Ordinarie bolagsstämma hålles tisdagen den 31 mars 1987 klockan 14 00 på Huvudkontoret, Kungstrådgårdsgatan 8, Stockholm. För att åga rått att deltaga

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles tisdagen den 31 mars 1987 klockan 14 00 på Huvudkontoret, Kungstrådgårdsgatan 8, Stockholm. För att åga rått att deltaga

1 stämman skall aktieagare dels vara inföxd i den av Vårdepapperscentralen VPC AB (VPC) förda aktieboken senast fredagen den20mars 1987, dds anmäla sig till Jondiska Centralen, Skandmavis·

ka ~nsk.ilda Banken, Huvudkontoret, l 06 40 Stockho1m, eller per teleton 08-763 50 00 senast torsdagen den

26mars l Q87 kll3.00

Aktieågare som genom banks notanat- avdelning eller enskild fondhandlare

l~tit förvaltanegistrera ~ina aktier m.hte tör att få deltaga i stämman tillfalligt inregistrera aktiellld i eget namn hos VPC. Sådan omregistrenng måste vara verkställd senast fredagen den 20 mars 1987. Detta innebår att aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan håroro till ftltvaltaren

Utbetalning av utdelning

Stvrelsen föreslår som avstämningsdag fn~dagen den 3 april 1987. Utdelningen beräknas komma att utsånda'> av VPC fredagen den l O april 198 7.

Innehåll

l Några nyckeltal för s-E- Banksgruppen 2 Till aktieågarna

4 Föi"'ialtningsben:i.ttelse 16 S-E·Banksakttcn 17 Organisation

18 Enskilda F(mdkommission Dotterbolag

18 Enskilda Securitics, skandinaVIska Enskilda I.imited 20 Deutsch-Skandinavische Bank AG

21 skandinaviska Enskilda Banken Corporation 22 Skandina'\isk.a Enskilda Banken (Luxembourg) S.A.

23 Skandmaviska Enskilda Banken (South East Asia) Limited 24 Aktiv Placering AB

26 FinansSkandic AB

27 Svensk Fastighetc;;kredit AB 28 AB Arsenalen

AB Garnisonen 29 SEB-Fasugheter AB

Intres~ebolag

29 Kortgruppen Euro<ard-Köpkort AB 30 Scandinavian Bank Group pk 31 Redovu;ningsprinoper 32 Resultaträkningar 3 3 Balamråkningat

34 Noter till resultat- och balansräkningar 45 För:-.lag till vinstdisposlUon

RcvJ.Sionsbcråttelse 46 Ungtidc;oversikter

48 Resultat- och balansräkningar, dotterbolag 53 Banken') kontor i Svetige

54 Skandinaviska Emkilda Bankens ~tyxelse

och verkställande ledning 56 Rcvisarer

Drrektörer

58 Dotterbolag i Sverige

59 Rc·presentantkontor i utlandet Dotterbolag i utlandet

60 Intre'isebolag

- · ·- --- ---·-- - -- - - - -- - -- - - - - - - - - - - Definitioner

Plaa>mzgsmar!Jmal

Rantenetto 1 forhållande ull balan~rn~l~•tmng 1 dag1omedeltal.

Vznstnrvd ¹¹

R01el~eresultat 1 torhållande tdl genoru'>llJtthg b<tiansom.Jutrung t koncem~n.

Gmmr.~>mttlt9 balam:mr~lutnmg r {:nm••mm'l Gffiomsmttlig balansomslutmng for koncernen mJn~kad med genom~nitd1g b.~lamomslutnmg for banken mt'd ttllagg for banken~ dag~medcltal

Ran.tabt/ltet ,jt._..,- skatt'~

Rorel~ere~ultat dter schablon~l<-.att (50 procent) ¹

±mhiillande ull JU~erat eget Jr..apJtal.

l) Enltgt Svemka .San kf oreninge n.

forekommande stfteruppgifter mom p~rente-;

;,w.er 198 5, om m te annat sa fr.>. ProLentt'O'.l av~een­

de S-E-Banksgruppem, bankens och dc<.~ dotter- och mtressel.>olags torelse ru baserad<: på tckl' avrundat !>!Uerundedag.

Just(rat rpet kaprtai"

B~k<Ittat c-get kapital enhgt mgåendc balam mtmkat nu·d under året utbetald utdelnmg med ullagg for eventuell nyem·~~Ion ~amt 50 procent av ingående balans a'\' samthga VJtdereg!enng~kon­

ton (se not l l till resultat- och bd.lansrakmngarna, punkt A, B och CI'

Kon~ol:dmn~_qrl!d

Eget kapital, o"ervarde i obhgalloner samt -.ard~reglermgskonton for u.tlänmg och valutor ¹ forhållande till balamom~lutmngen med tillagg for over.tarde 1 obbganoner

Soluht<i

F(!et kapHalt fothållande till balanwm~lummgen med illlagg !or o\ervarde ¹ obllgatJont.'f

..., ...,. V'!l!•B•• .. - - - -

SEK.. wenska kronor, an\'ands 1 VI.~r.a u::;p-;tall·

rungar. MilJon forkorta; M Mu]oneJ k1onor ~knv~

dock Mkr.

S-E-Banksgruppen 1986

c===========;:==~~

Några nyckeltal för S-E-Banksgruppen

1982 1983 1984 1985 ¹⁹⁸⁶

Rörelseresultat, Mkr ll67 2252 2194 2240 4187

Balansomslutning, Mkr 139 905 162 826 182105 175013 191053

Vinstnivå, % 0.97 1.61 1.37 1.32

Räntabilitet efter skatt, % 13.7 21.8 18.4 16.9

Vinst per aktie, kr 5.38 8.78 8.36 9.01

Konsolideringsgrad, % 5.0 5.9 5.5 6.3

Föreslagen utdelning

Styrelsen föreslär att utdelningen till aktieägarna höjs med 77 Mkr till474 Mkr och utbetalas med

3.60 kr per A-aktie 5 .l O kr per B-aktie

Fakta om s-E-Banksaktien finns på sidan 16.

Viktiga inslag i 1986 års verksamhet

s-E-Bankgruppens resultat blev det i särklass bästa hittills.

Detta förklaras främst av sjunkande räntor, betydande vinster vid obligationsförsäljningar och en stark ökning av intäkterna från

värdepappersrörelsen.

*

Vinstandelssystemet gav maximal utdelning, 95 Mkr.

För dessa medel köps s-E-Banksaktier som de anställda kan disponera fritt efter fem år.

skattebelastningen på S-E-Banksgruppen blev hög, l 265 Mkr, *

varav 654 Mkr går tilllöntagarfonderna i form av vinstdelningsskatt.

2.45 27.7 14.88 7.4

Till detta kommer 464 Mkr i engångsskatt för bankens pensionsstiftelser.

styrelsen föreslår bolagsstämman att banken bildar en egen stiftelse *

för att stödja vetenskaplig ekonomisk och teknisk forskning och att till denna görs en engångsavsättning på 180 Mkr.

Organisatoriskt genomfördes framtidsinriktade förändringar som bl a avsåg *

fördelning av ansvaret inom verkställande ledningen för olika

marknadssegment och funktioner. Den inhemska och internationella

Till aktieägarna

2

1986 blev ett framgångsrikt år för S-E-Banksgruppen. Vi lyckades i det närmaste fördubbla rörelseresultatet och kan glädja oss åt det i särklass bästa resultatet i bankens historia.

Utvecklingen under 1986 måste emellertid ses i ett längre perspektiv på grund av de stora svängningarna i lön- samheten på bankens obligationsport- följ. Från mitten av 1985 till slutet av 1986 sjönk räntenivån avsevärt och marginalen mellan fastränteplaceringar och inlåning förbättrades markant.

Samtidigt ökade marknadsvärdet på ponföljen och vi kunde därmed sälja delar av innehavet med betydande vinst.

Den lägre räntenivån 1986 gav en så bra lönsamhet på obligationsportföljen

att banken blev kompenserad för de förluster som denna medfört under flera tidigare år. Ändå har obligationsinneha- vet över en tioårsperiod i stort sett varit en nollaffär för banken. Detta är an- märkningsvärt med tanke på att portföl- jen under perioden svarat för cirka en fjärdedel av balansomslutningen.

Det vore dock inte rättvisande att enbart peka på obligationsportföljen när det gäller att bedöma 1986 års resultat.

överlag var utvecklingen mycket god både i banken och i dotterbolagen. Jag känner ett stort behov av att på styrel- sens vägnar tacka alla medarbetare i bankgruppen. De yttre förutsättningarna för att driva bankrörelse var goda - och _ de togs väl till vara.

Nya marknadsförutsättningar Verksamhetsåret präglades i hög grad av de senaste årens långtgående avregle- ringar på kreditmarknaden. Kreditex- pansionen under 1986 speglade den nya friheten för bankerna att på marknads- mässiga villkor konkurrera om utlåning.

Därmed kunde bankerna i stor orofatt- ning ta tillbaka krediter som tidigare förmedlats utanför deras balansräk- ningar eller lämnats av andra kredit- givare.

Det senaste steget i avregleringen - slopandet av placeringsplikten för för- säkringsbolagen och AP-fonden och därmed systemet med prioriterade obligationer- innebär att alla obligatio- ner i fortsättningen ges ut till marknad~

mässiga villkor. Det finns inte längre några formella hinder för en fungerande obligationsmarknad i Sverige.

För bankens del förändras nu situatio- nen. Vi har kvar ett betydande belopp il -- långa bostadsobligationer som påtvinga-- · des oss genom de tidigare regleringarna och som det inte finns någon marknad för. Därutöver kan vi emellertid på affärsmässiga grunder med utgångs- punkt från vår uppfattning om den framtida ränteutvecklingen avgöra hur stor vår obligationsportfölj skall vara.

I vissa lägen kan det vara lönsamt att placera i obligationer, men numera är det vi själva som avgör om och när vi skall göra sådana placeringar.

Ändrad riskbUd

Den ökade friheten på bankmarknaden

är på alla sätt välkommen. De grundläg-

gande förutsättningarna finns nu för

bankerna att placera sina tillgångar så att

de ger största möjliga avkastning. En

förskjutning i riktning mot en större

andel utlåning och en mindre obliga- tionsportfölj innebär dessutom mins- kade ränterisker. Samtidigt måste man dock komma ihåg att obligationer i regel inte medför någon kreditrisk. En ökad satsning på krediter höjer på sikt lönsam- h eten men kräver samtidigt en starkare kapitalbas.

En annan faktor som verkar i samma riktning är tendensen att de mest kredit- värdiga kundföretagen i minskad om- -sfpttning lånar i banken och i stället söker

_.~ig direkt till marknaden för många av sina finansieringsbehov. Detta ställer ökade krav på våra kreditgivare så att kvaliteten på bankens kreditportfölj kan _upprätthållas.

l

- Stark kapitalbas ger ökad frihet För att s-E-Banksgruppen skall kunna dra full nytta av de ökade affärsmöjlighe- ter som avregleringarna medför beslöt under hösten en extra bolagsstämma att göra en nyemission för att förstärka bankens eget kapital. Tillskottet ger handlingsfrihet för en fortsatt expansion av rörelsen både i Sverige och utom- lands. Motiven för nyemissionen redo vi- sades i det prospekt som tillställdes aktieägarna under hösten 1986 och utvecklas närmare på annan plats i årsredovisningen.

En god konsolidering är även ur andra synvinklar väsentlig. Långfristig upplå- ning på de internationella kapitalmark- - uadema kommer i framtiden att få ökad

..\etydelse för bankgruppens finansiering.

För att kunna erhålla sådan tilllägsta möjliga kostnad ansökte banken under året om s k rating och erhöll högsta betyg. I ett sådant sammanhang spelar .. ,<;apitalbasen och den finansiella styrkan

l banken och gruppen en avgörande roll vid sidan av resultatutvecklingen.

Investeringar i ny teknik

Den nya marknadssituationen innebär ett hårdare konkurrensklimat och ställer delvis nya krav på oss i banken. Vi har under 1986 mött denna utmaning genom att börja förändra organisationen så att den blir mera affärs- och konkur- rensinriktad.

Under 1986 bötjade ett helt nytt

enheten för den svenska och utländska penningmarknaden har vi installerat toppmodern kommunikationsutrust- ning. På detta sätt kan vi bättre utnyttja de affärsmöjligheter som ändrade mark- nadsförutsättningar ger. Jag är säker på att många av våra kunder redan märkt eller kommer att märka den serviceför- bättring som dessa båda investeringar möjliggör.

Framtiden- en utmaning S-E-Banksaktien har under bankens femtonåriga tillvaro varit en god investe- ring, och jag är övertygad om att detta förhållande kommer att bestå. Rörelse- resultatet för 1986- och särskilt ök- ningen järnfört med 1985 -ger dock anledning att erinra om den gamla sanningen att inga träd tillåts växa upp i himlen. Även om vi fått möjligheter att hantera vår obligationsportfölj på ett affärsmässigt sätt kan vi inte räkna med att den kommer att påverka resultatet lika positivt under 1987.

De ändrade yttre förutsättningarna och vår anpassning till dessa utgör e m el- lertid en god grund för vår långsiktiga strategi. Denna innebär att vi skall bredda vår verksarnhetsbas, både geo- grafiskt och kommersiellt. Vår utmaning är att vidga den traditionella bankverk- samheten och utveckla gruppen i rikt- ning mot en multinationell bankkon- cern med ett rikt och mångfasetterat utbud av finansiella tjänster. Därigenom kan vi inte bara bevara utan även för- stärka vår ställning som den ledande bankgruppen i Norden.

Stockholm i februari 1987

Curt G Olsson

Förvaltningsberättelse s-E-Banksgruppen

1986 ett ovanligt gynnsamt bankår

s-E-Banksgruppen uppnådde 1986 ett rörelseresultat på 4 187 Mkr. Bakom det goda resultatet låg en rad gynnsamma yttre faktorer, främst lägre räntor och frihet från kreditrestriktioner. Både banken och dotterbolagen gavs ut- rymme för offensiva och framgångsrika satsningar på nya intressanta kundgrup- per och tjänster. Det blev också möjligt att öka marknadsandelar, ändra struktu- ren i balansräkningen, minska ränte- känsligheten och därmed svängningarna i resultat et framöver samt styra gruppens verksamhet utifrån mera renodlade lönsamhetskrav.

Konjunkturen dämpad trots goda förutsättningar

Det ekonomiska klimatet i västvärlden kännetecknades 1986 av goda tillväxt- förutsättningar i form av en nära 70-pro- centig nedgång i oljepriset under årets första sju månader och en inflationstakt som blev den lägsta på över 20 år. Trots detta blev den ekonomiska tillväxten i

·indu striländerna relativt låg, en drygt tvåprocenlig BNP-ökning för DECD-län- derna sammantagna.

I Sverige stannade tillväxten under 2 procent. Den prtvata konsumtionen utgjorde det mest expansiva inslaget i konjunkturbilden, medan investertngar- na ökade obetydligt.

På de finansiella marknaderna utom- lands och i Sverige var aktiviteten i

allmänhet hög.

Inflationstakt

Procentuell1 2-månadersförändring i KPI

%

9 8 7 6

5

_ 4 - _ _ __ _ _ _:. \\-\-~-

, _________ _: v=- -- ^sve~ig•

3

=- ² - -- -- - - -- - -- - OECD

1984 1985 1986

Källa:SCB

4

Sjunkande räntor under större delen av året ...

En viktig förklaring till den positiva resultatutvecklingen i s-E-Banksgrup- pen 1986 var en betydligt lägre räntenivå än 1985, både i omvärlden och i Sverige.

Det kraftiga oljeprisfallet och den ned- pressning av inflationstakt och infla- tionsförväntningar som detta medförde bidrog till att räntorna i västvärlden sjönk under större delen av året. I före- ning med en betydande nedgång i dollar- kursen förbättrade detta avsevärt Sveri- ges bytesbalans. Den svängde från ett underskott på mer än 10 miljarder 1985 till ett överskott på 8-9 miljarder 1986.

Därmed ökade handlingsfriheten i räntepolitiken och det var inte längre nödvändigt att hålla en avsevärt högre räntenivå än omvärlden för att upp- muntra kapitalimport.

Under första halvåret var inflödet av valuta till Sverige betydande, men där- efter gick valutaströmmen mestadels i andra riktningen med tilltagande utflöde mot slutet av året. Ovissheten om den framtida ränteutvecklingen ökade och marknadsräntorna pressades upp av en allmän osäkerhet om den ekonomiska politiken 1987.

. ·.: . vidgar placeringsmarginalen ...

Aven om vissa penningmarknadsräntor vid årets slut hade stigit med mer än en procentenhet jämfört med höstens bottenläge blev facit för hela 1986 att räntenivån på penningmarknaden i genomsnitt låg drygt 4 procentenheter lägre än 1985. Diskontot sänktes fyra

Räntesatser på euromarknaden 30 dagars bindningstid

10 /'\

1984 1985

Källa: Riksb1:mken

GBP

1986

gånger under året, från l 0.5 procent till 7.5 procent. Råntenedgången var i hög grad positiv för s-E-Bankens resultat, som är mycket räntekänsligt. Orsaken är det stora obligationsinnehav som på- tvingades banken under den långa tid som likviditetskravet var i kraft. Efter- som finansieringskostnaderna för den fastförräntade obligationsportföljen är rörliga, påverkar sjunkande räntor resultatet positivt.

Ett stort steg i riktning mot minskad räntekänslighet togs under året genom att bankens genomsnittliga innehav av fasträntepapper reducerades med lO miljarder kronor. Försäljningarna gjor- des dessutom med betydande vinster.

Räntekänsligheten minskar också genom att möjligheterna att skaffa matchande finansiering och göra ter- minsaffärer har förbättrats.

... och stimulerar värdepappers- marknaderna

De sjunkande räntorna hemma och utomlands hade även i andra avseenden gynnsamma effekter på s-E-Banksgrup- pens verksamhet. Den starka uppgången på världens aktiebörser 1986 var till stor del en följd av det sjunkande ränteläget och den goda tillgången på krediter. På stockholmsbörsen ökade omsättningen med 70 procent och kursnivån steg med 51 procent. Banken ökade sina mark- nadsandelar och befäste ytterligare sin starka ställning på aktiemarknaden.

Expansionen på värdepappersmark- naderna tog sig också uttryck i en snabbt l

växande handel med nya instrument.

Räntesatser på den inhemska marknaden

15

10

_5 _ __ _ _ __ _ _ _

Statssl<uld- växJar 30dagar

SlaiS- obligationer Sår

----1. --:-::-:::-.,--_L.--c~----'--

1984 1985 1986

Den svenska marknaden för optioner har på kort tid blivit en av de största i världen. Handeln med köpoptioner i aktier, som kom igång i juni 1985, ut- vecklades mycket snabbt 1986. Under våren startades handel i ränteoptioner, dvs köp- och säljoptioner med statsobli- gationer som underliggande värdepap- per. Mot slutet av året introducerades även indexoption er, dvs köp- och säljap- tioner baserade på ett index av de 30 mest omsatta aktierna. Terminshandeln -;,olika värdepapper utvecklades ytterli- _,.gare och s k ränteswappar blev ett allt

vanligare instrument på den svenska marknaden. På alla dessa delmarknader spelar s-E-Banksgruppen en aktiv och i _många fallledande roll.

)

_/stor nedgång i dollarkursen Det mest framträdande inslaget på valutamarknaden 1986 var dollarns kraftiga nedgång jämfört med andra ledande valutor. I förhållande till den svenska kronan gick dollarn ned med drygt l O procent. Genom dollarns vikt i riksbankens valutakorg kom kronan att delvis följa med nedåt gentemot såväl yenen som D-marken och andra väst- europeiska valutor. Kursen på yenen och D-marken steg sålunda med runt l3 procent. Växelkursernas utveckling hade dänned en positiv effekt på den svenska industrins konkurrenskraft i förhållande till japanska och västtyska företag, medan den försvagades gent-

.~ ~mot amerikanska.

_ l Kursutvecklingen och den tidvis stora osäkerheten på valutamarknaderna

Valutaflödet

Ack u m u l e rat flöde från börJan av året

10

1986 5

19'35

o

medförde bl a en ökad omsättning i s-E-Banksgruppens valutahandel.

Internationellliberaliseringsvåg ...

De flesta finansiella marknader i världen genomgår sedan några år tillbaka en omfattande liberaliseringsprocess. Bak- grunden till denna utveckling är de marknadsförändringar som drivits fram av de stora svängningarna i inflations- takt, räntor och valutakurser sedan mitten av 70-talet. Svårigheten att bedöma den framtida utvecklingen har hos låntagare och placerare skapat behov av nya instrument för ränte- och riskgardering. En rikhaltig flora av så- dana instrument har vuxit fram och en mängd nya marknadsaktörer har till- kommit. Det regelverk som tidigare omgärdat de finansiella marknaderna har varit illa anpassat till den pågående utvecklingen och har gradvis ändrats.

Nya typer av marknader, t ex för optio- ner och OTC-aktier, har möjliggjorts genom regeländringar, och kapitalrörel- ser över gränserna har underlättats i många länder.

... som nått även den svenska kreditmarknaden ...

Även i Sverige har de finansiella mark - naderna gradvis avreglerats, vilket är en naturlig följd av den internationella utvecklingen och Sveriges beroende av omvärlden. Viktiga steg i denna process har varit slopandet av likviditetskraven för bankerna hösten 1983, frisläppandet av bankernas utlåningsräntor våren

1985, borttagandet av utlåningstaken

Valutakurser Index december1983=100

1~

120 ^JPY

11;)

för banker, bostadsinstitut och finansbo- lag i november 1985 och slopandet av placeringsplikten för AP-fonden och försäkringsbolagen fr o m december 1986. Den sistnämnda åtgärden innebär att systemet med s k prioriterade obliga- tioner har avskaffats och att alla nya obligationer emitteras till marknadsmäs- sig ränta.

Avregleringarna innebar att bankerna under 1986 var fria från praktiskt taget all pris- och volymkontroll; undantaget utgjorde kassakravet som i januari 1986 höjdes från l till3 procent av inlåningen.

Parallellt med att restriktioner avskaf- fats h ar penningpolitiken u tvecklats mot en allt högre grad av marknadsmässig- het. Exempel på detta är riksbankens marknadsoperationer och s k repor (återköpsavtal) för att styra ränteutveck- lingen, en bättre fungerande dagslåne- marknad och en minskad betydelse av administrativt satta räntor, bl a diskon- tot.

... och i någon mån valutamark- naden

Ä ven valutaregleringen har börjat libe- raliseras, men alltjämt kvarstår åtskilliga hinder för fria kapitalrörelser över grän- serna. En viktig lättnad genomfördes i juni 1986 när riksbanken slopade kravet på att svenska företags direktinveste- ringar i utlandet skulle finansieras genom lån i utländsk valuta. Vidare har företagens möjligheter att förtidsinlösa mindre lån i utländsk valuta förbättrats och kravet på genomsnittlig löptid för nya valutalån sänkts från två till ett år.

Penningmarknaden i Sverige Utestående belopp

Miljarder ~ron or

200 Marknadsbevis,

företags- oc h - - - kommuncerUfikat

150

100 statsskuldväxlar

S-E-Banksgruppen

Reglerna för bankernas och kunder- nas terminshandel i valutor har också liberaliserats. Bland annat har bankerna fått möjlighet att kursgardera köp av valutor på termin genom att låna mot- svarande belopp avista. Detta har skett genom att begränsningen för bankernas avistapositioner har tagits bort. För bankerna är detta mycket betydelsefullt, eftersom det ger dem möjlighet att utomlands finansiera tillgångar i svenska kronor utan valutarisk Det innebär också att den svenska kreditmarknaden blir än mer integrerad med den interna- tionella.

Företagens möjligheter att handla med valutaoptioner via svensk valuta- bank har också förbättrats och reglerna har samordnats med dem som gäller för terminsaffärer.

Fortsatt ,,värdepapperiseringn av lånemarknaderna

Jämsides med den omfattande avregle- ringsprocessen har de utländska kredit- marknaderna under senare år utvecklats mot en allt högre grad av » värdepappen- sering)), dvs bankkrediter har i växande omfattning ersatts av överlåtbara låne- instrument emitterade direkt på mark- naden. Upplåning mot kort- och långfris- tiga skuldebrev i olika former- s k euronotes, euro-commercial paper, floating rate notes, obligationer m m- har expanderat starkt på bekosmad av syndikerade bankkrediter, som för några år sedan var den dominerande låneformen på den internationella kreditmarknaden.

Utlåning från olika kreditinstitut

N ettoutlån i ng i svenska kronor"!

Milj1:uder kronor

2Q__ _ _

Banker

60 50

l

1 8ostadslns1itut l

40 ! H~"l

-'-"--- 1 ⁱ

30

l ~ ^l F1nansbolag 20 ;· f.---, l

l l ^l .l l .

~~-: ^l 'i

~:_tj_~r-'~! lLI_dJ :

84,85,86 84,85,86 84,85-::c,86:!---

I Sverige har utvecklingen varit likar- tad. Tillräckligt stora och kreditvärdiga företag, kommuner, finansbolag m fl har i ökad utsträckning vänt sig direkt till marknaden och finansierat sig genom att emittera t ex certifikat och marknads- bevis. Särskilt under perioder då pen- ningmarknadsräntorna varit förmånliga jälllfört med diskontobundna krediter- såsom tidvis var fallet under 1986- har denna tendens varit påtaglig.

För bankerna innebär denna utveck- ling att deras roll delvis förändras. I stället för att vara direkta kreditgivare fungerar de allt mer som emissionsinsti- tut, förmedlare och s k market makers, dvs ansvariga för att köp- och säljkurser ställs på värdepapperet i fråga. s-E-Ban- ken har en ledande position som den största emissionsbanken och handlaren på marknaden. Av näringslivets obliga- tionsemissioner har banken under senare år haft en marknadsandel på cirka 40 procent och denna andel för- svarades väll986.

När det gäller certifikatprogram för företag, kommuner, bostadsinstitut m fl ökade under 1986 den beviljade lånera- men för certifikat med totalt 36 miljar- der. Banken deltog i cirka 70 procent av antalet program. sedan certifikaten introducerades 1983 har banken deltagit i cirka 60 procent av programmen me- dan marknadsandelen av utnyttjat belopp utgör drygt 30 procent.

Under början av 1987 öppnade Vietory Rotel i Gamla Stan i Stockholm. Hotellet som är byggt på resterna av den gamla stadsmuren och befdstningen Lejontomet, har finansierats av S-E-Banken.

'IExkl byggnadskrediter resp. krediter till objekt med statliga lån.

Källa: Riksbanken

6

Avregleringen har skärpt konkur- rensklimatet

För de svenska bankerna har liberalise- ringen av kreditmarknaden och lättna- derna i valutaregleringen stor betydelse för möjligheten att fungera effektivt i den allt hårdare internationella konkur- rensen. Under de långvariga kredit- restriktionerna gick marknadsandelar successivt förlorade till andra finansiella företag som helt eller delvis var fria från regleringar. I och med att pris- och volymregleringen av utlåningen nu är borta kan bankerna gradvis börja återta marknadsandelar.

Den ökade friheten på marknaden har emellertid också inneburit en påtag- lig skärpning av det inhemska konkur- rensklimatet, vilket lett till pressade räntemarginaler och ökande risker.

Förutom att konkurrensen mellan de svenska bankerna har skärpts betydligt ökar den från många andra h åll:

• Sedan Sverige öppnade gränserna för utländska banker i början av 1986 har tolv internationella banker etablerat sig med dotterbolag på den svenska mark- naden. Hittills har dessa främst inriktat sig på företagssektorn, bl a inom valuta- handel, penningmarknad och be tal- ningsförmedling.

• Den pågående )>värdepapperisering- en)) sker i konkurrens med andra finan- siella företag och ger förhållandevis små provisionsintäkter jämfört med ränte- marginalerna vid traditionell in- och utlåning.

• De flesta större företag har idag kvali\ _

ficerade finansförvaltningar, som arbetar

aktivt på de finansiella marknaderna.

Några av de största börsnoterade in- dustriföretagen har t o m egna bolag som sysslar med banknära verksam- heter.

• Bostadsfinansieringsinstituten har expanderat sin kreditgivning kraftigt sedan utlåningstaket slopades och har sedan prioriteringssystemet avskaffades också gått in på nya finansieringsornrå- den.

• Finansbolagen, åtminstone de större -företagen, har fortsatt att öka sin kredit-

~ki.vning- trots hårdare konkurrens från bankerna sedan utlåningsregleringen slopades i slutet av 1985.

S-E-Banksgruppens anpass- ning till förändrade omvärlds- villkor

Avregleringen av kreditmarknaden innebär ökad frihet för s-E-Banksgrup- pen att utforma och styra verksamheten utifrån kundernas behov och enligt affärsmässiga överväganden. För att bättre kunna utnyttja denna frihet företogs under året en rad organisato- riska förändringar inom gruppen.

Funktionell ansvarsfördelning inomVL

Som ett komplement till verkställande ledningens (VL) geografiska ansvarsför- delning infördes under hösten ett funk- tionellt ansvar för fem olika huvudmark- nader- stora företag, mindre och medel- stora företag, privatpersoner, offentlig sektor samt valuta- och finansfrågor. V ar och en av YL-ledamöterna skall svara för utformningen av strategin och för lön- samheten på respektive marknad. Bak- grunden till denna uppdelning är att olika kundgrupper har olika behov av finansiella tjänster. Därför krävs det inom produktutveckling, marknads- föring etc en allt högre grad av fokuse- ring på de olika gruppemas spedfika behov.

Det intemationella nätet Gränserna mellan de nationella och internationella penning- och kapital- marknaderna suddas ut och marknader- na blir alltmer globala. s-E-Banksgrup- pen har på grund av sin kundstruktur tidigt haft en internationell inriktning.

Utöver en stark utiandsrörelse i hemma- organisationen har strategin varit att ha dotterbanker i viktiga finanscentra - London, New York, Singapore, Frank- furt am Main och Luxemburg- med stort kundunderlag för sverigerelaterade affärer.

Nätverkstanken- enligt vilken moderbanken och de utländska dotter- bankerna i allt högre grad ses som en samverkande finansiell grupp- har fått ökad vikt. En ökad internationalisering av bl a Aktiv Placerings och FinansSkan- dies verksamheter ligger också i linje med denna strategi. På en rad platser runt om i världen har banken dessutom representantkontor. Genom delägarska- pet i Scandinavian Bank Group plc i London omfattar nätverket också bl a Geneve, Ziirich, Milano, Los Angeles, Bahrain, Hongkong och Sydney.

Genom en ändring i banklagen har det fr o m 1987 blivit möjligt för svenska banker att öppna filialer utomlands. För att effektivare kunna utföra gruppens dollarclearing, utnyttja moderbankens kapitalbas för kreditgivning på den amerikanska marknaden och utöka gruppens upplåningskällor h ar S-E-Ban- ken ansökt om att få öppna filial i New York som ett komplement till dotterban- ken där. Banken avser vidare att med berörda myndigheter ta upp frågan om att etablera en filial i London.

Vid halvårsskiftet förvärvade S-E- Banken de återstående 30 procenten av aktierna i Enskilda Securities, London.

Dessa aktier ägdes tidigare av ledande befattningshavare i bolaget. Enskilda

Bohlin Realo gi i forskarbyn IDEO N, Lund, sysslar me d utveckling, utbildning oc h uppdragsmätningar inom reologi, dvs läran om materiens flytegen skaper.

s- E-Banken har bidragit me d startkapital

oc h bank garanti fo" r bolagets dotterbolag i

England.

S-E-Banksgruppen

seeurities är därmed ett helägt dotterbo- lag till $-E-Banken.

Som ett led i Scandinavian Banking Partners-samarbetet förvärvade s-E- Banken under 1986 4.5 procent av aktierna i den danska Privatbanken A/S.

Banken innehar sedan tidigare 3.2 procent av aktierna i Union Bank of Finland och 5.9 procent av aktierna i norska Bergen Bank A/S. I Union Bank of Finland pågick vid årsskiftet 1986/87 en nyemission där banken tecknat sin andel. Ukviden uppgår till cirka 30 Mkr.

Under 1986 har s-E-Banken sålt sitt femprocentiga innehav i den amerikans- ka investmentbanken Dillon, Read &

Co. Inc. i New York. Kontakten bibehålls dock i form av ett nystartat bolag som ägs gemensamt av Dillon Read och Enskilda Securities. Bolaget skall ägna sig åt företagsöverlåtelser och fusioner mellan amerikanska och europeiska företag.

Under 1986 minskade s-E-Bankens andel i Scandinavian Bank Group plc

(SBG) från 45.7 till 33.0 procent i sam- band med att Privatbanken gick in som ny delägare. SBG, som hittills haft sitt aktiekapital i pund, har som första bank i Storbritannien ansökt om att få om- vandla aktiekapitalet till att innefatta olika valutaslag. Ansökan har beviljats genom ett uppmärksammat domstols- utslag i London. Sammansättningen av de fyra valutor som vålts motsvarar tillgångamas fördelning på valutor. För att öka aktiekapitalet och ge SBG större expansionsmöjligheter planeras en nyemission och i samband därmed en introduktion på londonbörsen. S-E- Ban-

8

Sea Glasbruk, som tillverkar hushålls- och prydnadsglas, är sedan många år kund i S-E-Banken. Under 1986 medver-

kade banken i farhandlingar som under slutet av året ledde till att Sea blev helägt dotterbolag till Orrefors Glasbruk.

Sutec, Scandinavian Underwafer Techno- logy i Linköping, tillverkar obemannade

undervattensfarkoster och annan marin hiigteknologisk utrustning. S-E-Banken bistår företaget med bl a exportfinansie-

ring.

k ens andel av aktiekapitalet kommer därefter att uppgå tilll4 procent.

S-E- Banken kornmer att i Luxemburg etablera ett s k captive-bolag, som skall svara för återförsäkring av gruppens egna ansvarsförsäkringar. Syftet med detta är att via den internationella mark- naden komma i åtnjutande av ett bättre försäkringsskydd, samtidigt som grup- pens ansvarsförsäkringar samordnas.

Valuta- och finansrörelsen integrerad

Som första svenska bank samordnade S-E-Banken under 1986 den inhemska penning- och kapitalmarknadsfunktio- nen med valutahandeln och den ut- ländska finansrörelsen. Genom samord- ningen får banken större möjligheter att för såväl kundernas som för egen del utnyttja olika finansieringsalternativ i Sverige och utomlands. Den nya organi- sationen gör det också lättare att bevaka bankens risktagande inom valuta- och ränteområdet.

Ä ven bankens dominerande ställning inom valutahandeln stärks av att denna integreras med den inhemska penning- marknadsrörelsen. S-E-Banken är sedan många år världsledande vad gäller han- del med svenska kronor. I tidskriften Euromoney rankades banken 1986 för femte året i rad som en av världens tjugo ledande valutahandlare.

SEB Data självständig enhet i banken

Från och med 1987 utgör datafunktio- nen en självständig resultatenhet i ban- ken, SEB Data, med ansvar för utveck-

ting och underhåll av datasystem samt datadrift. Verksamheten skall bedrivas i marknadsmässiga former och med lönsamhetskrav. Mellan SEB Data o.ch övriga enheter i banken skall råda ett klart leverantörs/kundförhållande med uttalad ansvarsfördelning. SEB Data har en egen styrelse med representanter från enheten och banken i övrigt.

Terminalsatsningen

Den snabba produkt- och volymutveck- lingen på bankmarknaden under senare år hade inte varit möjlig utan dataresur- ser. Utnyttjandet av datateknik möjlig- gör inte bara vidareutveckling av tradi- tionella banktjänster, såsom utlandsbe- talningar och aktieaffärer, utan även helt nya tjänster och produkter, t ex inom cash management-området och finansrörelsen.

Datautvecklingen omfattar dels nya system, dels utbyggnad av terminalnätet.

För att uppnå bästa möjliga resultat härav måste utveckling och utnyttjande av system, bildskärmsterminaler och persondatorer ske i samverkan. En viktig faktor härvidlag är möjligheten att arbeta i realtid, dvs med omedelbar behandling i datorn av transaktioner, frågor mm.

Terminalerna har radikalt förändrat bankarbeteL Det som tidigare endast kunde utföras av centrala avdelningar kan nu skötas av det lokala bankkonto- ret. Hanteringen av ärenden har blivit snabbare, tunga rutiner har rationalise- rats och pappersflödet har minskat.

Oavsett var terminalen är placerad kan

centrala system och databaser nås,

Nya satsningar på privatmarknaden

• Under hösten introducerades ban- kens Aktieägardepå som är kostnadsfri för aktier i S-E-Banken. Den nya tjäns- ten innebär att banken sköter hela bevakningen och hanteringen vid emis- sioner, leveranser och likvider samt ger löpande information om allt som händer med kundens S-E-Banksaktier. Vid årsskiftet hade 20 000 Aktieägardepåer öppnats.

li'- .• För att ytterligare sprida Aktieägar-

'L · kontot. som infördes 1984, förbättrades under hösten villkoren på detta. För- utom ett lägsta saldo på 5 000 kronor krävs nu endast l 00 s-E-Banksaktier för att erhålla maximal ränta. Antalet kon- ton ökade under 1986 med närmare 60 procent till ca 60 000, samtidigt som saldot ökade med 1.8 miljarder kronor till3.7 miljarder.

samtidigt som närheten till kunden bibehålls.

För kunden innebär denna utveckling bättre service och högre produktkvalitet.

Kontor och avdelningar har direkt tillgång till aktuell information om räntor, valuta- och börskurser samt kalkyl- och analyshjälpmedel för affärs- diskussioner inom olika områden, t ex privatekonomisk rådgivning. På företa- gen kan man via bankens kundtermina- ler- SEBRA eller SEBVISION- från arbetsplatsen nå all väsentlig finansiell

• En omfattande satsning gjordes på Vinnarkontot som har ersatt det tidigare Vinstsparkontot. Förutom att ränta utgår på kontot deltar kunden varje månad i tre olika lotterier, där högsta vinsten är l Mkr. Antalet Vinnarkonton i banken var vid årets slut 237 000 jämfört med 149 000 Vinstsparkonton ett år tidigare.

o Banken har inlett en översyn av principerna för avgifterna på privat- marknadstjänster. Under hösten resulte- rade detta i att avgiften för automatisk debitering avlåneomsättning slopades liksom uttagsavgifterna på Privatkonto.

Dessutom lanserade banken ett paket av privatmarknadstjänster till reducerat pris, SEB Plus.

~ Banken fortsatte sin satsning på privatekonomisk rådgivning avseende värdepappersaffärer, beskattning, för- säkringsfrågor, boendekalkyler m m, bl a genom omfattande utbildning i

information, utföra betalningar, erhålla kontoinformation m m.

Under 1986 började bankens första generation kontorsterminaler från 1972 bytas ut. Totalt installeras under 1986 och 1987 mer än 2 000 nya terminaler på kontoren. Vid utgången av året var drygt 4 000 arbetsplatser i banken utrus- tade med terminaler.

Uppdämt behov av bankkrediter hos hushållen

sedan begränsningarna för utlåningen i kropor slopades i november 1985 har

dessa frågor. I samarbete med Skandia och Trygg-Hansa startade banken en försäkringsavdelning bemannad med specialister från båda bolagen och place- rad vid centralkontoret i Stockholm.

• Tillsammans med FinansSkandic och Svensk Fastighetskredit och i konkur- rens med andra banker slöt banken avtal med ett antal intresseförbund inom ramen för Samverkande Organisationer (SVO). Via medlemstidningar och för- bundsträffar får banken därmed kontakt med intressanta kunder bland de ca 150 000 medlemmar som avtalen hittills omfattar.

• FinansSkandic lanserade ett nytt generellt kreditkort- FinansSkandic ONLINE -med anslutning till VISA.

• Aktiv Placering fortsatte sin satsning på privat förmögenhetsförvaltning i utlandet, främst via sina internationella värdepappersfonder.

kreditgivningen på den reguljära mark- naden ökat kraftigt. Särskilt stark har utlåningsexpansionen varit i bostads- instituten, men även bankerna har ökat sin utlåning betydligt jämfört med tidi- gare år. Mot bakgrund av den snabba ökningen träffades i november en över- enskommelse mellan riksbanken och kreditinstituten om att nya lån från banker och finansbolag skall amorteras med minst 6 procent per år och lån från bostadsinstitut med minst 3 procent.

s-E-Bankens utlåning i svenska kro- nor ökade mellan årsskiftena med 20

Göteborgs-P ostens Nya AB geno mfor

under 1986- 87 sin största investering

nå gonsin, nya pressar for totalt drka JOO

Mkr. s-E-Banken svarar for en betydande

del av investeringen och har ocksd medver-

kat som rådgiv are i forh andlin garna med

den tyske leverantören.

S-E-Banksgruppen

---~~----=======-~~~~~~--~-

procent. Särskilt snabbt ökade utlå- ningen till hushåll, vilket skall ses mot bakgrund av att kreditmarknaden hade normaliserats efter många års reglering- ar. Hushållen utnyttjade i stor omfatt- ning möjligheten att ta banklån för att lösa dyrare krediter som de haft på annat håll, t ex i form av kontokortskrediter, avbetalningskrediter och s k gråmark- nadslån. Efterfrågan på krediter för bl a köp av bostäder, fritidshus och kapital- varor ökade också till följd av ett upp- dämt konsumtionsbehov i förening med stigande reallöner och sjunkande räntor.

Den hårdnande konkurrensen mellan kreditinstituten ledde till en successiv nedpressning av utlåningsräntorna och bidrog ytterligare till att sänka hushål- lens lånekostnader. Mot slutet av året medförde dock de stigande penning- marknadsräntorna att bostadsinstitutens utlåningsräntor höjdes.

Företagens efterfrågan på nya krediter var måttlig. Dels ökade investeringarna inom näringslivet långsamt, dels var företagens likviditet alltjämt god. Kredi- ter för bl a värdepappersköp och före- tagsförvärv ökade däremot.

Under året infördes i banken tidsbun- den företagsutlåning med penningmark- nadsrelaterade räntor, s k specialutlå- ning. Åtgärden syftar till att ge kunderna större valmöjligheter och ligger väl i linje med bankens strävan att bättre matcha in- och utlåningsformer mot varandra med avseende på bindningstid och räntevillkor. En inte oväsentlig del av .nyutlåningen till företag under andra

halvåret var special utlåning.

Obi igationsportföljens res u Ilat

Milfoner kronor 1500 1000 500

- 500

-1000

Ackumulerat

---'-'15"-"0"'-0 _ _ _ _ _ " _

1 __ __ resultat

lO

Även för Svensk Fastighetskredit ändrades förutsättningarna genom att utlåningstaket togs bort. Utlåningen i detta bolag ökade med 6 miljarder eller 44 procent. Aktiv Placering ökade kraf- tigt sin utlåning för finansiering av värdepappersköp genom sitt dotterbolag Aktiv Placering Fondfinans.

Privatinlåningen framgångsrik Inlåningen i bankerna ökade under 1986 betydligt snabbare än 1985. Bakom detta låg främst den snabba utlåningsök- ningen, som i sin tur genererade inlå- ning. V al u tainflödet var en annan bidra- gande faktor, liksom statens budgetun- derskott som dock fortsatte att krympa under 1986. staten lånade betydande belopp via premieobligationer och alle- manssparande och konkurrerade där- med med bankerna om hushållens sparmedel.

Bankens inlåning från allmänheten i svenska kronor ökade mellan årsskiftena med drygt 6 procent. Medan den pen- ningmarknadsrelaterade inlåningen (specialinlåning och bankcertifikat) sjönk med drygt 9 procent, ökade den diskontobundna inlåningen med drygt

12 procent. Nästan hela ökningen kom från hushållssektorn, vars inlåning steg med 15 procent. Till stor del var detta ett resultat av de kraftfulla satsningar som banken gjort på privatmarknaden, bl a på Aktieägarkontot och det nya Vinnar- kontot.

S-E-Ban kens räntemarg i nal er Tertialvis

_4 .:.____ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Placeringsmarginal

2

o

-2

~

-~~--~,..._,-

Obligationsportfölj -marknads-

-4 ränterelaterad

----"---~~--in-och upplåning

1984 ¹⁹⁸⁵ 1986

•1 Oref utlåning och ordinarie inlåning 3/83-3/84

Stark resultatuppgång

s-E-Banksgruppens rörelseresultat för 1986 ökade med l 947 Mkr eller 87 procent till4 187 Mkr. Den mycket goda resultatutvecklingen kan hänföras till obligationsportföljen, utlåningsexpan- sionen, den växandevärdepappersrörel- sen samt valuta- och finansrörelsen.

De sänkta räntorna bidrog på två sätt till resultatförbättringen för bankens obligationsportfölj. För det förs ta sjönk finansieringskostnaden kraftigt samti- digt som avkastningen på portföljen steg något, vilket förbättrade marginalen.

För det andra steg marknadsvärdet på obligationsinnehavet på grund av de lägre räntorna under årets första tio månader, vilket möjliggjorde försälj- ningar med vinst.

Nedgången i bankens obligationsinne- ~

hav gav utrymme för expansion av utlåningen, vilket inbringade högre intäkter i form av räntor och avgifter.

Räntemarginalen mellan utlåning och inlåning i kronor förbättrades jämfört med 1985. Mot slutet av året började emellertid denna marginal krympa till följd av de pressade utlåningsräntorna.

Förstärkningen av värdepappersrörel- sen vid centralkontoren och bildandet av Enskilda Fondkommission 1985 bidrog till en gynnsam affärsutveckling 1986. s-E-Banken ökade sin marknads- andel av aktiehandeln från 14 till 19 procent och blev därmed åter Sveriges största fondkommissionär. Bankens samlade courtageintäkter steg med 145 Mkr. Banken intog en tätposition även när det gäller aktie- och ränteoptioner,

S-E-Bankens andel av a ktiehandel n Kvartalsvis

%

20

10

1982 1983 1984 1985 1986

där marknadsandelama uppgick till 17 respektive 18 procent. Aktiv Placerings nettoförsäljning av fondandelar steg från 1.8 miljarder kronor 1985 till4. 5 miljarder 1986.

Antalet notariatdepåer i banken ökade med 25 procent till drygt 100 000 representerande ett värde av närmare 200 miljarder kronor (inklusive Aktie- ägardepåer och Aktiv Placerings depåer).

Bankens ställning som den helt domine- rande förmögenhetsförvaltaren på den

(, ---=- ~venska värdepappersmarknaden för-

'L_fitärktes. I såväl banken som Aktiv Place- ring ökade intäkterna från förmögen- hetsförvaltning kraftigt, vilket förklaras av en starkt ökad affärsvolym i förening med stigande börskurser.

- \ Valuta- och finansrörelsens resultat - 'Utvecklades väl trots fortsatt krympande

räntemarginaler. Inte bara obligations- portföljen utan även valutahandeln, handeln med terminskontrakt i kronor, likviditetsförvaltningen och förmedling- en av företagscertifikat bidrog till detta.

Å ven i dotterbankerna gav handeln på penning- och valutamarknaderna bra resultat.

Stora investeringar

satsningen på kvalificerad datautveck- ling fortsatte. Nya system togs i bruk inom affärsdrivande och administrativa enheter. I takt med utvecklingen av nya system byggdes terminalnätet ut. Ban- kens resultat belastades under 1986 med

,~, totalt 61 Mkr för denna utbyggnad.

l ) Härutöver genomfördes sammanflytt-

~ ning av valuta- och finansfunktionerna

S-E-Banksgruppens vinstnivå och dess komponenter

5

3

lntåkter

Kosinade r

inom SEB International och inom cen- tralkontoret i Göteborg. Totala kostnader och avskrivningar för detta under 1986, omfattande lokalförändringar, telefon- system, ett nytt och effektivare hand- Iarsystem samt terminaler, uppgick till 21 Mkr.

Perso~ökliUngar

Medeltalet anställda i s-E-Banksgrup- pen ökade under 1986 med 383 personer till 8 46 L Av denna ökning svarade banken för 269 personer, de svenska dotterbolagen för 34 och de utländska dotterbolagen för 80 personer. Ökning- en förklaras främst av att affärs- och transaktionsvolymen växte inom prak- tiskt taget samtliga områden i banken och i dotterbolagen. Härtill kom det ökade tjänsteutbudet och ökningen av resurserna för privatekonomisk rådgiv- ning.

Kreditförluster

Kreditförlusterna i gruppen uppgick till 476 Mkr, varav 346 Mkr i banken. Den övervägande delen av kreditförlusterna hänför sig till mindre och medelstora företag. Bankens största kreditförluster under 1986 gällde engagemang i KCA Offshore Drilling Services, Hassela Sport- center AB och Consafegruppen. För att minska kreditförlusterna satsar banken ökade resurser på bevakningssystem och utbildning av personalen i syfte att höja kreditbedömningsförmågan.

S-E-Banksgruppens resultat belasta- des med 4 7 Mkr för länderriskreserve-

S-E-Banksgruppens räntabilitet

%

,25'---- - - l ~~~----~

:----r

r

~

ringar. Därav svarade banken för 39 Mkr.

Vinstnivå och räntabilitet

Årets goda resultatutveckling i kombina- tion med en i stort sett oförändrad medeltalsbalans gav en rekordhög vinst- nivå för S-E-Banksgruppen, 2.45 pro- cent (1.32 procent).

Räntabiliteten, mätt som rörelseresul- tatet efter 50 procents schablonskatt i förhållande till eget kapital och värdereg- leringskonton, nådde också upp till den högsta nivå som s-E-Banksgruppen någonsin haft, 27.7 procent ( 16.9 pro- cent).

S-E-Bankens forskningsstiftelse I december 1986 föreslog regeringen att bankerna skall bidra till sådan forskning som är speciellt viktig för utvecklingen av det svenska näringslivet. Förslaget innebär att affärsbankerna skall avsätta sammantaget 200 Mkr per år under perioden 1987-89. Definitiva beslut om avsättningar skall fattas för ett år i taget med böljan undervåren 1987.

S-E-Bankens styrelse har beslutat föreslå bolagsstämman att banken inte skalllämna något bidrag till en gemen- sam stiftelse. I stället föreslår styrelsen att banken bildar en egen stiftelse för att främja ändamål inom vetenskaplig ekonomisk och teknisk forskning. En förutsättning är att avsättningen till stiftelsen blir skattemässigt avdragsgill för banken. I bankens bokslut för 1986 har resultatet belastats med 180 Mkr för en sådan engångsavsättning.

S-E-Banksgruppens

soliditet och konsolideringsg rad

%

7

6

5

s-E-Banksgruppen

Avsättningar och skatter

I not l O till resultaträkningen specificeras gruppens och bankens avsättningar. De största avsättningarna i gruppen gjordes till värderegleringskonton för utlåning och värderegleringskonton för obligatio- ner med 2 424 Mkr respektive 135 Mkr.

De beräknade skattema uppgick i gruppen till totalt l 265 Mkr, varav 654 Mkr i vinstdelningsskatt (avgift till lönta- garfonder). I banken beräknades skatter- na till l 006 Mkr, varav 575 Mkr i vinst- delningsskatt.

s-E-Banksgruppens fria medel Gruppens fria medel uppgick till 660 Mkr (761 Mkr) efter föreslagna avsätt- ningar tiU bundna medel med 2 Mkr (l Mkr).

Konsolidering

Gruppens konsolideringsgrad, efter gjorda avsättningar, ökade från 6.26 procent till 7.36 procent.

s-E-Banksgruppens utländska enga- gemang var under 1986 i stort sett oför- ändrat uttryckt i svenska kronor, främst till följd av den amerikanska dollarns fortsatta nedgång. Gruppens engage- mang i länder med betalningsproblem minskades ytterligare genom aktiva åtgärder. Den del som inte är täckt genom säkerheter i Sverige eller tredje land sjönk tillcirka 1.5 miljarder kronor.

Därav förfaller omkring en tredjedel inom ett år. I relation till storleken på gruppens eget kapital och reserver och även internationellt sett är länderrisker- na låga. I gruppen finns dessutom reser- veringar för länderrisker; vid årets slut

l2

S-E-Banken har deltagit i finansiering och - via Enskilda Fondkommission - genomfört aktieutbyte i samband med Pharmacias förvärv av Leo och LKB· Pro-

dukter. Enskilda Fondkommission har dessutom - inom ramen för Pharmacia SensorKB-genomfört en extern finan-

siering av ett större forskningsprojekt med en för Sverige ny finansierings-

konstruktion.

Via sitt dotterbolag i New York hjälpte S-E-Banken under 1986 Hexagon att finansiera ett förvärv av aktier i det amerikanska glassbolaget Chipwich Inc.

I Sverige arbetar banken sedan länge med flera bolag i Hexagon-koncernen.

uppgick dessa reserveringar till 0.8 miljarder kronor.

Maximal vinstandel

För 1986 blevvinstandelen 95 Mkr, vilket är maximalt belopp enligt gällande regler. Av denna vinstandel används 25 procent för premiering av särskilt välför- tjänta medarbetare. För såväl den all- männa vinstandelen som den 25-pro- centiga bonusandelen överförs medlen till en vinstandelsstiftelse som placerar dem i S-E- Banksaktier. Efter fem år har andelsägarna rätt att ta ut sina aktier, som då inkomstbeskattas hos mottaga- ren.

I och med årets vinstandel kommer sammanlagt 282 Mkr att ha överförts till vinstandelsstiftelsen. En anställd som varit berättigad till full andel sedan starten 1977 har därmed drygt 900 aktier i banken, förutom eventuell bonusandeL

Mot bakgrund av regeringens planer på att belasta avsättningar för vinstande- lar med sodala avgifter har bankens styrelse ifrågasatt en förlängning av det nuvarande systemet. I avvaktan på att alternativa modeller för vinstdelning utformas har dock styrelsen beslutat att nuvarande systern skall gälla även under

1987.

Personalutvecklande åtgärder I s-E-Banksgruppen är närmare 9 500 personer anställda, varav cirka 8 300 i rnoderbanken.

De snabba förändringarna i omvärl- den ställer allt högre krav på medarbe- tarnas kunnande och engagemang. För

att ta tillvara och vidareutveckla perso- nalens kompetens och kreativitet har banken genom åren satsat ökade resur- ser på utbildnings- och utvecklingspro- gram på olika nivåer. Under 1986 an vän- des för dessa ändamål betydande medel ur förnyelsefonden, till vilken avsättning gjordes i 1985 års bokslut.

Under senare år har dessutom särskil- da satsningar gjorts för att få fram goda ledare. Sedan Wallenberginstitutet startade 1984 med uppgift att svara för kvalificerad ledarutveckling inom S-E- Banksgruppen har närmare 60 medar- betare deltagit i institutets utbildnings- program.

Den hårdnande konkurrensen ställer stora krav på affärs- och lönsamhets- medvetandet hos de anställda och på e~­

aktiv resultatstyrning på alla nivåer i ~

banken och gruppen. För att förmedla detta budskap samlade ledningen i september drygt 800 chefer till en konfe- rens om s-E-Banksgruppens mål, ar- betsprindper och strategier för de kom- mande åren. Chefer på olika nivåer har en nyckelroll i dessa sammanhang.

Ambitionen är att alla medarbetare skall känna till bankens mål- och riktlinjerna för hur dessa skall uppnås.

Nybygge utanför centrala Stock- holm

De senaste årens expansion- framför

allt inom data-, värdepappers- samt

penning- och kapitalmarknadsområde-

na -har medfört att banken tvingats

hyra betydande lokalytor i centrala

stockhalm utöver de lokaler som ban-

ken disponerar i egna fastigheter.

Genom ett planerat nybygge i Rissne i Sundbybergs kommun kommer banken att tillgodose sitt växande behov av arbetsytor och sänker dessutom lokal- kostnaderna. Vidare blir det i en ny fastighet lättare att på ett ekonomiskt sätt uppfylla höjda säkerhetskrav inom dataområdet.

Nybygget kommer att omfatta drka 50 000 kvadratmeter våningsyta och är avsett för SEB Data, utbildningsfunktio- nen och vissa andra interna avdelningar.

f - Omkring 700 av bankens anställda

~ _ _.beräknas ha sin arbetsplats i huset som planeras vara inflyttningsklart 1990.

Fastigheten kommer att förvärvas av bankens dotterbolag SER-Fastigheter AB, som dessutom har option att för-

(I'F' rärva en angränsande tomt.

S-E-Banksgruppens ledning

Under hösten 1986 avgick bankdirektör Sven Erik Ragnar som verkställande direktör och chef för huvudkontoret.

Som ny chef för huvudkontoret inträdde den l januari 1987 bankdirektör Carl Sundvik, vice verkställande direktör i S-E-Banken.

skandinaviska Enskilda Banken

Minskad rörelsevolym i medeltal S-E- Bankens balansomslutning i dags- medeltal sjönk med nära 6 procent mellan 1985 och 1986. Bakom denna nedgång låg främst en betydande min sk- ning av obligationsportföljen och andra fastränteplaceringar i syfte att minska räntekänsligheten i resultatet. Motsva- rande neddragning på finansieringssidan avsåg främst spedalinlåning och bank- certifikat. Utlåningen i valuta med mot- svarande finansiering sjönk betydligt i medeltal, bl a beroende på den lägre dollarkursen. Återlån refinansierade i AP-fonden har stadigt minskat i omfatt- ning sedan villkoren försämrades vid halvårsskiftet 1984.

Den marknadsränterelaterade utlå- ningen ökade avsevärt under 1986.

Förutom att banken introducerade den s k spedal utlåningen, växte en inter- bankmarknad i tidsbunden, upp- och utlåning fram. På denna marknad hade banken tidvis betydande belopp placera- de, samtidigt som utlåningen på den traditionella dagslånemarknaden ökade.

Dessa placeringar finansierades främst genom en avsevärd ökning av inlåning- en på diskontoanknutna bankkonton.

Denna inlåning hade i genomsnitt under året 1.5 procentenheter lägre ränta än den marknadsränterelaterade inlå- ningen.

Fördubblat resultat

Bankens rörelseresultat förbättrades med l 7 60 Mkr eller l l O procent till 3 362 Mkr. De olika resultatkomponen- terna förändrades på följande sätt:

Intäkterna ökade Kostnaderna ökade Kreditförlusterna steg

Avsättning för länderrisker ökades Orealiserade valutavinster sjönk Rörelseresultatet förbättrades

Resultateffekt Mkr +2 247 - 345 37 39 66 +l 760

Bakom intäktsökningen låg en stark uppgång av räntenettot, som ökade med

l 307 Mkr eller 52 procent. I kombina- tion med en minskad medeltalsbalans

Förändringar av medeltal och räntor 1986

Miljarder kronor

Medeltal Ränta arefinansierad utlåning i SEK

marknadsränterelaterad + 5.0 + 0.5

diskontobunden + 0.6 - 0.6

Refinansierad utlåning i SEK - 1.5 - 0.2 Utlåning i valuta - 2.7 - 0.8 Fastränteplaceringar -10.2 - 1.2 Kassakravsmedel + l.l - O. l Övriga tillgångar + 0.1 ± 0.0

Summa tillgångar - 7.6 - 2.4

Medeltal In- och upplåning i SEK

marknadsränterelaterad - 9.8 diskontobunden + 4.0 Refinansiering i SEK - 1.7 In- och upplåning i valuta 3.5

Övriga skulder + LO

Eget kapital och reserver + 2.4

Summa skulder - 7.6

Förändring räntenetto

Museifiireningen Östra Södermanlands Järnväg trafikerar sommartid sträckan Mariefred-Läggesta. s-E-Banken har varit järnvägens bankförbindelse allt- sedan starten för tjugo år sedan och har bl a finansierat en fo"rlängning av banan.

Ränta

- 2.4 - 0.3 - 0.2 - 0.8

± 0.0

± ^0.0

- 3.7

+ 1.3

skandinaviska Enskilda Banken

fick detta till följd att placeringsmargina- len vidgades med 1.21 procentenheter till3.15. Av räntenettoförbättringen kan drygt l miljard kronor hänföras till en förbättrad räntemarginal för obligations- portföljen. Härutöver bidrog ökade vinster vid obligationsförsäljningar med 445 Mkr av intäktsökningen. Övriga intäktshöjningar avsåg provisioner från värdepappers- och finansverksarnheten, som ökade med 232 Mkr, samt utiands- provisioner och agio, som tillsammans ökade med 79 Mkr.

Kostnadsökningen kan delas upp på följande kostnadsslag:

Mkr Procent

Personalkostnader +134 +lO

Lokalkostnader + .W ⁺¹²

Övriga rörelsekostnader +125 +17

Avskrivningar + 46 +55

Kostnader +345 +14

I personalkostnadsökningen ingår effek- ten av avtalsenliga löneökningar med 115 Mkr. En viktig förklaring till kost- nadsökningen i övrigt är bankens off en- siva satsningar på bl a fondkommissio- närsverksamheten och terminalutbygg- naden. Den totala kostnadsökningen för dessa satsningar uppgick tilll03 Mkr.

Bankens kontorsnät

Banken hade vid utgången av 1986 sanunanlagt 348 kontor, fördelade

e~gtnedan:

stockholmsgruppen Stockholms stad övriga

Göteborgsgruppen Göteborgs kommun övriga

Mabnögruppen Mabnökommun övriga

160 60 100 113 43 70 75 17 58

Känslighetsanalys av s-E-Bankens resultat

Diskonto

Penningmarknadsräntor Räntejustering av obligationer Placeringsmarginal

Balansomslutning i medeltal Personalförändringar i medeltal Lönehöjning

Övriga kostnader Kreditförluster

Förändring +l-l %-enhet +1-1 %-enbet +/-l %-enhet + /-0. l %-enhet +1-1%

+ 1-lOO personer

+ l%

+/-l%

+1-lOOMkr

Resultateffekt helår -1+ 45Mkr -/+llOMlcr +1- 62Mkr +l-l20Mkr +1- 38Mkr -1+ 20Mkr - 15Mkr -/+ 14Mkr -/+ JOOMkr

Effekt på vmst per aktie*) - /+O.l8kr -/+0.43kr +/-0.24kr +/-0.47kr +l-0.15kr -/+0.08 kr -0.06kr -/+0.05kr -/+0.39kr

Känsligheten har beräknats på balansräkillngs- och intäkts/ kostnadsstrukruren vid slutet av 1986.

inlåning i svenska kronor respektive icke refinan- sierad utlåning i svenska kronor.

Bankens rörelseresultat är i hög grad beroende av den ekonomiska politiken. När t ex penning- marknadsräntorna, som inte är diskontobundna, sjunker och bankeru finansieringskostnad dänned minskar, förbättras resultatet. En diskontoföränd- ring påverkar direkt endast räntorna på ordinarie

14

Räntejustering av obligationer påverkar resulta- tet beroende på vilken räntenivå som gäller vid respektive justeringstillfälle. Av S-E-Bankens obligationsportfölj förfaller 6.2 miljarder till räntejustering 1987.

*)Efter 50% schablonskatt.

S-E-Bankens andel av affärsbankernas in- och utlåning 1986

Genomsnitt för året

Inlåning Utlåning

in kl. bankcertifikat

Kalla:SCB

Kontoret i Hagsätra, Stockholm, lades ned under året och de två kontoren i Huddinge sammanfördes till ett.

Inom kontorsrörelsen inleddes för- söksverksamhet med nya former av etableringar. Bland annat startades i Smålandsstenar ett inhemskt represen- tantkontor. Det innebär bl a att traditio- nellt öppethållande till stor del ersätts av personliga kund besök. I forskningsbyn IDEON i Lund startade banken ett kon- tantlöst »framtidskontor», där transak- tionerna sker helt via dataterminaler.

Kapitalsituationen

Det lagstadgade kravet på kapitaltäck- ning ökade under 1986 med 268 Mkr till 6 013 Mkr. I förhållande till kapitaltäck- ningskrävande tillgängar och garantiför( ~ bindelser sjönk det genomsnittliga kra- ~

vet från 3.97 procent till3.95 procent.

Bakom ökningen av kravet låg främst den snabba expansionen av utlåningen i svenska kronor. En förhållandevis stor del av denna kräver 8 procents kapital- täckning. Vidare ökade bankens innehav av aktier i utländska bolag - som kräver 100-procentig kapitaltäckning-med netto 136 Mkr.

Bankens kapitalbas översteg vid årets slut kapitalkravet med 785 Mkr. Sedan föregående årsskifte har kapitalbasen ökats genom ett svenskt s k floating rate note-lån på 500 Mkr i februari, ett för- lagslån på 300 miljoner luxemburgfranc

i september och ett förlagslån på 300

miljoner danska kronor i oktober. Efter ~

amorteringar, förtidsinlösen och valuta i-...

S-E-Bankens i n- och utlåning fördelad på kundgrupper Genomsnitt av lyra kvartal t986

Inlåning