Enkätundersökning Automatlarm
Föreningen Sveriges Brandbefäl
2016-01-18
Kommentar Alltid
Det pågår en översyn att åka låg prio till de objekt som inte är myndighetsanläggningar exempelvis skolor dagtid där det kan innebära motringning av SOS mellan t.ex. 7-17 innan räddningstjänsten larmas.
Flertalet brandlarm är klassade som Teknisk service och då följer vi trafikrytmen.
Övriga är förklassade som räddningstjänstobjekt pga. hög tillförlitlighet eller stor konsekvens, dessa åker vi blåljus på
Förr gjorde vi inte det. Men med ny chef sen ngt år är det annat. Finns en tanke att även om vi inte "kör fort" så är det en sorts PR för oss. Vi visar upp och syns. Många tror att vi bara sitter och spelar kort och glider rundor. Med blåljus syns vi.
I hälften av fallen (teknisk service) inte blåljus.
Inledningsvis tills vi får reda på eventuell orsak i totalinformationen från SOS. Därefter görs bedömningen om vi slår av på takten och rullar fram utan att påkalla friväg.
Ja till skolor sjukvårdsinrättningar blåljus under lugna former
Objekten är uppdelade i två olika avtals kategorier där det ena är ett så kallat myndighetsobjekt där påkallar fri väg.
Så länge vi inte hör något annorlunda från objektet så påkallar vi fri väg.
vi använder inte blåljus, bara om larmet blir bekräftat och då är det inte automatlarm lägre utan brand i byggnad
Vi har teknisk service som ett komplement till bemannade objekt dagtid. Det innebär körning utan blåljus till objekten.
Vi har två typer av avtal, prio 1 blåljus och prio 2 ej blåljus. Avtalet beror på hur anläggning är utformad, se vår hemsida www.rsyd.se
Vi kräver fri väg så länge det inte finns tydlig information om orsaken till larmet. Undantag görs vid ofta återkommande larm från samma anläggning när det finns kända tekniska problem med
larmanläggningen.
Kommentar 8,600 :- + m Beror på avtalsform
Beror på om larmet ej är räddningstjänst, det görs en bedömning vid varje automatlarm innan det debiteras
Beror på orsaken, slarv ja.
Beror på vad som orsakat larmet och om larmet underhållits på ett bra sätt.
Det beror på orsak till larm, uppenbart slarv/oaktsamhet faktureras.
Efter bedömning
Felaktiga med betydelsen onödiga.
Finns kriterier för detta. Ett exempel är tekniskt fel på en bra skött anläggning. Det debiteras inte då orsaken inte är anläggningsskötarens.
I de flesta fall, vi har satt upp ett antal kriterier för hur vi gör, debitering eller inte debitering.
om det beror på deras "dumhet" ex städning borrning
Om det är brister i underhållet eller om det är hantverkare som är orsaken tar vi ut en avgift. Vi tar även ut avgifter om personal på äldreboenden mm orsakar ett larm p g a oaktsamhet.
om det är innom ägarens kontroll. t.ex hantverkare dåligt underhåll mm Om det är uppenbart att anläggningen inte sköts utan larmet beror på slarv Om larmet beror på slarv eller bristande underhåll debiteras avgift.
Om man kan härleda till att larmet är utlöst på grund av ex. matlagning, hantverkare, felaktig hantering m.m.
Onödiga larm till objekt med teknisk service tar vi betalt för men ej till Räddningstjänstobjekt
Prio 2 larm
Tecknar avtal med anläggningsägaren och i det regleras en årsavgift och krav som ska uppfyllas för att undvika "onödiga" larm.
Vi debiterar alla larm som inte föranleder räddningstjänst enligt LSO Vi gör bedömning vid varje enskilt fall
Vi tar en avgift av 6000:- + moms
Vi återställer larm och det tar vi betalt för.
Vi är generellt väldigt snälla men det finns i taxan med en avgift på 3700 kr. Debitering görs vid
uppenbart slarv (t ex glömt att stänga av vid dammiga arbeten) eller vid upprepade utlösta felalarm där man nte gör något åt orsaken.
Vid tydlig och klar försummelse vid berört arbete som förorsakat larmet.
Vid uppenbar fel typ dåliga rutiner, skötsel osv ren klant Vid upprepade förseelser mot avtalet har vi rätt att ta ut avgift.
Kommentar
4200 kr, indexeras årligen enligt inkomstbasbeloppet 8600Kr+ moms, möjlighet till rabatt på max 5000kr Vi tar även ut en årsavgift, se vår hemsida www.rsyd.se Årsavgift = 3100 kr
Anslutningsavgift= 3600 Kr Onödigt Larm = 4500 kr
4. Du har svarat att avgiften varierar. Utveckla gärna hur.
Svar
4000 SBF - larm
6000 larm som ej uppfyller SBF Resursalternativ Avgifter
Alt. Enheter Påbörjad åtgärd Fullbordad åtgärd A RC-Södertörn 810 kr 810 kr
B RC-Södertörn 810 kr 810 kr C XX1 2672 kr 3426 kr
D XX1 + XX1/3 4934 kr 6444 kr E XX1 + XX2/5 3552 kr 4602 kr
F XX1 + XX1/3 + XX8 5497 kr 7164 kr G XX1 + XX2/5 + XX8 4116 kr 5347 kr
H XX1 + XX1/3 + XX2/5 + XX8 6374 kr 8362 kr I XX3 2392 kr 3068 kr
Påbörjad åtgärd = framkörning
Fullbordad åtgärd = undersökning och återställning
Vidtar kunden åtgärder för att förhindra nya obefogade larm kan man få rabatt på max 5000 kr.
Kommentar
"Onödiga larm" automatlarm stjäl dessutom beredskap för "skarpa larm".
Att verksamheten ska ha en hög tilltro till larmet är också en viktig faktor för att minska onödiga larm Det stör produktionen hos våra brandmäns arbetsgivare! det orsaker onödiga trafikrisker då våra deltidsbrandmän tar sig till brandstationen! Vissa aut.larm ligger långt ifrån huvudorten och räddningstjänsten kan var på helt fel ställe om något annat skarpt larm inträffar!
Detta svar styrs i mångt och mycket av det faktum att vi påkallar fri väg på automatlarm. Att det inte hamnar högre upp att det stör vår verksamhet för mycket är vår relativt låga larmfrekvens.
eftersom vi inte påkallar fri väg hamnar den längst ned Framför allt avtrubbas människors sätt att ta larmet på allvar.
Inga bra alternativ.
Riskerna för oss är små. Vi kör som vanligt med visar oss med blåljus och ibland siren.
Lägger ingen aspekt på om det kostar anläggningsägaren ngt. Det är hans bekymmer. Sköter inte han sin anläggning så får han betala.
Värre är att vi inte blir taggade och när det väl händer så är vi inte riktigt med. Samma sak med personal på anläggningen. Dom säger inte nu igen...och rätt som det är så är det på riktigt.
Med rätt avtalsform där man tar ut avgift (årsavgift) i förväg så kan man jobba på att minska antalet larm och utbilda personal som skall hantera larmet
Om man får många onödiga larm till en och samma adress kan det hända att när det väl är skarpt så tar man inte larmet på allvar.
Vi bistår med tips till dom som "ställer" till med larm med tips om hur de kan undvikas både praktiskt och tekniskt, vi utbildar personalen om hur det fungerar och vad man ska tänka på
Vi påkallar inte fri väg.
Kommentar
Alla objekt har nyckelskåp eller tub.
En fråga som vi tycker skall belysas är hur hanterar räddningstjänsterna sina nycklar till nyckelskåpen?
Endast nyckelskåp
Förr hade vi alla nycklar. Nu lämnar vi ifrån oss alla. Finns ett fåtal kvar hos oss men i nya avtal sägs det att skåp/tub ska finnas.
Hälften av förbundets anläggningar(heltidsstyrkans upptagningsområde) har nyckelbox, övriga anläggningar förvarar nycklar på förbundets deltidsstationer
Inte i samtliga tre medlemskommuner. Men det är övervägande så.
Majoriteten av nycklarna finns hos oss men vi kommit en bra bit på väg med nyckeltuber och andra lösningar
Samtliga automatlarmsobjekts nycklar finns hos oss i ett nyckelskåp som öppnas när larmet går.
Samtliga objekt har nyckelskåp
Vi förvarar inga nycklar på stationen varken till automatlarm eller andra lås. Vill en verksamhet att vi ska ha tillgång till deras verksamhet så får dem sätta upp ett nyckelskåp som passar vår nyckel.
Vi har påbörjat ett arbete med att objekten ska installera nyckelboxar
Vi har även ett huvudkort som räddningsledaren har på sig som passar på de kommunala objekten, samt några till med samma system
Vi håller på att övergå helt till fasadnyckelskåp, cylindrar av assas nyckelsystem ASSA CLIQ Remote, ha hanterar bara en nyckel
Vi planerar för att införa nyckelskåp på objekten.
Vid installation bör ett SSF-klassat nyckelskåp monteras.
Vissa objekt har nyckel hos oss.
