Verksamhetsberättelse 2016
Vård- och omsorgsnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
2 Året som gått ... 4
3 Ekonomi ... 7
3.1 Sammanfattning ... 7
3.2 Driftredovisning ... 8
3.3 Investeringsredovisning ... 13
4 Nämndens åtaganden och mått ... 14
4.1 Näringsliv och arbetsmarknad ... 14
4.2 Förebyggande insatser och omsorg ... 14
4.3 Kommunikation ... 19
5 Uppdrag ... 21
5.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU ... 21
6 Kommungemensam planering ... 22
6.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin ... 22
6.2 Jämställdhet- och mångfaldsplan ... 22
6.3 Kompetensförsörjningsplan ... 22
6.4 Sveriges mest attraktiva kommun (SMAK)... 22
7 Nulägesanalys ... 23
7.1 Verksamhetens kvalitet, effektivitet och resultat ... 23
7.2 Personalmått ... 25
8 Riskhantering - internkontroll ... 27
8.1 Uppföljning ... 27
8.2 Sammanfattande analys ... 28
Bilagor
Bilaga 1: Bilaga 1 Verksamhetsmått
1 Inledning
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst.
2 Året som gått
Inledning
Av elva fastställda åtaganden för 2016 bedöms sju vara helt uppfyllda, tre delvis uppfyllda och ett anses inte vara uppfyllt
Åtgärdsplan med målet att få en ekonomi i balans senast 2019 framtagen och godkänd av kommunstyrelsen
Kraftigt förbättrat resultat i Socialstyrelsens enkät "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?"
En ny gruppbostad med plats för sex personer öppnade under året
Flera nya LOV-boenden för äldre godkända, varav två i Sollentuna
Fortsatt satsning på digitalisering genom medverkan i SKL:s projekt "LEDA för smartare välfärd"
Fokus på ekonomi
Året har kännetecknats av ett intensivt arbete för att minska nämndens kostnadsutveckling, samtidigt som den ökade efterfrågan inom nämndens
ansvarsområden har fortsatt. De äldre blir fler och personer med rätt till insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har fortsatt att öka vilket också avspeglar sig i nämndens ekonomiska underskott. Redan i början av året
prognostiserades ett underskott och för att minska kostnadsutvecklingen tog vård- och omsorgsnämnden fram en åtgärdsplan under våren som godkändes av
kommunstyrelsen. Stort fokus har legat på att analysera kommunens kostnader i jämförelse med andra liknande kommuner.
Nämnden har tagit kontroll över prisuppräkningen, genom att prisuppräkningen av avtal inte längre följer OPI (OmsorgsPrisIndex) i de verksamheter som drivs på avtal enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem). Istället fattar nämnden årligen ett beslut om eventuell uppräkning. Dessutom har nämnden gjort andra förändringar i avtal och ersättningsmodeller till vård- och omsorgsutförarna där det har varit möjligt.
Målet är att nämnden ska ha en ekonomi i balans 2019. Trots denna besvärliga ekonomiska situation uppfyller nämnden tio av elva åtaganden helt eller delvis, ett åtagande anses inte uppfyllt.
Kunderna är mycket nöjda
Under året har förvaltningen arbetat intensivt tillsammans med utförarna för att öka kundnöjdheten. Resultatet av Socialstyrelsens årliga enkät "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" visar att kundnöjdheten inom särskilt boende har ökat till 88 procent och inom hemtjänst till 89 procent, vilket var högre än förväntat. Inom funktionshinder görs en kundenkät vartannat år och den tidigare mätningen visade också där på en hög kundnöjdhet. En annan del i kundnöjdheten syns i dagverksamheten, där förvaltningen efter ett kvalitetsutvecklingsarbete kan konstatera att fler kunder är intresserade av att delta i verksamheten.
Nämnden har också fattat beslut om nya riktlinjer för insatser enligt Socialtjänstlagen och gör nu bedömningen att kommunens riktlinjer ligger väl i paritet med andra, närliggande kommuner.
Informationen har kundanpassats
Under året har förvaltningen arbetat med att ännu mer anpassa informationen till kundernas behov. Inom funktionsnedsättning har information utvecklats om vad som erbjuds i olika livsskeden till personer med en LSS-insats. Inom äldreomsorg har det skapats en Hemtjänstguide - ett stöd för dig som ska välja hemtjänstföretag i Sollentuna som dels ger stöd i valprocessen och dels ger möjlighet att jämföra de olika
hemtjänstföretagen som finns inom kommunen.
Kunderna har större tillgång till välfärdsteknik
Kunderna inom särskilda boenden har fått utökad service i och med test av bland annat robotkatter, läsplattor och drickhjälpmedel inom 16 verksamheter, däribland
äldreboenden och LSS-boenden samt tillsyn via kamera för hemtjänstkunder.
Sollentuna har också, som en av tio kommuner blivit utvalt till att delta i "LEDA för smartare välfärd" ett förändringsledningsprogram för att öka hastighet och kvalitet i införandet av digitala lösningar. Programmet som är initierat av SKL i samarbete med Vinnova kommer att pågå fram till hösten 2017.
Kunderna har fått tillgång till fler verksamheter
Under året har utförare som ansökt om att bli godkända enligt LOV för äldre fortsatt att öka. Nu finns omkring 15 godkända LOV-boenden, varav två i Sollentuna kommun, vilket både ökar de äldres valfrihet och förväntas tillgodose framtida behov av platser inom särskilt boende. En gruppbostad med plats för sex personer har öppnat i centrala Sollentuna under året, vilket var välkommet. Ett behov kvarstår dock av platser i bostäder med särskild service.
Förbättrat samarbete med utförarna
Under året har arbetet med kvalitets- och avtalsuppföljningen utvecklats och en modell för ett närmare samarbete med utförarna har utvecklats, både via nätverksträffar för att gemensamt arbeta mot Sveriges mest attraktiva kommun 2019 och genom s k
dialogmöten till vilka samtlig utförare bjuds in.
Dessutom har kontoret, med hjälp av statliga stimulansmedel, arrangerat utbildningar inom områden som t ex: palliativ vård, åldrande och demens inom LSS, bemötande, motiverande samtal och basal hygien. Omkring 1400 personer som arbetar hos nämndens olika utförare har deltagit.
Konkurrens om medarbetarna
Under året har kontoret välkomnat många nya medarbetare, och ett antal har även valt att lämna kontoret för andra uppdrag. Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare på en arbetsmarknad där konkurrensen om medarbetarna är stor har kontoret satsat på ett förbättrat introduktionsprogram, tagit fram en kompetensförsörjningsplan där det framgår vilka kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds om man börjar på vård- och omsorgskontoret. Kontoret har också tagit emot både praktikanter och
studentmedarbetare under året och det kommer att fortsätta under 2017.
3 Ekonomi
3.1 Sammanfattning
Vård- och omsorgsnämndens budget för 2016 utgörs av 891,6 miljoner kronor med tillägg enligt åtgärdsplan att ytterligare 20,9 miljoner kronor får nyttjas under året.
Totalt resurser motsvarande 912,5 miljoner kronor. Per 31 december redovisar nämnden ett underskott med 15,0 miljoner kronor, i relation till ovanstående, vilket ger en
budgetavvikelse med 1,6 %.
Omfördelning av förväntat utfall efter beslut om åtgärdsplan. Dnr 2016/0379 KS-3.
Samhällsuppdraget
Ställt i relation till prognosen enligt åtgärdsplan, har kostnaden för äldreomsorg utfallit 9,8 miljoner kronor högre för år 2016 än förväntat (522,3 mkr)
Ökade kostnader för tillkommande platsköp inom säbo LOV, 6,5 mkr
Lägre effekt inom hemtjänsten än i förväntat i åtgärdsplan, 3,0 mkr
Ställt i relation till prognosen enligt åtgärdsplan, har kostnaden för funktionshinder SoL utfallit enligt beräknat, (43,0 mkr) med endast marginell avvikelse.
Ökade kostnader för boendestöd, 0,7 mkr
Ställt i relation till prognosen enligt åtgärdsplan, har kostnaden för funktionshinder LSS utfallit 5,1 miljoner kronor högre än förväntat (318,5 mkr)
Ökade kostnader för boendeplatser,0,9 mkr
Ökade kostnader för personlig assistans enligt LSS 9§2, 4,2 mkr
SOLOM Produktion
Produktionsuppdraget SOLOM redovisar ett negativt resultat på 0,5 miljoner kronor för verksamhetsåret 2016 som i sin helhet är hänföra till kommunens omställningskostnader och kostnader på ledningsnivå. Verksamheternas resultat för år 2016 följer budget.
Årets omsättning uppgår till 121 miljoner kronor.
3.2 Driftredovisning
3.2.1 Kommentar till driftredovisningen VON
Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall i % av
budget Budgetavvikelse
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND
Intäkter -121 452 -120 069 -115 760 104 4 308
Kostnader 998 584 1 047 537 1 007 321 104 -40 216
Netto (tkr) 877 132 927 468 891 561 104 -35 907
Netto (tkr) per verksamhetsområde
Nämnd
Intäkter 0 0 0 0 0
Kostnader 1 670 1 225 1 789 68 564
Netto (tkr) 1 670 1 225 1 789 68 564
Vård- och omsorgskontoret
Intäkter -357 -493 0 0 493
Kostnader 29 749 28 854 28 687 101 -167
Netto ( tkr) 29 392 28 361 28 687 99 326
Externa
stimulansmedel
Intäkter -2 235 -1 577 0 0 1 577
Kostnader 2 172 40 0 0 -40
Netto (tkr) -62 -1 537 0 0 1 537
Äldreomsorg
Intäkter -102 681 -100 234 -101 197 99 -963
Kostnader 611 530 632 281 629 404 100 -2 877
Netto (tkr) 508 848 532 047 528 207 101 -3 840
Funktionshinder SOL
Intäkter -2 268 -3 297 -1 814 182 1 483
Kostnader 39 716 47 021 40 382 116 -6 640
Netto (tkr) 37 449 43 724 38 567 113 -5 157
Funktionshinder LSS
Intäkter -13 911 -14 467 -12 749 113 1 718
Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall i % av
budget Budgetavvikelse
Kostnader 313 746 338 116 307 060 110 -31 056
Netto (tkr) 299 835 323 648 294 311 110 -29 338
Prel. kostnader-
interna 0 0 0 0 0
Diff/felkonteringar 0 0 0 0 0
SOLOM Produktion
Intäkter -128 987 -133 671 -132 040 101 1 631
Kostnader 129 993 134 170 132 040 102 -2 130
Netto 1 006 499 0 0 -499
Prel. kostnader-
interna 0 0 0 0 0
Samhällsuppdraget
Nämnd och kontor redovisar ett överskott på 0,9 miljoner kronor av budgeterade 30,5 miljoner kronor. Lägre personalkostnad till följd av vakanta tjänster på kontoret samt en intäkt motsvarande 0,5 mkr för bidrag från Arbetsförmedlingen. Intäkten är förenad med ett genomfört projekt avseende arbetslivsintroduktion och är inte nivåhöjande för nästkommande år.
Externa stimulansmedel
Socialstyrelsen beslutade att tilldela vård- och omsorgsnämnden en premie för sin prestation i kompetenssatsningen Omvårdnadslyftet, som i bokslutet är intäktsförd med 1,5 miljoner kronor. Posten är av engångskaraktär och inte nivåhöjande.
Därutöver har nämnden erhållit stimulansbidrag för ytterligare två projekt från Socialstyrelsen under 2016:
Ökad bemanning inom äldreomsorgen - 10,3 mkr
Kunskapssatsning för baspersonal inom omsorgen - 1,6 mkr
Intäkten är inte resultatpåverkande, eventuellt kvarstående belopp återbetalas till Socialstyrelsen. Samtliga nyttjade medel har fördelats till utförare av verksamheterna, enligt ansökan.
Äldreomsorg
Antal personer med beslut om insats enligt SoL - över 65 år - är per den 31 december, 1 847 jämfört med i budget antaget 1 902, vilket ger en servicegrad på 16,5 procent. Se bilaga Verksamhetsmått.
Verksamhetsområdet äldreomsorg redovisar, jämfört med budget, en negativ avvikelse med 3,8 miljoner kronor.
För hemtjänst i ordinärt boende har volymen vad beträffar ersatta timmar följt budget.
Dock har antalet brukare 65+ ökat från 1080 till 1166 under året.
Antalet ersatta timmar för brukare över 90 år har utfallit lägre, under årets sista kvartal, än första kvartalet, en minskning med cirka 9 procent, samtidigt som antalet brukare är 15 färre vid årets utgång. Även servicegraden (vårdtyngden) för åldersgruppen har under perioden lägre utfall mellan kvartalen, minus 7 procent. Hemtjänstens utfall följer budget (141,5 mkr) vilket är något högre än det som förväntats i åtgärdsplanen. En överflyttning av antal timmar utförda av anhöriganställda går emot att utföras av ordinarie anställda, helt i linje med nämndens intention, med en högre kostnad per timme, vilket bidrar till det något högre utfallet.
För de 49 LOU-upphandlade korttidsplatserna redovisas ett marginellt överskott (0,7 mkr) jämfört med prognosisterat utfall (34,2 mkr) då en övergång till permanent boende ökat under årets sista månader.
Antalet platser för dagverksamhet har ökat med 2 platsköp under året, sammanlagt 61 platser per december.
Större behov av bostadsanpassningsbidrag medför en högre kostnad än budgeterat (- 0,7 mkr) vilket motsvarar den lägre kostnaden för korttidsplatser.
Inom särskilt boende för äldre har beläggningen utfallit stabilt hög under året på de 482 platserna upphandlade enligt LOU. I oktober var 98 procent av möjliga dygn belagda, i december 99 procent. Därutöver köpte nämnden per oktober månad 40 platser i särskilt boende för äldre. Totalt 522 boendeplatser.
Under november och december tillkommer köp av ytterligare 19 boendeplatser enligt LOV, främst inom demensområdet. Beräknad kostnad vid helårseffekt är cirka 12 miljoner kronor.
Per 2016-12-31 belägger nämnden 541 platser, varav 59 platsköp. En ökning av antal platsköp med 78 procent under 2016. Jämfört med budget 2016 (508 platser), har 33 platser tillkommit under året.
Ställt i relation till prognosen enligt åtgärdsplan, se punkten 3.1 Sammanfattning, har kostnaden för äldreomsorg utfallit 9,8 miljoner kronor högre för år 2016 än förväntat.
Ökade kostnader för tillkommande platsköp inom säbo LOV, 6,5 mkr
Lägre effekt inom hemtjänsten än i förväntat i åtgärdsplan, 3,0 mkr
Funktionshinder SoL
Antal personer med beslut om insats enligt SoL, under 65 år, är per den 31 december 214. En marginell ökning i antal jämfört med budget (211).
Verksamhetsområdet funktionshinder SoL, redovisar, jämfört med budget, en negativ avvikelse med 5,1 miljoner kronor.
För insatser i ordinärt boende har volymen vad beträffar ersatta timmar för hemtjänst följt budget och antalet brukare minskat något, se bilaga verksamhetsmått. Ingen
avvikelse från budget (13,5 mkr).
Behovet av boendestöd har ökat under året och idag har 89 personer beslut om insatsen, en ökning med 28 personer jämfört med budget, varav 9 tillkommit sedan oktober. En ökning under året motsvarande 46 procent. Kostnaden för boendestöd uppgår till 7,4 miljoner kronor (-0,7 mkr) jämfört med budget.
Inom dagverksamheten har 5 personer beslut om insats per december 2016 (1,2 mkr) Särskilda boendeplatser var i oktober 17, varav 16 externa platsköp. Under november och december tillkommer köp av ytterligare 2 platser, per december köper nämnden totalt 19 platser. Snittkostnaden för en boendeplats är cirka 1 miljon kronor med helårseffekt.
Ställt i relation till prognosen enligt åtgärdsplan, se punkten 3.1 Sammanfattning, har kostnaden för funktionshinder SoL utfallit enligt beräknat, 43,0 miljoner kronor, med endast marginell avvikelse.
Ökade kostnader för boendestöd, 0,7 mkr
Verksamhetsområdet omfattas inte av volymmodell.
Funktionshinder LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Antal personer med beslut om insats enligt LSSL, är per den 31 december 464. En ökning jämfört med oktober statistik med 11 individer under november- december. För år 2015 redovisades 442 brukare, totalt under året har tillkommit 22 ärenden,
motsvarande 5 procent.
Verksamhetsområdet funktionshinder LSS, redovisar, jämfört med budget, en negativ avvikelse med 29,3 miljoner kronor.
För särskilt boende funktionshinder LSS, belägger nämnden per 31 december 161 platser, varav 5 för barn. Av de 161 platserna avser 35 externt köpta, så kallade profilplatser. Jämfört med budgeterade 145 platser, en ökning med 16 platser.
Verksamheten boende LSS bidrar till den totala negativa avvikelsen, jämfört med budget, med 24,6 miljoner kronor.
Daglig verksamhet följer budget (57,0 mkr). Antalet deltagare har ökat från budgeterade 233 till 239 vilket innebär att fler individer fått insats till en lägre kostnad.
Kommunens kostnad för personlig assistans enligt LSS överstiger budget (14,0 mkr) med 4,0 miljoner kronor. Fler timmar än budgeterat och antalet brukare har ökat från 19 till 21 under året. Både antal brukare och beviljade timmar kan variera över tid under budgetåret, med delårseffekt.
I december har 21 personer beslut om insatsen och antalet beviljade timmar är 6 037 per månad. Med helårseffekt 72 450 timmar till en kostnad av cirka 19,9 miljoner kronor.
Personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (ASS) utfaller i år lägre än budgeterat (32,3 mkr) och redovisar en positiv avvikelse ( + 1,9 mkr). Försäkringskassan har retroaktivt återbetalat kostnaden för de ärenden som redovisades i 2015 års bokslut, (3,0 mkr) vilket bidrar till den positiva avvikelsen.
Per 31 december har 110 personer beslut om ASS, med helårseffekt till en kostnad av 33,8 miljoner kronor. De första 20 timmarna/vecka bekostas av kommunen.
Övriga insatser i ordinärt boende såsom, korttidstillsyn i samband med skoldag, ledsagning, avlösare och resor har ökat från 217 i antal till 230 och redovisar
sammantaget med korttidsplatser ett underskott (2,2 mkr) jämfört med budget - 31,0 miljoner kronor
Ställt i relation till prognosen enligt åtgärdsplan, se punkten 3.1 Sammanfattning, har kostnaden för funktionshinder LSS utfallit 5,1 miljoner kronor högre än förväntat.
Ökade kostnader för boendeplatser 0,9
Ökade kostnader för personlig assistans enligt LSS 9§2, 4,2 mkr
SOLOM Produktion
Årets omsättning uppgår till 121 miljoner kronor.
Samtliga verksamheter under Socialtjänstlagen (SoL) fördes över till AB SOLOM den 1 september 2013. Från den 1 november 2014 har AB SOLOM i uppdrag att bemanna alla enheter inom LSS. Sollentuna kommun kvarstår som huvudman och är utförare av uppdraget.
Produktionsuppdraget SOLOM redovisar ett negativt resultat på 0,5 miljonr kronor för verksamhetsåret 2016 som i sin helhet är hänföra till kommunens omställningskostnader och kostnader på ledningsnivå. Verksamheternas resultat för år 2016 följer budget.
3.2.2 Kommentar till budgetföljsamhet
Nyckeltal Utfall 2015 Utfall 2016
Budgetföljsamhet -2,1 % -1,7 %
3.2.3 Återsökning statliga medel för flyktingverksamhet
Statliga medel för insatser inom SoL och LSS kan ansökas för personer som har beviljats uppehållstillstånd. Vård- och omsorgskontoret har en utarbetad rutin för ansökning av statliga medel för personer med uppehållstillstånd som beviljats en biståndsinsats. Enligt rutinen rapporterar myndighetsavdelningarna till administrativa avdelningen om beviljade beslut där den enskilde kan ha fått uppehållstillstånd. Utifrån den informationen genomför administrativa avdelningen ansökningar till
migrationsverket, när det är aktuellt i samarbete med socialkontoret. Hittills finns inga ovannämnda fall identifierade och därför har inga ansökningar av statliga medel gjorts.
3.2.4 Utfall och kommentar volymer
*** Budgetbeloppen är här inte justerade i enlighet med omfördelning enligt åtgärdsplan enligt punkt 1 och ingen hänsyn är tagen till nämndens tilldelning av 8,5 mkr, senare under året.
Volymtal Budget Utfall Avvikelse
Verksamhet Antal Belopp*** Antal Belopp Antal Belopp
*Äldreomsorg 1905 522 307 1847 532 047 -58 - 10 100
**Funktionshinder LSS
759 291 861 735 323 648 -24 - 31 787
Totalt 2661 814 168 2582 855 695 - 82 - 41 887
*Priset beräknas enligt total budget före uppskrivning av OPI för äldreomsorg och antal brukare i verksamheten enligt volymbudget (ingår brukare med endast larm,
matdistribution och 2tim/mån)
**Priset beräknas enligt total budget före uppskrivning av OPI för funktionshinder LSS och antal insatser i verksamheten enligt volymbudget
3.3 Investeringsredovisning
Investeringar (mkr)
Nettoutgifter 2015
Inkomster 2016
Utgifter 2016
Nettoutgifter 2016
Årsbudget 2016
Avvikelse mot budget 2016
1 000 1 000 0 1 730 1 730 3 700 -1 970
4 Nämndens åtaganden och mått
Fokusområden:
4.1 Näringsliv och arbetsmarknad
Kommunövergripande mål:
4.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
Nämndens åtaganden
Bidra i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin Beskrivning
Sollentuna kommun ska revidera sin näringslivsstrategi i syfte att förenkla och underlätta för näringslivet att driva, starta och expandera företag. Arbetet kommer under 2016 att drivas i ett kommungemensamt projekt som leds av kommunledningskontoret.
Åtagandets period: 2016 Förväntat resultat 2016:
Nämndens tjänsteorganisation har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.
Kommentar
Vård- och omsorgsförvaltningen har bidragit till revideringen av näringslivsstrategin genom deltagande vid olika möten som KLK har arrangerat exempelvis för kommunens ledningsgrupp.
Fokusområden:
4.2 Förebyggande insatser och omsorg
Kommunövergripande mål:
4.2.1 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv
Nämndens åtaganden
Öka utbudet av fritidsaktiviteter i Sollentuna för personer med funktionsnedsättning Beskrivning
Personer med funktionsnedsättning har rätt till samma fritidsaktiviteter som andra. Det är därför viktigt att öka möjligheten till fritidsaktiviteter för denna grupp i Sollentuna.
Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska öka livskvaliteten för alla kommunens invånare och personer med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp för nämnden. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för att bevilja insatser enligt LSS och kan i samarbete med kultur- och fritidsnämnden öka möjligheten att personer med funktionsnedsättning kan delta i de fritidsaktiviteter som erbjuds i kommunen.
För att öka möjligheten att lyckas öka utbudet av fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning kommer kultur- och fritidsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att samarbeta om detta åtagande.
Åtagandets period: 2016-2017
Nämndens åtaganden Förväntat resultat 2016:
Antal fritidsaktiviteter i Sollentuna där personer med funktionsnedsättning kan delta har ökat jämfört med år 2015.
Majoriteten av de aktiviteter som skapas ska ske efter kontorstid (fr. kl. 17) eller på helger. Om det endast är en ytterligare aktivitet som skapas ska denna ske efter kontorstid eller på helger.
2017:
Antal fritidsaktiviteter i Sollentuna där personer med
funktionsnedsättning kan delta har ökat jämfört med år 2016. Majoriteten av de aktiviteter som skapas ska ske efter kontorstid (fr. kl. 17) eller på helger. Om det endast är en ytterligare aktivitet som skapas ska denna ske efter kontorstid eller på helger.
Kommentar
Utbudet av fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning har inte förändrats sedan föregående år och därmed har åtagandet att öka antalet fritidsaktiviteter, gemensamt för kultur- och fritidsnämnden och vård- och omsorgsnämnden, inte uppfyllts. Däremot har samarbetet mellan vård- och
omsorgskontoret och kultur- och fritidskontoret inneburit viktigt informationsutbyte kring målgruppens behov och kommunens erbjudanden. Detta ökar möjligheten att de aktiviteter som finns och planeras, däribland ett sommarläger för barn, även kan ta emot deltagare med en funktionsnedsättning. Vidare ökar det möjligheten att de organisationer som är intresserade av att öka tillgängligheten för sin fritidsverksamhet ska få del av kommunens redskap såsom utbildning. Samverkan mellan förvaltningarna kommer därför att fortsätta inom ramen för nästa års verksamhetsplan.
Utveckla information om vad vård- och omsorgsnämnden kan erbjuda i olika livsskeden till personer med LSS-insats
Beskrivning
Fokusgrupper med föräldrar till personer som får LSS-insatser har visat att förändringar i livet som exempelvis skolstart, att gå från grundskola till gymnasiet, att flytta hemifrån eller att gå i pension kan leda till oro. Detta skapar ett behov av att utveckla informationen inför sådana förändringar i livet.
Åtagandets period:
2016
Förväntat resultat 2016:
Förändringar har införts och informationsansvarig och handläggare har gjort en utvärdering av hur dessa förändringar har påverkat nämndens information kring LSS-insatser inför vissa förändringar i livet. Ansvarig för åtagandet är ansvarig för att en utvärdering har gjorts och att denna är skriftlig.
Kommentar
Förvaltningen har tagit fram broschyrer om vad som kan erbjudas i följande livsskeden: barn, unga och vuxna. Vidare har LSS-handläggare varit på Rudbecksskolan och informerat om vad som händer när man slutar skolan. Åtagandet är uppfyllt.
Höja kvaliteten inom boendestöd för att möta målgruppens aktuella behov Beskrivning
En pågående trend är att fler får en LSS-insats och att fler har komplexa behov. Det skapar behov av att utveckla boendestöd, så att den insatsen i än större grad än idag kan användas för att möta dessa nya behov. Vård- och omsorgsnämnden vill därför ta fram nya idéer på hur kvaliteten kan öka, för att därefter i samarbete med utförare utveckla kvaliteten.
Åtagandets period:
2016-2017 Förväntat resultat 2016:
Förändringar har genomförts.
2017:
Handläggare och kvalitetsstrateg har gjort en utvärdering av hur dessa förändringar har påverkat kvaliteten. Ansvarig för åtagande är ansvarig för att en utvärdering har gjorts och att denna är skriftlig.
Nämndens åtaganden Kommentar
Utförarna av boendestöd har fått erbjudande från vård- och omsorgskontoret om att låta sina medarbetare gå en utbildning i motiverande samtal om tre och en halv dagar. Syftet var att öka kompetensen hos dem som arbetar med boendestöd och därmed höja kvaliteten. En förutsättning för en mer omfattande kvalitetsutveckling bedöms vara ett förändrat förfrågningsunderlag med andra kvalitetskrav. Detta kommer att arbetas fram under 2017 i enlighet med beslut i nämnden i december.
Åtagandet är i nuläget därmed delvis uppfyllt.
Höja kvaliteten inom dagverksamhet med demensinriktning för att möta målgruppens aktuella behov.
Beskrivning
Det finns evidens för att dagverksamhet leder till ökat välbefinnande bland personer med en
demensdiagnos. Det gör det viktigt att kontinuerligt utveckla kvaliteten så att de som skulle kunna ta del av dagverksamhet kan välja mellan kvalitativa insatser som är anpassade till dagens målgrupper. Idag finns tecken på att det finns en utvecklingspotential inom kvalitetsområdet. Därför behöver idéer på hur dagverksamhet ska kunna fungera bättre tas fram och genomföras i samarbete med utförare i syfte att höja kvaliteten.
Åtagandets period:
2016-2017 Förväntat resultat 2016:
Förändringar har genomförts.
2017:
Handläggare och kvalitetsstrateg har gjort en utvärdering av hur dessa förändringar har påverkat kvaliteten. Ansvarig för åtagande är ansvarig för att en utvärdering har gjorts och att denna är skriftlig.
Kommentar
Under året har kontoret aktivt bidragit till en förändring av organisationen hos en utförare av dagverksamhet, vilket tydliggjorde inriktningen och ledde till att fler önskade delta i verksamheterna.
Denna utveckling har fortsatt.
Kontoret har vidare haft regelbundna träffar med utförare under året i syfte att främja en
kvalitetsutveckling. Som ett led i detta beviljades AB SOLOMs ansökan av statliga stimulansmedel för att rekrytera undersköterskor med demensinriktning för att utveckla innehållet i dagverksamheterna och ännu bättre passa målgruppens behov.
Vård- och omsorgskontorets bedömning är att kvaliteten har ökat då fler vill delta i verksamheterna och kontoret kommer att fortsätta följa upp utförarnas kvalitetsarbete.
Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde
2016 Antal fritidsaktiviteter för personer med
en funktionsnedsättning i Sollentuna kommun på dagtid respektive efter kontorstid (fr. kl. 17) eller på helger.
14 14 15
Kommunövergripande mål:
4.2.2 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet
Nämndens åtaganden
Höja kvaliteten i biståndsbedömning genom att implementera den nationella metoden för individuell biståndsbedömning, ÄBIC
Beskrivning
Under 2016-2017 ska handläggningsmetoden ÄBIC (Äldres Behov I Centrum) börja implementeras vid vård- och omsorgskontoret. Metoden, som är framtagen av socialstyrelsen, förväntas bidra till en mer likartad biståndsbedömning över hela landet.
Åtagandets period:
2016-2017
Nämndens åtaganden Förväntat resultat 2016:
30 procent av ansökningarna under 2016 handläggs med ÄBIC-metoden.
2017:
80 procent av ansökningarna under 2017 handläggs med ÄBIC-metoden.
Kommentar
Detta åtagande har prioriterats ned till förmån för åtgärder som är relaterade till nämndens åtgärdsplan.
Två personer har gått utbildning i metoden under året och några handläggare som tidigare har utbildats i metoden har fortsatt att handlägga enligt den. Kontoret kan inte med säkerhetbedöma hur många av utredningarna som har handlagts enligt den nya metoden och gör därför bedömningen att åtagandet endast är delvis uppfyllt.
Bredda utbudet inom insatserna dagverksamhet samt korttidstillsyn Beskrivning
För att valfrihetssystemet ska fungera optimalt inom samtliga verksamhetsområden krävs att det finns ett antal olika utförare eller enheter att välja mellan. Inom vissa insatsområden är det mest relevant att få fler utförare och inom andra är det mest relevant att få fler enheter. Inom vissa insatser finns redan idag många utförare och/eller enheter. Inom andra finns behov av flera. Vård- och omsorgsnämnden vill därför arbeta för att få flera utförare och/eller enheter inom de områden där det idag finns en begränsad valmöjlighet.
Åtagandets period: 2016- 2019 Förväntat resultat
2016:
Översyn av förfrågningsunderlag samt förändringar som anses nödvändiga utifrån översynen har genomförts.
2017:
Antalet valbara enheter inom verksamheterna har ökat jämfört med 2015.
Kommentar
Målet med åtagandet var att år 2017 öka antalet valbara enheter inom områdena dagverksamhet och korttidstillsyn. Resultatet är att antalet valbara enheter har ökat från åtta till tio inom korttidstillsyn. Inom dagverksamhet ligger antalet enheter däremot kvar på fyra. Det innebär att förvaltningen inom området korttidstillsyn redan har nått målet för nästkommande år, 2017. Åtagandet betraktas därför som delvis uppfyllt. Inom ramen för verksamhetsplan 2017 har andra prioriteringar gjorts och åtagandet fortsätter därför inte.
Öka kundnöjdheten inom särskilt boende och hemtjänst Beskrivning
Sollentuna kommuns målsättning är att bli Sveriges mest attraktiva kommun 2019 genom att ligga i topp i fem nationella rankingar som har betydelse för invånare och företag. Som ett led i detta ska Sollentuna ha en topplacering i kundnöjdhet i socialstyrelsens mätning för hemtjänst och särskilt boende.
Åtagandets period:
2016-2019.
Nämndens åtaganden Förväntat resultat 2016:
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda kunder inom särskilt boende har ökat till 86 procent. (83 procent för 2014)
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda kunder inom hemtjänst har ökat till 89 procent. (86 procent för 2014)
2017:
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda brukare inom särskilt boende har ökat till 89 procent. (83 procent för 2014)
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda kunder inom hemtjänst har ökat till 92 procent. (86 procent för 2014)
2018:
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda brukare inom särskilt boende har ökat till 92 procent. (83 procent för 2014)
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda kunder inom hemtjänst har ökat till 95 procent. (86 procent för 2014)
2019:
Andel ganska nöjda och mycket nöjda brukare inom särskilt boende har ökat till 95 procent. (83 procent för 2014)
Andelen ganska nöjda och mycket nöjda kunder inom hemtjänst har ökat till 98 procent. (86 procent för 2014)
Kommentar
Under året har kontoret arbetat intensivt för att öka kundnöjdheten inom särskilt boende och hemtjänst, bland annat genom olika kvalitetsträffar med utförarna. När resultatet för Socialstyrelsens mätning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? kom visade den att kundnöjdheten hade ökat mer än förväntat.
Inom särskilt boende var ökningen sex procentenheter till 88 procent och inom hemtjänst en procentenhet till 89 procent. Åtagandet kommer att fortsätta både inom ramen för 2017 års verksamhetsplan, och som en del i målet att bli Sveriges mest attraktiva kommun 2019.
Öka tillgången till välfärdsteknik Beskrivning
Välfärdsteknik erbjuder stora möjligheter att individanpassa vården. Vård- och omsorgsnämnden vill ta vara på den möjligheten för att bredda utbudet för kunderna. Vilka produkter och/eller tjänster som kommer att vara mest efterfrågade eller användbara är oklart i dagsläget. Vård- och omsorgsnämnden vill därför börja med att testa ett antal produkter och/eller tjänster i olika verksamheter för att året därpå kunna fatta beslut om införande av välfärdsteknik.
Åtagandets period:
2016
Förväntat resultat 2016:
Välfärdsteknik i form av minst 3 olika produkter och/eller tjänster har testats på minst 5 olika enheter i minst 6 månader. Skriftlig utvärdering av dessa produkter har skett av de utförare som har använt dem.
Ansvarig för åtagandet är ansvarig för att utvärdering sker.
Kommentar
Tillgången till välfärdsteknik har ökat genom att fem hemtjänstkunder har fått möjlighet att testa digital tillsyn som alternativ till ordinarie tillsyn, samt genom att 16 verksamheter inom både SoL och LSS har fått låna någon eller flera av välfärdsprodukterna robotkatter, surfplattor eller drickhjälpmedel.
Resultatet för år 2016 är att digital tillsyn har utförts hos två kunder, som båda har varit nöjda med insatsen. Det har funnits möjlighet för fem kunder att prova insatsen, men intresset har varit begränsat och införandet har också påverkats av en tillfällig störning av mobilnätet. Arbete med att allt fler ska erbjudas digital tillsyn fortsätter inom ramen för 2017 års verksamhetsplan. Möjligheten att låna välfärdsprodukter har utvärderats i användarträffar med goda resultat och detta kommer att fortsätta under 2017 som en del av den ordinarie kvalitetsutvecklingen.
Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde
2016
Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2016 Andel handläggningar som sker enligt
metoden ÄBIC
0 % 0 % 30 %
Kommentar
Handläggning enligt metoden har inte påbörjats i enlighet med planering. Viss handledning pågår. I vilken omfattning är oklart, även om det står klart att målvärdet för år 2016 inte har uppnåtts.
Antal valbara enheter inom insatsen dagverksamhet
4 4 5
Kommentar
Antal valbara enheter är konstant.
Antal valbara enheter inom insatsen korttidstillsyn
8 10 9
Kommentar
Antal valbara enheter har ökat.
Särskilt boende, andel ganska eller mycket nöjda brukare
83 % 82 % 88 % 86 %
Kommentar
Ökningen är högre än förväntat.
Hemtjänst, andel ganska eller mycket nöjda brukare
86 % 88 % 89 % 89 %
Kommentar
Ökningen motsvarar förväntningen.
Antal produkter och/eller tjänster som har testats
3 3
Kommentar
3 olika välfärdsprodukter har lämnats ut, men målet anses först uppfyllt när de har använts under 6 månader.
Fokusområden:
4.3 Kommunikation
Kommunövergripande mål:
4.3.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
Nämndens åtaganden
Förenkla, förtydliga och anpassa informationen som behövs för att välja utförare Beskrivning
Den enskildes möjlighet att välja utförare ökar behovet av information som underlättar val.
Socialstyrelsen publicerade under sommaren 2015 en rapport om att de svagaste grupperna som saknar anhöriga har svårt att göra ett val i valfrihetssystem i dagsläget. Vilken information som behövs och hur den bör vara utformad skiljer sig åt mellan olika grupper. Därför behövs ett strategiskt arbete för att modernisera informationen så att den blir tydlig och enkel att förstå för de olika målgrupper som vård- och omsorgsnämnden möter. I detta arbete är det även viktigt att målgrupperna själva är delaktiga.
Åtagandets period: 2016 Förväntat resultat
Förändringar har införts och informationsansvarig och handläggare har gjort en utvärdering av hur dessa förändringar har påverkat möjligheten att välja utförare. Ansvarig för åtagande är ansvarig för att en utvärdering har gjorts och att denna är skriftlig.
Nämndens åtaganden Kommentar
Det har blivit enklare att välja hemtjänst, genom Hemtjänstguiden – ett stöd för dig som ska välja hemtjänstföretag i Sollentuna. Hemtjänstguiden är ett tryckt material som består av två delar. En del som ger stöd och råd i själva valprocessen och en del där kunden överskådligt kan jämföra de olika företagen som finns i kommunen. Innehållet och upplägget i Hemtjänstguiden är ett resultat av
workshops med pensionärsföreningar, medarbetare på vård- och omsorgskontoret samt en intervju med en person som valt hemtjänstföretag. Arbetet med Hemtjänstguiden kommer att ligga till grund för fortsatt arbete med att förenkla valet av andra insatser inom LOV, inom ramen för 2017 års verksamhetsplan.
Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen
Beskrivning
För att kunna möta de förväntningar som invånarna och övriga intressenter har på kommunen behöva ökad kännedom om olika målgruppers behov, attityder och värderingar. Kommunen behöver även fördjupa kunskapen om hur invånare och andra intressenter önskar att hämta information från oss. Vi vet att många av kommunens grupper använder sociala medier och vi behöver därmed göra en särskild satsning på att utveckla sociala medier. Behovet av att förbättra kunskaperna om hur kommunikationen kan anpassas till just sociala medier är därför stort. Arbetet leds första året av kommunledningskontoret och nämndens tjänstemannaorganisation ska bidra i arbetet utifrån de projektplaner som tas fram av kommunledningskontoret och som stäms av med förvaltningarna.
Nämnden kommer därefter att implementera målgruppsanalysen i det ordinarie kommunikationsarbetet och utveckla användningen av sociala medier ytterligare. Detta kommer att ske under 2017.
Åtagandets period: 2016-2017 Förväntat resultat
2016:
Vård- och omsorgsnämnden deltar i framtagandet av en målgruppsanalys.
2017:
Målgruppsanalysen har integrerats i nämndens kommunikationsarbete och användningen av sociala medier har ökat. Former för utvärdering av detta tas fram under 2016.
Kommentar
En målgruppsanalys kring behov, attityder och värderingar vad gäller kommunikation har genomförts för att bättre kunna möta de förväntningar som finns på kommunen.
Kommunens kommunikatörer har genomgått en utbildning inom området sociala medier och användandet av dessa medier har ökat, liksom även antalet följare i kanalerna.
Åtaqgandet är uppfyllt.
5 Uppdrag
5.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU
Uppdrag
Datum (beslutat) för återredovi sning till uppdrags givare
Status Senaste kommentar
Kommunstyrelsen ger vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att fortsätta arbetet med välfärdsteknik under 2016 och införa de lösningar som ryms inom befintlig budgetram.
Kommunstyrelsen ger vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att återkomma med en uppdaterad redovisning hur införandet av välfärdsteknik utvecklas under 2016 inkluderat plan för 2017. Uppdraget redovisas till kommunstyrelsen i januari 2017.
Januari 2017
Arbete är avslutat enligt plan. Ärendet behandlades av nämnd 2016-11-08.
(Vård- och omsorgsnämnden)
6 Kommungemensam planering
6.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin
En del i trygghets- och säkerhetsstrategin fokuserar på social hållbarhet, där bland annat vikten av ett begripligt språk nämns. Vård- och omsorgsnämnden har arbetat med att utveckla informationen till dess målgrupper bland annat genom utveckling av nya broschyrer för målgruppen inom funktionshinder samt ett arbete för att ännu mer anpassa hemsidan till målgruppens behov av information.
6.2 Jämställdhet- och mångfaldsplan
Förvaltningens arbete med jämställdhet- och mångfaldsplanen har pågått utanför verksamhetsplanen, då det till stor del handlar om personalfrågor. Arbetet handlar om allt ifrån utbildning till chefer och information till medarbetare till rutiner vid
anställning. Från och med år 2017 ingår detta som en del i nämndens verksamhetsplan.
6.3 Kompetensförsörjningsplan
Förvaltningens arbete med kompetensförsörjningsplanen har pågått utanför
verksamhetsplanen, då det till stor del handlar om personalfrågor. Arbetet handlar om allt ifrån introduktionsprogram till nyanställda till kartläggning av specialistkompetens och marknadsföring av kommunen mot potentiella medarbetare, studentmedarbetare och praktikanter. Från och med år 2017 ingår detta som en del i nämndens
verksamhetsplan.
6.4 Sveriges mest attraktiva kommun (SMAK)
Vård- och omsorgsnämnden bidrar till målet att bli Sveriges mest attraktiva kommun genom åtagande om att kundnöjdheten inom hemtjänst och särskilt boende ska öka från år till år. För 2016 överträffade ökningen i kundnöjdhet bland äldre målsättningen, vilket tolkas som arbetet går i rätt riktning. En viktig metod i arbetet har varit att arbeta nära tillsammans med utförarna för att utveckla verksamheterna på ett sådant sätt att kundnöjdheten ökar.
7 Nulägesanalys
7.1 Verksamhetens kvalitet, effektivitet och resultat ÄLDREOMSORG
Hemtjänst och särskilt boende håller en hög kvalitet.
Socialstyrelsens årliga enkät "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" visar att kundnöjdheten inom särskilt boende har ökat till 88 procent och inom hemtjänst till 89 procent, vilket var högre än förväntat. Det är också högre både än genomsnittet för de jämförbara kommunerna och för Stockholms län. Det innebär att Sollentuna är på god väg mot att nå en topplacering för kundnöjdheten blande äldre. Kontoret har arbetat utifrån vård- och omsorgsnämndens fastställda strategi för ökad kundnöjdhet i nära samarbete med utförarna. Dialogmöten har hållits en gång per termin i syfte att diskutera tidigare resultat och de faktorer som påverkar kundnöjdheten. Vidare har utförarna delat med sig till varandra av goda exempel. Parallellt med detta arbete har förvaltningen deltagit i ett kommunövergripande aktiviteter inom ramen för FOU.nu, för att där undersöka hur man kan tolka frågorna lika och därmed öka kvaliteten och jämförbarheten i svaren samt utbyte av idéer för att öka resultaten. Arbetet med att stimulera utförarna att öka kvaliteten kommer att fortsätta inom såväl hemtjänst som särskilt boende.
SCB:s medborgarundersökning från 2016 visar att 55 procent av Sollentunaborna är nöjda med "äldreomsorgen". (Det är högre resultat än genomsnittet för övriga
kommuner.) De som får insatser inom äldreomsorg är således mycket mer nöjda med äldreomsorgen än Sollentunaborna generellt. Det innebär att det kan finnas skäl att arbeta med att visa på de positiva resultat som finns.
Kvalitetsstrateger jobbar nära verksamheterna inom särskilt boende och hemtjänst och genomför avtals- och kvalitetsuppföljningar. Syftet är att samarbeta tillsammans med utförare för att ge dem alla förutsättningar för att uppfylla kvalitetskrav och utveckla kvaliteten. Inom hemtjänst är bedömningen att det har skett en utveckling under året, där utförare som vid en första kontroll har visat sig ha haft brister vid en senare kontroll har åtgärdat dem. En utförare har fått sitt avtal uppsagt på grund av allvarliga
avtalsbrott. Samarbetet med IT och med myndighetsavdelningen som ansvarar för individuppföjningar har utvecklats för att kunna dra nytta av varandras information och hitta gemensamma arbetssätt för att kvaliteten ska bli så hög som möjligt. Vidare har tertialuppföljningar via enkät genomförts.
Omfattande utbildningsinsatser har erbjudits samtliga utförare både inom äldreomsorg och funktionshinder på teman som t ex: demens, palliativ vård, äldre med psykisk ohälsa, vårdhygien och bemötande med hjälp av statliga stimulansmedel. Intresset har varit stort och sammanlagt har ca 1400 personer deltagit i utbildningsinsatserna.
FUNKTIONSHINDER
Funktionshinder håller en mycket god kvalitet enligt tidigare kundenkät.
Sollentuna gör vartannat år en mätning av den upplevda kvaliteten inom LSS-boenden och daglig verksamhet. Den senaste mätningen gjordes 2015 och visar att kunderna är mycket nöjda.
SCB:s medborgarundersökning från 2016 visar att 61 procent är nöjda med "stöd till utsatta personer". (Det är högre resultat än genomsnittet för övriga kommuner.) Bedömningen är att de som får insatser inom funktionshinder är mer nöjda med stödet än Sollentunaborna generellt. Det innebär att det kan finnas skäl att arbeta med att visa på de positiva resultat som finns.
Kvalitetsstrategen för funktionshinder har varit ute på samtliga LSS-boenden och några dagliga verksamheter och under hösten har avtals- och kvalitetsuppföljningar påbörjats.
Det har skett både planerade och reaktiva uppföljningar. Syftet har även här varit att arbeta tillsammans med utförare och resultatet är att brister som har upptäckts i början av året har åtgärdats. Detta arbetssätt upplevs som framgångsrikt och kommer att forsätta under kommande år. Vidare har tertialuppföljningar via enkät genomförts.
Under hösten 2015 överfördes ansvaret för hemsjukvård för daglig verksamhet och LSS-boenden från landstinget till kommunen. En enkät till samtliga utförare av både boenden och daglig verksamhet under hösten 2016 visar att verksamhetscheferna är mycket nöjda med hälso- och sjukvården efter det kommunala övertagandet. I genomsnitt ges betyget 10/10 för daglig verksamhet och för boendena 9,5/10.
Omfattande utbildningsinsatser har erbjudits utförarna inom bland annat områden som:
palliativ vård, konflikthantering, åldrande och demens inom LSS, MI - motiverande samtal och bemötande med hjälp av statliga stimulansmedel. Intresset har varit stort och förvaltningen uppskattar att ca 1400 personer har deltagit.
Vad gäller kommunens resultat för nämndens ansvarsområden i SKL:s Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) hänvisas till Uppföljningsåret 2016 (dnr 2017/0091) där kontoret presenterar och analyserar de olika måtten.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) gör årligen en sammanfattning av
patientsäkerhetsarbetet och hälso- och sjukvården i kommunen som utgör ett underlag för uppföljning. Den kommer att behandlas av nämnden på sammanträdet i mars.
Under året har samtliga ärenden med IVO vad gäller ej verkställda beslut avslutats och servicebostaden på Linnés väg har beviljats tillstånd av samma myndighet.
MYNDIGHETSUTÖVNINGEN
Antalet beslut som myndighetsavdelningarna fattar har stigit med uppskattningsvis 10%
mellan 2015 och 2016 . Andelen avslag och delavslag har ökat mellan de båda åren och vid en eventuell överklagan är det mycket ovanligt att ärendet återförvisas till nämnden för en ny utredning. Antalet föhandsbesked, dvs när en person i en annan kommun söker om en insats i Sollentuna ökar. Avdelning funktionshinder hade 2016 sju
förhandsbesked varav tre avslag och för avdelning äldreomsorg var motsvarande siffror 25 varav 13 avslag.Under 2015 sökte nio personer om förhandsbesked inom
äldreomsorg varav sju fick avslag.
KLAGOMÅLSHANTERING
Under året har förvaltningen utvecklat sin klagomålshantering genom implementering av en uppdaterad rutin samt insamling av data inom området. Efter det har antalet klagomål ökat till 37 stycken år 2016 jämfört med 10 stycken år 2015 och 2 stycken år 2014. Detta tolkar förvaltningen som ett tecken på att systemet för mottagande och registreing av klagomål har förbättrats. De flesta ärenden handlar om missnöje med möjligheten att komma i kontakt med sin handläggare på det sätt och de tidpunkter som
önskas. Antalet klagomål är mycket få med tanke på hur många ärenden som vård- och omsorgsnämnden hanterar. Vidare arbete kring att få klagomålshanteringen att fungera än mer optimalt och att få med de klagomål som kommer in muntligen via
kontaktcenter kan behöva utvecklas. Större kvantitet av klagomål ökar dessutom möjligheten för förvaltningen att dra slutsatser utifrån materialet.
REVISIONSRAPPORTER
PWC har genomfört en revisionsrapport om delegationsordningen. Revisorernas slutsats är att delegationsordningen är ändamålsenlig utifrån nämndens ansvarsområden, samt att delegationsbesluten registreras på ett korrekt sätt.
PWC har genomfört en granskning av anhörigstödet, där brist på specifik målstyrning och systematisk uppföljning tas upp.Nämnden har tagit till sig synpunkten från
revisorerna och gett kontoret i uppdrag att årligen presentera ett underlag vad gäller mål och uppföljning som nämnden kan ta ställning till.
PWC har gjort en granskning av återsökningen av statliga medel för
flyktingmottagande, där man menar att vård- och omsorgskontoret inte har säkerställt att kommunen får del av de statliga medlen. Detta grundas på att kontoret inte har gjort några återsökningar. Vård- och omsorgsförvaltningen har en rutin och återsökningar kommer att göras när det finns aktuella fall att göra återsökningar för.
7.2 Personalmått
Nyckeltal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Referensvärd e 2016
Sjukfrånvaro i % 5,04 % 5,2 % 7,74 %
Kommentar
Under året har några medarbetare drabbats av svår sjukdom ej relaterad till arbetet. Respektive avdelningschef arbetar enligt kommunens rehabiliteringsprocess.
Andel deltidsanställda. 14,1 % 0 %
Kommentar
Alla tillsvidaretjänster på vård- och omsorgskontoret är heltidsanställningar.
Personalomsättning 30,65 %
Kommentar
Vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp har gått igenom orsaker till att medarbetare har slutat under det senaste året och arbetar aktivt med frågan. En stor utmaning är att arbetsmarknaden i
Stockholmsområdet erbjuder många möjligheter och att konkurrensen om medarbetare är hög.
Socionomer har blivit en grupp med´hög rörlighet på arbetsmarknaden och andra nordvästkommuner har samma utmaningar att hantera.
Under året har några medarbetare på kontoret drabbats av svår sjukdom som inte är relaterad till arbetet. Respektive avdelningschef följer kommunens
rehabiliteringsprocessen och arbetar med att minska den sjukfrånvaro som arbetsgivaren har möjlighet att påverka.
Personalomsättning och konkurrens på arbetsmarknaden är en stor utmaning.
Arbetsmarknaden i Stockholmsområdet erbjuder många möjligheter och socionomer har blivit en grupp med hög rörlighet. Vård- och omsorgskontoret har under året arbetat både med att ta fram och fullfölja en kompetensförsörjningsplan. Områden som indentifierades som viktiga var till exempel att
förbättra introduktionen av nya medarbetare
vid rekrytering till handläggarstjänster kunna presentera på ett tydligt sätt vilken kompetensutveckling som erbjuds
ta emot studentmedarbetare och praktikanter
I början av året infördes ett kontorsgemensamt introduktionsprogram för alla
nyanställda på kontoret. Programmet har uppskattats mycket av de medarbetare som har börjat under året och säkerställer att alla får en god grund att utgå ifrån. Under hösten har det kontorsgemensamma programmet kompletterats med yrkesspecifika program för yrkesgrupperna LSS-handläggare och biståndshandläggare. Ett baspaket för
kompetensutveckling för LSS-handläggare och biståndshandläggare har också tagits fram. Arbetet med att ta emot studentmedarbetare och praktikanter har fungerat väl och kommer att fortsätta under nästa år.
8 Riskhantering - internkontroll
Varje år fastställer nämnden en plan för internkontroll i enlighet med reglerna för ekonomi- och verksamhetsstyrning. Nedan följer en uppföljning av nämndens plan för internkontroll 2016. Avsnittet avslutas med en sammanfattande analys.
8.1 Uppföljning 8.1.1 Administration
Kontroll av att individbeslut är uppföljda och aktuella
Kontroller
Kontroll av individbeslut Mindre avvikelse Hur?
Avstämning av samtliga beslut aktuella för uppföljning under perioden.
När?
Varje kvartal Kommentar
Inom äldreomsorgen uppskattas samtliga individbeslut vara aktuella och uppföljda.
Inom funktionshinder uppskattasatt uppföljning av individbeslut i stort sett ligger i fas. Uppföljning av de beslut som ännu inte följts upp kommer att ske inom kort.
Åtgärder Status Status
Se internkontrollplan 2017 Ej påbörjad (enligt plan)
Kontroll av att boende i LSS-bostad debiteras korrekt hyra i överensstämmelse med hyreskontrakt
Kontroller
Att hyresdebitering överensstämmer med för
den boende aktuellt hyresavtal. Mindre avvikelse Hur?
Stickprov När?
10 procent av utgående hyresfakturor kontrolleras varje kvartal.
Kommentar
Kontoret fakturerar hyra till 62 personer som bor på LSS-boende. Övriga faktureras av annan part. I september 2016 genomfördes ett stickprov på hyresavtalen och hyresdebiteringen under perioden maj till augusti för 12 slumpmässigt utvalda personer, det vill säga närmare 20 procent av gruppen. Orsaken till att inte fler kontroller har genomförts beror på att internkontrollplanen beslutades i maj, samt att ett större stickprov än planerats genomfördes i augusti. Stickprovet visar att förvaltningen hade ett hyresavtal för 8 av 12 personer. Fortsatt arbete kommer att ske och frågan är bl a avhängig AB SOLOM:s övertagande av LSS-bostäder.
Åtgärder Status Status
Se internkontrollplan 2017 Ej påbörjad (enligt plan)
Kontroll av att verkställighet sätts och tas emot i verksamhetssystemet
Kontroller
Kontroll att verkställighet är registrerad för
myndighetsbeslut Större avvikelse
Hur?
Genom systemförvaltarens listuttag ur verksamhetssystemet Combine, som underlag för myndighetsavdelningens kontroll.
När?
Varje kvartal.
Kommentar
Det långsiktiga målet är att alla utförare både inom äldreomsorg och funktionshinder ska verkställa insatserna i verksamhetssystemet Combine för att få ersättning. Inom äldreomsorgen sker detta.
Vad gäller funktionshinder har inte samma krav ställts på utförarna hittills. Det långsiktiga målet är ett arbetssätt motsvarande det inom äldreomsorg. Ett arbete har gjorts och i december hade 24 procent av personerna med en LSS-insats ett icke verkställt beslut i verksamhetssystemet. Det är nästan en halvering jämfört med september månad.
Majoriteten av de personer som har icke verkställda beslut i systemet har beslut som har verkställts av utförare i praktiken, dock inte i systemet. Ett mindre antal av personerna med icke verkställda beslut har inte fått sitt beslut verkställt i praktiken. Exempelvis kan det handla om personer som väntar på boende.
Uppgifter om detta skickas till Socialstyrelsen var tredje månad.
Åtgärder Status Status
Se internkontrollplan 2017 Ej påbörjad (enligt plan)
Minska andel icke verkställda beslut
Avslutad (enligt plan)
8.2 Sammanfattande analys
Arbetet med egenkontroll under 2016 har visat på följande resultat:
1. Majoriteten av individbeslut är uppföljda och aktuella. Området finns även med i internkontrollen för 2017.
2. Majoriteten av de som bor i LSS-boende har ett hyreskontrakt för sin bostad.
Hyresfakturor går ut till alla som bor i LSS-boende och hyran höjs årligen. Området finns även med i internkontrollen för 2017.
3. Ett för stort antal har icke verkställda beslut i systemet, majoriteten har verkställda beslut i praktiken. Det är dock viktigt att systemet överensstämmer med verkligheten.
Området finns även med i internkontrollen för 2017.
