Gossagårdens
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Läsåret 2018-2019
Innehåll
1.Inledning ... 1
2. Vad styr vårt likabehandlingsarbete ... 2
3. Vårt mål ... 2
4. Utvärdering ... 2
5. Främja ... 2-3 6. Kartlägga ... 3
6.1 Sammanfattning av barnens kartläggning ………4
6.2 Sammanfattning av vårdnadshavarnas kartläggning……….4
6.3 Sammanfattning av kommentarer runt utemiljön……….5
6.4 Sammanfattning av kommentarer runt innemiljön...………..5
6.5 Sammanfattning av kommentarer runt kamratrelationer .………5
6.6 Sammanfattning av kommentarer runt trygghet med personal……….5
6.7 Sammanfattning av pedagogernas kartläggning………...5
7. Förebyggande åtgärder ... 6-7 8. Åtgärder ... 7-8 9.Arbetsgång vid kränkningar……..………..8-9 10. Utvärdering och Analys av årets plan ... 10 11. Bilagor ...
11.1 Diskrimineringsgrunderna ...
11.2 Definitioner och begrepp………..
11.3 Ärendegång vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ...
1.Inledning
Vår vision;
På Gossagårdens förskola sker det respektfulla mötet mellan pedagoger, barn och vårdnadshavare. Mötena ska präglas av nyfikenhet på varandra och verksamheten ska genomsyras utav glädje av att lära och leka tillsammans.
Syftet med denna plan är att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barn skall känna trygghet med miljön, kamrater och personal på förskolan. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten, pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planeringen och genomförandet av aktiviteter såsom föräldramöten med mera. Planen är också en del av förskolans ordinarie värdegrundsarbete. Alla ska känna att de blir respekterade och att de har lika värde. Alla som berörs av verksamheten ska ges möjligheten att delta i likabehandlingsarbetet, all personal, barn och vårdnadshavare.
Förskolechefen ansvarar tillsammans med utvecklingsgruppen på förskolan för upprättandet och utvärderingen av planen. Denna plan är upprättad i september 2018. Förskolechefen ansvarar för att all personal får information om planen och att den utvärderas i maj samt att en ny plan upprättas i september. Personalen ansvarar för att likabehandlingsplanen tas upp vid inskolning, utvecklingssamtal och på föräldramöten. De ansvarar även för att alla barn får kännedom om planens innehåll och får en möjlighet att agera så den följs.
Vårdnadshavare ska ges möjlighet till medverkan genom att personal och förskolechef lyfter innehållet i likabehandlingsplanen på föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal och inskolningssamtal.
Personalen fångar också kontinuerligt, vid lämning och hämtning, upp vårdnadshavarens synpunkter i arbetet med likabehandling. Likaså är vårdnadshavare med i utvärderingen av planen samt i kartläggningen inför ny plan. Barnen medverkar genom att de ges möjligheter att vara aktiva i denna plans kartläggning och utvärdering. Barnens tankar om det främjande arbetet
2.Vad styr vårt likabehandlingsarbete
De lagar och styrdokument som reglerar vårt arbete är : Skollagen 2010:800 6 kap 8§.
Diskrimineringslagen 2008:567 1 kap 1§ och 3 kap 16§, Läroplan för förskolan Lpfö och FN´s barnkonvention.
3.Vårt mål
Ingen form av kränkande behandling ska förekomma på Gossagårdens förskola.
4.Utvärdering av förra årets plan
Utvärdering är gjord utifrån tre perspektiv, barn, pedagoger och vårdnadshavare. Barnens utvärdering visar på att kompistavlan är uppskattad och används flitigt. Placeringen i tamburen är viktig då barnen ständigt påminns om hur vi ska vara mot varandra. Övriga tre avdelningar visar intresse för de två avdelningars arbete med kompistavlan.
Vårdnadshavarna gavs möjlighet att skriftligt svara på frågor om Likabehandlingsplanen.
Deltagandet var mycket lågt. Ett svar kom in på hela förskolan. Det visade att allt var bra.
5.Främja
Utifrån diskrimineringsgrunderna kommer vi att angripa det främjande arbetet på följande sätt:
• Vi har ett öppet förhållningssätt, alla är olika, olika är bra.
• Se varje barn som en tillgång och ge hen möjlighet att få känna att hen är unik.
• Att som pedagog ta ansvar för att skapa goda relationer med/mellan barnen och andra vuxna i verksamheten.
• Stärka och uppmuntra barns goda handlingar.
• Lyfta olika familjekonstellationer i det vardagliga samtalet, i syfte att normalisera och få varje barn att känna stolthet över just sin familj.
• Erbjuda bilder och böcker med olika familjekonstellationer
2
• Ha genus-glasögon på när vi köper in material och litteratur.
• Erbjuda en mångfald av pedagogiska miljöer och material.
• Vi pratar inte över huvudet på någon
• Vi lär och uppmuntrar barnen att säga stopp och nej när något inte känns okej
• Vid inskolningssamtalet utgår vi ifrån att alla har sin egen hemkultur, vi frågor om den och vårdnadshavare ges möjlighet att berätta om den och ev.
religion/trosuppfattning och kultur.
• Vi tydliggör för barnen att olika människor tror på olika saker och att ingen tro är bättre eller sämre.
• Vi är medvetna om hur vi använder vårt språk och vilka värderingar det visar.
”Du är för liten för att….”
• Vi utgår ifrån att alla har olika funktionsförutsättningar, med eller utan nedsättning. Funktionshinder finns i miljön inte hos människor.
• Vi planerar gemensamma aktiviteter så att alla ska kunna delta på sina egna villkor.
• Vi har två regler på vår förskola vi ska vara rädda om varandra och vår miljö.
6.Kartlägga
Syftet med kartläggningen har varit att få syn på och lyfta eventuella risker i vår verksamhet.
Kartläggningen är gjord utifrån tre perspektiv – barn, vårdnadshavare och pedagoger med diskrimineringsgrunderna som bas.
Barnen har getts möjlighet att delta i likabehandlingsarbetet genom trygghetsvandringar, inne och ute. Vi har använt oss utav ”glada och ledsna ansikten” för att lyckas få fatt i känslor kring olika utrymmen i vår miljö. Utifrån dessa vandringar och ”ansikten” har vi pedagoger också observerat och sedan reflekterat för att slutligen ge oss själva tolkningsföreträde i vad som avses.
Sammanfattning av barnens kartläggning
Trygghetsvandringarna visar att några barn känner oro på vissa platser i vår utemiljö.
• Pilkojorna
• Området bakom uteateljén
• Lilla förrådet
Barnen upplevde sig trygga i innemiljön.
Vårdnadshavarna har getts möjlighet via en enkät att reflektera runt miljöer och relationer på förskolan, enkäten hade fyra påståenden med en graderad skala från ett till fem där fem var högt förtroende för förskolans ambition att verka för trygghet och ett, lågt förtroende för förskolans ambition. Det fanns även möjlighet att lämna kommentarer under varje påstående. Vi fick totalt in 39 svar av 92 möjliga, vilket är 38 fler än förra året.
Sammanfattning av vårdnadshavarnas kartläggning Följande påståenden fick följande värden:
Mitt barn är tryggt i förskolan utemiljö 4,4 Mitt barn är tryggt i förskolans innemiljö 4,7 Mitt barn är tryggt med kamratrelationerna på förskolan 4,4 Mitt barn är tryggt med personalen på förskolan 4,7
4
Sammanfattning av kommentarer runt utemiljön
Vi tolkar det som att vårdnadshavarnas kommentarer handlar mer om fysisk säkerhet än risk för reella kränkningar.
Sammanfattning av kommentarer runt innemiljön
Vi tolkar det som att vårdnadshavarnas kommentarer handlar om pedagogernas närvaro i barnens aktiviteter och lekar.
Sammanfattning av kommentarer runt kamratrelationer
Vi tolkar det som att vårdnadshavarnas kommentarer handlar om pedagogers förhållningssätt gällande rådande språkbruk i barngruppen och att vuxna föregår med gott exempel men även reagerar och agerar på hårt språkbruk mellan barnen och mellan vuxen - barn.
Sammanfattning av kommentarer runt trygghet med personalen
Vi tolkar det som att vårdnadshavarnas kommentarer främst handlar om en känsla av otrygghet med olika vikarier.
Sammanfattning av pedagogernas kartläggning
Pedagogerna har i observationer och i samtal med varandra upptäckt fyra miljöer där det finns risk för att kränkningar kan ske.
Vi har ringat in följande områden, pilkojorna, området bakom uteateljén, lilla förrådet samt gungorna. Vi är även medvetna om att vi inte kan vara närvarande i alla barns lekar samtidigt, varken inomhus eller ute på gården. Här krävs en ständigt närvarande dialog, pedagogerna emellan för att förebygga riskerna.
7.Förebyggande åtgärder
Det förebyggande arbetet har som syfte att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i vår verksamhet. De utgår ifrån konkreta risker och problem som upptäckts vid kartläggningen. Utifrån vår kartläggning har vi kunnat identifiera följande risker vad det gäller vår verksamhet.
Vi har gemensamt sett risker med:
• Uteateljén och främst utrymmet bakom den.
• Pilkojerna
• Förrådet på gården som innehöll cyklar.
• Gungorna
• Språkbruket barnen emellan
• Icke närvaro i barns lekar inomhus
Mål
Alla människor ska kunna vistas på gården utan att riskera kränkning.
Strategier
Vi pedagoger ska sprida oss mer över gården. Vi ska vara nära och ha god uppsikt över barnen.
Vi pedagoger ska skapa fler utmanande lekmiljöer på gården.
Vem ansvarar och när?
Alla pedagoger vid utevistelse.
6
Mål
Alla människor ska mötas av ett gott språkbruk som inte kränker eller diskriminerar någon.
Strategier
Vi vuxna föregår med gott exempel och vårdar vårt språk.
Vi vuxna reagerar och agerar vid olämpligt språkbruk.
Vem ansvarar och när?
Alla pedagoger.
Mål
Alla människor ska kunna vistas inomhus på förskolan utan att riskera kränkning.
Strategier
Vi pedagoger ska finns närvarande men inte alltid med i alla lekar.
Vi pedagoger ska skapa miljöer som är uppbyggda med filosofin rum-i-rum med flertalet stationer där barnen kan leka och lära bredvid varandra.
Vem ansvarar Alla pedagoger
8.Åtgärder
Det åtgärdande arbetet ska innehålla rutiner för hur förskolan ska agera när ett barn eller en vuxen har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Alla fall av kränkningar ska utredas, åtgärdas och följas upp utan dröjsmål. Vid behov, eller upprepade kränkningar, ska en handlingsplan upprättas. Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätta ordning och ge en god och trygg miljö för barnen.
Vi har en tydlig konflikthanteringsmetod där alla har rätt till sin egen upplevelse.
• Lyssna
• Berätta
• Försöka förstå
• Gå vidare
Vi uppmuntrar alla vuxna inklusive vårdnadshavare som befinner sig inom vår verksamhet/område att reagera och agera om de ser att någon blir utsatt. Allas barn-allas ansvar.
Med agera menar vi att avbryta pågående skeende och uppmärksamma närmsta pedagog som därefter tar vid.
9.Arbetsgång vid kränkningar
Arbetsgång vid kränkningar barn – barn:
• Den vuxne (alla personal på förskolan samt vårdnadshavare) avbryter handlingen omedelbart. Den vuxne påkallar närmsta pedagogs uppmärksamhet. Viktigt att se till barnets förutsättningar och ge barnet möjlighet att tala med sin pedagog.
• Ansvarig pedagog använder sig av konflikthanteringsmetoden i samtalet med barnen.
• Förhållandet till barnets ålder och mognad och situationens allvar och omfattning ligger till grund för hur ärendet hanteras vidare.
• Vid allvarliga och/eller upprepade kränkningar dokumenterar pedagogerna händelserna, informerar vårdnadshavare och förskolechef.
• Respektive avdelnings pedagoger är ansvariga för kontakten med vårdnadshavare.
• Personal följer upp och arbetar förebyggande så att kränkningen inte upprepas.
• Förskolechef gör anmälan om kränkningen till huvudman.
8
Arbetsgång vid kränkningar vuxen – barn:
Vid kränkning vuxen mot barn ska den som upptäcker det ifrågasätta den vuxnes agerande omedelbart. Det omfattar även vårdnadshavare som kränker egna eller andras barn.
• Vid upprepade kränkningar lämnas ärendet till förskolechef som utreder händelserna.
• Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med berörda.
• Utredningen dokumenteras och anmälan till huvudman görs.
• Förskolechef vidtar åtgärder, samtal, varning eller anmälan till annan myndighet.
• Förskolechef följer upp insatser och åtgärder tillsammans med personal och vårdnadshavare.
Arbetsgång vid kränkningar vuxen – vuxen:
Om en vuxen blir kränkt eller trakasserad av en annan vuxen, kollega eller vårdnadshavare bör man först konfrontera den som utförde kränkningen. Den som utfört kränkningen ska få en chans att förklara sitt agerande. Vid behov skall kontakt tas med förskolechefen.
• Förskolechefen ansvarar för att nödvändig information samlas in samt kontaktar facket.
• Förskolechefen har samtal med den som kränkte, den personen kan välja om fackombud ska vara närvarande.
• Uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka.
Samma regler och lagar gäller i förskolan som i samhället i övrigt. Vid misstanke eller kunskap om att kränkningarna kan vara en brottslig handling skall polisanmälan göras av förskolechef.
10.Utvärdering och analys av årets plan
Utvärdering och analys av årets plan kommer att ske av personal, barn, vårdnadshavare och förskolechef under veckorna 19-22.
10
11. Bilagor
Nedan följer de diskrimineringsgrunder som ligger till grund för vårt likabehandlingsarbete samt definitioner av begrepp samt åtgärdsplan och uppföljning av åtgärd.
11.1 Diskrimineringsgrunderna De sju diskrimineringsgrunderna:
1. Kön
2. Könsöverskridande identitet och uttryck 3. Etnisk tillhörighet
4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionshinder
6. Sexuell läggning 7. Ålder
11.2 Definitioner och begrepp
Kränkning innebär ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet.
Annan kränkande behandling innebär ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till diskrimineringsgrund. Alla känner sig inte kränkta av samma saker.
Det är viktigt att vi är lyhörda för varandra och är uppmärksamma på om någon känner sig kränkt av exempelvis ett skämt. Det är den utsattes upplevelse som ska tas på allvar.
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. Diskrimineringsgrunderna är etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, ålder och funktionshinder.
Direkt diskriminering innebär att ett barn behandlas sämre (missgynnas) än andra barn. Ett exempel kan var att förskolan inte integrerar ett barn med funktionsnedsättning i verksamheten.
Indirekt diskriminering innebär att man behandlar alla lika. Det sker när förskolan tillämpar bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, ålder, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller funktionshinder.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller funktionshinder. Det är t.ex. trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
11.3 Ärendegång vid kränkningsanmälan
Länk till Lilla Edets hemsida och Bildning, Rutiner kränkning.
