VÄNNEN FORN
JOURNAL OF SWEDISH ANTIQUARIAN RESEARCH
2020/1
Utgiven av
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i samarbete med Historiska museet.
Fornvännen finns på webben i sin helhet från första årgången och publiceras löpande där med ett halvårs fördröjning: fornvannen.se
Ansvarig utgivare och huvudredaktör Mats Roslund
Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm mats.roslund@ark.lu.se
Redaktionssekreterare och mottagare av manuskript Peter Carelli
Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm fornvannen@vitterhetsakademien.se Redaktörer
Herman Bengtsson, herman.bengtsson@upplandsmuseet.se Christina Fredengren, christina.fredengren@shm.se Åsa M Larsson, asa.larsson@raa.se
Teknisk redaktör Kerstin Öström Grävlingsvägen 50 167 56 Bromma kerstin@vinghasten.se Prenumeration Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm
e-post fornvannen@vitterhetsakademien.se Bankgiro 535-3552
Årsprenumeration i Sverige (4 häften) 200 kronor, lösnummer 60 kronor Journal of Swedish Antiquarian Research
published by The Royal Academy of Letters, History and Antiquities Subscription price outside Sweden (four issues) SEK 250:–
Box 5622, SE-114 86 Stockholm, Sweden
fornvännen började utges av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien år 1906 och ersatte då Akademiens Månadsblad samt Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, som båda tillkommit under 1870-talets första år. Förutom i Sverige finns Fornvännen på drygt 350 bibliotek och vetenskapliga institutioner i mer än 40 länder.
Tidskriften är referentgranskad.
fornvännen (»The Antiquarian») has been published by the Royal Academy of Letters, History and Antiquities since 1906, when it replaced two older journals which had started in the early years of the 1870s.
Outside Sweden Fornvännen is held by more than 350 libraries and scientific institutions in over 40 countries.
The journal is peer-reviewed.
issn 0015-7813
Printed in Sweden by AMO-tryck AB, Solna, 2020
Författarinstruktioner
fornvännen välkomnar manuskript i nordisk arkeologi och äldre tiders konstvetenskap med angränsande ämnen. Bidrag skrivs på ett av de skandinaviska språken (svenska, norska, danska) eller på engelska.
Fornvännen utkommer med fyra tryckta nummer per år och innehållet tillgängliggörs Open Access med ett halvårs fördröjning.
fornvännen tar emot fyra typer av bidrag:
1) Artiklar: Fördjupade presentationer av nya forskningsresultat som offentliggörs för första gången. Max 45 000 nedslag inkl. blanksteg (exkl. abstract och referenser). Kompletteras med abstract, referenser, summary och 4–5 keywords på engelska.
2) Korta meddelanden: Korta presentationer av fynd/resultat som bedöms ha forskningsmässigt nyhetsvärde.
Max 13 500 nedslag inkl. blanksteg (exkl. ev. referenser). Får ha ett begränsat antal referenser och illustra- tioner. Ska ej ha abstract eller summary.
3) Debattinlägg: Kortare diskuterande och argumenterande texter. Max 20 000 nedslag inkl. blanksteg. Får ha ett begränsat antal referenser och illustrationer. Ska ej ha abstract eller summary.
4) Recensioner: Granskning av både skandinaviska och internationella publikationer som bedöms vara av intresse för tidskriftens ämnesområden. Max 9 000 nedslag inkl. blanksteg. Inga illustrationer eller refereser.
Alla bidrag granskas av Fornvännens redaktion samt en extern sakkunnig genom s.k. dubbel blind peer review.
Utförliga författarinstruktioner för innehåll, format, referenssystem osv. finns att ladda ned på:
http://vitterhetsakad.se/publikationer/fornvannen. Bidrag tas emot löpande och ska skickas i färdigt skick, redigerade enligt de utförliga författarinstruktionerna, och med illustrationer till:
fornvannen@vitterhetsakademien.se.
Guide for Authors
fornvännen: Journal of Swedish Antiquarian Research accepts manuscripts in English on Nordic archaeology and early art history, as well as topics closely related to these disciplines. The journal is published in four printed issues annually, and the contents are made Open Access six months after publication.
Four types of contributions can be submitted:
1) Articles: Max. 45,000 characters incl. spaces (excl. abstract and references). Abstract, summary and 4–5 keywords in English.
2) Short Communications: Brief presentation of artefacts/results judged to be newsworthy for researchers. Max.
13,500 characters incl. spaces (excl. references). A limited number of illustrations and references allowed, but no abstract.
3) Debates: Max. 20,000 characters incl. spaces (excl. references). A limited number of illustrations and references allowed, but no abstract.
4) Reviews: Scandinavian and international publications judged to be of interest to the readership of the journal. Max. 9,000 characters incl. spaces. No illustrations or references.
All submissions undergo editorial auditing and revision. Article manuscripts are subjected to double-blind peer review by external researchers.
Detailed instructions for authors covering content, format, reference system etc. can be downloaded at:
http://vitterhetsakad.se/publikationer/fornvannen. Manuscripts, completed according to the full instructions and including illustrations, may be submitted at any time to:
fornvannen@vitterhetsakademien.se.
1 Isberg, A. Ringspännen i Lund. Skiftande traditioner mellan Östersjön och Konti- nenten. —Summary.
15 Ødeby, K. Hvor er runene? —Summary.
29 Lingström, M. & Klackenberg, H. Sigill- stampen från Biskops-Arnö. —Summary.
debatt
37 Hegardt, J. Kanske: Det humanistiska tvivlet och det arkeologiska narrativet.
40 Björklund, A. et al. Referensverket Det medeltida Sverige och arkeologin.
43 Indrelid, S. Medieval communal reindeer drives on Hardangervidda, South Nor- way: reply to Otto Blehr.
korta meddelanden
51 Oehrl, S. Gotland’s largest picture stone rediscovered.
55 Gustafsson, N.B. Ett nyfunnet märke från Roma kloster.
58 Larsson, A. et al. Korsvikskäken: Ett bohuslänskt skelettfynd från mellersta järnålder.
recensioner
61 Ling, M. & Welinder, S. Arkeologiska fan- tasier. Anmälan av J. Wienberg.
63 Dørum, K. & Holberg, E. Frå høvdingdøme til statsmakt i Noreg ca. 200–1350. An- mälan av T. Lindkvist.
65 Skoglund, P. et al. (red.). North Meets South:
Theoretical Aspects on the Northern and Southern Rock Art Traditions in Scan- dinavia. Anmälan av V. Mantere.
67 Zachrisson, I. Gränsland: Mitt arkeologiska liv. Anmälan av I. Berg.
69 Buchwald, V.F. Jernets Danmarkshistorie.
Anmälan av A. Ödman.
Innehåll
issn 0015-7813
58 Korta meddelanden
Korsvikskäken: Ett bohuslänskt skelettfynd från mellersta järnålder
I september 2018 hittade en sportfiskare mänsk- liga kvarlevor i stranddyn vid Korsvik, i den inre delen av Sveriges enda tröskelfjord, Gullmarn (Arnham 2018). Platsen ligger i Foss socken sö- der om Munkedal i mellersta Bohuslän och av- ståndet till öppet hav är över två mil. Inlednings- vis rapporterades fyndet till polisen som behand- lade det som ett möjligt modernt brottsfall. Fyn- det bestod av en underkäke med fyra kvarsit- tande tänder, första och andra kindtanden på vardera sidan (fig. 1). En osteologisk analys av käken utfördes av Astrid Lennblad, Bohusläns museum, på uppdrag av polisen.
Resultaten från den osteologiska analysen är något begränsade eftersom materialet enbart består av en underkäke med fyra kvarsittande tänder. Vad som har gått att se är att käken troli- gen kommer från en man, utifrån käkens kraftiga hakparti samt dess robusta intryck (Buikstra &
Ubelaker 1994, s. 18). Åldersbedömningen utifrån tandslitaget på de fyra kvarvarande tänderna ger en uppskattad ålder på 25–40 år (White et al. 2012, s. 387ff). Gällande tandhälsan kunde ingen karies eller tandsten observeras på tänderna, dock en begynnande tandlossning. Tandlossningen är inte så långtgående att tänder har ramlat ut i livet. Att det enbart finns fyra tänder kvar i käken beror på att övriga tänder ramlat ut post mortem. Runt de kvarsittande tänderna gick det att se att tandbe- net hade tillbakabildats något och att de övre
delarna av tandhalsarna blottlagts. Även vid alveo- lerna där tänderna saknas kunde en viss grad av tillbakabildning ses, framförallt vid hörntänder- na. Tänderna visar i övrigt inga ovanligheter så- som carabelliskuspar, avsaknad av visdomständer, eller andra anomalier.
Då den osteologiska analysen inte kunde av- göra fyndets ålder utförde Ångströmlaboratoriet två13C- och14C-analyser vilka gav en samman- slagen datering till 250–540 e.Kr. (2 sigma), dvs.
yngre romersk järnålder och folkvandringstid (fig.
2). Störst överlapp mellan de båda dateringarna är kring ca 400 e.Kr. Dateringarna kompliceras dock av att det är karbonatdelen av tanden som testats och att 13C-analyserna gav värden vilka indike- rar en mycket hög andel marint födointag (Poss- nert & Beckel 2018). Trots att detta till viss del kan påverka dateringen är det ändå högst sanno- likt att individen har levt under mellersta järn- åldern.
Korsviks strandlinje har på grund av topo- grafin inte flyttat sig mer än några tiotals meter sedan järnåldern. Käken påträffades ca två meter från dagens strandkant tillsammans med några enstaka djurben. Det betyder att fyndplatsen låg under vatten under mellersta järnålder. När kä- ken påträffades hade den sannolikt inte legat ex- ponerad under en längre tid, eftersom den i så- dant fall hade börjat vittra. Ett hypotetiskt hän- delseförlopp är därför att käken inlagrats i stran-
Fornvännen 115 (2020)
Fig. 1. Underkäken sedd rakt framifrån. Foto: Astrid Lennblad. —The mandible, frontal view. Photo:
Astrid Lennblad.
Korta meddelanden 59
Fig. 2. Kalibreringskurvor för14C-analyser av käken från Korsvik. Provet Ua-60197 togs på tandroten, Ua- 60198 togs på samma tands krona. Den valda tanden är den bakre molaren i högra delen av underkäken (tand 47). Störst överlappning är vid ca 400 e.Kr. Källa: Possnert & Beckel 2018. —Calibration distributions for radiocarbon analyses of the Korsvik mandible. Sample Ua-60197 is from the root of a tooth, Ua-60198 from the same tooth’s crown. This was tooth 47, the rearmost molar on the right-hand side. The greatest overlap is around 400 cal AD. Source: Possnert & Beckel 2018.
den nära dödsfallet samt att den legat dold där fram till strax före fyndtillfället 2018.
Havsviken har varit ett lokalt hamnläge i trak- ten i långa tider. Omedelbart väster om fyndplat- sen, på en utskjutande bergsudde, ligger forn- borgen Korsborg (RAÄ Foss 85:1, L1969: 746) på drygt 30 meters höjd över havet. Denna avgrän- sas av branta stup samt mäktiga, flera meter höga vallar i norr och öster. Stigar leder ner från val- larna, bland annat ned mot stranden med fyndet.
Inom fornborgens begränsning finns dessutom en hög och två stensättningar. Trots att relativt lite är känt om Bohusläns fornborgar antas många ha anlagts under 400- och 500-talen e.Kr. och kan ha använts både temporärt för försvar och som mer permanenta bosättningar (jfr Lindman 1985;
Nyqvist 1987; Olausson 2009). Foss socken, som utgör omlandet, har en ovanligt stor koncentra- tion av gravar och gravfält från järnålder, inte minst högar av ansenliga dimensioner (Nordquist 2009, s. 41ff).
Många hypoteser kan framläggas kring hur och varför käken deponerats på stranden och vil- ket förhållandet till den närbelägna fornborgen kan vara. Det första som kan sägas är att fynd av obrända människoben från järnåldern är mycket sällsynta i Bohuslän på grund av dåliga bevarings- förhållanden och tidens kremeringsgravskick. Ett relativt känt fynd av obrända mänskliga kvar- levor som dateras till järnålder är det så kallade Stångenäskraniet från Röe i Lysekils kommun.
Här påträffades på 1840-talet två skelett, som länge antogs vara bland de äldsta i Nordens för-
historia. Men vid en14C-datering efter nyare un- dersökningar visade sig fyndet vara från förro- mersk järnålder (Sjögren 2014, s. 164f; Sjögren &
Ahlström 2016, s. 140). Ytterligare ett par enstaka bohuslänska skelettfynd finns med datering till järnålder, men med delvis oklara fyndomstän- digheter. Den gemensamma nämnaren är att de lokala bevaringsförhållandena varit gynnsamma.
Fyndplatserna har varit i skalgrusbankar, i ett fall i en mosse (Sjögren 2020) eller som i detta fall i stranddyn. Här är eventuellt närheten till forn- borgen intressant. Detta fynd avviker onekligen från det vi känner till om dåtidens normativa sätt att hantera kroppar (jfr Alfsdotter 2019).
Flera hypoteser kan och har lagts fram kring hur och varför käken deponerats på stranden vid Korsvik. Vi har formulerat tre huvudhypoteser som vi planerar att arbeta vidare med i ett kom- mande forskningsprojekt.
● Hela kroppen begravdes primärt i strand- zonen och har legat inlagrad i sedimen- tet men underkäken har nu spolats fram.
● Hela kroppen deponerades i samband med döden ute i havet och har sekundärt lagrats in i sediment. Underkäken har efterhand lossnat och drivit upp på stranden.
● Enbart underkäken, och eventuellt andra kroppsdelar, deponerades sekundärt eller tertiärt i strandzonen antingen direkt efter döden, alternativt har materialet funnits på annan plats under en tid.
Fornvännen 115 (2020)
60 Korta meddelanden
För att få bättre kunskap om detta fynd och dess tid behöver fler analyser göras. Ytterligare minst en isotopanalys bör göras för att mer säkert avgöra den marina reservoareffektens inverkan samt studera individens diet (jfr Jarman et al.
2018), med såväl 15N-, 13C- som 14C-analyser.
Strontium- och isotopanalyser kan bidra till en förståelse om individens geografiska härkomst, och en aDNA-studie skulle kunna bidra till att bland annat säkerställa könsbedömningen. Prov- grävningar på platsen ska göras för att om möj- ligt säkerställa om ytterligare samtida fynd finns kvar. Genom fördjupad osteologisk analys och eventuella nyfynd kan deponeringsförloppet för- hoppningsvis klarläggas. Slutligen behöver rela- tionen till fornborgen studeras vidare, bl.a. genom siktanalyser, landskapsrekonstruktion och strand- linjestudier. En georadar- och magnetometer- undersökning av ett idag överplöjt gravfält 150 meter norr om fyndplatsen samt den smala land- tunga som under järnåldern ledde ut till Korsborg utgör ytterligare en möjlighet att sätta fyndet i en vidare kontext. Vi avser att inom ramen för ett forskningsprojekt genomföra dessa analyser och undersökningar.
Referenser
Alfsdotter, C., 2019. Social implications of unburied corpses from intergroup conflicts: Postmortem agency following the Sandby borg massacre. Cam- bridge Archaeological Journal 29 (3):427–442.
Arnham, M., 2018. Likdelar funna under havsöringfiske.
Fiskejournalen 2018-09-29. www.fiskejournalen.se/
likdelar-funna-under-havsoringfiskeLäst:2019-12-06.
Buikstra, J. & Ubelaker, D. (red.), 1994. Standards – For data collection of human skeletal remains. Fayetteville.
Jarman, C. L., Biddle, M., Higham, T. & Ramsey, C. B., 2018. The Viking Great Army in England: New dates fromtheReptoncharnel.Antiquity92(361):183–199.
Lindman, G., 1985. Förhistoriska aggressionsstrukturer i det västsvenska landskapet. Göteborg.
Nordquist, B., 2009. Arkeologisk undersökning. Stenung- sunds- och Munkedalsbygden under 1000 år. En studie av två bohusländska bygder utifrån Norum 202:1, bo- plats från yngre bronsålder och yngre romersk järnålder till folkvandringstid Bohuslän, Norums socken, Holm 1:1, Norum 202:1. Riksantikvarieämbetet UV Väst rapport 2009:25. Mölndal.
Nyqvist, R., 1987. Bohusläns fornborgar. Damell, D.
(red.). Svensk fornborgsforskning: Sammanställning av år 1987 pågående forskningsarbeten rörande fornborgar i Sverige. Stockholm.
Olausson, M., 2009. At peace with walls – Fortifica- tions and their significance AD 400–1100. Holm- quist Olausson, L. & Olausson, M. (red.). The Mar- tial Society: Aspects of warriors, fortifications and social change in Scandinavia. Stockholm.
Possnert, G. & Beckel, L., 2018. Resultat av14C datering av karbonatdelen i tand från Gullmarsfjorden, Bohus- län. Ångströmlaboratoriet, Uppsala. Opublicerad rapport, daterad 22 november 2018.
Sjögren, K-G., 2014. Naturforskning och arkeologi på 1840-talet: Om tidiga människobensfynd i Bohus- läns skalbankar. Alexandersson, H., Andreeff, A. &
Bünz, A. (red.). Med hjärta och hjärna: En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh. Göteborg.
— 2020. Skelettfynd. Opublicerat manuskript över skelettfynd från Bohuslän, Dalsland, Halland och Västergötland, daterat 3 januari 2020.
Sjögren, K-G. & Ahlström, T., 2016. Early Mesolithic Burials from Bohuslän, western Sweden. Grün- berg, J. M., Gramsch, B., Larsson, L., Orschiedt, J.
& Meller, H. (red.) Mesolithic Burials – Rites, burials and social organization of early postglacial communities.
Tagungen des Landesmuseum für Vorgeschichte Halle, Band 13. Halle (Saale).
White, T. D., Black, M. T. & Folkens, P. A., 2012. Hu- man Osteology. Tredje upplagan. Amsterdam.
Anton Larsson Institutionen för arkeologi och antikens kultur Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm anton.larsson@ark.su.se Astrid Lennblad Stiftelsen Bohusläns museum Box 403 SE-451 19 Uddevalla astrid.lennblad@bohuslansmuseum.se Niklas Ytterberg Länsstyrelsen Västra Götalands län Kulturmiljöenheten SE-403 40 Göteborg niklas.ytterberg@lansstyrelsen.se
Fornvännen 115 (2020)
