verksamhetsområde
Nämnd
Intäkter 0 0 0 0 0 0
Utfall 2016 Utfall 2017 Budget 2017
Utfall i % av budget
Budget-
avvikelse Prognos nov
Kostnader 1 225 1 326 1 634 81 308 1 338
Netto (tkr) 1 225 1 326 1 634 81 308 1 338
Vård- och omsorgskontoret
Intäkter -493 -94 0 0 94 -103
Kostnader 28 854 27 724 26 487 105 -1 237 27 529
Netto ( tkr) 28 361 27 629 26 487 104 -1 142 27 426
Åtgärdsplan
Intäkter 0 0 0 0 0 0
Kostnader 0 0 -20 000 0 -20 000 0
Netto (tkr) 0 0 -20 000 0 -20 000 0
Äldreomsorg
Intäkter -100 234 -105 059 -101 313 104 3 746 -104 946
Kostnader 632 281 626 282 650 075 96 23 793 627 465
Netto (tkr) 532 047 521 223 548 762 95 27 539 522 519
Funktionshinder SOL
Intäkter -3 297 -4 146 -2 500 166 1 646 -3 605
Kostnader 47 021 54 057 52 205 104 -1 852 53 345
Netto (tkr) 43 724 49 912 49 705 100 -207 49 740
Funktionshinder LSS
Intäkter -14 467 -18 411 -18 135 102 276 -18 172
Kostnader 338 116 353 736 326 475 108 -27 261 352 791
Netto (tkr) 323 648 335 326 308 340 109 -26 986 334 618
Prel. kostnader-interna 0 0 0 0 0 0
Diff/felkonteringar -1 537 9 0 0 -9 0
VON Produktion
Intäkter -133 673 -111 920 -112 000 100 -80 -112 981
Kostnader 134 170 113 641 112 000 101 -1 641 114 602
Netto 497 1 722 0 0 -1 722 1 621
Prel. kostnader-interna 0 0 0 0 0 0
3.3 Kommentar till utfall och budget
3.3.1 Utfall jämfört med budget och föregående prognos
Vård- och omsorgsnämndens budget för 2017 omfattar totalt 914,9 miljoner kronor. I denna budget ingår:
nivåhöjande justering från 2016 på 8,5 miljoner kronor för del av OPI- uppräkning under 2016
10 miljoner kronor för 2017 avseende välfärdsmedel enligt kommunstyrelsens beslut 2016-11-14. Medlen är inte nivåhöjande
omfördelning av 1,3 miljoner kronor från vård- och omsorgsnämnden till kommunstyrelsen med anledning av centralisering av administrativa resurser.
Medlen är nivåpåverkande för 2018 och 2019
Enligt nämndens åtgärdsplan, som godkändes av kommunstyrelsen våren 2016, ska nämnden år 2019 ha uppnått en ekonomi i balans. För år 2017 har nämnden enligt åtgärdsplanen ett accepterat underskott på 20 miljoner kronor, vilket ger ett totalt budgetutrymme på 934,9 miljoner kronor för 2017.
Vård- och omsorgsnämndens redovisar ett nettoutfall per 31 december 2017 helt i linje med senaste prognos. Nettoutfall blev 937,1 miljoner kronor inklusive
produktionsuppdraget som redovisar ett nettoutfall på minus 1,7 miljoner kronor. För samhällsuppdraget redovisar vård- och omsorgsnämnden ett nettoutfall på 935,4 miljoner kronor. Sammantaget innebär det att nämnden endast marginellt (- 0,2 %) överskrider målet för 2017 i åtgärdsplanen för en ekonomi i balans.
I utfallet för 2017 finns 5,6 miljoner kronor i extra intäkter som avser omperiodiseringar av hyror och omsorgsavgifter inom främst äldreomsorgen. Dessa intäkter har en
engångseffekt och kommer inte fortsatt att stärka nämndens ekonomi 2018.
Under året har det pågått ett intensivt arbete med åtgärdsplanen för ekonomi i balans.
Åtgärdplanen är omfattande och berör merparten av nämndens ansvarsområde.
Sammantaget beräknas vidtagna åtgärder ha gett en effekt på cirka 22 miljoner kronor för 2017 för att 2018 ge en helårseffekt på mellan 45-50 miljoner kronor. Åtgärdsplanen har således haft en tydligt kostnadsdämpande effekt och nämndens nettokostnad utan dessa beslut hade varit avsevärt mycket högre än redovisat.
För området äldreomsorg är kostnadsutfallet 23,8 miljoner kronor lägre än budgeterat, vilket främst beror på minskat antal hemtjänsttimmar, lägre beläggning av
korttidsplatser och sänkt ersättning till utförarna. Under året har en rad förändringar skett inom myndighetsutövningen och ett arbete har pågått för att säkerställa en
rättsäker och mer stringent handläggning. Nya rutiner med intensifierad uppföljning av utförda hemtjänsttimmar har införts vilket har haft en kostnadsdämpande effekt.
För området funktionshinder LSS är kostnadsutfallet 27,3 miljoner kronor högre än budgeterat exklusive tillåtet underskott på 20 miljoner kronor. I verksamhetsplanen för 2018 har cirka 24 miljoner kronor omfördelats till funktionshinder LSS med
utgångspunkt i de historiska obalanser som förelegat i budget. Antalet personer som beviljas insatser enligt LSS har ökat de senaste sex åren i följd. Under 2017 har det totala antalet beviljade insatser enligt LSS fortsatt att öka med cirka 5 procent jämfört med nivån per 1 oktober 2016. Kostnaden för boende med särskild service enligt LSS har ökat kraftigt under året både beroende på ökad volym och vårdtyngd. Även inom området personlig assistans har det skett kraftiga volymökningar under 2017. Ett intensivt arbete med boendekedja inom LSS har pågått under året vilket medfört att flera brukare kunnat flytta ut från bostad med särskild service till annan boendeform.
3.3.2 Prognossäkerhet – utfallet jämfört med delårsbokslutets prognos
Nyckeltal Utfall
2015
Utfall 2016
Utfall 2017
Prognossäkerhet (%) -0,8 % -1,1 % 0,3 %
Kommentar
Det kan konstateras att prognossäkerheten varit hög. Jämfört med föregående prognos på 937,3 miljoner kronor motsvarar helårsutfallet en avvikelse på 0,3 %. Kontoret har arbetat intensivt med att utveckla rutinerna för att fastställa rättvisande resultat månadsvis och säkerställa tillförlitliga prognoser.
3.3.3 Kommentar till budgetföljsamhet
Nyckeltal Utfall
2015 Utfall
2016 Utfall 2017
Budgetföljsamhet (%) -2,1 % -1,7 % -0,2 %
3.4 Kommentarer till utfall per verksamhetsnivå på bruttonivå Nämnd
För vård- och omsorgsnämnden ligger kostnadsutfallet ca 0,3 miljoner kronor lägre än budget, främst beroende på att antalet nämndsmöten/verksamhetsbesök blev färre än budgeterat.
Vård- och omsorgskontoret
För vård- och omsorgskontoret ligger kostnadsutfallet cirka 1,2 miljoner kronor över budget, med hänsyn taget till ökade lönekostnader samt ökade kostnader för konsulter.
De ökade kostnaderna för bemanning med konsulter avser främst ekonomiområdet, som drabbats hårt av sjukskrivningar.
Äldreomsorg
För området äldreomsorg är kostnadsutfallet 23,8 miljoner kronor lägre än budgeterat, vilket främst beror på minskat antal hemtjänsttimmar, lägre beläggning av
korttidsplatser och sänkt ersättning till utförarna.
Under året har en rad förändringar skett på avdelningen och ett arbete har pågått för att säkerställa en rättssäker och mer stringent handläggning. Avdelningens regelbundna ärendedragningar har bland annat bidragit till en samsyn kring kommunens insatser för målgruppen och de riktlinjer som reviderades under 2016 har implementerats. Detta har haft en påverkan på fattade beslut och utfallet av antalet beslut om bifall, delavslag och avslag. Kontoret driver också en utveckling av fakturahanteringen för att stärka
kontrollen och löpande säkerställa ett rättvisande ekonomiskt resultat. Avgifterna för korttidsplats, särskilt boende och parboende höjdes genom kommunfullmäktigebeslut med motsvarande summa som den höjda maxtaxan, och trädde i kraft den 1 januari 2017. Detta tillsammans med periodiseringseffekter av engångskaraktär har medfört att intäkterna fallit ut bättre än budget.
Varje månad görs en noggrann uppföljning av utförda hemtjänsttimmar, vilket är ett viktigt led i fakturagranskningen. I september togs möjligheten till anhöriganställningar bort och det har medfört att flertalet enskilda avsagts sig eller önskat minska sina hemtjänstinsatser. Ersatta hemtjänsttimmar har stadigt sjunkit under året för att i december gå upp med drygt 2000 timmar, vilket är helt i linje med planen för
omvandlingen av Tors Backe. Det totala antalet ersatta hemtjänsttimmar har minskat med drygt 37 400 timmar jämfört med helår 2016, det motsvarar en kostnadsminskning med cirka 14,8 miljoner kronor. Utvecklingsarbetet av myndighetsutövningen inom avdelningen för äldreomsorg har haft en tydligt kostnadsdämpande effekt på
hemtjänsten.
Vidare har beslut tagits om att minska antalet korttidsplatser som ska finnas till förfogande. I december omvandlades delar av Nytorp till permanenta platser med inriktning demens och psykogeriatrik och beläggningen på Soltorps korttidsplatser har minskat utifrån nämndens beslut om att omvandla Soltorps korttidsplatser till
permanenta platser. Nya kriterier för beviljande av plats har tagits fram vilket medfört att en större andel av de som skrivits ut från sjukhuset har skrivits ut till ordinarie bostad med hemtjänst. Förändringen har haft en positiv påverkan på kostnadsutfallet för året.
Kostnaden för korttidsboende har minskat med cirka 11 miljoner kronor jämfört med 2016. Givetvis har arbetet även påverkat beläggningsgraden under året, den har gått ned från 86 % i januari till 76 % i december för Soltorp och från 75 % i januari till 67 % i december för Nytorp.
Som en del i arbetet med åtgärdsplanen har vård- och omsorgsnämnden genomfört strukturella förändringar i verksamheten främst avseende omvandlingen av Tors backe servicehus till trygghetsboende samt neddragning av antalet korttidsplatser. Totalt innebär dessa förändringar att antalet LOU-upphandlade särskiltboendeplatser minskat med 48 platser och att antalet LOU-upphandlade korttidsplatser minskat med 29 platser.
Beläggningsgraden för LOU-upphandlade särskilda boenden med omvårdnadsinriktning har minskat under året vilket minskar kostnaderna för ersatta dygn.
Ett av nämndens ansvarsområden är bostadsanpassning som en viktig insats som
underlättar kvarboende i ordinärt boende. Övervägande andelen av ärendena faller inom ärldreomsorg. Bostadsanpassningsbidragen har fallit ut inom budgeterad ram.
Funktionshinder SOL
Inom området funktionshinder SoL har några personer under 65 år som har behov av demensboende tillkommit under året. Samtidigt har några personer som omfattas av LSS men som bott i SoL-boende flyttat till LSS boende. Såväl intäkter som kostnader ligger över budget. Ökningen av intäkterna förklaras av ökade momsintäkter och omperiodisering av intäkter med engångseffekt för 2017. Sammantaget medför detta att nettoutfallet för funktionshinder SoL ligger i linje med budget trots underliggande generella volymökningar inom området.
Funktionshinder LSS
För området funktionshinder LSS är kostnadsutfallet 27,3 miljoner kronor högre än budgeterat exklusive tillåtet underskott på 20 miljoner kronor. I verksamhetsplanen för 2018 har cirka 24 miljoner kronor omfördelats till funktionshinder LSS med
utgångspunkt i de historiska obalanser som förelegat i budget. Antalet personer som beviljas insatser enligt LSS har ökat de senaste sex åren i följd. Under 2017 har det totala antalet beviljade insatser enligt LSS fortsatt att öka med cirka 5 procent jämfört med nivån per 1 oktober 2016.
Som ett led i arbetet med åtgärdsplanen har avdelningen för funktionshinder bedrivit ett utvecklingsarbete för att ytterligare säkerställa en rättsäker och likvärdig handläggning utifrån praxis. Uppföljningar och omprövningar av beslut har prioriterats och
handläggarna ligger i fas med sina ärenden. Nivåbedömningar har setts över och ett fortlöpande arbete pågår för att säkerställa att alla har en nivåbedömning som speglar behoven.
Ett intensivt arbete med boendekedjan har pågått under året. Boendekedja innebär att det ska vara enkelt för en person som har förändrade behov att flytta till någon annan form av boende, kanske med högre grad av självständighet. Flera personer har flyttat från bostad med särskild service till egen lägenhet med boendestöd. Några har även flyttat från servicebostad till gruppbostad. Ett arbete med att följa upp avtalen på köpta
platser och omförhandla priser så att ersättningen speglar aktuellt omvårdnadsbehov har påbörjats och kommer att fortgå under 2018. En utveckling av fakturahanteringen har skett för att stärka kontrollen och löpande säkerställa ett rättvisande ekonomiskt resultat.
Kostnaden för boende med särskild service enligt LSS har ökat kraftigt under året, både beroende på ökad volym och vårdtyngd genom att det tillkommit ett antal brukare med mycket stora omvårdnadsbehov. Boendekostnaden för enskilda brukare kan överstiga 10 000 kr/brukare och dygn.
Antal personer som ansöker om personlig assistans enligt LSS har ökat.
Försäkringskassan har blivit striktare i sina bedömningar vilket får till följd att fler personer inte beviljas assistans från försäkringskassan utan istället vänder sig till kommunen för att ansöka om personlig assistans. Antalet kunder med personlig
assistans har ökat från 23 till 30 personer under 2017. Det har under året varit turbulent kring försäkringskassans striktare bedömningar av assistans vilket får till följd att kostnader skjuts över på kommunerna. Under 2017 har avdelning funktionshinder jobbat intensivt med att kräva tillbaka pengar från försäkringskassan avseende kostnader som felaktigt fakturerats kommunen. I 2017 års resultat återfinns medel som återbetalts för tidigare år och fler ärenden ligger under utredning med ovisst utfall. En ytterligare osäkerhet är att försäkringskassans ansvar för assistansen är under utredning vilket gör det svårt att prognostisera hur assistansen kommer att utvecklas.
Barn med insatsen korttidstillsyn har ökat i antal med cirka 15 personer under 2017.
Insatsen beviljas barn från det året de fyller 13 år och inte längre har möjlighet att få fritids från skolan till dess att de går ut gymnasiet. I år har de som fyllt 13 år varit fler än de som gått ut gymnasiet vilket fått till följd att volymen har ökat. Det har varit svårt att hitta platser för barnen inom Sollentuna kommun varför de istället har placerats på LOV-platser utanför kommunen. Det ökade antalet barn i kombination med
placeringarna utanför kommunen har i sin tur lett till ökade kostnader för turbunden resa.
Antalet personer som beviljas insatsen daglig verksamhet ligger på en högre nivå än 2016. Ökningen består dels av personer som gått ut gymnasieskolan och istället behöver sysselsättning och dels av personer som i vuxen ålder fått en diagnos inom t ex
autismspektrumet och som på grund av det hårdnande läget på arbetsmarknaden inte längre står till arbetsmarkandens förfogande. Inom daglig verksamhet har dock de ändrade ersättningar som nämnden fattat beslut om inom ramen för handlingsplanen bromsat kostndsutvecklingen med cirka 2,3 miljoner kronor. Även inom avlösarservice, ledsagarservice samt korttidsvistelse har volymerna fortsatt att öka. Detta kan främst förklaras med att fler barn får diagnoser inom neuropsykiatri vilket får till följd att fler omfattas av personkretsen enligt LSS. Dessa tre insatser är de insatser som föräldrar oftast börjar med att ansöka om till sina barn för att få stöd i sin vardag.
Produktionsuppdraget
Samtliga verksamheter under Socialtjänstlagen (SoL) fördes över till AB SOLOM den 1 september 2013. Från den 1 november 2014 har AB SOLOM i uppdrag att bemanna alla enheter inom LSS som avvaktar tillstånd från IVO. Sollentuna kommun kvarstår som huvudman för dessa enheter och är utförare av uppdraget.
Produktionsuppdraget redovisar ett underskott om cirka 1,7 miljoner kronor för helåret 2017 och presenteras närmare i bilaga 1.4. Årets bruttokostnad uppgår totalt till 113,6 miljoner kronor vilket är högre än budget medan intäkterna är i linje med budget.
Avvikelsen avser övriga verksamhetskostnader, främst lokalkostnader, som utfallit högre än vad som kalkylerats inför det nya bemanningsavtalet.
3.5 Uppföljning av årets förändringar
Effektivisering Belopp (tkr) Kommentar
Effektivisering
inköpshantering 400
Vård- och omsorgsnämndens inköpsmönster
inomsamhällsuppdraget uppgår till 97 % av inköp på avtal, inkl.
direktupphandlingav synnerliga skäl (exempelvis köp av SoL-boende).Det höga nyckeltalet visar att
avtalstroheten är mycket god. Vi ser även över möjligheten att
ramavtalsupphandla en del av dedirektupphandlingsavtal som åberopas av synnerliga skäl.
Effektiviseringsprogramm
et 2 286
Effektiviseringsprogrammet avser de förslag till effektiviseringar som nämnderna lämnade i
sambandverksamhetsberättelse 2015.
Samtliga delar i
effektiviseringsprogrammet har genomförts.
3.6 Investeringsredovisning
Vård- och omsorgsnämnden har i årets rapporter inte progostiserat att nyttja hela sin investeringsbudet. Behovet av löpande underhåll och mindre projekt har hanterats i driftredovisningen. En beräknad kostnad för ett under året genomfört projekt bekostades av annan part, vilket bidrar till avvikelsen.
Investeringar (tkr) Årsbudget Utfall Avvikelse
3 700 -824 2 876
3.7 Prognos och kommentar volymer 3.7.1 Vård- och omsorgsnämnden
Antal kunder +65 med verkställda beslut enligt SoL
Budget
2017 31 jan
2017 28 feb 2017
31 mars 2017
30 april 2017
31 aug
2017 31 okt
2017 31 dec 2017
Hemtjänst i ordinärt
boende, äldre 1 270 1 259 1 275 1 273 1 264 1 271 1 311
Särskiltboende,
äldre 514 526 530 518 514 509 459
Dagverksamhet,äldr
e 77 77 77 78 80 73 69
Korttidsboende,äldr
e 56 50 50 49 47 45 50
Total 1 938 1 917 1 912 1 932 1 918 1 905 1 898 1 889
Verkställda insatser enligt LSS
Budge t 2017
2016-10- 01
2017- 02-01
2017- 03-01
2017- 04-01
2017- 08-01
2017- 10-01
2017- 12-01
(Officiell statistik) Personlig
assistans 23 22 23 27 31 30 30
Ledsagarservice 68 68 68 66 64 59 58
Kontaktperson 84 84 84 83 85 85 76
Avlösarservice 36 38 43 46 51 48 53
Korttidsvistelse 53 59 60 56 60 61 58
Korttidstillsyn 42 45 43 43 39 51 56
Boende barn 4 5 6 6 7 6 7
Boende vuxna 157 158 158 159 159 158 158
Daglig
verksamhet 239 249 253 252 254 242 245
Total 754 706 728 738 738 750 740 741
Verksamhetsområde Äldreomsorg
Volymutvecklingen inom äldreomsorgen påverkas av befolkningsutvecklingen, men också av nämndens arbete med effektiviseringar. Tabellen ovan visar antal kunder 65+
med verkställda beslut enligt SoL. Den visar en tydlig minskning av antalet kunder med verkställda beslut om särskilt boende i december, vilket är en effekt av omvandlingen av Tors Backe. Motsvarande har antalet kunder med hemtjänst planenligt ökat med i
december. Antalet kunder 65+ med verkställda beslut om korttidsplats har haft en stabil trend under året med vissa variationer enskilda månader.
Verksamhetsområde Funktionshinder
Volymutvecklingen inom funktionshinderområdet påverkas också av befolkningsutvecklingen. Andra faktorer som är betydelsefulla är t ex
försäkringskassans bedömningar och intresset av att flytta till Sollentuna (så kallade förhandsbesked). Merparten av kunderna som behöver insatser som daglig verksamhet och bostad med särskild service är kända av kommunen eftersom de har haft behov av insatser redan som barn. Antalet personer med personlig assistans ökar stadigt. För Daglig verksamhet har vi sett en ökande trend fram till augusti varefter antalet verkställda insatser minskat något, utredning pågår kring orsaken. Vad gäller bostad med särskild service har några nya kunder tillkommit, samtidigt som några kunder har flyttat från bostad med särskild service som ett resultat av kontorets arbete med
boendekedja. Även inom avlösarservice, ledsagarservice samt korttidsvistelse har volymerna fortsatt att öka. Detta kan främst förklaras med att fler barn får diagnoser inom neuropsykiatri vilket får till följd att fler omfattas av personkretsen enligt LSS.
Dessa tre insatser är de insatser som föräldrar oftast börjar med att ansöka om till sina barn för att få stöd i sin vardag.
3.8 Återsökning av statsbidrag
Medel t.o.m. december 2017
(tkr) Medel - utfall (tkr) Myndighet
1 243,4 1 243,4 Migrationsverket
4 Åtaganden
Fokusområden:
4.1 Ansvarsfull ekonomi Nämndens åtaganden:
4.1.1 Effektiv resursanvändning Beskrivning
Arbetet med att öka effektiviteten i resursanvändningen är betydande och kommer att pågå under hela 2017. Det är ett åtagande som mäts via två kostnadsmått, ett för äldreomsorg och ett för funktionsnedsättning.
Förväntat resultat
Att kostnadsmåtten närmar sig dem i jämförbara kommuner.
Kommentar
Under 2017 har nämnden fortsatt att arbeta i enlighet med den åtgärdsplan som fastställdes av kommunstyrelsen i juni 2016. Myndighetsavdelningarna har exempelvis arbetat med implementering av nya riktlinjer för SoL - beslut,
uppföljning av individbeslut och kontroll av att utförd tid ej överstiger beviljad tid i hemtjänsten.
Avdelning funktionshinder har kontrollerat att nivåbedömningar stämmer för samtliga personer som har en LSS - insats där nivåbedömning används. Vid varje uppföljning ses dessa nivåbedömningar över.
Under 2017 har även boendekedjan inom LSS setts över. Arbetet syftar till att säkerställa att personer som bor i servicebostad och har ökade behov ska bli
erbjudna att flytta till gruppbostad, medan person er som bor i servicebostad och som har utvecklat sin självständighet ska kunna flytta till ett eget boende och erbjudas boendestöd.
Avdelningen för avtal och uppföljning har arbetat med att se över ersättningar och villkor till utförare, förändringar imple menteras successivt i takt med att
avtalsförändringar är möjliga att genomföra.
Resultatet av de två kostnadsmåtten som är kopplade till åtagandet kommer inte finnas tillgängliga förrän senare under 2018. Resultatet kommer rapporteras i samband med måluppf öljningen som rapporteras tertialvis.
Allt fler blir äldre och personer med rätt till insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ökar. Sammantaget gör detta att behovet av insatser från nämnden ökar kontinuerligt. Det gör att nämnden står inför en fortsatt utmaning vad gäller den ekonomiska situationen 2018, trots åtgärdsplanens kostnadsdämpande effekter. Åtagandet finns med som nämndmål i
verksamhetsplanen för 2018.
Mått Utfall
2015
Utfall 2016
Utfall 2017
Målvärde 2017 Kostnaden för äldreomsorg kr/inv +65 i
Sollentuna
55 751 58 985 - -
Kommentar
Under 2016 var kostnaden för äldreomsorg/ inv. +65 i Sollentuna 58 985 kr.
Det innebär att Sollentuna låg 12 339 kr högre i kostnader än snittet för de kommuner som definieras som "liknande kommuner äldreomsorg" i Kolada år 2014 (Solna, Nacka, Södertälje, Tyresö, Täby, Järfälla och Upplands väsby).
Kostnad för samtliga insatser för funktionsnedsatta, exklusive ersättning från Försäkringskassan, kr/inv
6 124 6 577 - -
Kommentar
Under 2016 var kostnaden för samtliga insatser för funktionsnedsatta exklusive ersättning från försäkringskassan kr/ inv. i Sollentuna 6 577 kr.
Det innebär att Sollentuna låg 604 kr högre i kostnader än snittet för de kommuner som definieras som "liknande kommuner LSS" i Kolada år 2014 (Järfälla,
Kungsbacka, Karlstad, Trelleborg, Täby, Nyköping och Haninge).
Fokusområden:
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål:
4.2.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:
Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag Beskrivning
Gemensamt åtagande för samtliga nämnder. Kommunle dningskontoret är samordnande.
Kommentar
Under 2017 har två medarbetare på vård - och omsorgskontoret gått den kommunövergripande utbildningen med syfte att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag.
Utbildningen har bestått av fyra tillf ällen, en av medarbetarna har deltagit vid samtliga och en har deltagit vid två.
Nämndens åtaganden:
4.2.2 Attraktiv arbetsplats Beskrivning
Att vara en attraktiv arbetsplats är viktigt för att få personal med rätt kompetens som trivs.
Åtagandet mäts genom enkäten Hållbart medarbetarengagemang (HME).
Förväntat resultat
Att Hållbart medarbetarengagemang (HME) ökar.
Kommentar
Vård - och omsorgsnämnden har under 2017 arbetat för en attraktiv arbetsplats på flera olika sätt. För det första har nämnden arbetat i enlighet med de handlingsplaner som tagits fram på respektive avdelning utifrån resultatet på medarbetarenkäten för 2015. För det andra har kontoret arbetat systematiskt med introduktion av nya medarbetare, ett baspaket för kompetensutveckling har tagits fram och kontoret medverkade vid den s k Framtidsmässan i april som bl a riktade sig till studenter på socionomprogrammet. Slutligen arrangerades en heldag för kontoret under rubriken Hållplats 2017 - ett stopp på resan mot Sveriges mest attraktiva kommun 2019.
Kontoret arbetar också i enlighet med mångfald - och jämställdhetsplanen och har under året implementerat introduktionsprogram och baspaket för
kompetensutveckling för SoL - och LSS - handläggare som togs fram under 2016 Dessa åtgärder har sammantaget le tt till att andelen som svarar positivt på de nio frågorna i hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat kraftigt från 64,6 till 83.
Åtagandet är därmed uppfyllt. En attraktiv arbetsplats är av yttersta vikt för att rekrytera och behålla kompetent persona l. Avdelningarna kommer ta fram handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten och arbeta utifrån dessa under 2018.
Åtagandet finns med som nämndmål i verksamhetsplanen för 2018.
Mått Utfall
2015
Utfall 2016
Utfall 2017
Målvärde 2017 Hållbart medarbetarengagemang, HME,
andel som svarar på de nio frågorna att det "stämmer mycket eller ganska bra"
64,6 % - 83 % -
Fokusområden:
4.3 Förebyggande insatser och omsorg Nämndens åtaganden:
4.3.1 Hög kundnöjdhet inom särskilt boende Beskrivning
Sollentuna kommuns målsättning är att bli Sveriges mest attraktiva kommun 2019 genom att ligga i topp i fem nationella rankingar som har betydelse för invånare och företag. Som ett led i detta ska Sollentuna ha en topplacering i kundnöjdhet i
socialstyrels ens mätning för särskilt boende.
Åtagandets period:
2016 - 2019.
Förväntat resultat 2017:
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda brukare inom särskilt boende har ökat till 89 procent.
(83 procent för 2014) 2018:
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda brukare inom särskilt boende har ökat till 92 procent.
(83 procent för 2014) 2019:
Andel ganska nöjda och mycket nöjda brukare inom särskilt boende har ökat till 95 procent. (83 procent för 2014)
Kommentar
Socialstyrelsen genomför årligen enkäten "Vad t ycker de äldre om
äldreomsorgen?". På frågan "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?" är andelen positiva svar 82 procent, vilket motsvarar resultatet för riket och ligger något högre än länet, men ligger under nämndens mycket amb itiösa målvärde på 89 procent och lägre än 2016 års resultat på 88 procent. Sammantaget innebär resultatet att kunderna är mycket nöjda med sin äldreomsorg.
Enligt Socialstyrelsens analys brukar de flesta brukarresultat vara stabilt över tid.
Det stämmer o ckså för Sollentunas resultat för kundnöjdhet för särskilt boende.
Resultatet har sedan 2014 skiftat mellan 82 och 83 procent, med undantag för Sollentunas mycket goda resultat på 88 procent under 2016. Även när det gäller resultatet för kundnöjdhet inom h emtjänsten har resultatet legat stabilt över tid.
Resultatet på 89 procent för 2017 ligger kvar på samma nivå som resultatet för 2016. 2015 var resultatet på 88 procent.
Vård - och omsorgsnämnden arbetar systematsikt med dessa frågor i dialog med utförarna. Under 2017 har utförarna skickat in handlingsplaner för hur de kan förbättra föregående års resultat. Utförarna har fått redovisa hur arbetet med dessa handlingsplaner har fortlöpt. Kontoret har även anordnat nätverksträffar för
utförarna där dessa frågor lyfts. Kontoret har under 2017 anordnat två nätverksträffar där frågor kring kundnöjdhet inom särskilt boende har lyfts.
Vidare samverkar kontoret med nordvästkommunerna via FOU: nu. Under dessa samverkansmöten diskuteras resultatet från brukarundersöknin garna, hur arbetet ska fortsätta utifrån resultatet, framtagning av jämförelsedata samt hur resultatet ska stärkas. Detta material används sedan vid nätverksträffarna med utförarna.
Vård - och omsorgsnämnden fortsätter arbeta för högre kundnöjdhet inom särs kilt boende. Åtagandet tar sig i uttryck i nämndmålet Tryggare och nöjdare kunder i nämndens verksamhetsplan för 2018. Eftersom resultatet på kundnöjdhetsmätningen för särskilt boende var 82 procent för 2017 reviderades målvärdet till att komma upp till 88 procent som var resultatet för 2016 i verksamhetsplanen för 2018.
Nämndmålet är en viktig del i att nå Sollentuna kommuns vision om att bli Sveriges mest attraktiva kommun. Under 2018 kommer utförarna upprätta handlingsplaner utifrån sina resultat från 20 17. Vidare kommer kontoret att fortsätta anordna nätverksträffar för utförarna och samverka med FOU:nu.
Mått Utfall
2015
Utfall 2016
Utfall 2017
Målvärde 2017 Särskilt boende, andel ganska eller
mycket nöjda brukare
82 % 88 % 82 % 89 %
Kommentar
På frågan "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?" är andelen positiva svar 82 procent för 2017. Det motsvarar resultatet för riket och ligger högre än länet, men ligger under målvärdet på 88 procent.
Nämndens åtaganden:
4.3.2 Hög kundnöj dhet inom hemtjänst Beskrivning
Sollentuna kommuns målsättning är att bli Sveriges mest attraktiva kommun 2019 genom att ligga i topp i fem nationella rankingar som har betydelse för invånare och företag. Som ett led i detta ska Sollentuna ha en topplacering i kundnöjdhet i socialstyrels ens mätning för hemtjänst.
Åtagandets period:
2016 - 2019.
Förväntat resultat 2017:
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda kunder inom hemtjänst har ökat till 92 procent. (86 procent för 2014)
2018:
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda kunder inom hemtjä nst har ökat till 95 procent. (86 procent för 2014)
2019:
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda kunder inom hemtjänst har ökat till 98 procent. (86 procent för 2014)
Kommentar
Socialstyrelsen genomför årligen enkäten "Vad tycker de äldre om
äldreomsorge n?". På frågan "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?" är andelen positiva svar 89 procent, vilket motsvarar resultatet för riket och ligger något högre än länet, men ligger under nämndens mycket ambitiösa målvärde på 92 proce nt. Resultatet visar att Sollentuna ligger kvar på samma resultat som vid förra mätningen. Sammantaget innebär resultatet att kunderna är mycket nöjda med sin äldreomsorg.
Enligt Socialstyrelsens analys brukar de flesta brukarresultat vara stabilt över tid . Det stämmer också för Sollentunas resultat för kundnöjdhet inom hemtjänst.
Resultatet på 89 procent för 2017 ligger kvar på samma nivå som resultatet för 2016. 2015 var resultatet 88 procent.
Vård - och omsorgsnämnden arbetar systematiskt med frågor om ku ndnöjdhet i dialog med utförarna. Under 2017 har de hemtjänstutförare som får egna resultat skickat in handlingsplaner för hur de kan förbättra föregående års resultat. Utförarna har fått redovisa hur arbetet med dessa handlingsplaner har fortlöpt. Kontore t har under året också anordnat två nätverksträffar där dessa frågor lyfts.
Vidare samverkar kontoret med nordvästkommunerna via FOU: nu. Under dessa samverkansmöten diskuteras resultatet från brukarundersökningarna, hur arbetet ska fortsätta utifrån resul tatet, framtagning av jämförelsedata samt hur resultatet ska stärkas.
Vård - och omsorgsnämnden fortsätter arbeta för högre kundnöjdhet inom hemtjänst.
Åtagandet tar sig i uttryck i nämndmålet Tryggare och nöjdare kunder i nämndens verksamhetsplan för 2018. Nämndmålet är en viktig del i att nå Sollentuna
kommuns vision om att bli Sveriges mest attraktiva kommun. Under 2018 kommer utförarna upprätta handlingsplaner utifrån sina resultat från 2017. Vidare kommer kontoret att fortsätta anordna nätverksträffar f ör utförarna och samverka med FOU:nu.
Mått Utfall
2015
Utfall 2016
Utfall 2017
Målvärde 2017 Hemtjänst, andel ganska eller mycket
nöjda brukare
88 % 89 % 89 % 92 %
Kommentar
På frågan om "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?" är andelen positiva svar 89 procent för 2017.Det motsvarar resultatet för riket och ligger något högre än länet, men ligger under målvärdet på 92 procent.
Nämndens åtaganden:
4.3.3 Hög kundnöjdhet inom LSS - boenden Beskrivning
Nu finns tillgång till en nationell brukarundersökning även för LSS och därför presenteras ett åtagande om kundnöjdhet även inom detta område.
Förväntat resultat
Att resultatet i Sollentuna ligger i nivå med jämförbara kommuner. (Urvalet här kommer än så länge att vara mindre än vid öppna jämförelser, då ca ett 60 - tal kommuner hittills har valt att delta.)
Kommentar
Under 2017 har Sollentuna kommun varit med i SKL:s brukarundersökning för LSS - boende.Där finns inget övergripande mått om kundnöjdhet, men det som kommer närmast är ett mått om trivsel. Andelen som svarat positivt på frågan om trivsel på gruppboende är 87 procent och andelen som svarar positivt på
serviceboende är 80 procent. Dessa resultat ligger högre än snittet för de kommuner som var med i undersökningen och var jämförbara kommuner i Kolada 2014. De är också högre än snittet för samtliga kommuner som deltog i undersökningen.
Nämnden arbetar systematisikt med frågor om kundnöjdhet i dialog med utförarna.
Under 2017 anordnade kontoret två dialogmöten och en konsult anlitades för att genomföra enkäten och har arbetat tillsammans med utförarna för att förbättra förutsättningarna för att svara på brukarundersökningen.
Mått Utfall
2015
Utfall 2016
Utfall 2017
Målvärde 2017 SKL brukarundersökning för LSS -
boende
- - 87 -
Kommentar
Sollentuna kommun har, under 2017, varit med i SKL:s brukarundersökning grupp - respektive servicebostad LSS. Där finns inget övergripande mått om kundnöjdhet, men det som kommer närmast är ett mått om trivsel. Andeln som svarat positivt på frågan om trivsel för gruppbostad är 87 procent. Resultatet är högre änsnittet på 82 procent för de övriga kommunerna som är med i undersökningen. Andeln som svarat positivt på frågan om trivsel för servicebostad är 80 procent. Resu ltatet är högre änsnittet på 75 procent för de övriga kommunerna som är med i undersökningen.
De kommuner som var jämförbara kommuner i Kolada 2014 var: Järfälla, Täby, Kungsbacka, Haninge, Karlstad, Trelleborg och Nyköping. Alla kommuner, förutom Karlstad var med i brukarundersökningen för gruppbostad. Snittet för dessa
kommuner är 84 procent. Det innebär att Sollentuna även där fick ett högre resultat.
För brukarundersökning för servicebostad var samtliga jämförbara kommuner med, utom Karlstad och Trelleb org. Snittet för dessa kommuner är 69 procent. Det innebär att Sollentuna även där fick ett högre resultat.
Nämndens åtaganden:
4.3.4 Hög kundnöjdhet inom daglig verksamhet Beskrivning
Nu finns tillgång till en nationell brukarundersökning även för LSS och därför presenteras ett åtagande om kundnöjdhet även inom detta område.
Förväntat resultat
Att resultatet i Sollentuna ligger i nivå med jämförbara kommuner. (Urvalet här kommer än så länge att vara mindre än vid öppna jämförelser, då ca ett 60 - tal komm uner hittills har valt att delta.)
Kommentar
Sollentuna kommun har, under 2017, varit med i SKL:s brukarundersökning för daglig verksamhet LSS.Där finns inget övergripande mått om kundnöjdhet, men det som kommer närmast är ett mått om trivsel. Andelen so m svarat positivt på frågan om trivsel på daglig verksamhet är 85 procent. Dessa resultat ligger högre än snittet för de kommuner som var med i undersökningen och var jämförbara kommuner i Kolada 2014. De är också högre än snittet för samtliga kommuner so m deltog i undersökningen.
Nämnden arbetar systematisikt med frågor om kundnöjdhet i dialog med utförarna.
Under 2017 anordnade kontoret två dialogmöten och en konsult anlitades för att genomföra enkäten och har arbetat tillsammans med utförarna för att fö rbättra förutsättningarna för att svara på brukarundersökningen.
Mått Utfall
2015
Utfall 2016
Utfall 2017
Målvärde 2017 SKL brukarundersökning för daglig
verksamhet
- - 85 % -
Kommentar
Sollentuna kommun har, under 2017, varit med i SKL:s brukarbedömning daglig verksamhet LSS. Där finns inget övergripande mått om kundnöjdhet, men det som kommer närmast är ett mått om trivsel. Andeln som svarat positivt på frågan om trivsel är 85 procent. Resultatet är högre än snittet på 81 procent för de övriga kommunerna som är med i undersökningen.
De kommuner som var jämförbara kommuner i Kolada 2014 var: Järfälla, Täby, Kungsbacka, Haninge, Karlstad, Trelleborg och Nyköping. Fyra av kommunerna var med i brukarundersökningen för daglig verksamhet. Dessa fyra kommuner är Täby, Kungsbacka, Haninge och Trelleborg. Snittet för dessa kommuner är 79,75 . Det innebär att Sollentuna även där fick ett högre resultat.
Nämndens åtaganden:
4.3.5 Stärka samordningen mellan förvaltningarna i det förebyggande arbetet gällande barn och unga med funktionsnedsättning
Beskrivning
Några av nämndens kunder har behov som behöver lösas av flera nämnder och myndigheter.
Därför är ett viktigt åtagande att stärka samordningen. Detta åtagande är en del av den nämndövergripande handlingsplanen för att förebygga social ohälsa hos barn och unga i Sollentuna som är antagen av kommu nfullmäktige.
Förväntat resultat
Att ansvarig upplever att samordningen är god och att det är lätt att samarbeta kring individer med komplex problematik. Det långsiktiga syftet är att ingen individ ska hamna "mellan stolarna".
Kommentar
(Detta åtagande ä r en del av den nämndövergripande handlingsplanen för att förebygga social ohälsa hos barn och unga i Sollentuna som är antagen av kommunfullmäktige.)
Kontoret har under 2017 ingått i tre samverkansforum för att stärka samordningen mellan förvaltningarna i det förebyggande arbetet för barn och unga med
funktionsnedsättning. Dessa är (i) BUS (samverkan för barn i behov av särskilt stöd) där bland annat socialkontoret, landstinget och skolan ingår, (ii) samverkansförbund kring arbete och sysselsättning tillsa mmans med Sigtuna och Upplands väsby
kommun där arbetsförmedlingen och försäkringskassan ingår och (iii) samverkansforum kring fritidsaktiviteter tillsammans med kultur - och fritidskontoret. Kultur - och fritidiskontoret har även anställt en
funktionshinder samordnare som har ett nära samarbete med vård - och
omsorgskontoret gällande fritidsaktiviteter. Vård - och omsorgskontoret har utsett en medarbetare fungerar som kontaktperson.
Dessa samverkansforum leder till en god samverkan mellan vård - och
omsorgskonto ret och andra aktörer kring individer med komplex problematik och därmed är åtagandet uppfyllt. Kontoret kommer fortsätta att verka inom dessa samverkansforum under 2018.
Fokusområden:
4.4 Miljö och samhällsutveckling Kommunövergripande mål:
4.4.1 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:
Ställa miljökrav i upphandling och vid inköp enligt ”Regler för miljökrav vid upphandling och inköp i Sollentuna kommun”
Beskrivning
Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016 - 09 - 15 via "Mål - och handlingsplan för miljö - och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020".
Gäller ej redan tecknade avtal, om inte krav ställts då. Gäller även LOV - avtal.
Förväntat resultat
Miljö - och klimatpåverkan från inköp ska kontinuerligt minska.
Kommentar
Nämnden arbetar kontinuerligt med att ställa miljökrav vid upphandlingar. För att säkerställa att de miljökrav som ställs är relevanta har kontoret möte med
kommunens projektledare för miljö och klimat inför varje upphandling. Under 2017 hölls ett sådant möte i mars inför två upphandlingar under hösten. Arbetet kommer fortsätta under 2018.
Fokusområden:
4.5 Kommunikation Nämndens åtaganden:
4.5.1 Valmöjlighet för kunderna genom e - hälsa Beskrivning
Arbetet syftar till att erbjuda ökad valfrihet genom individuella lösningar, som möjlighet att välja mellan digital nattillsyn och traditionell nattillsyn och möjlighet att ansöka om olika insatser digitalt.
Förväntat resultat
En successiv ökning av antale t personer med digital nattillsyn samt ansökningar via e - tjänster.
