12•17

APOTEl<SBOLAGETS ÅRSREDOVISNING 1996

PRIS 0,00 l FÖRP EXP961231 BJÖRNBERG

VNR 39 12•17

INNEHALL

SID 4

KORT OM APOTEKSBOLAGET

SID 5

1996 ARS VERKSAMHET l SAMMANDRAG

SID 6

VDs KOMMENTAR

SID 8

ATT NÅ UT MED SAVÄL LÄKEMEDEL SOM INFORMATION

SID 11

ETT NÄRA SAMARBL:TE MED SJUKVÅRD'EN

510 13

ALLT FlER AV APOTEKENS 85 MILJONER KUNDBESÖK HANDLAR OM EGENVARD

SJD 15

LÄK~Mk:DHSfÖR.~ÄUNif\!GEN 1996

SJD 18

LÄKEMEDELSPRISERNA l rOKUS

SID 19

MaLJÖKRAV PÅ PRODUKTER, TILLVERKNING OCH DISTRIBUTION

SJD 21

FÖ!lVALTNiNGSB::RÄ"Ci"ELSE

SID 45

ST'!RELSE

SJD 51

GRUNDER FÖR VERKSAI!Jit1E.:"IEN

KORT OM APOTEKSBOLAGET

Ulnca Eriksson

Apotekare

~ Apo~ket Vita BJOrn

I Sverige finns 904 apotek varav 98 är sjukhusapotek Apoteken drivs av Apoteksbolaget AB där 2/3 av aktierna ägs av staten och 1/3 av Apoteksbolagets Pensionsstiftelse. Apoteksbolaget har ensamrätt på detaljhandeln med läkemedel i Sverige sedan den l januari 1971. Företaget har 10 989 anställda.

Apoteksbolagets uppgift är att tillgodose allmänhetens och sjukvårdens behov av läkemedel så att företaget skapar största möj~

liga nytta till lägsta möjliga kostnad. Apoteksbolaget ska även svara för information, rådgivning, utbildning och andra tjänster kring läkemedel.

Apoteksbolaget har skyldighet att tillhandahålla alla läkemedel- både receptbelagda och receptfria - som är godkända för försälj- ning i Sverige. Dessutom erbjuder apoteken ett kompletterande sor- timent av egenvårdsprodukter som håller hög kvalitet.

Apotekens roll är att ge information och råd till såvälläkare som patienter. Apotekspersonalen ska i varje enskilt fall se till att kun- den får förskrivet läkemedel i rätt dos och styrka och att kunden vet hur det ska användas. Personalen informerar och utbildar också vårdpersonal och deltar tillsammans med allmänläkare och specia- lister i läkemedelskommitteer. Apoteksbolaget producerar varje år Svensk läkemedelsstatistik och vartannat år Läkemedelsboken.

4 APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1996

1996 ARS VERKSAMHET l SAMMANDRAG

Apoteksbolagets omsättning var 1996 cirka 23,4 miljarder kronor. Det är en ökning med 13,8 procent. Försäljningen av läkemedel uppgick till cirka 20,1 miljarder kronor.

läkemedelsförsörjningssyste- niserade verksamheten. Indel- met. Den skall vara klar senast ningen i fyra regioner upphör- den 1 oktober 1997. Dess- de och antalet apoteksgrupper

I november fattade riksda- gen beslut om regeringens pro- position om läkemedelsförmå- ner och läkemedelsförsörj- ningen. Beslutet innebar dels att ansvaret för läkeme- delskostnaderna i öppenvård från den 1 januari 1998 förs över från Riksförsäkringsverk- et till landstingen, dels att två nya utreqningar tillsattes.

En enmansutredning tillsat- tes för att se över det framtida

APOTEKSBOLAGEY AB Omsättning, mkr Läkemedel mot recept Försäljning, sluten vård Läkemedel utan recept Fria handelsvaror

utom tillsattes en utredning för hur läkemedelspriserna i framtiden skall förhandlas och fastställas. Resultaten från båda dessa utredningar, lik- som överförandet av kost- nadsansvaret till landstingen, påverkar i hög grad Apoteks- bolagets verksamhet.

Avtalet mellan staten och Apoteksbolaget förlängdes till och med 1998.

Den 1 juli tillträdde Arne Björnberg som ny verkställan- de direktör. Ny ledningsgrupp utsågs och företaget omorga-

1996 16 429 2 215 1 571 1 350 Kostnadsfria förbrukningsartiklar 1 500

Specialdestinerade livsmedel 89

Övrigt 266

Totalt 23 420

Resultat, mkr

Rörelsen 409,5

Poster av engångskaraktär 862,8

Finansiella intäkter och kostnader 56,0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 328,3

Personal

Antal anställda, 31 december respektive år 10 989 Medelantal anställda årsarbetare 9 558

minskade till 23 för att över- ensstämma med landstingsin- delningen.

Beslut i riksdagen om ny läkemedelsförmån ledde under årets sista månader till en hamstring av läkemedel. Genom stora arbetsinsatser av apo- tekspersonalen och genom ett väl fungerande samarbete mel- lan apotek, myndigheter, gros- sister och läkemedelsindustri klarades situationen utan att allvarliga bristsituationer upp- stod. Hamstringen uppgick till cirka 1,3 miljarder kronor.

1995 Förändring CVo

13 802 19,0

2 188 1,2

1 487 5,6

1 400 - 3,6

1 343 11,7

85 4,7

279 -4,7

20 584 13,8

334,3 22,5

124,4 593,7

- 7,3

451,4 194,3

11187 9 565

APOTE~SBOLAGH ÅRSREDOVISNING 1>96 • 5

APOTEKSBOLAGET - ETT KUNSKAPSFÖRETACi

Under 1990-talet har ett nytt område dykt upp som ett av de mest utvecklingsintensiva inom bl a de stora läkemedels- företagen: "Pharmacy Benefits Management" (PBM). Det innebär att genom medvetna åtgärder rörande läkemedel och deras användning åstad- komma större nytta per spen- derad läkemedelskrona.

För Apoteksbolaget låg det en djup ironi i det faktum att PBM saknat en exakt svensk översättning. Ironi, därför att Apoteksbolaget inte bara är

en kostnadseffektiv butiks- kedja. Bolaget torde också utgöra en av Europas främsta resurser på ett angeläget om- råde, som inte ens haft en svensk benämning.

När bolaget vid halvårs- skiftet 1996 fick en ny ledning fanns det därför två huvud- ämnen på agendan. Att åstad- komma en organisations- och ledningsstruktur som på ett optimalt sätt stöttar en effek- tiv detaljhandelsorganisation, och att utveckla och synliggö- ra bolagets kapacitet som en

6 -AJ>OTEKSBOLAGI:T ÅRSR:OOVISNJNG 1996

av Europas främsta PBM- aktörer. Ett första steg blev därför att skapa en kommuni- cerbar svensk benämning på PBM, som numera kan utläsas som Apoteksbolagets Pro- gram för Bättre Medicinan- vändning.

Den lag som stiftades av riksdagen den 27 november 1996 stadgar att sjukvårdshu- vudmännen ska överta det ekonomiska ansvaret även för läkemedel i öppen vård. Det blev därför naturligt att den kostnads- och ledningseffekti- viserande översyn av bolagets organisation som företogs under sensommaren, även in- riktades på att skapa en orga- nisation som på bästa möjliga sätt kan betjäna landstinget.

Bolagets administration ban- tades genom att den regionala nivån togs bort och de 3 7 apoteksgrupperna samman- fördes till 23 för att överens- stämma med landstingsgrän- serna. Det finns nu inte mer än fyra nivåer från VD till medarbetaren på apoteksgol- vet. Den lokala apoteksgrupp- chefen har också fått ett ut- talat ansvar för bolagets ser- vice till kunderna inom det egna landstingsområdet.

Den nya lagen gav också

•

•

•

•

upphov till en ovanligt hektisk period på apoteken. Trots att relativt få människor fick höjda läkemedelskostnader vid årsskiftet, hamstrade svenskarna läkemedel för 1 ,3 miljarder kronor utöver nor- mal försäljning under årets två sista månader. Det kredit- hanteringssystem för läkeme- delsavgifter som var en förut- sättning för läkemedelsrefor-

andel i Taroro har varit syn- nerligen tillfredsställande.

Flera konsumentundersök- ningar visade under hösten på ett mycket stort och glädjande förtroende för Apoteket som tjänsteleverantör. I Konsu- mentrådets undersökning ran- kades Apoteket som det mest uppskattade serviceföretaget i landet. En undersökning bland 1 200 ungdomar place- men, togs i drift till årsskiftet rade Apoteket på första plats trots den endast tre månader bland 86 tjänsteföretag, avse- långa förberedelsetiden.

Riksdagspropositionen in- nehöll förutom nya läkeme- delslagar också beslut om två nya utredningar om läkeme- delsdistributionssystemet Sverige samt om prissättnings- systemet för läkemedel. Dessa utredningar ska vara slutförda den 1 oktober 1997.

Tack vare ett mycket gott arbete ute på apoteken lycka- des bolaget under 1996 hålla kostnaderna . 1 procent eller 40 miljoner kronor lägre än budget, detta trots ett avsevärt övertidsuttag under årets två sista månader.

Under våren såldes Apo- teksbolagets aktieinnehav i WM-Data AB, samt del av aktierna i det finländska dis- tributionsföretaget Oy Taroro Ab. Detta genererade en sammanlagd realisationsvinst på 863 miljoner kronor. Kurs- utvecklingen för Apoteks- bolagets 25-procentiga ägar-

ende såväl vilka företag ung-

Under 1996 skedde inte en "omorganisa- tion• av Apoteksbolaget Vi såg över anta- let nivåer för att få kortare kommunika- tionsvägar och en lättare börda för medar- betarna i bärlagret

domarna kände till som upp- skattning av företaget som servicegivare.

Apoteksbolaget fortsätter på den inslagna vägen att utveckla effektiviteten samt PBM-konceptet. Den utveck- lingsplan som är resultatet av översynen och koordineringen av företagets projektverksam- het visar tydligt tyngdpunkten

på utvecklingen av apotekens rådsgivnings- och informa- tionsfunktioner. De sedan flera år etablerade temaåren för rådgivning kring olika folk- sjukdomar har här en fram- trädande plats tillsammans med aktiviteter för att utveck- la personalens problemlösan- de kompetens. PBM, med ett nyttiggörande av farmaceutisk kunskap tillsammans med information kring läkeme- delsanvändning, kommer fort- sättningsvis att bli ett ännu mer markerat inslag i bolagets verksamhet. Distansfarmacin, med bl a drygt 90 000 svens- kar som får sin medicin i per- sonligt doserade dagsförpack- ningar, ökar säkerheten och minskar mängden överblivna läkemedel. Detta område kom- mer också att utvecklas ytter- ligare under kommande år.

Ett utvecklat !T-stöd, med bl a funktioner för att ge kun- derna personlig service med läkemedelsprofiler på apo- teket, utgör en väsentlig del av såväl företagets utveck- lingsplan som investerings- budgeten.

Jag vill efter mina första 6 månader som VD uttrycka min stora uppskattning av medarbetarnas kompetens, lojalitet och hängivenhet. De är företagets viktigaste till- gångar att bygga vidare på inför framtiden.

Arne Björnberg, VD

APOTEKSBOLAGJ:T ÅRSREDOVISNING 1996 • 7

ATT NÅ UT MED SÅVÄL LÄKEMEDEL SOM INFORMATION

Det finns ett ökat behov av läkemedel. Doserna levereras vård både när det gäller sär- för 1-2 veckors behov i taget.

skilt och enskilt boende, vilket Dosförpackade läkemedel påverkar såväl primärvården ger patienten en bättre och som kommunerna. Rörlig-

heten mellan olika vårdformer ökar ständigt. Information om förändringar i läkemedels- ordinationen och vårdbehovet kan ha svårt att nå fram när individer rör sig mellan olika boendeformer.

En av Apoteksbolagets star- ka sidor är att företaget svarar för läkemedelsförsörjningen i hela landet och i hela vård- kedjan. Det innebär att apo- teken i alla lägen kan förse patienten/ kunden med läke- medelsservice i en obruten vårdked ja.

Samarbete mellan landsting, kommun och apotek En förutsättning för god läke- medelsförsörjning och bibe- hållen hög vårdstandard till lägre samhällskostnader är att landsting, kommuner och apotek s-amarbetar.

Apoteksbolaget prövar

VARFÖR FÅR DU ONT?

VAD tiJÄLPER MOT MIGRÄN?

minskad kassation av läkeme- del, vilket i sin tur minskar såväl samhällets som den en- skildes läkemedelskostnader.

Vid hemgång från sjukhus kan patienten få med sig nya doser av de läkemedel som provats ut under sjukhusvis- telsen. Det sparar mycket tid och resurser för den kommu- nala vårdpersonalen. På de alltmer sjukhuslika sjukhem- men börjar man även dra för- del av det dosdelningssystem med endasförpackade läke- medel som Apoteksbolaget utvecklat för slutenvården.

Kostnaderna för hemdistribu- tion är inkluderad i Apoteks- bolagets marginal.

Bättre läkemedelsrutiner på sjukhem

Under Demensåret 1994 star- tade Socialstyrelsen och Apo- teksbolaget gemensamt ett försök att kartlägga och för- bättra läkemedelsanvändning- en på sjukhem. Apotekare, patientansvarig läkare och vårdpersonal gick igenom de

dag tillsammans med lands- boendes medicinering och

ting och kommun olika lös- säkrare läkemedelsanvänd- diskuterade läkemedelsval, ningar i syfte att utveckla

hemsjukvården. Apoteksbo- laget försörjer drygt 90 000

ning och frigör samtidigt sjuk- skötersketid som kan använ- das i direkta patientkontakter.

dosering etc.

Resultaten, som redovisades under 1996, visar att man med äldre med dosförpackade Dosexpedition leder även till det nya arbetssättet kan åstad-

8 APOTEKSEOLA.G::!T ÅRSREI)OVISNING 1996

•

•

•

•

komma avsevärda förbätt- ringar. av läkemedelsanvänd- ningen och patientens livskva- litet. Under året har därför ett 70-tal apotekare runt om i landet skaffat sig kompetens att genomföra läkemedelsge- nomgångar. Många kommu- ner har erbjudits denna ser- vice och många sjukhem har anammat arbetssättet.

En producentoberoende partner

Apoteksbolaget fungerar även som producentobunden part- ner inom andra områden. När det gäller inkontinens är apo- tekets roll i de flesta landsting inte bara att koordinera dis- tributionen, utan apoteket medverkar även i utbildning, kvalitetsgenomgångar och kost- nadsuppföljningar.

Apoteksbolaget har ett riks- övergripande ansvar för in- spektioner av läkemedelshan- teringen i landsting och kom- muner. Som kvalitetssäkrare medverkar Apoteksbolaget till att skapa enhetliga och säkra rutiner som även fungerar över gränserna mellan lands- ting och kommun.

Det finns ett stort behov av utbildning om läkemedel och läkemedelshantering inom både kommuner och lands- ting. I föreläsningar, tryckt material och inte minst i den vardagliga kontakten i läke- medelsfrågor medverkar apo-

••cnom~W••

AKUTVÄRK

-rMNMtNMnnu.•~

teken till en bättre och kost- nadseffektivare vård.

Den information och ut- bildning som apoteken erbju- der sjuksköterskor är av stor betydelse för en säkrare och effektivare användning av läkemedel. Under 1996 har Apoteksbolaget på försök givit ut tidningen Apoteks- kontakt som riktar sig till sköterskor inom kommunal äldreomsorg och distriktsskö- terskor. Tidningen kom under hösten ut med tre nummer och delades ut till cirka 3 000 sjuksköterskor. I december utvärderades tidningen och det visade sig att behovet av läkemedelsinformation hos målgruppen är mycket stort.

Apoteken expedierade 56 miljoner receptposter Under 1996 hade apoteken 32 miljoner receptkunder och man expedierade mer än 56 miljoner receptposter.

Farmaceuten har ett ansvar när det gäller bedömningen av de recept som läkarna för- skriver. Varje recept granskas ur rimlighetsaspekt innan det expedieras. Bristande kun- skap och missuppfattningar hos kunderna kan ibland leda till att medicinerna används fel eller skapa en överdriven rädsla för biverkningar. Här har personalen en viktig upp- gift att fylla genom att ge råd och svara på frågor.

APOTHSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1996 • 9

Smärtåret genom- fördes 1996

Varje år genomför Apoteks- bolaget i samarbete med sjukvården ett temaårsomrör någon av de stora folksjuk- domarna. Målet är att öka kunskaperna och lösa pro- blem som hänger samman med användningen av läkeme- del inom detta område.

Under 1996 var temat smärta som är ett stort och underskattat folkhälsopro- blem. Det innefattar allt från enklare tillstånd som lätt kan behandlas med egenvård, till smärta av svårare och ibland livshotande karaktär.

Cirka 40 procent av befolk- ningen lider av mer eller mind- re långvarig smärta och 1 O procent av den totala läke- medelsförsäljningen utgörs av smärtstillande läkemedel.

Många förstår inte att använ- da sina läkemedel på bästa sätt och såväl under- som överanvändning av smärtstil- lande läkemedel är vanligt.

Under Smärtåret har sam- arbetet mellan olika yrkeska- tegorier resulterat i att smärt- patienterna blivit bättre om- händertagna. Många sjuk- gymnaster och sjuksköterskor har aktivt deltagit i samar- rangemang med apoteken. Ett

50-tal nätverk har bildats mel- lan apotek och smärtenhetert smärtkliniker och tusentals sjuksköterskor har genomgått utbildning i farmakologisk smärtbehandling i apotekets regi.

För de kunder som hämtar smärtstillande läkemedel på recept är apotekspersonalen den sista kontakten innan läkemedlen ska börja använ- das. Den information som ges blir av stor vikt för den nytta kunden får av sina läkemedel.

Under året har en mängd lokala kundaktiviteter ägt rum på apoteken. Efterfrågan på de fyra kundbroschyrer om smärta som tagits fram under året har varit mycket större än väntat. Cirka 1,5 miljoner broschyrer har delats ut till

ku~der, vårdpersonal och patientföreningar.

Jourdoser när apoteket är stängt

Läkemedel och läkemedelsin- formation ska vara tillgängli- ga både i tid och rum så att ändamålet med behandlingen främjas. För apoteken gäller att öppethållandet ska anpas- sas till kundernas behov och sjukvårdens mottagningstider. För att åstadkomma god till- gänglighet till rimliga kostna-

10 • APOTEKSBOLAG:::T .ÅRSREDOViSNING 1996

der förser apoteken kostnads- fri t t j ourläkarmottagningar, akutmottagningar och hem- läkarjourer med jourdoser.

Jourdoserna delas ut till pati- enterna i samband med läkar- besöket för att täcka behovet av läkemedel till dess att apo- teket åter är öppet. Under 1996 försåg Apoteksbolaget sjukvården med jourläkeme- del för 6,2 miljoner kronor.

Information om läkemedel dygnet runt

Information om läkemedel behövs även utanför kontors- tid eller då kunden köpt sina läkemedel hos ett apoteksom- bud. Läkemedelsupplysningen 020-66 77 66 startade i janu- an 1996. Allmänheten har möjlighet att till en farmaceut ställa frågor om läkemedel när som helst på dygnet.

Antalet frågor till 020-numret har successivt ökat under året och uppgick under december till nära 4 500 samtal med en sammanlagd samtalstid på 172 timmar.

80 procent av frågorna handlar om receptläkemedeL Andra vanliga frågor rör användning och dosering, bi- verkningar och interaktioner.

Hänvisning till sjukvården sker i 5 procent av samtalen.

)

ETT NÄRA SAMARBETE MED SJUKVÅRDEN

Var än patienten befinner sig i vårdkedjan ska han eller hon ha tillgång till läkemedel i sådan mängd att avbrott i behandlingen undviks. Läke- medlet ska så långt som möj- ligt vara i bruksfärdigt skick så att det kan ges och intas i rätt tidsintervall enligt för- skrivarens ordination och an- visning. Det ställer stora krav på att vårdkedjan är säker, ändamålsenlig och kostnads- effektiv.

Apotekens medverkan ut- gör en mycket viktig del i den integrerade vårdkedjan. Ut- vecklingen av en patientnära

läkemedelshantering är möjlig genom ett kontinuerligt sam- arbete mellan farmaceuter och vårdpersonal, främst sjukskö- terskor. Integreringen mellan sjukhusapotek och apotek utanför sjukhusen gör det möjligt att utnyttja Apoteks- bolagets samlade resurser, vare sig det gäller landstings- driven eller kommunal sjuk- vård.

Ett ökat ansvar för farmaceuten

Läkemedelshanteringen inom den slutna vården har under de senaste åren genomgått

stora förändringar. Under senare år har en patientnära, endasbaserad läkemedelshan- tering utvecklats. Den medger högt ställda krav på patientsä- kerhet och vårdkvalitet. Det lägger ett stort ansvar på far- maceuten när det gäller kvali- terssäkringen av de olika momenten i vården, såsom ordination, beställning, för- varing, iordningställande a v dos, administrering och in- spektion. Det har även på kort tid förändrat farmaceutens roll och öppnat nya arbets- uppgifter i vården. I dag är det naturligt att farmaceuten del-

AFOTEKSBOLAGET ÅRSREDOV1SNING 1996 Il

tar i avdelningens arbete och i samarbete med vårdpersona- len utvecklar olika funktioner.

På sjukhusnivå sker arbetet olika permanenta nätverks- grupper som medger kun- skaps- och erfarenhetsutbyte mellan t ex avdelningar och sjukhusapoteket. Andra grup- per är vätskehanterings- och kvalitetssäkringsgrupper. I vätskehanteringsgruppen dis- kuteras och värderas nya för- packningsformer av infusions- och spolvätskor, hanterings- prövningar läggs ut på vissa avdelningar och nya distribu- tionsformer såsom vätskevag- nar planeras och införs.

På avdelningsnivå sker sam- arbetet via den farmaceut som är knuten till avdelningen.

Sortimentsdiskussioner och leveransfrågor dominerar och syftet är att så långt som möj- ligt avlasta sjuksköterskan i beställnings- och förrådsarbe- tet så att mer tid kan ägnas åt vård av patienten.

Exempel på hjälpmedel är färdiga beställningslistor an- passade till avdelningens be- hov och överföring av beställ- ningar via sjukhusets datanät direkt till apoteket. Sådana

fö~sök påbörjades under året på en intensivvårdsavdelning i Örebro och kommer under 1997 att utökas till flera av- delningar och sjukhus.

Tillgäng till rätt läkemedel i varje skede

Läkemedel ska om hållbar- heten tillåter vara klara att ges så att sjuksköterskan inte behöver bereda dem. De större sjukhusapoteken har i dag fullt utvecklade bered- ningsåtaganden när det gäller bl a cytostatika och smärtkas- setter.

Eftersom många patienter vårdas i hemmet eller i kom- munal hälso- och sjukvård är beredningsservicen en samlad resurs för hela den integrerade kedjan. Detsamma gäller för de patienter som skrivs ut från sjukhusavdelningar eller som besöker sjukhusens mottag- ningar med behov av mer avancerad och komplicerad läkemedelsbehandling. Dessa patienter kräver en sampla- nering mellan a v delningen/

mottagningen och sjukhus- apoteket.

Tillgängligheten till läke- medel är mycket viktig på akutsjukhus där brist på ett visst preparat kan medföra fara för patientens liv. Därför finns förutom sjukhusapote- kets lager och befintliga lager på avdelningen även speciella förråd med akut- och kata- strofläkemedel och motgifter.

Tillgång till farmaceut dygnet runt garanteras genom det s k bakjoursystemet där en far-

12 A!'OTEKSBOLAG:H ÅRSREOOVISNIHG 1996

maceut kan nås via sjukhusets telefonväxel när apoteket är stängt.

Läkcmcdclskonunittcer och kompetensutveckling Den enda organisation som samlar deltagare från de olika delarna av sjukvården i läke- medelsfrågor är läkemedels- kommitten. sjukhusapoteken spelar en framträdande roll som sammanhållande länk mellan läkare, sjuksköterskor och farmaceuter på olika vårdnivåer.

I november 1996 beslutade riksdagen bl a om en lagreg- lering av verksamheten för läkemedelskommitteer och om att landstingen får kost- nadsansvaret för läkemedel inom den öppna vården.

Detta kommer att leda till att landstingen avsätter större resurser till kommitteerna för kompetensutveckling och för- skrivningsuppföljning.

Det är viktigt att nå ut till förskrivarna med information om terapival och att följa upp förskrivningen. De apotekare som i dag fungerar som läke- medelskommittens informatö- rer till framför allt distriktslä- kare, är en viktig resurs för den kontinuerliga informatio- nen. De återför också statistik över förskrivningen till vård- centralerna.

ALLT FLER AV APOTEKENS 85 MILJONER KUNDBESÖK HANDLAR OM EGENVÅRD

Under 1996 hade apoteken drygt 85 miljoner kundbesök.

Många kunder önskade hjälp med egenvårdsrådgivning vid köp av receptfria läkemedel eller varor som t ex hud- och tandvårds produkter.

Både i Sverige och inom EU finns ett ökat intresse hos sjukvårdshuvudmännen att utnyttja apoteken för egen- vårdsrådgivning. Härigenom kan sjukvården i större ut- sträckning ägna sina resurser åt de patienter som behöver en mera kvalificerad vård.

ED-kommissionen sponsra- de i början av året ett gemen- samt symposium för de europeiska läkar- och farmaceutorganisatio-

nerna samt tillverkarna av receptfria läkemedel, för att få till stånd ett samarbete med ökat utnyttjande av apoteken som egenvårdsrådgivare.

Receptbelagda läkemedel blir receptfria

tian till kunderna ökar. Apo- rekens personal ska säker- ställa att kunden gör rätt val och vet hur läkemedlen ska användas.

inom egenvårdsrådgivning.

Med hjälp av privatpersoner som agerar kunder mäts kvali- teten i rådgivningen. Ett ut- bildningsprogram med inrikt- ning på kunddialogen har där- UtYecklingsarbete tillsam- efter utarbetats. Syftet är att

mans med sjukvården ytterligare förbättra apoteks- För att ytterligare höja nivån personalens förmåga att lösa på egenvårdsrådgivningen har

apoteken inlett ett utvecklings- arbete tillsammans med olika

representanter för sjukvården.

Ett tjugotal olika sjukdoms- symtom har identifierats som viktiga när det gäller att fast-

problem och avgöra när man bör hänvisa tillläkare respek- tive ge råd om egenvård.

I Malmö använder ett apo- tek och den närliggande vård- centralen ett gemensamt dator- program som stöd för rådgivningen. I program- met kan även gemensamma lokala överenskommelser om rådgivning och preparatval läggas in. Statistikdelar i pro- grammet ger information om frekvensen av olika symtom och vilka råd kunderna får.

Härigenom kan man identifie- ra grupper där utökad rådgiv- ning kan vara motiverad och man kan satsa sina resurser där de bäst behövs.

En faktor som bidrar till att ställa att kunden inte har egenvården ökar är att allt fler

läkemedel som tidigare var receptbelagda blir receptfria.

De nya receptfria läkemedlen är ofta mer a,vancerade än sina föregångare, vilket inne- bär att behovet av informa-

någon allvarlig underliggande sjukdom som behöver bedö- mas av läkare.

I ett antal apoteksgrupper, bl a Västernorrland, genom- fördes under förra året pro- jekt för kvalitetsutveckling

Varje reklamation registreras

Apoteken har ett brett sorti- ment av handelsvaror för hygi- en och kroppsvård. Stora resur- ser läggs ner på kvalitets-och miljöbedömning av produkter

APOTI:KSBOLAGET ÅRSRLDOVISNING 1996 • 13

som tas in i sortimentet.

En viktig del i apotekets kvalitetsarbete är reklama·

tionssystemet. Alla klagomål på läkemedel och handelsva- ror registreras. Läkemedels- verket får information om varje enskild reklamation som rör läkemedel och respektive leverantör när det gäller handelsvaror. Genom detta system kan Apoteksbolaget snabbt upptäcka om några produkter inte uppfyller kvali- tetskraven och i samarbete med leverantörerna åtgärda felen och utveckla bättre pro- dukter.

Informationsaktiviteter artikel som behandlar något under 1996 egenvårdsområde. Många egen- Apoteken har varje år ett vårdsproblem belyses också i speciellt tema för sina infor- den kundvideo som visas på mationsaktiviteter. 1996 var cirka 500 av landets apotek.

temat smärta. En annan infor-

mationsaktivitet under året Prisinformation var kampanjen mot bruket För att kunderna lättare ska av sprit tillsammans med

smärtstillande läkemedel, rik- tad mot ungdomar. Kampan- jen genomfördes i samarbete med Folkhälsoinstitutet och Systembolaget.

Tidningen Apoteket har en upplaga om drygt en halv mil- jon per utgåva. Från och med 1996 finns i varje nummer en

kunna jämföra priser finns eti- ketter med jämförpriser på hyllorna i apotekens självvals- avdelningar. Dessutom finns nu på alla apotek en varugui- de med jämförpriser där olika produktgrupper kortfattat pre- senteras och alla preparat inom gruppen räknas upp med pris och jämförpris.

1·1 • APOTE::SBOLAGET ÅRSREDOVJSNJNG 1996

•

•

LÄKEMEDELSFÖRSÄLJNINGEN 1996

Läkemedelsförsäljningen un- försäljningsvärdet 20 miljar- der årets tio första månader der kronor eller 16 procent pekade på att försäljningsvär- högre än året innan.

det för läkemedel skulle

komma att öka med 8 procent Vilka läkemedel har 1996. Den hamstring som hamstrats?

skedde under november och december ledde emellertid till att försäljningsvärdet för de två månaderna ökade med över 50 procent i jämförelse med motsvarande period året innan. Ökningen, drygt 1,5 miljarder kronor, var större än ökningen under årets tio förs- ta månader, 1,2 miljarder kro- nor. För året i sin helhet blev

Olika läkemedelsgrupper har hamstrats i varierande grad.

Läkemedel som patienten kunnat få kostnadsfritt har hamstrats i högre grad än andra läkemedel. Så uppgick t ex försäljningen av astmalä- kemedel november-december 1996 till 600 miljoner kronor, en tredubbling jämfört med motsvarande period 1995.

Försäljningen av vissa antiko- agulanria, av perorala diabe- tesmedel och av tyreoideahor- moner fördubblades.

Insuliner, de enda läkeme- del som fortsatt ska vara kost- nadsfria för patienten, ökade 22 procent, vilket var betydligt mer än ökningen januari- oktober, som uppgick till 5 procent.

Inom gruppen psykofarma- ka kan noteras att för neuro- leptika, som erhölls kost- nadsfritt för behandling av schizofreni, ökade försälj- ningen närmare 60 procent

Försäljningen av humanläkemedel

JANUARI-OKTOBER NOVEMBER-DECEMBER

Mkr 1996 DIFF 96/95 IMt 1996 DIFF !HI/9,

.,

Matsmältningsorgan och ämnesomsättning 2 492 195 9 712 212 42

Blod och blodbildande organ 1 301 112 9 309 58 23

Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar 2 025 207 11 711 315 79

Hud 586 9 2 145 28 24

Urin- och könsorgan samt könshormoner 845 83 11 244 81 50

Hormoner exkl könshormoner 514 50 11 148 50 51

Infektionssjukdomar 1 228 - 7 - l 285 18 7

Tumörer och rubbningar i immunsystemet 634 97 18 170 56 49

Rörelseapparaten 580 35 6 157 47 43

Nervsystemet 2 876 337 13 804 233 41

Antiparasitära, insektsdödande och

repellerande medel 52 2 5 13 1 8

Andningsorganen 1661 61 4 773 439 132

Ögon och öron . 342 l

o

Övrigt 251 -16 -6

51

Totalt ^{15 388 '} 1 166 8 '-~ ~16 t S7J 52

APOTI:KSBOLAGET ÄRSR[DOVISNING 1996 • 15

under hamstringsmånaderna, för gruppen psykofarmaka i sin helhet ökade den närmare 45 procent.

Medel vid magsår ökade 16 procent eller 140 miljoner kronor under månaderna januari-oktober och 61 pro- cent eller 124 miljoner kronor under november-december.

Totalt uppgick försäljningen under 1996 av medel vid mag- sår till 1,3 miljarder kronor.

H j ärt-kärlmedelsgruppens försäljning uppgick till 2, 7 miljarder. Den ökade med 11 procent under årets tio första månader och med nära 80 procent under de två sista månaderna, då försäljningen uppgick till drygt 700 miljo- ner kronor. Bland förändring- ar inom gruppen kan nämnas att vätskedrivande medel under hamstringen ökade när-

mare 60 procent mot tidigare 2 procent. Blodfettsänkande medel ökade 130 procent mot tidigare 40 procent.

Smärtstillande läkemedel påverkades i ringa grad av hamstringen och försäljnings- värdet ökade under året med 7 procent. Försäljningen av migränmedel fördubblades däremot under hamstrings- månaderna, ökningen dessför- innan var 20 procent.

Gruppen antibiotika är den enda större läkemedelsgrupp för vilken försäljningsvärdet minskade under 1996. Försälj- ningsvärdet var 926 miljoner kronor, en minskning med 6 procent.

Vilka har hamstrat?

Hamstring har förekommit bland män och kvinnor i alla åldersgrupper. Det generella

mönstret var att hamstringen ökade med stigande ålder.

Under november-december 1996 ökade försäljningen till åldersgruppen 20-29 år med cirka 30 procent och till grup- pen 70-79 år med upp emot 80 procent. Den äldsta ålders- gruppen bryter mönstret ge- nom en något mindre försälj- ningsökning än den näst älds- ta åldersgruppen. Även pojkar 0-9 år bryter mot mönstret, framför allt genom den ökade försäljningen av kostnadsfria läkemedel, som ökade med 150 procent. Den ökade för- säljningen avser i stor ut- sträckning astmaläkemedeL Försäljningen mot frikort och av rabatterade läkemedel till pojkar 0-9 år ökade däremot med mindre än 10 procent.

Om man ser till försäljning- en mot recept för olika för-

Kostnadsfritt försäljningsvärde nov + dec 1995 resp 1996 män och kvinnor per åldersgrupp

Mkr

lOOr - - - ---·--- - - - -- - - - - - - -

MÄN

0-09 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80·99 0-09 10-19 20·29 30-39 40·49 50-59 60-69 70-79 lill-1!

199S . 1996

16 • A!'O"':EKSBOLAGF.T Å RSREDOV1Sl\11NG 1996

månstyper fördubblades un- der november-december 1996 försäljningen av kostnadsfria läkemedel. Försäljningen av rabatterade läkemedel ökade närmare 60 procent medan försäljningen mot frikort ökade nära 50 procent. Kvin- nor hamstrade mer kost- nadsfria läkemedel än män medan förhållandet var det motsatta för rabatterade läke- medel. Sammantaget hamst- rade män och kvinnor i lika stor omfattning.

Försäljning i egenvård och till sjukhus Försäljningen av läkemedel egenvård under 1996 uppgick till1,6 miljarder kronor, vilket var 5, 7 procent mer än året innan. Volymmässigt minska- de försäljningen. Exempelvis var försäljningsvolymen för

800

600

400

200

o

hostmedel l O procent lägre, för vitaminer lO procent lägre och för medel mot sur mage 7 procent lägre.

Inom den sistnämnda grup- pen är det de traditionella syraneutraliserande medlen som minskar i försäljning, medan försäljningen av de två syrasekretionshämmande medlen ökar. Dessa har tidiga- re varit receptbelagda, men är nu tillgängliga som egenvårds- läkemedel. Uttryckt i defini- erade dygsdoser, DDD, en måttenhet avsedd att visa hur många behandlingsdygn en försäljningsvolym represente- rar, uppgick egenvårdsförsälj- ningen av syrasekretionshäm- marna under 1996 till2,4 mil- joner ODD, en ökning med 1,5 miljoner ODD eller 160 procent.

Försäljningen av syraneutra-

De tio mest sålda läkemedlen

liserande medel uppgick till 10,7 miljoner, en minskning med 2,3 miljoner ODD eller 18 procent.

Medel vid rökavvänjning, dvs nikotintuggummin, är en annan av de få grupper av egenvårdsläkemedel som visa- de en försäljningsökning av betydelse. Försäljningsvärdet uppgick 1996 till 240 miljo- ner kronor, en ökning med 20 procent. Försäljningsvolymen var 13,4 miljoner DDD, en ökning med 5 procent.

Försäljningen av läkemedel till den slutna vården betalas av landstingen och därför har heller inte den berörts av hamstringen. Utvecklingen har under ett antal år känne- tecknats av vikande volymer och marginella ökningar i för- säljningsvärde.

Losec Pulmlcort Clpra· lmicran Kenitec Gena- Zocord Alvedan Plendil Seloken

Turbuhaler mil tropin Zoc

~POTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 19.96 • 17

LÄKEMEDELSPRISERNA l FOKUS

Läkemedelspriserna var under 1996 i fokus mer än tidigare.

Det beror på att läkeme- delskostnaderna ökat kraftigt samtidigt som det varit svårt att visa nyttan av denna ökning i kronor och ören.

Regering och riksdag har beslutat att ändra kostnadsan- svaret för läkemedelsförmå- nen och att utreda hur läke- medlens pris bör sättas.

Sjukvårdens huvudmän ska i framtiden betala största delen av läkemedelsnotan och läkemedelstillverkarna kom- mer att möta andra parter att förhandla läkemedelspriserna med. De kostnader som läka- ren genererar när receptet skrivs ska i framtiden rymmas inom en begränsad läkeme- delsbudget. Dessutom kom- mer den enskilde receptkun- den från och med den l janu- ari 1997 att möta en starkt förändrad läkemedelsförmån.

Vem sätter läkemedlets pris?

I princip är prissättningen av läkemedel fri i Sverige, dvs tillverkaren kan sätta det pris han önskar. För merparten av läkemedlen är dock verklighe- ten annorlunda. Om fabrikan- ten önskar att läkemedlet ska omfattas av läkemedelsförmå-

Läkemedelskronans fördelning, receptbelagda läkemedel Öre

0~---~

1!1!10 199S 1996

Industri Crossist

l

neo - vilket de flesta läkeme- del gör - är det Riksförsäk- ringsverket som fastställer priset. Riksförsäkringsverket fastställer också apotekets försäljningspris.

Den apoteksmarginal som Riksförsäkringsverket tilläm- par har beslutats av Apoteks- bolagets styrelse. Marginalen består av en fast och en rörlig del som gör att den procentu- ella marginalen minskar när inköpspriset för läkemedlet ökar. Den genomsnittliga apo- teksmarginalen i Sverige är låg och var under 1996 20,3 procent för läkemedel på recept.

Den andel av priset som kan hänföras till grossistledet är en affär mellan tillverkare och grossist och ingår i apote- kets inköpspris. Grossistmar.:

n:: APOTEKSBC>LAGET .ÅRSREDOV•.SNING 1996

ginalen i Sverige är låg och utgör cirka 3 procent av läke- medlets pris till kunden.

För läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmå- nen gäller det pris som fabri- kanten sätter och den margi- nal som Apoteksbolagets sty- relse fastställer.

Läkemedel mot recept är momsbefriade. För läkemedel utan recept är momsen 25 procent. När sjukhusen köper läkemedel gäller det pris som köpare och säljare kommit överens om från fall till fall. I dessa fall utgår ingen moms.

Kostnadsökningen 1995- 96 för läkemedelsinköp för apoteken var 16,2 procent.

Det berodde till en mindre del på en prisökningseffekt som endast var l ,4 procent. Vo- lymen sålda läkemedel ökade 1996 med 3,1 procent räknat i antalet förpackningar och med 8,6 procent räknat i anta- let definierade dygnsdoser jämfört med 1995.

Förskjutningen mot dyrare läkemedelledde till en ökning av läkemedelskostnaderna med 7,1 procent jämfört med 1995.

Apoteksbolagets genomsnitt- liga marginal för läkemedel på recept sjönk från 20,4 procent 1995 till 20,3 procent 1996.

MILJÖKRAV PÅ PRODUKTER~

TILLVERKNING OCH DISTRIBUTION

För Apoteksbolaget är det naturligt att ta ett långtgående miljöansvar. Under året har Apoteksbolagets miljöpro- gram reviderats. Det bygger vidare på erfarenheterna från det tidigare miljöprogrammet från 1991 och innehåller mil- jöpolicy, miljöansvar och över- gripande mål till år 2000.

En miljöpolicy som täcker hela verksamheten Apoteksbolaget ska miljöan- passa all sin verksamhet och miljöaspekten ska vara en naturlig del i kvalitetskraven.

För att leva upp till detta ska

företaget utan att ge avkall på funktion, produktsäkerhet och leveransskyldighet:

- tillhandahålla miljöanpas- sade varor och tjänster - aktivt påverka samtliga leve-

rantörer att miljöanpassa varor och tjänster

- verka i lokaler som är bygg- da av och inredda med mil- jöanpassade material - använda miljöanpassade va-

ror och hushålla med natur- resurser i all verksamhet - minimera användningen av

energi

- klara eller överträffa kraven i lagar och förordningar på

l

När ett apotek skall byggas eller renoveras finns riktlinjer för hur det ska ske, vilka material som skall väljas o s v.

Alla trycksaker på apoteken dr miljöanpassade.

miljöområdet

- kontinuerligt förbättra de fastställda miljömålen - involvera och fortlöpande

utbilda de anställda i miljö- frågor

- öppet och sakligt informera om varornas miljöegen- skaper och om miljöarbetet.

Mål till år 2000

VAROR OCH TJÅNSTER. Vid upphandling ska miljökrav ställas och beaktas när detta är praktiskt möjligt. Miljöin- formation ska finnas tillgäng- lig för alla varor i sortimentet och för internt bruk. Miljö-

\11 tar emot läkemedelsavfall, febertermo- metrar m m trAn vAra kunder.

APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1996 • 19

farliga ämnen ska undvikas i handelsvaror, kemiska pro- dukter och förbrukningsar- tiklar och Apoteksbolaget ska utveckla kunskapen om vilka miljöeffekter läkemedelsan- vändningen innebär.

FÖRPACKNINGAR. Allt för- packningsmaterial ska vara synligt innehållsdeklarerat och miljöfarliga ämnen ska undvi- kas.

LOKALER OCH INREDNING.

Miljöfarliga ämnen ska undvi- kas i allt material som an- vänds för att uppföra och inreda lokaler för Apoteks- bolagets verksamhet.

TRANSPORTER. Vid all upp- handling av transporter ska Apoteksbolaget ställa miljö- krav för att minimera för- brukningen av ändliga energi- källor .och utsläpp av miljöfar- liga föroreningar. Alla fordon som köps eller hyrs av företa- get ska uppfylla kraven för bästa miljöklass. Miljökrav ska ställas vid all beställning av tjänsteresor och på alla leverans- och distributions- avtal.

ENERGI. Energiförbrukning- en i bolagets lokaler ska mins-

ka med 20 procent.

TILLVERKNING. Apoteksbo- laget bör inte använda miljö- farliga råvaror. Miljöfarliga ämnen bör inte släppas ut till mark, luft eller vatten från Apoteksbolagets tillverkning.

RESURSFÖRBRUKNING. För- brukningen av finpapper ska

S}: HÄR GÖR DU

MED'fOMMA

LÄKEMEDElS- FÖRPACKJ ~I NGAR

. fl-.

,• ;6 ;·

...___,f .

' . ·:.~

minska med 30 procent och förbrukningen av övrigt kon- torsmateriel med 1 O procent.

Förbrukningen av påsar och kassar ska minska med 30 procent.

AVFALL. Inget osorterat av- fall ska lämna någon arbets- plats. Allt kasserat papper utom mjukpapper ska återvin-

20 • APOTEKSBOLAGET ÄRSRfDOVISNING 1996

nas. Avfall ska komposteras när detta är möjligt eller rötas om det inte kan gå till mate- rialåtervinning. Vid ombygg- nader av apotek ska 75 pro- cent av inredningen återan- vändas. Vid flytt eller om- byggnad ska 95 procent av kontorsinredningen å ter an- vändas i samma kontor eller på annan plats.

INFORMATION OCH UTBILD- NING. Alla verksamhetsansva- riga ska ha kunskap om sitt miljöansvar och Apoteksbo- lagets miljöprogram. All apo- tekspersonal ska kunna svara på kundernas frågor om varor- nas miljöegenskaper och Apo- teksbolagets miljöprogram .

Handlingsplaner Handlingsplanerna saknar ännu mätbara mål för många verksamheter. Det är inte rele- vant att redovisa miljöinfor- mation som inte kan mätas och verifieras. För närvarande skapas rutiner för att erhål- la tillförlitliga nyckeltal för t ex energiförbrukning och avfallsmängder. Målet är att i kommande årsbokslut redo- visa ständig förbättring.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

KONCERNEN

Under 1996 gjordes följande två större avytt- ringar med stor finansiell påverkan som följd.

Apoteksbolagets samtliga aktier i dataföreta- get WM-Data AB avyttrades i januari. Motivet var att renodla verksamheten.

Aktieinnehavet i Oy Tamro Ab minskades från 45,5 procent till 25,1 procent och Apo- teksbolaget fullföljde därmed de ursprungliga planerna med aktieinnehavet i Tamro.

Vid utgången av 1996 bestod koncernen av moderbolaget Apoteksbolaget AB, de rörel- sedrivande dotterbolagen Apoteksbolaget Kemi

& Miljö AB, IHE, Institutet för Hälso- och

sjukvårdsekonomi AB, Kårhuset Pharmen AB samt intressebolaget Oy Tamro Ab.

MODERBOLAGET

FÖRSÄLJNJNGSÖVERSIKT

Försäljningen har visat en stabil ökning sedan mitten av 1980-talet. Försäljningsökningen består av större volymer, höjda försäljningspri- ser och en förskjutning mot varor med högre priser. Av dessa faktorer är volymökningen och förbrukningen av varor med högre priser de mest betydelsefulla för försäljningsökningen.

Denna tendens är ett uttryck för ökad använd-

Försäljningsöve~sikt, mkr

1992 1993 1994 1995 1996

ning av läkemedel, framför allt nya mer verk- ningsfulla men dyrare läkemedel. Tendensen är densamma i övriga delar av västvärlden.

Prisökningarna har däremot totalt sett varit små och inom vissa områden har det förekom- mit betydande prissänkningar.

Försäljningens fördelning 1996, totalt 23 420 mkr

Apoteksbolagets försäljning uppgick 1996 till 23 420 mkr (20 584), en ökning med 13,8 pro- cent (10,2). Av detta var 70,1 procent (67,0) försäljning till allmänheten mot recept. Av omsättningsökningen på 2 836 mkr förklaras cirka 1 300 mkr av hamstringsvågen under årets sista månader.

Försäljning av läkemedel utan recept svarade för 6,7 procent (7,2), fria handelsvaror för 5,8 procent {6,8) samt s k kostnadsfria förbruk- ningsartiklar och specialdestinerade livsmedel för 6,8 procent (6,9) 1996. Leveranserna till sjukhus uppgick til19,4 procent (10,7) av den totala försäljningen. Återstående 1,2 procent (1,4) utgjordes av försäljning av tjänster m m.

Receptförskrivna läkemedel

Försäljningen av läkemedel mot recept uppgick till 16 429 mkr (13 802), d v s en ökning med 2 627 mkr eller 19,0 procent. Föregående år

APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1996 • 21

Antal receptposter, tusen

199] 1993 1994 1995 1996

var ökningen 1 631 mkr vilket motsvarade 13,4 procent.

Under första hälften av 1970-talet ökade antalet expedierade redpen till en topp på 42,1 miljoner (1975). Därefter var utvecklingen ore- gelbunden men trenden nedåtgående fram till 1987 då den bröts. I mitten av 1980-talet expe- dierades cirka 40 miljoner redpen årligen.

Sedan dess har antalet ökar och under 1996 expedierades 56,8 miljoner redpen (53,5) vil- ket är en ökning med 6,2 procent (2,4) jämfört med 1995. Den kraftiga ökningen under 1996

APOTEKSBOtAGETS FÖRSÄLJNING 1996

Mkr

Försäljning till allmänheten - läkemedel mot recept

- kostnadsfria förbrukningsartiklar och prisnedsatta livsmedel -läkemedel utan recept - fria handelsvaror Försäljning till sjukhus

Försäljning av tjänster, egen produktion m m

beror till största delen på hamstringen av läke- medel som ägde rum under november och december innan de nya egenavgifterna skulle träda i kraft den 1 januari 1997.

Försäljningspriserna för receptförskrivna läkemedel var under 1996 i genomsnitt 1,2 pro- cent högre än föregående år, vilket i sin helhet är en effekt av producenternas prishöjningar.

1995 ökade försäljningspriserna för receptför- skrivna läkemedel med 1,8 procent. Antalet sålda förpackningar ökade under 1996 med 5,6 procent (2,9). Förskjutningen av försäljningen mot läkemedel med högre priser, d v s försälj- ningsökningen rensat för volym- och prisför- ändringar, uppgick til110,9 procent (8,3).

Sluten vård

Faktureringen till enheter inom den slutna vår- den, d v s via sjukhusapotek, uppgick 1996 till 2 215 mkr (2 188), vilket innebär en ökning med 27 mkr eller 1,2 procent. Under 1995 låg försäljningen på en oförändrad nivå jämfört med 1994.

1996

16 429,4

l 589,2 1 570,9 1 350,0 2 214,9 266,0

1995

13 801,7

1428,6 1 486,6 1 400,0 2 187,9 279,2

Förändring%

19,0

11,2 5,7 -3,6 1,2 - 4,7

- - -

Summa

Färsiljningsökning 1996 Volymförändring

23 420,4

Förskjutning av försäljningen mot varor med högre priser Producenternas prishöjningar

Marginaländring

Försäljning av tjänster, egen produktion m m Summa försäljningsökning

22 • APOTEKsBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995

20 584,0 13,8

Mkr %

808,0 3,9

1 812,6 8,8

218,0 1,1

11,0 0,1

-13,2 - 0,1

l 836,4 13,8

Antalet expeditioner minskade med 2,2 pro- cent (- 2,4) jämfört med 1995. Minskningen från cirka 4,5 till cirka 4,4 miljoner expeditio- ner är delvis en effekt av den pågående utveck- lingen av slutenvården med bl a kortare medelvårdtid och färre antal vårdplatser.

Läkemedel utan recept

Försäljningen av läkemedel utan recept uppgick 1996 till1571 mkr (1487), vilket var en ökning med 84 mkr (96) eller 5,7 procent (6,9).

Prishöjningarna för läkemedel utan recept blev 2,9 procent (5,3) under 1996. Förskjut- ningen av försäljningen mot läkemedel med högre pris uppgick till 0,8 procent (1,2).

Sedan ett antal år tillbaka är tendensen att antalet receptfria läkemedel, s k OTC-produk- ter, ökar. Denna utveckling drivs på av läkeme- delsindustrin liksom också av myndigheterna, som kan minska sina kostnader för subven- tioner.

Fria handels\·aror

Försäljningen av konsumentförpackade fria handelsvaror uppgick 1996 till 1 350 mkr (1 400), en minskning med 50 mkr (36) vilket motsvarar -3,6 procent (2,6). Volymen mätt i antalet förpackningar blev lägre än föregående år, en minskning med 3,4 procent (-0,1). För- säljningspriserna för fria handelsvaror höjdes med 0,7 procent (3,3).

Kostnadsfria förbrukningsartiklar och specialdestinerade l ivsmedcl

Apoteksbolaget ombesörjer även distributionen av kostnadsfria förbrukningsartiklar, främst hjälpmedel vid stomi eller inkontinens samt

cent (11,6). Volymökningen från cirka 3,3 till 3,5 miljoner mätt i antalet varuposter motsva- rar 6,1 procent (3,1). Priserna minskade i genomsnitt 2,1 procent (3,9).

Övrigt

Övrig försäljning under år 1996 uppgick till 266 mkr (279).

RESULTATÖVERSIKT

Bruttoöverskott

Bruttoöverskottet, d v s intäkterna minskade med varukostnaderna, blev 5 074 mkr (4 570), vilket är en ökning med 11,0 procent ( 4,5). Det motsvarar en bruttomarginal på 21,7 procent (22,2). Varukostnaderna uppgick totalt till 18 347 mkr (16 014). Detta är en ökning med 14,6 procent (11,9).

Rörelseresultat

Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 1 272 mkr (459) vilket är en ökning med 813 mkr(- 56). Resultatförbättringen förklaras av att bolagets hela aktieinnehav i WM-Data sålts samt att ägarandelen i Oy Tamro Ab har minskats från 45,5 procent till 25,1 procent.

Dessa aktieavyttringar har inbringat 862,8 mkr, vilka redovisas som poster av engångska- raktär.

Eftersom bolagets fastighetsbestånd numera

Utveckling av bruttomc:rginalen, % 30

lo=-

v

r-

,,

diabetikers tekniska hjälpmedel, och special- ²⁵ ~

\

destinerade livsmedel som t ex sojamjölk för mjölkallergiker. 1996 blev faktureringen för denna verksamhet 1 589 mkr (1 429), vilket är en ökning med 160 mkr (149) eller 11,2 pro-

~ "

20

APOTI::~SBOLAGET ARSREDOVTSNING 1996 • 23

PENSIONSKOSTNADER UTÖVER FOLKPENSION OCH ATP

Mkr 1996 1995 Förändring %

Utbetalda pensioner 159 150 6,0

Avgifter till Apotekskoncernens försäkringsförening 44 42 4,8 Gottgörelse från pensionsstiftelsen

Pensionskostnad

endast omfattar 4 produktionslokaler har sär- redovisningen av fastighetsförvaltningens in- täkter och kostnader upphört. Dessa ingår nu i rörelseresultatet.

Rörelsekostnaderna ökade från 4 2 78 mkr till 4 680 mkr, vilket motsvarar 9,4 procent (6,3). Fördelningen framgår av följande tabell:

1996 1995 _Föränd- Mkr Mkr ring%

Personalkostnader

Löner 2123 2 024 4,9

Sociala avgifter 986 851 15,9

Hyror 304 293 3,8

Direktavskr. datorer 95

Övriga kostnader 898 911 -1,4 4 406 4 079 8,0 Avskrivningar

enligt plan 274 199 37,7

4 680 4 278 9,4

Personalkostnaderna ökade under året med 8,1 procent. Denna förändring består dels av en lönekostnadsökning på 4,9 procent dels av en ökning av kostnaden för sociala avgifter med 15,9 procent. Av ökningen i sociala avgifter förklaras drygt 8 procent av att bolaget avstått från gottgörelse ur pensionsstiftelsen 1996.

Pensionskostnaderna uppgår till cirka 203 mkr (122), vilket utgör cirka 9,4 procent av det pensionsgrundande underlaget. Delkomponen-

-70

203 122 66,4

Övriga kostnader i rörelsen ökade med 9,0 pro- cent. I denna kostnadsökning ligger bland

annat effekten av att datorer för recept- och kassaexpeditioner har kostnadsförts under 1996 i stället för att skrivas av på fem år som tidigare. Kostnadsbelastningen härför uppgår till cirka 95 mkr. Vidare har en avsättning till personalstiftelsen skett med 20 mkr. Den bety- dande ökningen av avskrivningar under 1996 och 1995, 37,7 procent respektive 28 procent, sammanhänger med att Apoteksbolaget sedan 1993 köper all datorutrustning i stället för att teckna leasingkontrakt. Ökningen under 1996 förklaras också av ändrade avskrivningsprinci- per genom att avskrivningstiden för datorer sänkts från fem till tre år.

Finansnetto

Ränte- och övriga finansiella intäkter ökade från 32,5 mkr till56,3 mkr ochränte-och övriga finansiella kostnader minskade från 61,5 mkr till 40,7 mkr under 1996. Dessa rörelser i rän- tenettot förklaras till största delen av det för- bättrade likviditetsläget för bolaget genom akti- eavyttringarna i WM-Data AB och Oy Taroro Ab. Vidare har utdelning erhållits med sam- manlagt 40,5 mkr (21,7). Det sammanlagda finansnettot ökade därmed med 63,3 mkr till 56,0 mkr(- 7,3).

terna i pensionskostnaderna redovisas i tabell Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

ovan. Resultatet efter finansiella intäkter och kostoa-

Hyreskostnaderna ökade från 293 mkr till der uppgick till1 328,3 mkr(451,4) vilket mot- 304 mkr 1996, vilket motsvarar 3,8 procent. svarar en ö,kning på 876,9 mkr (16,4) eller

24 APOTEKSB01AGET ÅRSREDOVISNJNG 1996

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt mkr

1500. - - -- -- - - -- - ,

600 f--- -

o

1992 199} 1994 1995 1996

194,3 procent (3,8). Resultatutvecklingen de senaste fem åren framgår av tabellen längst ned.

Resultatanalys

1996 ökade rörelsens vinstmarginal med 0,3 procentenheter till1,7 procent. Rörelsens resul- tat efter avskrivningar öka"de från 458,7 mkr 1995 till 1 272,3 mkr 1996. Utvecklingen av bruttomarginal och driftkostnadsandel för tiden 1992-1996 framgår av följande tabell (procent av försäljningen):

% 1992 1993 1994 1S95 1996 Brutto-

marginal 28,0 26,6 23,4 22,2 21,7 Driftkos t-

nadsandel 27,4 22,0 21,5 20,8 20,0 Rörelsens

vinstmarginal 0,6 4,6 1,9 1,4 1,7

Den redovisade vinsten före skatt uppgår till 1 069,3 mkr (470,1) och den beräknade skatten uppgår till 275,3 mkr {126,9).

HNANSIELL sTALLNING

Nettoresultatet efter skatt uppgick till 794,0 mkr {343,2). Enligt beslut av bolagsstämman 1996 fastställdes föregående års utdelning till 100,6 mkr. Det egna kapitalet uppgår till 1 516,5 mkr (823,1). Eget kapital inklusive 72 procent av obeskattade reserver uppgick till 2 293,7 mkr (l 413,7). soliditeten har på bok- slutsdagen ökat till 30,5 procent järnfört med 24,3 procent i 1995 års bokslut.

Apoteksbolagets likvida medel var 289,4 mkr (151,1). I detta sammanhang bör Apoteks- bolagets fordran på Riksförsäkringsverket, som betalas den första bankdagen i den andra månaden efter försäljningsmånaden, beaktas.

Denna fordran uppgick på bokslutsdagen till 3 642,5 mkr (2 231,9).

INVESTERINGAR

Investeringarna under året uppgick till 281,3 mkr (342,3) och utgjordes i första hand av investeringar i samband med den fortsatta ombyggnaden av apotekslokaler och ersätt- ningsinvesteringar samt av IT-investeringar.

Leasingkostnaderna för datorutrustning m m uppgick til138,5 mkr (48,2). Sedan 1993 köper BOKSLUTSDJSPOSITIONER Apoteksbolaget sådan utrustning i stället för att OCH SKATT teckna leasingkontrakt, vilket förklarar ned- Bokslutsdispositionerna uppgår 1996 till 259,0 gången i leasingkostnader.

mkr (-18,7) och finns specificerade i not 8.

Verksamhetsgren, mkr 1992 1993 1994 1995 1996

Rörelsen 82,8 776,7 352,1 334,3 409,5

Poster av engånskaraktär 124,4 862,8

Fastighetsförvaltningen 51,3 40,6 40,2

Finansiella intäkter och kostnader 77,8 57,7 42,7 -7,3 56,0 Resultat före bokslutsdispositioner och sbU 211,9 875,0 435,0 451,4 1 328,3

A POTIKS.BOLAGET ÅRSREDOVJSNING 1996 • 25

Investeringar, mkr 1996 1995

!T-investeringar 119,6 148,2 Övriga maskiner och

inventarier 100,8 138,2

Lokalinredning 25,9 53,7

Byggnader och mark 35,0 2,2

Totalt 281,3 342,3

PERSON AL

Antalet anställda i moderbolaget uppgick den 31 december till10 989 (11 187). Andelen an- ställda som arbetade deltid var 53 procent (55).

Den genomsnittliga arbetstiden utgjorde 32,1 timmar/vecka (31,7), vilket motsvarar 86 pro- cent av full arbetstid. Det totala antalet arbeta- de timmar under året ökade med 1,6 procent till15,4 miljoner (15,1). Medelantalet anställda under 1996 var 9 558 (9 565), en minskning med 0,1 procent. De anställdas fördelning på kommuner framgår av förteckning på sid 49.

Personalomsättningen, d v s antalet avgång- ar i förhållande till antalet tillsvidareanställda, uppgick till 3,5 procent (3,5). Genomsnitts- åldern var 48 år.

I loner och ersättningar betalades 1,4 mkr (9 ,4) till styrelse och verkställande direktör samt 2 121,7 mkr (2 015,5) i löner till övriga anställda.

Arne Björnberg, verkställande direktör, har i ersättning och andra förmåner erhållit sam- manlagt 890 081 kronor. Björnberg har vid uppsägning från företagets sida en uppsäg- ningstid om tolv månader. Vid uppsägning från Björnbergs sida är uppsägningstiden sex måna- der. Arne Björnberg har - utöver lön under uppsägningstiden - rätt att erhålla ett avgångs- vederlag motsvarande tolv månaders lön.

Pensionsförmånen utgår enligt Apoteksbolaget AB:s pensionsplan.

För tidigare medlemmar av företagsledning- en, vars anställningsvillkor omförhandlats under

26 • A!'OTEKSBOLAGET ÅRSitEDOViSNJNG 19%

1996, gäller samma avgångsvederlag samt att de har möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder med bibehållande av 70 procent av slut- lönen vid pensionstillfället.

För övriga i företagsledningen gäller samma villkor vid uppsägning och pension som för VD.

För samtliga avgångsvederlag gäller att avräk- ning sker mot eventuella andra inkomster under perioden.

Styrelsens ordförande har under året varit Barbro Fischerström som för detta uppdrag erhållit 120 000 kronor i styrelsearvode.

DOTTERBOLAG

IHE, Institutet för Hälso- och Sjukvårdseko- nomi AB, vars syfte är att bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling genom tillämpad forsk- ning, utredningar, konsultuppdrag och utbild- ning, omsatte under året 10,5 mkr (10,5) och antalet anställda uppgick till i medeltal 14 per- soner (15).

I Kårhuset Pharmen AB har under året omsättningen uppgått till 0,5 mkr (0,4). Verk- samheten består av uthyrning av lokaler.

Apoteksbolaget Kemi & Miljö AB är ett mil- jökonsultföretag med inriktning på miljöutred- ningar av varor, tjänster och verksamheter, stra- tegiskt miljöarbete och utbildning. Omsättning- en uppgick till10,7 mkr (10,6). Antalet anställ- da uppgick till i medeltal 13 personer (10).

Haninge Gård AB, Fastighets AB Sjömans- huset och Fastighets AB Ångbåtsbron har under 1996 fusionerats med Apoteksbolaget AB. Apoteksinformation AB, Apoteksproduk- tion AB, BD Bankdata AB, Sveriges Apotek AB, Aspviks Fastighetsutveckling AB och Apoteks- bolaget International AB är vilande bolag utan anställd personal och andra tillgångar än ford- ringar på moderbolaget motsvarande aktieka- pital, reservfond och vinstmedel.

R ES U LTATRÄKN l N GAR

KONCERNEN MODERBOLAGET

MKR 1996 1995 1996 1995

RÖRELSEN

Försäljning (not l) 23 420,4 20 584,0 23 420,4 20 584,0

Varukostnader (not 2) - 18 346,6 - 16 008,4 -18 346,7 - 16 013,7

Bruttoöverskott 5 073,8 4 575,6 5 073,7 4 570,3

Övriga rörelseintäkter (not 3) 28,3 56,8 15,6 41,9

Övriga rörelsekostnader (not 4) -4417,3 - 4 089,3 - 4 405,6 -4 079,4

Poster av engångskaraktär (not 5) 658,4 124,4 862,8 124,4

Rörelseresultat före avskrivningar 1 343,2 667,5 546,5 657,2

Avskrivningar enligt plan (not 6) -274,9 -200,7 -274,2 - 198,5 R5relseresultat efter avskrivningar l 068,3 466,8 l 272,3 458,7

Fli'!ANSIELLA INTÄKTER (not 7)

Utdelning 21,7 40,5 21,7

Andel i intressebolags resultat 91,6 115,9

Ränteintäkter 28,5 19,1 28,3 18,6

Ränteintäkter, dotterbolag 0,0 0,1

Övriga finansiella intäkter 27,9 13,8 27,9 13,8

148,0 170,5 96,7 54,2

FINANSIELLA KOSTNADER (not 7)

Räntekostnader - 13,5 -45,6 - 13,4 45,6

Övriga finansiella kostnader - 27,3 -15,9 - 27,3 -15,9

-40,8 -61,5 -40,7 - 61,5

:F"nansiellt netto 107,2 109,0 56,0 - 7,3

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader 175,5 575,8 l 328,3 451,4

f

BOKSLUTSDISPOSITIONER (not 8) -259,0 18,7

Resultat före skatt 175,6 575,9 1 069,3 470,1

Skatt - 275,5 - 127,0 - 275,3 - 126,9

Latent skatt -72,6 5,1

Andel i intressebolags skatt -26,4 -27,3

Arets resultat 801,1 426,7 794,0 343,2

APOTFKSBOLAGET ÅRSR::::DOVISNING 1996 • 27