Sida 1 (2) KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
2016-03-01
Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde
Tisdagen den 8 mars 2016, klockan 18.00
Plats: Sociala omsorgsförvaltningen, Bryggaregatan 15, plan 5, sammanträdesrummet Säven
Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl. 18.00 – ca 18.05.
Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl. 18.05. Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl. 18.05 – 18.35.
YVONNE PERSSON Ordförande
ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef
Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a §).
Partigruppmöten för politisk beredning sammanträdesdagen
Den rödgröna gruppen träffas i sammanträdesrummet Granen (plan 5), kl. 16.30 Alliansen träffas i sammanträdesrummet Tallen (plan 5), kl. 16.30
Sverigedemokraterna träffas i sammanträdesrummet Sälgen (plan5), kl. 16.30
Förhinder anmäls alltid till Marita Magnusson, tfn 033-35 81 61, eller via e-post: marita.magnusson@boras.se
Sida 2 (2)
FÖREDRAGNINGSLISTA – SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN 2016-03-08
1. Upprop och val av protokolljusterare
(Förslag: Anne-Marie Ekström med Else-Marie Lindgren som ersättare, Justeringsdatum: Torsdagen den 10 mars 2016)
2. Sekretessärenden
2.1 Begäran om yttrande med anledning av beslut där verkställighet avbrutits (Till nämnden via post) 2016/SON0012
2.2 Begäran om yttrande med anledning av ej verkställt beslut (Till nämnden via post) 2016/SON0014
3. Allmänhetens frågestund
4. Administrativa ärenden:
4.1 Förvaltningschefen informerar
4.2 Månadsuppföljning och prognos t.o.m. februari 2016 (Läggs på bordet) 2016/SON0024
4.3 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för Sociala omsorgsnämnden 2015 (Bilaga) (Ann-Marie Lidberg, MAS – Medicinskt ansvarig sjuksköterska, närvarar)
2016/SON0018
4.4 Redovisning av lex Sarah 2015 – Funktionshinderverksamheten (Bilaga) (Magnus Jungvid, TÖS - Tillsynsansvarig över social omsorg, närvarar)
2016/SON0021
4.5 Redovisning av lex Sarah 2015 – IFO Vuxen/Socialpsykiatri (Bilaga) 2016/SON0022
4.6 Sociala omsorgsnämndens arbete med medborgardialoger 2014 och 2015 (Bilaga) 2016/SON0009
4.7 Värdighetsgarantier för Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin (Bilaga) 2016/SON0019
4.8 Ändring av sammanträdesdatum för Sociala omsorgsnämnden (Bilaga) 2015/SON0131
4.9 Arvode för deltagande på nämndens budgetkonferens 11–12 april (Bilaga) 2015/SON0131
5. Anmälningsärenden:
5.1 Redovisning av delegationsbeslut (Bilaga)
5.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser (Bilaga)
6. Övrigt
Dnr 2016/SON0018 700
Kvalitet och patientsäkerhetsberättelse för Sociala omsorgsnämnden
Borås Stad År 2015
Susanne Sprigg Områdeschef Liz Rehn Områdeschef Sebastian Nydén Områdeschef Vanja Myrén Områdeschef
Ann-Marie Lidberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Marie Elm Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Carina Molander Ivarsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Jessica Engkvist Medicinskt ansvarig för rehabilitering Magnus Jungvid Tillsynsansvarig över socialtjänsten
1
Sammanfattning
• Användning av olika kvalitetsregister för att tillförsäkra god och säker vård
• Vården bedrivs med god hygienisk standard och minimera risken för vårdrelaterad infektion
• Uppföjning av vårdskador och risk för vårdskador genom Borås Stads avvikelsesystem.
• Fallprevention
• Säkerställt god och säker läkemedelshantering
• Säkerställt informationsöverföring mellan vårdgivarna
• Samverkan med andra vårdgivare
Sociala omsorgsnämndens mål
• Bidra till en god livskvalitet för nämndens brukare/klienter
• God service till nämndens brukare/klienter
• Effektivt resursutnyttjande
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
• Nämnden har det yttersta ansvaret för patientsäkerhetsarbetet, övrig ansvarsfördelning framgår i ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet.
• Områdeschef ansvarar för att säkerställa en fungerande organisation och insatserna blir utförda enligt gällande lagstiftning samt utifrån kvalitet och patientsäkerhet.
• MAS/MAR ansvarar för att ta fram rutiner och riktlinjer gällande hälso- och sjukvård, har ansvar för avvikelsehanteringsrutin och anmälan enligt Lex Maria.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
Egenkontroll
Den som bedriver verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Det innebär att systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamheten om den lever upp till de krav och mål som gäller. Under året har fem tillsyner genomförts. Tre kommunala gruppboenden, ett assistans team och ett
gruppboende drivet på entreprenad.
De påpekanden som förkommer vanligast är brister i dokumentationen. Dokumentationen är en fråga om rättsäkerhet för all personal och individen samt har en avgörande för att systematiskt följa upp och genomföra god vård. En god dokumentation är avgörande för hela det systematiska arbetet och det gäller inte bara för verksamheterna utan även frågan om uppföljning och formulering av beslut inbegrips i begreppet dokumentation.
Ytterligare påpekanden som förekom är hantering av synpunkter och klagomål. Vanligast var att detta togs upp i gruppen men att de dokumenterades eller systematiserades inte alltid. Positiva och negativa synpunkter kan vara intressant för andra enheter att ta del av.
2
En fråga som gäller samtliga tillsyner är att vid uppföljning har inga konkreta åtgärder vidtagits på de punkter som påpekats vid tillsynen. I en del fall har åtgärder planerats längre fram men det finns ingen enhet som har åtgärdat alla brister vid uppföljningen 6 månader senare.
Teammöten
Teammöten är ett bra sätt att säkerställa vård och omsorgsbehovet för brukarna. Då träffas de olika professionerna tillsammans för att upprätta vårdplaner för den enskilde. Inom området
funktionshinder kommer teammöten att införas under våren 2016. Inom området socialpsykiatri har vi IVOP där samtliga professioner regelbundet träffas.
Kvalitetsregister Palliativregistret
God vård vid livets slut är ett prioriterat område i Borås Stad.
Som stöd i detta arbete finns nu ett nationellt vårdprogram och Svenska Palliativregistret.
Vårdprogrammet omfattar all palliativ vård, oberoende av diagnos, ålder eller andra faktorer och fokuserar vårdbehov i livets slutskede.
I Svenska Palliativregistret skall samtliga dödsfall registreras. Borås Stad och SÄS har tillsammans registrerat 74,9 % av dödsfallen under 2015. Samtliga sjuksköterskor inom sociala
omsorgsförvaltningen registrerar dödsfall i palliativregistret, samt rapporterar avvikelser enligt MAS rutinen.
Vårdinventering
Vårdinventering av hälso- och sjukvårdsinsatser görs en gång per år inom all kommunal hälso-och sjukvård. Syftet är genom att mäta vissa hälso- och sjukvårdsparametrar följa utvecklingstendenser, spåra kvalitetsbrister och kartlägga utbildnings- och utvecklingsbehov inom kommunal hälso- och sjukvård. Enligt den årliga vårdinventeringen var 405 personer inskrivna i hemsjukvården totalt i Sociala omsorgsnämnden jämfört med 408 förra året. 248 personer har fler än tre diagnoser jämfört med 235 förra året och räknas till multisjuka.
Avvikelser
Arbetet med avvikelsehantering efter MAS/MAR´s rutin där verksamheterna skall göra
riskbedömning och händelseanalys syftar till minska antalet avvikelser och risk för upprepning.
Avvikelsehantering mellan de olika vårdgivarna sker genom avvikelser i vårdsamverkan.
Borås stad införde ett nytt verksamhetssystem under 2014. Statistiken tas ut för hela Sociala
omsorgsnämnden varför det inte redovisas med LSS-bostäder, personliga assistenter, socialpsykiatrin och IFO var för sig.
Totala antalet avvikelser för Sociala omsorgsnämnden och IFO 2015 är 823. Det totala antalet avvikelser för 2014 var 505. Avvikelserna för de privata är inräknade i sammanställningen. Av det totala antalet avvikelser har 24 skickats till regionen (sjukhus, primärvård) där orsaken till
avvikelserna skett.
MAS/MAR´s bedömning är att det är betydligt lättare för personalen att registrera avvikelserna elektroniskt än i pappersformat och att detta kan vara en bidragande orsak till det ökade antalet avvikelser. Liknande tendenser ses på de övriga förvaltningarna i Borås Stad.
3
Funktionshinderverksamheten
Typ av avvikelse 2014 2015
Antal Antal Antal
Fall 193 270
Där av skada 82
Där av fraktur 0 2
Läkemedel 254 412
Informationsöverföring 7 30
Dokumentation 4 40
Med.tekniska produkter 14 19
Trycksår 0 1
Vårdplanering/Klara SVPL 4
Delegerade HSL-insatser 14 10
Hälso-och sjukvårdsinsatser
SSK, AT,FT 4 35
Teammöten (ej avvikelse) 4
Övrigt 15
Avvikelser totalt 505 823
Av de 823 avvikelserna har de privata utförarna rapporterat 20 fallavvikelser, 22 läkemedelsavvikelser och en medicinskteknisk avvikelse
Fallprevention
För att minska antalet fall har riskbedömningar som nutritionsbedömning (MNA), fallriskbedömning och symtomskattning utförts. Dessa riskbedömningar skall göras på samtliga patienter vid
inskrivning i den kommunala hälso- och sjukvården och fortlöpande efter behov.
Trycksår
En utbildningsdag kring trycksår har genomförts i samverkan med SÄS. På uppdrag av
närvårdsamverkan har ett arbete utförts med att ta fram en handlingsplan kring trycksår. Ett förslag till handlingsplan finns och fortsatt arbete sker under 2016.
Läkemedelshantering
För att säkerställa god läkemedelshantering har fortsatt arbete med LÄR-UT och symtomskattning inför läkemedelsgenomgångar genomförts. Inom funktionshinderverksamheten har LÄR-UT- symtomskattning använts i större utsträckning.
För att säkerställa en god och säker vård kommer enhetschef tillsammans med sjuksköterska gå igenom HSL-beställningar och de lokala läkemedelsrutinerna som gäller på varje arbetsplats, samt se över rutinen kring överrapportering mellan personalen. Inom Socialpsykiatrin har det varit vissa svårigheter att använda sig av LÄR-UT då de flesta patienter har en ansvarig läkare inom psykiatri öppenvård och en ansvarig läkare inom primärvården. Hälsosamtal genomförs däremot för flertalet patienter som är kopplade till psykosmottagningen.
Dokumentation och informationsöverföring
För att säkerställa informationsöverföring har krav på ökad följsamhet till användning
SVPL/KLARA ställts och att rutinen för samordnad vårdplanering mellan kommun och primärvård skall användas.
4
Hälso- och sjukvårdsinsatser
För att säkerställa att hälso- och sjukvårdsinsatser utförs på ett säkert sätt har kravet att skriva Hälso - och sjukvårdsbeställningar ökat. Uppföljning har skett via inkomna avvikelser och dokumentationsgranskning.
Medicintekniska produkter
För att säkerställa hanteringen av medicintekniska produkter skall rutinen för hantering av medicintekniska produkter följas. Uppföljning har skett via inkomna avvikelser och dokumentationsgranskning.
Hygien
För att säkerställa att vården bedrivs med god hygienisk standard och minimera risken för
vårdrelaterad infektion har följsamhet till hygienrutinen följts upp genom självskattning och enkäter.
Med utgångspunkt från resultatet är det viktigaste förbättringsområdet att desinfektera händerna före varje patientkontakt. Utbildning av fler hygienombud och sjuksköterskor med särskilt hygienansvar har genomförts.
Anmälningar enligt Lex Maria
Tre anmälningar enligt Lex Maria har gjorts under året.
Det handlar om ett oväntat dödsfall.
En person som fick alldeles för stor dos ett lugnande läkemedel och fördes till sjukhus eftersom personen var svår att väcka.
Det tredje handlar om stora brister i läkemedelshantering och dokumentation på ett boende.
Uppföljning genom egenkontroll
Utredning och uppföljning av avvikelser görs av sjuksköterska och enhetschef.
Utredning och uppföljning av klagomål och synpunkter, enligt rutinen kring klagomåls- hanteringen.
Jämförelser av verksamheternas resultat med Öppna jämförelser.
Jämförelser av verksamheternas nuvarande resultat med tidigare resultat.
Beslut
Sociala omsorgsnämnden lägger kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen till handlingarna.
Yvonne Persson Ordförande
Annika Andersson Förvaltningschef
5
Magnus Jungvid, TÖS – Tillsynsansvarig, 033-35 54 63
BESLUT Sida 1 (3)
Datum
2016-03-08 Diarienummer
2016/SON0021
Sammanställning av inkomna lex Sarah-rapporter och åtgärder 2015
Sammanfattning
Risk för missförhåll
ande
Missförhå llande
Påtaglig risk för missförhållande
Allvarligt missförhållande
Ej missförhå
llande
Antal 3 7 0 1
1
Ärenden och åtgärder
Vid en rutinmässig kontroll av privata medel på en gruppbostad visade det sig att kontanter hade försvunnit från två boende på gruppbostaden. Ingen vet om det var frågan om en felräkning eller om någon tagit pengar ur de boendes plånböcker men upp till 17 olika individer har känt till koden sedan den senaste kontrollräkningen.
Som åtgärd mot detta infördes en rutin att räkna pengarna varje dag.
Beslut:
Missförhållande
I ett annat fall under våren upptäcker personalen att det saknades pengar hos två olika boende på en annan gruppbostad. Efter noggranna kontroller konstateras att det kan vara frågan om en felräkning från cirka 10 dagar innan. För att underlätta
kontrollerna gjorde enhetschefen om pärmarna med en ny struktur och höll ett möte med genomgång av de bestämmelser som gäller och hur gruppen enhetligt måste göra för att privata medel ska fungera. Från och med nu kontrollräknas pengar varje dag.
En utbildningsinsats av ekonomiavdelningen i privata medel genomfördes också tillsammans med internkontroller. En ytterligare åtgärd var att nattpersonalen inte skulle känna till koden eftersom inköp inte görs på natten.
Ett ytterligare fall av försvunna pengar var när personalen upptäckte att det saknades pengar för en brukare efter brukarens uttag i bank. Tiden från den boendes uttag till att personalen upptäckte att det saknades pengar var cirka 6 timmar och banken utesluter fel i kontanthanteringen där. Enligt rutinen ska pengar räknas direkt när brukaren kom hem med dem men det hade inte gjorts. Om personalen hade följt rutinen för privata medel, hade pengarna säkrats direkt när brukaren kom hem.
Beslut:
Missförhållande
2
I ett fjärde fall av försvunna pengar visade det sig att internrevisionen hade
kontrollerat pengarna den 24 juni 2015 och allt stämde. Den 25 juni kontrollräknades pengarna av personalen och allt stämde. Personalen gjorde inköp åt brukaren den 27 juni och när personalen skulle redovisa kassakvitton och pengar saknades det 3000.
Personalen vet inte om pengarna saknades före inköpstillfället eller om de försvann i samband med inköpet. Även denna enhet införde kontrollräkningar varje dag.
Internkontroller kommer att utföras för att följa upp arbetet. En ytterligare åtgärd var att nattpersonalen inte behöver tillgång till kassaskåpet eftersom inköp inte görs på natten.
Beslut
Missförhållande
Under våren 2015 rapporterades en händelse som beskrev att en personal sa med irriterad röst till en boende att "gör du inte som jag säger får du gå från bordet"
samtidigt som personalen tog hårt i armen på den boende. Bemötandet har enligt berörd personal stöd i enhetens överenskomma sätt att arbeta med brukaren. Detta bemötande fungerar inte mot personer som saknar förmåga att se konsekvenser av sitt handlande. Åtgärder som bör vidtas för att händelsen inte ska upprepas igen är att personalen utbildas i allmän kunskap om funktionshinder samt specifik kunskap om den målgrupp som gruppbostaden har. Enheten fick krav på att jobba med
delaktigheten för de boende.
Beslut:
Allvarligt missförhållande
En annan rapporterad händelse hade en lägerdeltagare inte kommit med vid en utflykt som var planerad för alla. Det är först vid framkomsten som personalen upptäcker att en deltagare är kvar på boendet. Personalen åker genast tillbaka för att finna
deltagaren framför TV. Omedelbart efter händelsen infördes rutiner och arbetssätt som säkerställer att alla deltagare kommer med vid utflykter. Under utredningen framkom att enheten hade gått från ett arbetssätt till ett annat och inför den förändringen gjordes ingen risk och konsekvensanalys. Förutom nya rutiner vid utflykter ska nu enheten jobba förebyggande med risk och konsekvensanalyser.
Beslut:
Risk för missförhållande
En dag i somras kom nattpersonalen till sitt arbete och upptäckter att en person fanns på toaletten där den hade lämnats för cirka trekvart sedan. Dagpersonalen hade glömt av att hjälpa den boende därifrån. Orsaken till händelseförloppet hittades i att
vikarierna inte var tillräckligt introducerade i arbetet och tillsammans med en förhållandevis obekväm schemaläggning. Det gav förutsättningar för ett arbetssätt hos vikarierna som inte stämde med det gällande arbetssättet. Kortare arbetspass samt att inte låta nybörjare jobba helt själva förrän de har fått större vana kommer att införas för att motverka sådana händelser igen. Under utredningen framkom också att det tog en månad från att rapporten skrivs till att den når utredaren. Rapporten hade inte skickats till utredaren enligt gällande rutiner utan hade blivit kvar på förvaltningen Beslut:
Risk för missförhållande
3
En annan händelse som rapporterades var att en individ lämnade sitt sällskap vid en gemensam aktivitet. Individen hade blivit upprörd och lämnat sällskapet i affekt. Den boende var borta hela natten tills man fann personen välbehållen på morgonen dagen efter. Av dokumentationen fanns inget mål eller syfte med insatsen och
gruppbostaden saknade relevant information som hade kunnat motverka
händelseförloppet. För att undvika samma händelseförlopp igen, föreslogs förbättrad kommunikationen både inom förvaltningen och mellan regionen och kommunen genom att följa dokumentationskraven.
Beslut
Risk för missförhållande
Under utredningen av ett annat ärende upptäcktes en händelse där beslutande myndighet inte har följt gällande dokumentationsregler samt underrättelse av beslut vilket har lett till att den enskildes rättssäkerhet inte tillgodosågs fullt ut. Regler kring dokumentation och underrättelse av beslut finns exempelvis för att den enskilde ska kunna överklaga. Lämpliga åtgärder är att öka kunskapen om dokumentationsreglerna och genomföra lämplig utbildningsinsats.
Beslut
Missförhållande
Beslut
Sociala omsorgsnämnden lägger redovisningen till handlingarna.
SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN
Yvonne Persson Ordförande
Annika Andersson Förvaltningschef
Miriam Orlenius, Rättshandläggare/utredare av lex Sarah, 033-35 36 19
BESLUT Sida 1 (3)
Datum
2016-03-08 Diarienummer
2016/SON0022
Redovisning av lex Sarah-rapporter och åtgärder 2015
BORÅS STAD
Sociala omsorgsförvaltningen
Antal lex Sarah-ärenden gällande Individ- och familjeomsorgen, år 2015
Förvaltning
Social omsorgsförv Inkomna rapporter
6
Risk för
missförhållanden Missförhållanden Påtaglig risk för allvarliga missförhållanden
Allvarliga missförhållanden
varav 1 5
Inkomna rapporter, åtgärder och uppföljning
Ett ärende gäller ett beslut från förvaltningsrätten som feltolkades såtillvida att det tolkades såsom att förvaltningsrätten inte hade fastställt det underställda beslutet om ett omedelbart omhändertagande. Klienten meddelades och fick strax därpå besked om att det första meddelandet var felaktigt varpå denne blev mycket upprörd. När händelsen uppdagades, menar enheten att bara genom det faktum att man tolkade att förvaltningsrätten inte fastställt det underställda beslutet, borde ha gjort att man läst domen en gång till innan man meddelade berörda parter.
Händelsen är ett missförhållande
Efter händelsen har enheten gjort en översyn av gällande rutiner och hur man säkerställer att upprätthålla en hög rättssäkerhet vad gäller inkomna domar.
Ett ärende gäller en klient som blev ett ärende på ett inkassobolag genom tre obetalda fakturor. Klienten blev upprörd och oroad över de obetalda fakturorna då
betalningsanmärkningar kan göra att klienten riskerade att få betydande svårigheter att få ett eget hyreskontrakt. De två första fakturorna borde ha kommit till boendet, där klienten tillfälligtvis bodde, under tiden som klienten fortfarande bodde där. Orsaken till att fakturorna inte kom, kan härledas till bristande personalförsörjning på enheten för avgiftshantering, efter att en medarbetare gick i pension. Den tredje fakturan borde ha skickats till klientens folkbokföringsadress dit denne hade valt att låta all sin post skickas till. Trots detta vidarebefordrades inte fakturorna dit, utan återsändes till avsändaren d.v.s. enheten som hanterar fakturor, Borås Stad.
2
Händelsen är ett missförhållande.
En översyn av rutinerna gällande fakturor har nu gjorts vilket också har inkluderat en översyn av hanteringen av all post till klienter. När det gäller fakturor från Borås Stad omhändertas dessa för en individuell prövning innan de i förekommande fall skickas vidare till ett inkassobolag.
Ett ärende gäller att ett yttrande som skickades till fel klient som därigenom fick ta del av en sekretessbelagd handling. Personen som fick handlingen, återlämnade brevet till enheten. Den klient som ärendet rörde, fick information om händelsen. Efter vad handläggarna förstod, var klienten nöjd med informationen och att nämnden bedömde att händelsen är ett missförhållande.
Händelsen är ett missförhållande.
En myndighet som hanterar sekretesskänsliga dokument måste ha väl fungerande rutiner som så långt det är möjligt säkerställer att handlingar inte lämnas ut till obehöriga personer. Det innebär att handläggarna också måste vara medvetna om vikten av noggrannhet när handlingar hanteras i samband med utskrift eller kopiering för utskick, som var fallet i detta aktuella ärende. För att säkerställa kraven om en god rättssäkerhet har enheten nu genomfört att alla handläggarna ska ha infört så kallad säker utskrift.
Ett ärende gäller en person med missbruksproblem, här kallad 1, blev beviljad ett boende för några år sedan. Syftet med boendet var bland annat att hen skulle få ett tryggt och säkert boende. När det blev aktuellt att person 1:s tidigare misshandlande vän, här kallad person 2, var i behov av ett boende, beviljades denne också ett boende på samma boende som person 1. Lex Sarah-rapporten är skriven utifrån person 1:s utsatthet och rädsla. När denne fick frågan om hens inställning till persons 2:s
boende, menar hen att det var direkt felaktigt att hen ens skulle behöva ta ställning till frågan.
Händelsen är ett missförhållande.
Efter händelsen har enheten haft en genomgång av socialtjänstens ansvar vid hot och våld i nära relationer utifrån socialtjänstlagen och SOSFS 2014:4. I sitt
utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem
"Skylla sig själv?", skriver Socialstyrelsen att " våldsutsatt kvinnor med
missbruksproblem på flera sätt är en utsatt grupp". Man skriver också att "Våldet ses som en konsekvens av missbruket - och därmed tenderar kvinnans våldsutsatthet att negligeras och osynliggöras, och det blir på så sätt också svårare för henne att få det stöd och den hjälp hon skulle behöva". En handläggare menar att en förklaring kan vara svårigheterna i att hitta bra alternativ av boende just för våldsutsatta,
missbrukande kvinnor och som inte har egna förutsättningar att skaffa en egen bostad.
Ett ärende gäller en klient som blev oplanerat utskriven från ett akutboende utan att boendet kontaktade Mobila teamet trots att det var överenskommit. Enligt Mobila teamet var det klart sagt, att om något oplanerat inträffade skulle Mobila teamet informeras innan någon åtgärd om utskrivning vidtogs. Klienten hade ett
överhängande hot över sig om att bli vräkt från sin lägenhet. För att undanröja hot
3
om vräkning, skulle lägenheten saneras vilket klienten accepterade efter en lång tids motiveringsarbete. Under tiden var klienten i temporärt behov av ett akutboende.
Under saneringstiden fick klienten lämna ifrån sig sin nyckel till lägenheten. Efter att klienten hade kommit till boendet, fick denne ont i ett ben och antibiotika blev förskrivet som skulle tas var 6:e timma. Klienten ställde sin klocka på ringning var 6.e timma varav ett sådant tillfälle infann sig vid 3-tiden på natten. Klienten tog sin medicin och gick ut och rökte. Hen säger att denne tänkte mycket på hur det skulle bli att komma hem till en oigenkännlig lägenhet två dagar senare.
Händelsen är ett missförhållande.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att boendet inte har gjort någon
riskbedömning av klientens särskilda förhållanden vid beslutet om utskrivning, vad gäller omständigheterna kring hens egen lägenhet, dennes fysiska besvär vad gäller benet och inte heller hens risker med epileptiska anfall. Boendet underlät också att genast kontakta Mobila teamet. Detta gjordes först ett drygt dygn efter utskrivningen.
Vid utskrivningen konstaterades endast att klienten brutit mot reglerna som gäller för personer som bor på boendet, om att inte gå ut och röka under natten. Denna brist kan delvis förklaras av undermålig dokumentation men också bristande övervägande av klientens fysiska och psykiska hälsa vid den oplanerade utskrivningen. För att säkerställa att oklarheter inte händer igen vad gäller uppdrag vid insatser, kommer både myndighet och insats att ställa krav om tydliga uppdrag. Dessutom har all personal på boendet fått en genomgång av gällande lagstiftning om dokumentation.
Ett ärende gäller en inkommen dom som ej blivit inkodad. En klient hade fått avslag på en ansökan som denne överklagade till förvaltningsrätten. Klienten fick inte bifall på sin ansökan varför nämndens beslut stod kvar. Förvaltningsrättens dom är inte heller överklagad till kammarrätten.
Händelsen är en risk för missförhållande.
I detta nu aktuella ärende har klienten inte blivit drabbad såtillvida att
förvaltningsrätten inte biföll överklagan utan nämndens beslut stod kvar. Klienten valde att inte få ärendet prövat i kammarrätten. Det är dock angeläget att inte
åsidosätta rättssäkerheten varför det är av yttersta vikt att det finns tydliga rutiner över hur till exempel inkomna domar ska handläggas. Genomgången av hantering av inkomna domar tillsammans med översynen av rutinerna torde minska risken för att händelsen händer igen.
Beslut
Sociala omsorgsnämnden lägger redovisningen till handlingarna.
SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN
Yvonne Persson Ordförande
Annika Andersson Förvaltningschef
Lena Hedberg, 033-35 58 60
BESLUT Sida 1 (3)
Datum
2016-03-08 Diarienummer
2016/SON0009
Kommunstyrelsen
Sociala omsorgsnämndens arbete med medborgardialoger 2014 och 2015
Bakgrund
Medborgares möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling har blivit en allt viktigare fråga för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle.
Borås Stad vill som en del utveckla medborgardialogen. Kommunfullmäktige har fastställt riktlinjer för medborgardialog, dessa gäller 2013–2016.
Under Kommunfullmäktige finns en politisk beredning för medborgardialog.
Beredningen består av en representant från varje parti i Kommunfullmäktige.
Beredningen kommer att genomföra en översyn av riktlinjerna under år 2016. Som underlag för detta arbete önskar beredningen en redovisning av nämndens arbete med medborgardialog 2014 och 2015.
Sociala omsorgsnämnden har genomfört två medborgardialoger, november 2014 och oktober 2015. Beredningsgruppens frågor har besvarats utifrån erfarenheter och minnesanteckningar från dessa.
Beredningsgruppens frågor med nämndens svar
Fråga 1. Ge exempel på där medborgardialogen gett ett bra underlag. Har det vid något tillfälle inte fungerat, ge exempel.
Sociala omsorgsnämnden har genomfört medborgardialog i november 2014 och oktober 2015. I inbjudan betonades att medborgadialogen är en möjlighet att möta nämndens politiker. Båda medborgardialogerna har gett bra och användbart underlag.
Medborgadialogen 2014 genomfördes under temat ”Vad tycker du om kommunens stöd och insatser? Dela med dig av dina idéer och förslag!”. Mycket av det som framkom användes som underlag för förbättringsförslag i vård- och omsorgsprojektet
”Ett gott liv var dag”.
Medborgardialogen 2015 hade temat ”Värdighetsgarantier – vad är viktig för dig?”.
Underlaget har använts till de värdighetsgarantier som har arbetats fram och som kommer att fastställas av nämnden i mars.
2
Fråga 2. Hur många medborgare har medverkat vid respektive dialog? Om skillnaderna är stora kan ni se någon orsak?
November 2014, ca 50 medborgare.
Oktober 2015, ca 40 medborgare.
Fråga 3. Vilka av handbokens metoder han ni använt vid medborgardialog? Beskriv gärna vilka som fungerat bra/dåligt.
2014
Dialogcafé med diskussion i blandade grupper utifrån en öppen frågeställning:
”Vad tycker du om kommunens stöd och insatser - dela med dig av förslag och idéer”. Dokumentation genom att gruppen ”skrev och ritade direkt på den vita pappersduken”.
2015
Dialogcafé med rundabordet- diskussion i blandade grupper, fyra givna frågor kring bemötande, trygghet, inflytande och delaktighet. Dokumentation genom att
tjänstemännen skrev på notislappar.
Det har fungerat bra, politikerna har lett diskussionerna och tjänstemännen har dokumenterat och sammanställt resultatet. Dokumentation direkt på bordsduken var ett uppskattat inslag men det tar mer tid för sammanställning av minnesanteckningar.
Fråga 4. Har ni nått målgruppen ” mycket berörda” i medborgardialogen. Ge exempel.
Inbjudan till medborgadialogerna har skickats till berörda målgrupper d.v.s. personer som har kontakt med nämndens verksamheter. Dessutom har medborgardialogerna annonserats på boras.se och i Borås tidning.
De flesta som besökt medborgadialogerna har varit ”mycket berörda”, personer som har stöd och insatser eller deras anhöriga. Ett fåtal övriga intresserade har varit med.
Fråga 5. Anser ni att medborgardialogen gett boråsarna möjlighet till ökat inflytande? På vilket sätt?
Ja, flera förslag och idéer från 2014 användes som underlag för Vård- och
omsorgsprojektets handlingsplaner. Arbetet med att genomföra förbättringsförslagen pågår.
Underlaget från 2015 har omformulerats till förslag på Värdighetsgarantier för Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten.
Fråga 6. Har handboken gett ett bra stöd, finns det något som saknas?
Ja, handboken har gett ett bra stöd när det gäller att välja syfte och nivå, målgrupp och metod för medborgadialogen.
Saknar inget.
Fråga 7. Vilket stöd har nämnden fått av beredningsgruppen, ge exempel.
Den tidigare nämnden fick under 2014 information om medborgardialog, handbok mm genom besök av beredningsgruppens representanter.
Övriga synpunkter, förbättringsförslag.
Inför nästa medborgadialog hösten 2016 planeras information till nämnden utifrån Handbok om Medborgardialog.
3
Nämndens beslut
Sociala omsorgsnämnden godkänner redovisningen och skickar den till Kommunstyrelsen.
SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN
Yvonne Persson Ordförande
Annika Andersson Förvaltningschef
2016-01-11 Samtliga nämnder
Borås Stads riktlinjer för medborgardialog
Medborgares möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling har blivit en allt viktigare fråga för kommuner, landsting och regioner, dels för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle. Borås Stad vill som en del utveckla medborgardialogen och 2013 fastställde kommunfullmäktige riktlinjer för
medborgardialog. Riktlinjerna gäller till och med 2016. Riktlinjerna klargör syftet med medborgardialog och medborgarens möjlighet till inflytande. Flera medborgardialoger har genomförts sedan 2013.
I samband med arbetet att utveckla medborgardialogen inrättades en politisk beredning för medborgardialog under kommunfullmäktige. Beredningen består av en representant från varje parti i kommunfullmäktige och sammanträder ca fyra gånger/år. Beredningen kommer att genomföra en översyn av riktlinjerna under år 2016. För att få ett underlag inför detta arbete önskar beredningen att nämnden besvarar ett antal frågor. Redovisningen gäller nämndens arbete år 2014 och 2015.
Fråga 1. Ge exempel på där medborgardialogen gett ett bra underlag. Har det vid något tillfälle inte fungerat, ge exempel.
Fråga 2. Hur många medborgare har medverkat vid respektive dialog? Om skillnaderna är stora kan ni se någon orsak ?
Fråga 3. Vilka av handbokens metoder han ni använt vid medborgardialog? Beskriv gärna vilka som fungerat bra/dåligt.
Fråga 4. Har ni nått målgruppen ” mycket berörda” i medborgardialogen. Ge exempel.
Fråga 5. Anser ni att medborgardialogen gett boråsarna möjlighet till ökat inflytande? På vilket sätt?
Fråga 6. Har handboken gett ett bra stöd, finns det något som saknas?
Fråga 7. Vilket stöd har nämnden fått av beredningsgruppen, ge exempel.
Övriga synpunkter, förbättringsförslag.
Enligt uppdrag Ingegerd Eriksson
Chef Kvalitet och utveckling Stadskansliet
Lena Hedberg, 033-35 58 60
BESLUT Sida 1 (2)
Datum
2016-03-08 Diarienummer
2016/SON0019
Sociala omsorgsnämnden
Värdighetsgarantier för Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin
Bakgrund
Enligt vård- och omsorgsprojektet ”Ett gott liv var dag” ska värdighetsgarantier införas som riktar sig till personer som får stöd inom funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin samt Arbetslivsförvaltningens dagliga verksamhet.
I delprojektet ”Kvalitet för brukare i funktionshinderverksamhet” lyftes
förbättringsområden för bemötande, kompetens, kontinuitet, individuellt anpassat stöd och uppföljning av den enskildes upplevelse av stöd och insatser.
Områden som i stort motsvarar innehållet i Äldreomsorgens värdighetsgarantier.
Att införa värdighetsgarantier för delprojektets målgrupp är ett sätt att på
övergripande nivå formulera löften till den enskilde och regler för verksamheten.
Underlaget till de framtagna värdighetsgarantierna kommer dels från vård- och omsorgsprojektet och dels från den medborgardialog som Sociala omsorgsnämnden genomförde under hösten 2015.
Förslag till införande av värdighetsgarantier
Värdighetsgarantierna bygger på de övergripande målen i Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Värdighetsgarantierna är löften riktade till den som har stöd och insatser.
Värdighetsgarantierna är också regler för vad verksamheten ska uppnå i bemötande, trygghet samt delaktighet och inflytande.
Värdighetsgarantierna gäller för hela verksamheten, från det att den enskilde ansöker om stöd och insatser, vid utredning och beslut och vid genomförande och
uppföljning av beviljade insatser.
Anpassning till ny nämndorganisation
Enligt Kommunfullmäktiges beslut införs centrala facknämnder från den 1 januari 2017, samtidigt avskaffas stadsdelsnämnderna. Enligt organisationsförslaget ska ansvaret för ”daglig verksamhet för funktionshindrade och socialpsykiatri” flyttas till Sociala omsorgsnämnden från Arbetslivsnämnden. Individ- och
familjeomsorgsinsatser för Vuxna flyttas till Individ- och familjeomsorgsnämnden från Sociala omsorgsnämnden.
2 (2)
I väntan på ny nämndorganisation föreslås att Sociala omsorgsnämnden fastställer värdighetsgarantier för Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin och att förvaltningen får i uppdrag att under 2017 anpassa värdighetsgarantierna för att gälla i nämndens nya verksamheter.
Privata utförare
Sociala omsorgsnämnden har efter upphandling överlåtit utförandet av boende och daglig verksamhet till privata utförare. I kommande upphandlingsunderlag för LOU (lagen om offentlig upphandling) och LOV (Lagen om valfrihetssystemet) bör tillämpning av Sociala omsorgsnämndens värdighetsgarantier finnas med som ett kvalitetskrav på utföraren.
Samråd med intresse- och brukarorganisationer
Förslag till värdighetsgarantier har presenterats för berörda intresse- och
brukarorganisationer vid samråd för Funktionshinderverksamheten den 9 februari och vid dialogmöte för Socialpsykiatrin den 3 mars. Genomgående har förslaget till värdighetsgarantier mottagits positivt.
Förslag till värdighetsgarantier
Bilaga 1 Folder, Värdighetsgarantier – Våra löften till dig
Bilaga 2 Regler, Värdighetsgarantier i Sociala omsorgsnämndens funktionshinderverksamhet och socialpsykiatri
Beslut
Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa värdighetsgarantier för
Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin och att dessa ska tillämpas från 2016-09-01 samt
att uppdra till förvaltningen att anpassa värdighetsgarantierna till förändringar som följer av ny nämndorganisation 2017.
SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN
Yvonne Persson Ordförande
Annika Andersson Förvaltningschef
Kommer att layoutas enligt mall för Borås Stads styrdokument
>> Regler
Värdighetsgarantier för funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin
Våra värdighetsgarantier är löften riktade till den som har kontakt med Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin.
Värdighetsgarantierna är också regler för vad verksamheterna ska uppnå i bemötande, trygghet samt delaktighet och inflytande.
Värdighetsgarantierna gäller för hela verksamheten, från det att den enskilde ansöker om stöd och insatser, vid utredning och beslut och vid genomförande och uppföljning av beviljade insatser.
Värdighetsgarantierna bygger på de övergripande målen i Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Verksamheterna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet samt verka för den enskildes delaktighet i samhällslivet och jämlika levnadsvillkor.
Värdighetsgarantierna berör tre områden; bemötande, trygghet, delaktighet och inflytande.
Bemötande Vi lovar att:
- vi bemöter alla som har kontakt med vår verksamhet med respekt och empati.
- vi är lyhörda för den enskildes behov Trygghet
Vi lovar att:
- vi har kunskap och kompetens för vårt arbete
- planering av personalbemanning ska bygga på så hög kontinuitet som möjligt - den enskilde ska få information om vem som arbetar i verksamheten
Delaktighet och inflytande
Vi lovar att:
- stöd och insatser, inklusive aktiviteter på fritiden, planeras tillsammans med den enskilde eller dess företrädare i genomförandeplanen
- vi är lyhörda och uppmärksamma på hur den enskilde vill ha sitt stöd och sina insatser - vi erbjuder samtal minst två gånger om året för att följa upp hur stödet fungerar
- de som har boende eller boendestöd erbjuds två stödpersoner i personalgruppen och ges möjlighet att påverka vilka som ska vara stödpersoner
Synpunkter
Vi ska ha kännedom om Borås Stads synpunktshantering och kunna ge den enskilde stöd i att framföra sina åsikter.
Om den enskilde tycker att verksamheten inte lever upp till värdighetsgarantierna kan kontakt tas med ansvarig chef eller Borås Stads synpunktshantering användas.
Bilder
Värdighetsgarantier – Våra löften till dig
Sociala omsorgsnämnden
Funktionshinderverksamheten Socialpsykiatrin
Bilder
Värdighetsgarantierna är våra löften till dig som är i kontakt med oss.
Värdighetsgarantierna säger hur vi ska vara mot dig, lovar att du ska känna trygghet och att du ska få vara med och bestämma.
Värdighetsgarantierna:
Bemötande
Vi lovar att möta dig med respekt och empati
Vi lovar att lyssna på vilka behov du tycker att du har
Trygghet
Vi lovar att vi har kunskap och kompetens för vårt arbete
Vi lovar att du så ofta som möjligt ska få träffa personal som du känner sedan tidigare Vi lovar att du får veta namnet på den personal som du träffar i verksamheten
Delaktighet och inflytande
Vi lovar att stödet planeras tillsammans med dig och att aktiviteter på fritiden finns med i planeringen
Vi lovar att vi i lyssnar på dig och vilket stöd du vill ha
Vi lovar att du minst två gånger om året erbjuds samtal där vi pratar om vad du tycker om stödet och vad som är viktigt för dig
Vi lovar att du som har boende eller boendestöd erbjuds två stödpersoner, och du har möjlighet att påverka vilka de ska vara
Synpunkter
Berätta gärna för oss om du tycker att vi inte lever upp till det vi lovar i värdighetsgarantierna.
Du kan ta kontakt med chefen för den verksamhet som du har synpunkter på.
Du kan också använda Borås Stads synpunktshantering. Den hittar du i vänstermenyn på Borås Stads hemsida: www.boras.se.
Du kan hitta mer information om värdighetsgarantierna på Borås Stads webbplats under Sociala omsorgsförvaltningen: länk till sidan med Sociala omsorgsförvaltningens värdighetsgarantier
Marita Magnusson, 033- 35 81 61
BESLUT Sida 1 (1)
Datum
2016-03-08 Diarienummer
2015/SON0131
Ändring av sammanträdesdatum för Sociala omsorgsnämnden
Sociala omsorgsnämndens sammanträdesdatum tisdagarna den 5 april, 3 maj och 14 juni föreslås ändras till tisdagen den 12 april, tisdagen den 17 maj och måndagen den 13 juni. Ändring av sammanträdesdatumen föreslås bland annat för att
månadsuppföljningarna ska bli klara till utskicket av nämndens handlingar.
Beslut
Sociala omsorgsnämnden beslutar att ändra sammanträdesdatumen i april, maj och juni till tisdagen den 12 april, tisdagen den 17 maj och måndagen den 13 juni.
SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN
Yvonne Persson Ordförande
Annika Andersson Förvaltningschef
Marita Magnusson, 033- 35 81 61
BESLUT Sida 1 (1)
Datum
2016-03-08 Diarienummer
2015/SON0131
Arvode för deltagande på nämndens budgetkonferens 11–12 april
Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-11-24, § 191, att budgetkonferens hålls den 11–12 april. Budgetkonferensen anordnas i konferensanläggningen Hjortviken i Hindås.
Konferensen är arvodesgrundad enligt § 9 b i ”Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda 2015–2018”, under förutsättning att Sociala
omsorgsnämnden fattar beslut om att arvode och förlorad arbetsinkomst ska betalas ut.
Beslut
Sociala omsorgsnämnden beslutar att godkänna utbetalning av arvode för deltagande på nämndens budgetkonferens den 11–12 april 2016 i enlighet med gällande
reglemente.
SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN
Yvonne Persson Ordförande
Annika Andersson Förvaltningschef
Sida 1 (2)
Anmälningsärenden 2016-03-08
5.1 Delegationsbeslut
Beslut om rätt att attestera beslutsattest för Rikard Isaksson Ansvarskod 308101
2015-12-17 Protokoll från Lokal samverkansgrupp Verkst. Dnr 2015/SON0124 2016-01-18 Protokoll från Förvaltningens samverkansgrupp Dnr 2016/SON0015 2016-01-21 Protokoll från Lokal samverkansgrupp Verkst. Dnr 2016/SON0025 2015-02-08 Protokoll från socialutskottet
2016-02-15 Utredning lex Sarah LSS Dnr 2015/SON0125 Förslag till beslut
Sociala omsorgsnämnden godkänner redovisningen och lägger delegationsbesluten till handlingarna.
5.2 Inkomna och avgivna skrivelser
Inkomna:2016-01-25 Mailkonversation med anhörig Dnr 2016/SON0001 2016-01-25 Meddelande från Inspektionen för vård och Dnr 7.3-2028/2016-2
omsorg (IVO) om att inte inleda tillsyn
2016-01-25 Verksamhetsberättelse 2015 från Primacura Dnr 2015/SON0158 Media
2016-01-26 Skrivelse från Kommunstyrelsen om taxa för Dnr 2015/KS0780 mat inom omsorgen för äldre och personer med
funktionsnedsättning 2016
2016-01-29 Verksamhetsberättelse 2015 från SHS Dnr 2015/SON0158 Omsorger AB, Kamgarns Aktivitetshus
2016-01-29 Beslut från IVO om att avsluta ärende om Dnr 2015/SON0142 särskild avgift enligt LSS
2016-02-01 Mailkonversation med anhörig (2 e-postmedd.) Dnr 2016/SON0001 2016-02-09 Skrivelse från Kommunstyrelsen om Dnr 2015/KS0077
nämndbudget 2016
2016-02-09 Skrivelse från Kommunstyrelsen om internpris Dnr 2015/KS0781 för hemtjänst, hemsjukvård, trygghetslarm och
matdistribution 2016
2016-02-09 Beslut från IVO om att avsluta ärende om Dnr 2015/SON0146 Särskild avgift enligt LSS
2016-02-11 Dom från Kammarrätten i Jönköping i Dnr 2015/SON0104 mål nr 177-16
2016-02-16 Skrivelse från Kommunstyrelsen om Dnr 2014/KS0405 Borås Stads ungdomspolitiska program
2016-02-17 Dom från Förvaltningsrätten i Jönköping Mål nr 1060-15 2016-02-17 Dom från Förvaltningsrätten i Jönköping Mål nr 3476-15
Sida 2 (2) Inkomna (forts):
2016-02-18 Meddelande från Inspektionen för vård och Dnr 2016/SON0020 omsorg (IVO) om att inte inleda tillsyn
2016-02-19 Protokollsutdrag från Kommunfullmäktige Dnr 2015/SON0115 2016-01-28, § 24, kartläggning av hemlöshet i
Borås 2015 (dnr 2015/KS0717)
2016-02-23 Protokollsutdrag från Kommunstyrelsen Dnr 2012/KS0233 2016-01-25, § 33, avtal som reglerar hälso- och
Sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland
Avgivna:
2016-02-16 Kartläggning inför Borås Stads kommande Dnr 2015/SON0160 handlingsplan för Jämställdhet 2016–2018
Förslag till beslut
Sociala omsorgsnämnden godkänner redovisningen och lägger skrivelserna till handlingarna.
