o för koncernen*- sammandrag

Nyckeldata för koncernen*- fem år i sammandrag

Belopp i miljoner kronor (MSEK) dar ej annat anges

Försäljning

I procent av försäljningen:

Tillverkningskostnader

%

Försäljnings- och administrationskostnader % Rörelseresultat efter avskrivningar %

Resultat före kqrsdifferenser, extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter %

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter % Årets vinst %

Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Eget kapital

Balansomslutning

Räntabilitet¹> % Rörelsemarginal % Kapitalomsättning ggr

Andelen riskbärande kapital²> % Soliditet¹> %

Investeringar i anläggningar

Registrerade anställda den 31 december

UtveckUn1 per produktiP'UPP

FfJrsiJljning

Rullningslager stålprodukter Skärande verktyg Övriga produkter

Resultat före kursdifferenser

Rullningslager

stålprodukter Skärande verktyg Övriga produkter

1983 1982 16.191 14.358

70,6 68,9 21,4 21,9

5,7 7,6

4,6

1,5 5,7

1,3 3,5 13.204 13.349 5.905 5.877 4.835 4.750 5.172 5.357 18.567 18.821

7,4 8,0 8,6 9,2 0,86 0,87

42 44

38 39

737 709

45.683

49.752

11.630 10.400 2.390 2.370

570

2.330 1.930

486 520

-20 17

66 53

72 67

• Fr.o.m. 1983 redovisas inte omräkningsdifferenser p6 resultaträkninsen. Ticlisare ån vllrden har justerats motsvarande.

l) Definitioner se ellagrammen sidan 6.

l) Ept kapital plus minoritetsintressen plussllrskilda avsllttninsar i procent av summa skulder och ept kapital.

1981 1980 1979 13.570 12.512 11.062

68,1 66,8 69,6 20,2 19,6 19,7

9,2 11,1 7,9

5,9 7,6 4,3

5,4 7,5 3,6

3,4 4,3 25

11.208 9.644 8.9~v

4.803 4.193 4.139 4.062 3.683 3.576 4.230 3.519

15.971 14.305 13.698

9,7 11,0 7,2

10,8 12,4 8,8

0,90 0,89 0,82

45 45 44

39 39 37

622 492

407

53.897 56.501

57.457

10.140

9.090

8.200 2.180 2.200 1.840 540

ss o

⁵⁽

1.690 1.590 1.320

851 829

320

-119 20 65

38 38 46

35 66 44

SKF -koncernen

Verksamheten i sammandrag

Belopp i miljoner laonor (MSEK) diJr ej annat anges Förändring

1983 1982 procent

16.191 14.358

+13

För~~i!!PL_ ____ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ...;.;:.;::.:.;:..:;..;:. _ _ __:;...:.:.=..:::..::.... _ _ _ _.:....;:.::.

varav i Sverige

Rörelseresultat efter avskrivningar

Resultat före kundifferenser, extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter

Årets vinr.t

Investeringar i anläggningar varav i Sverige

1.236 926

604 215 737 135

1.103

+12

1.084

-15

657 -8

507 -58

709 +4

127

+6

495 468 +6

A~~Meru~~~~~---~~---~---~

Medelantal anställda

42.710 47.138

-9

varav i Sverise 8.238

9.155 -10

6.666 6.~

+7

Löner och IOOebikostnatler

_____________________

...;,~~---=-~~---~

v~av i Sverige 1.397 1.394

FörslHining per

an6tl'.Dd,

tkr 379 :10 5

⁺²⁴

7,4 8,0

Räntabilitet, P!OCC:.;::n:.:...t ______________

---'-'---=::..:.:....--- 11:50

_ _ _ _ _ _ _ ...;.Om::..=rä:..=kn::;;a::..:t..:.r:::.;;;~~ltat i kronor per ~c i m~rhol_a~~e_t ________ _ l2:50 Utdelning totalt (för 1~'1 enligt försl~.~.:.) _ _ _ _ _ _ _ _ ...;;;.;;.;:___ 203 2(13 Utdelning i kronor per A-och B-aktie

___ t;;_;_J.:.::tdc;..;:_lnintt i kronor per C-aktie

~

l )r dinatie rolagsst'imma håll:i pA SKF Kristinerlal. Byfogdcgat.m 2, Giite- h.lrg, om<tagcn den 23 ma j l~, k

t.

15.3(1.

\.k.tiöpn' Vlm önskar delta i bolags- st:.imman skall anmill;! ~g till st)Tehen under adres'! AB SKF, 415 50 Götc- lx:lrg, sen ::t st

kl. 12.00

fce\)aRCn den 18

_maj.

ViJ :mmälan, som heb1 börvara

.kriftlig men kan ttke per t el. 0311

?.7V ~5. uppg~s namn, i:!drcss, tc.k- fon-ClCh pcrsonnlUlllller samt registr~­

rc. t aktieinneha v.

F Jr rAH att delta i bolagsstämman f,,rdras furutom anmll.m till styrehen att aktieägaren är regime-rall i den av Värdepapperscentraten VPC AH för- tia aktieboken fredagen den 11 m.1j.

AkHeägate 80il1 har sina åtier förval- tarlegistrerade genom banl:s not!Uiat- avdelning eller enskild fondhandlare måste tiUfäUigt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna delta i bo- lagsstamman. Sådan ororegistrering skall vara verkstålld

senast

fredagen den 11 maj.

U~ngavu~

Snm lwstimningsdag fi'lr r'.itt till ut- delning kommer den 28 maj att före-

~ lås. Om lxlb.gc;:.'t=tmman beslutar I:'D-

ligt detta förslag heräknas utdelning komma att utsändas av VPC den

5

ju- ni till dem som pA a\'M:lm.ningsdagen är införda i aktieboken ~ner i d.!n för- teckning över panthavare m. fl. som fön ⁱ anslutning till denna.

Aktk:igarc !!OM åndrat adre~s uppm::~­

na<r. ~la förlndringen till ViirLk:- p4tppcrscentra1en VP<.;

AB, Box

7444, 10391 Stockholm, i ~nd tid före

ant!mningsda~n för att underlAtta utdclnings.redoYisningen.

AktJebolaaet

SKF 41550 GÖTEBORG Telel'oe 031-371008

7:00

7 :on

10:00

10:00

Innebåll

l S KF-koncernen

l Verksambeten i sammandrag 2 Kcmcemöversikt

M Rullningslager 14 Stä!prot.Jukter 16 Skärande .,.-erktyg 18 ÖVriga produkter 22 Bokslut lroncemm 22 Resultaträkning 22 Fina.nqeriD~nalys

23 Batausr

akning

U.

8nkslut muderbolagct Z 4 RC'5ultatr-dkning 24 Finamieringsa.nal;s 25 R&lansrnkning

26 Ku~ntarer till boksluten 32 Moderbolaget

32 Förslag till vinst~ition

32 Re1·isiomberätrelse 33 Koncernens orgwzisalion 34 Koncerndata

38 Styrel~, revisorer

och

koncern- ledning

40 Aktier, aktiedgare

l

Koncernöversikt

sKF-koncernens nettofaktu- rering uppgick under verk- samhetsåret till16.191 Mkr, en ökning med 13 procent jämfört med 1982. För rull- ningslager och skärande verktyg motsvarade försälj- ningsökningen ungefär detta medeltal. stålprodukternas fakturering steg

~ara

mar- ginellt, medan "Ovriga pro- dukter" visade en uppgång med 21 procent.

Efterfrågan på koncernens produkter, som varit vikande i två år, nådde ett bottenmär- ke under första kvartalet 1983. Den efterföljande upp- hämtningen var till en början trevande. Höstmånaderna bekräftade emellertid att kon junkturomsvängningen var ett faktum.

Koncerneos försäljning

2

.. -:'

Förbättringen i försälj- ningen under årets senare del hjälpte upp resultatet efter ett svagt första kvartal, dock utan att kunna lyfta koncern- vinsten i nivå med föregåen- de års. För 1983 blev resulta- tet före kursdifferenser 604 miljoner kronor mot 657 Mkr.

Anpassningen av produk- tionen till den inledningsvis svaga efterfrågan var kost- nadskrävande. Då produkti- viteten utvecklades väsent- ligt bättre än

~arknadsbeho­

vet fick även kapaciteten jus- teras ned. Genom bl. a. dessa åtgärder kunde varulagren sänkas med över 700 Mkr i löpande priser. Detta med- verkade tilllägre kapital- bindning och ett förbättrat finansnetto.

Återhämtningen i världs- konjunkturen närmar sig nu snabbt en för vårt företag gynnsam fas. SKF-bolagen står väl beredda efter omfat- tande investeringar i kost- nadseffektivitet och resurs- samling till områden med växtkraft.

Mkr 17500 15000

.

12500 10000 7500 5000

Resultat

Marknaden

Den europeiska marknaden för kul- och rullager minskade för tre d je året i

rad, med ungefär 5%. Utanför Euro-

pa förelåg en mindre efterlrågeök- ning, men sammantaget torde lager- marknaden i västvärlden ha krympt någon procent i volym även 1983.

Rullningslagerproduktionen i värl- den exklusive Comecon och Kina be- räknas ha ett marknadsvärde av ca 60.000 Mkr. Tre fjärdedelar av till- verkningen delas nästan lika mellan USA och Europa. Av återstoden pro- duceras huvuddelen i Japan. Utveck- lingsländerna står för föga mer än 5 % av totalproduktionen.

SKF är störst i lagerindustrin med närmare 20 procents andel av väst- världens marknad. Närmast följer en amerikansk, en europeisk och två ja- panska konkurrenter var och en med mindre än halva SKF:s kullagerom- sättning. Ytterligare ett tiotal av över 200 lagertillverkare runt världen når över en procent i marknadsandel.

Marknadsvärdet är idag jämnt för- delat på kullager och rullager, sedan de förra alltmer tagit över bl. a. som hjullager i motodordon. Kontors- automationen och datateknikens ut- veckling gör att kullagren också har snabb tillväxt i området under 30 mm ytterdiameter. Rullagren gör sin frammarsch i det största dimensions- registret, över 420 mm. För medelsto- ra rullningslager har volymutveck- lingen under en längre period varit avstannande med överkapacitet och tryckta priser som följd.

Resultat och utdelning/aktie

Utdelning

~~~--~~~--~~

l di83rammet anges den omräknade utdelningen per A-och B·aktie.

Lagerbehovet följer industripro- duktionens utveckling i underkant och med viss tidsfördröjning. En kon- junkturförbättring för kullagerindu- strin kommer normalt först från kon- sumentkapitalvaror såsom personbi- lar och hemapparater, där små lager överväger. Därefter kommer turen till de medelstora lagren för lättare produktionsu trustning, transportfor- don, materialhantering osv. Först i ett tredje steg slår konjunkturen igenom i tyngre investeringsutrustning inom · basindustrierna med ökad efterfrågan på stora lager.

Intervallet mellan efterfrågekul-

·-yen för små kullager och för de -tyngsta rullagren är vanligtvis om-

kring två år. I nuvarande konjunktur- cykel pågår en uppgång för de mindre lagren sedan i mitten av 1983, medan - Jrderinflödet på större lager ännu vi- --'sar måttlig ökning.

---

SKF är speciellt starkt på stora rull- ningslager men har försprång även i mellanregistret. Detta är förklaringen till att vi ligger sent i konjunkturen och ofta får ett "överhäng" i resultat- bilden sedan konjunkturtoppen pas- serats.

Under verksamhetsåret vidtog kon- cernen flera åtgärder för att öka slagkraften på miniatyr- och småla- ger. Långsiktiga utvecklingsplaner har fastlagts för hela sortimentet. Ka- paciteten har höjts genom att en tysk och en italiensk koncernfabrik tagit

MedeJantal anställda

:

~ ' - - f- ti- f-

-

-

^..-

-

^{r- r--}

^-

-- -

^{'-- ;_}

^{, _}

^~

1-- _ ,_

- ^-

^{' -}

^-

.__

⁷⁵

-

^{76 - 7i}

^-

ⁱⁱⁱ

^{- -}

upp produkter inom detta område till tillverkning. Vidare har vår franska miniatyrlagerfabrik ytterligare renod- lats för sin uppgift.

Tre års oavbruten försvagning av rullningslagermarknaden har satt alla i branschen på svåra prov. Rationali- sering och kostnadsjakt har varit de dominerande motmedlen. Sedan in- gången av decenniet har sysselsätt- · ningen inom kullagerindustrin mins- kat med omkring 15 %, åtskilliga till- verkningsenheter har lagts ned och en del mindre tillverkare slagits ut. Ändå har lönsamhetsnivån inte kunnat upp- rätthållas. För flera i branschen har försämringen varit dramatisk, från goda rörelsemarginaler till nollresul- tat eller förluster.

Verkstadsprodukterna på SKF:s program -lager, verktyg och en mångfald specialprodukter-har över halva avsättningen i Europa. För spe- cialstålet är siffran hela 80 procent.

Det starka Europa-beroendet kom att hämma vår försäljningsutveckling un- der 1983.

Lägre aktivitet särskilt i Västtysk- land och Italien gjorde att den euro- peiska industriproduktionen inte nåd- de upp till föregående års nivå.

USA:s tillverkningsindustri tog där- emot igen det mesta av nedgången från 1982. Japansk industri presterade också mer, medan u-ländernas pro- duktion var oförändrad.

Antal 70000

60000

- - - - -

⁵⁰⁰⁰⁰

-

⁴⁰⁰⁰⁰ _Sverige

-

^{r-- f- 30000}

Utlandet

f-

r-

^{,_ 20000}

f~

r-

^{l - 10000}

' - - ' - -

-

o

Medelantalet årsanställda har beräknats pä basis av totalt utförda arbetstimmar av alla anställda dividerat med full arbetstid under het.

Koncernens fönäljning per användningsområde 1983

. ~ -l'l.IÅ1ft•k /

'-: ..mMn<i"/1.

Personbilar 15%

l

Exportökningar till Latinamerika, Afrika och Mellanöstern gav en viss ersättning för de minskade SKF-affä- rema i Europa. Uppsvinget i USA och den allt starkare dollarkursen be- tydde mindre för SKF än för svenska företag med stor amerikansk export.

Den breda internationaliseringen med stor SKF-produktion även i För- enta staterna och därmed närhet till kunden gör att försörjningsmönstren rubbas ganska lite. Leveranser från enheterna i Sverige, som svarar för en femtedel av koncernens tillverknings- värde, fick därför endast en begrän- sad kompletterande roll. Den huvud- sakligen konsumentstyrda uppgången i Nordamerika erbjöd heJler inget större utrymme för de svenska huvud- produkterna, sfäriska rullager och specialstål.

Konkurrensklimatet för våra stål- produkter hårdnade återigen i Euro- pa. Den prisuppgång som föregående år kom till stånd på EG-initiativ kun- de inte vidmakthållas. På några mark- nader, både i och utanför Europa, kunde SKF Steel emellertid dra fördel av det förbättrade konkurrensläge som uppstod efter krondevalveringen hösten 1982.

De marknadssegment som under året gav koncernen de gynnsammast~

förutsättningarna var bilindustrin, elektrotekniken och ersättningsmark- naden. Däremot förelåg ingen för- bättring inom områden som offshore, mineralutvinning och tung processin- dustri med undantag för pappersbru- ken som började modernisera och bygga ut.

3

Koncernöversikt

Dy ana är namnet pd den testrigg för bilhjullager som under dret installerats vid SKFs forskningscen- ter i Holland.

Rörelsen

Från ett lågt utgångsläge ökade kon- cernens fakturering stadigt året ige- nom. Försäljningen blev för juli t.o.m. december närmare 100 Mkr högre än första halvåret. Andra halv- årets siffra är vanligtvis lägre- för pe- rioden 1980-1982 i medeltal5 procent -på grund av semestereffekter på ut- leveranserna i tredje kvartalet.

Jämfört med föregående helår möt- te SKF likväl en genomsnittligt sämre marknad med lägre efterfrågan. Det- ta gällde såväl rullningslager och stål som några av specialprodukterna.

För att få en riktig bild av försälj- ningsresultatet per produktslag är det nödvändigt att beakta de interna leve- ranserna mellan våra olika produkt- områden. Inklusive denna internhan- del uppgick bruttoomsättningen till 16.985 Mkr. Rullningslagren svarade för 11.630 Mkr, 12% mer än 1982.

Leveranstakten ökades mera påtag- ligt från tredje kvartalet. För stålet var motsvarande siffror 2.390 Mkr och 1% i ökning; för skärande verk- tyg 635 Mkr och 11% plus. Båda om- rådena började året med låg försälj- ning- specialstålet t.o.m. väsentligt under nivån ett år tidigare. Alla övri- ga produkter tillsammans ökade fak- tureringen med 21 % till2.330 Mkr.

4

Produktionen, som hade begränsats på grund av den fortgående order- minskningen under andra hälften av 1982, drogs ytterligare ned vid årsskif- tet. I ett läge av sjunkande utleveran- ser och fortsatt positiv produktivitets- utveckling förelåg risk för en lager- uppbyggnad framförallt i kullagerrö- relsen.

Neddragningen var speciellt omfat- tande i det hårt konjunkturdrabbade Italien. "Korttidskostnaden" på ca 250 Mkr belastade RIV -SKF med un- gefär hälften. Återstoden föll på de svenska, tyska och franska kullager- bolagen samt på stålverken, som per- mitterade vid årets början. Vid de engelska enheterna togs kostnaden för anpassningen till det lägre mark- nadsbehovet redan 1982.

Det låga kapacitetsutnyttjandet och permitteringslönerna bidrog till att tillverkningskostnaderna tog l, 7 % mer av försäljningsintäkterna i an- språk än ett år tidigare med återver- kan på rörelseresultatet. Den positiva effekten på varulagret var i gengäld stor. I förhållande till årsförsäljningen motsvarade varulagret i koncernen vid årets slut 42% mot 47% ett år tidigare.

Parallellt med denna kapitalratio- nalisering fortsatte den teknologiska

och strukturella rationaliseringen av tillverkningen. Totalt investerades 737 Mkr (709) i koncernens anlägg- ningar, huvudsakligen i form av ma- skiner och utrustning. Tre fjärdedelar av utbetalningarna gjordes för kost- nadsbesparande och kvalitetsfrämjan- de installationer. Ny kapacitet anskaf- fades främst vid Indien-fabriken och inom vissa expansiva produktavsnitt.

Samtidigt genomfördes överflytt- ning av produktlinjer mellan olika en- heter för att sammanföra produk- tionsvolym och renodla produktsorti- ment. Detta förekom speciellt inom verktygsdivisionen och Seeger-Orbis- företagen, men också i ett par kulla- gerbolag.

Kostnaderna för försäljning, admi- nistration och teknisk utveckling var lägre än föregående år, 21,4% mot 21,9% av nettoförsäljningen. Inbe- sparingarna gjordes inom administra- tionen tack vare större kostnadsmed- vetenhet och nyutvecklade system för materialstyrning och internationell distribution. Marknadsprogram och säl j organisa tio n tillfördes ytterligare resurser, bl. a. genom utbildningsin- satser för våra distributörer.

På forskning, produkt- och tillverk- ningstekniska projekt satsades 312 Mkr (268). En unik provningsanlägg- ning till en kostnad av 20 Mkr installe- rades vid SKF Engineering & Re- search Centre i Nederländerna. Sys- temet är speciellt utvecklat för att tes- ta och analysera hjullagringar för bi- lar. Tiden och kostnaderna reduceras ( till en bråkdel av vad äldre metoder kräver och systemet återger med hög noggrannhet väg- och körförhållan- den. Samtidigt uppträdande belast- ningar vertikalt och från sidan, fjäd- ringsrörelser och styrmanövrer, vrid- moment och hastighet kan återges gång efter annan, registreras och stu- deras.

Resultatet

Efter avskrivningar enligt plan med 495 Mkr ( 468) uppnåddes ett rörelse- resultat av 926 Mkr (1.084).

Nettot av finansiella intäkter och kostnader belastade resultatet med 322 Mkr ( 427). Flera faktorer bidrog till förbättringen: förstärkt likviditet tack vare försäljningen av aktieinne- havet i Krångede AB i slutet av 1982, den kraftiga varulagerneddragningen under året och en sänkning av ränte- satserna till ett årsmedeltal av 14,0%

(14,5).

I motsatt riktning verkade ränte- - kostnaden på koncernens utlandslån, ' Jilka efter fjolårets devalvering blev

- högre omräknade i svenska kronor, ökade kundfordringar samt lånerän- tor för den del av investeringspro- grammet som inte finansierades med - )nternt genererade medel.

Resultatet före kursdifferenser, 604 Mkr ( 657), fördelade sig med 486 Mkr på rullningslager, 66 Mkr på skärande verktyg och 72 Mkr på övriga verk- stadsprodukter, medan stålet gav en förlust av 20 Mkr.

Resultatutvecklingen hade samma trend som försäljningen. Efter ett svagt första kvartal, då vinsten före kursdifferenser mer än halverades i -förhållande till motsvarande tre må- nader föregående år, blev kvartalsre- sultaten successivt bättre än för jäm- förelseperioderna. Rullningslagren hade fr.o.m. april45 Mkr större vinst _än 1982. För stålprodukterna var för-

~ )ättringen 26 Mkr, för verktygen 12 - Mkr och för övriga produkter 5 Mkr.

På grund av koncernens internatio- nella spridning har de alltmera fluktu- erande växelkurserna på senare år

·-)commit att öva stort inflytande på - SKF:s redovisning. Då inget själv- klart och av alla omfattat sätt att be- akta kursdifferenserna hade utbildat sig, beslöt vi 1977 att konsekvent ta alla kursdifferenser via resultaträk- ningen med de fördelar och nackdelar detta innebar.

Det är nu uppenbart att fler och fler svenska börsbolag-i enlighet med amerikansk redovisningspraxis -låter omräkningsdifferenser, som uppstår då balansräkningarna i koncernföre- tag räknas om till svenska kronor, en- bart påverka balansräkningen. I årets redovisning har SKF anpassat sig till denna praxis. Omräkningsdifferen- serna förs därmed direkt till balans- räkningen. Återstoden, de finansiella kursdifferenser som återspeglar kurs- förändringar på fordringar och skul- der bestämda i annan valuta än den som varje enskilt bolag i koncernen arbetar med, redovisas liksom förut via resultaträkningen.

Under 1983 översteg de finansiella kursförlusterna motsvarande kurs- vinster med 225 Mkr (258). Av förlus- terna kostnadsfördes 105 Mkr (157) i moderbolaget, vars lån påverkades av dollarkursens kraftiga uppgång och av krondevalveringen. I övrigt var det i huvudsak SKF-företag i Latinamerika som drabbades av finansiella kursför- luster.

De omfattande strukturförändring- ar som genomförts de båda senaste åren har medfört stora extraordinära kostnader. Huvuddelen har bestått i avgångsvederlag, flyttnings- och om- skolnings bidrag m. fl. personalkostna- der. Men betydande belopp har också krävts för transferering av maskiner, omdisposition av lokaler, slutlig stängning av fabriksenheter, etc.

Självfinansiering och inv1estE~rin~!"ar

~---~1~0

1----·-,.---·----·----~ 1200

!S2

1000

"gt_

600 Stål -

~o

R ull 200 Iage

nings r_

o

Med självfinansiering avses internt tillförda medel. Med investeringar avses investeringar i fastigheter, maskiner och aktier. Se vidare finansieringsanalys sid 22.

De extraordinära kostnaderna un- der verksamhetsåret, totalt 274 Mkr, låg i allt väsentligt på tre koncernbo- lag. SKF i Västtyskland minskade sin personalstyrka och slutförde omför- delningen i uppgifter mellan Schwein- furt- och stuttgart-anläggningarna. I SKF:s franska bolag stängdes lvry- fabriken i utkanten av Paris. En strejk inför stängningen och en långvarig ockupation av fabriken efteråt hind- rade både normal utieverans och ut- rymning av lokalerna. Härigenom uppstod oförutsedda kostnader och indirekta störningar i andra delar av bolaget. Vid RIV -SKF i Italien fram- tvingade den mycket försämrade hemmamarknaden personalreduktion genom förtidspensionering och frivil- lig avgång, vilket föranledde vederlag till avsevärda belopp.

Investeringar i anläggningar

Mkr

··~

Jl

⁷⁰⁰

600

]l

^,...

^-

·-

^{c-- ~}

r:tl

500 400

~- 1- -

-

300

;.,.._ r- ~

,__

200

::.- f'-

-

^{' - 100}

- ^~

....

^... o

79 80 Bl 82

5

Koncernöversikt

struktureringsingreppen har syftat till att koncentrera varje företags re- surser för att nå ök"-d slagkraft och därmed grundlägga större framtida trygghet. l de nu berörda bolagen, liksom i ett tidigare skede vid stålver- ken och våra brittiska bolag, har på- frestningarna varit stora men lättar nu.

Lönsamheten i tidigare förlustdrab- bade verksamheter är på väg upp, ka- pitalomsättning och produktivitet ut- vecklas i rätt riktning, varulagren har nått god balans. Kompletterande in- vesteringar har gjort tillverkningen mera flexibel samtidigt som samman- slagningar medfört skalfördelar. En- gångsåtgärdema ser med andra ord ut att få kort återbetalningstid men lång- varig verkan.

Extraordinära intäkter från försälj- ning av fastigheter och maskin u trust- ning täckte bara en del av de extra- ordinära kostnaderna, varför nettot 1983 blev negativt med 141 Mkr (rea- lisationsvinsten på Krångede-aktierna

med 669 Mkr gav 1982 ett positivt net- to med 426 Mkr).

soliditeten var 38 %. I likvida me- del förfogade koncernen vid utgången av året över 2.270 Mkr (1.425). De internt tillförda medlen uppgick till 525 Mkr (817) såsom framgår av fi- nansieringsanalysen.

Soliditet

,:....:.._,.--;---,--~--.r----.%

1-- + --+--t--t---lf---160

1--t--+--t--t---1~--i so

~-4--+--t--i---l>----i30

\--,---+--+--+--+---t----120

... ~ • •• ~ . .... ~ • ,r o

82 83 80 81

soliditet mätt som eget kapital plus minoritetsintres- sen plus egen del av särskilda avsättningar i procent av summa skulder och eget kapitaL

6

Organisationen

Från ingången av 1984 är ståldivisio- nens enheter med 4.200 anställda in- ordnade under ett särskilt bolag, SKF. Steel AB. Därmed fullföljs den ut- skiljning ur AB SKF av stålrörelsen som påbörjades ett år tidigare då SKF Steel Hofors och SKF Steel Hellefors fick egen juridisk status. Det nya stål- moderbolaget, som utom de centrala ledningsfunktionerna för stålverk- samheten kommer att svara för bear- betningen av öststatsmarknaderna, blir ägare till18 bolag, vara 11 utom- lands.

Vid årsskiftet inrättades ännu en koncerndivision, SKF Engineering Products Division. Vid sidan av de tidigare etablerade stål-och verktygs- divisionerna skall den svara för kon- cernens verksamhet utanförrullnings- lagerområdet. Den nya organisations- enheten tar från den europeiska lager- divisionen över sådana verksamheter som har begränsad teknisk eller kom- mersiell anknytning till kullagervärl- den. Tre franska och ett holländskt bolag med starkt specialiserade pro- duktprogram samt fyra jämförbara enheter vid vårt huvudbolag i Väst- tyskland har knutits till divisionen.

Den nya företagskonstellationen kommer att utveckla SKF:s affärer på områdena linjärtekniska produkter, låsringar och andra säkringar, textil- maskindetaljer, hjul för interntrans- port samt komponenter till flygindu-

Räntabilitet

r-~--+-·+--+---lr--;to

1--- f - - t - - + - -'+---4---1 8

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar plus ut- delnings-och ränteintäkter i procent av årsgenom- snittet av summa tillgångar enligt balansräkningen.

strin. Flera av produkterna befinner sig i ett innovativt och expansivt ske- de. De krav detta ställer på planering, produktutveckling, marknadsbevak- ning och kompetens i kundkontakter- na har bedömts bäst kunna tillgodoses inom en fristående organisation med direkt resultatansvar.

Koncernen bildade under året ett nytt bolag i Frankrike, Societe Finan- ciere et Immobiliere (SFI). SFI för- värvade den nya divisionens tre frans- ka företag jämte fyra andra bolag från koncernbolaget SKF-CAM. Aktiebo- laget SKF har övertagit samtliga ak- tier i SFI. Under 1984 avser moder- bolaget att utöka aktiekapitalet i SFI för att de utvecklingsmöjligheter som föreligger i dotterföretagen skall kunna tillvaratas fullt ut.

Dessa aktieaffärer var ett led i den finansiella rekonstruktion av SKF- CAM som genomfördes under verk- samhetsåret. Vid sidan av kapitaltill- skottet genom köpet av dotterföreta- gen tillsköt moderbolaget 209 miljo- ner FRF såsom nytt aktiekapital i SKF-CAM. Dessa kapitalförstärk- ningar återupprättar soliditeten i SKF-CAM och bolagets räntebörda reduceras väsentligt.

Från senare delen av 70-talet har SKF vid sidan av divisionsindelningen arbetat med en ansvarsfördelning under rubriken "strategic business units" (SBUs)- Modellen applicera- des ursprungligen för att främja ut- vecldingen av de verksamheter med prägel av diversifiering som växte upp:

inom eller nära knutna till divisioner- nas tunga, etablerade huvudområden.

Genom att varje sådan affärsenhet fick odelat ansvar i koncernen för produktutveckling, tillverkning och 1

global marknadsföring av sin speciali- tet uppammades entreprenörsanda och motivation. Hur väl denna de- centralisering fungerat visar de "upp- vuxna" företag som nu går in under SKF Engineering Products Division.

SBU-begreppet har också verkat samlande och förenande i våra stora

affärsområden, rullningslager och stål. Inom lagerrörelsen har de tre di- visionerna med sina geografiskt defi- nierade ansvarsområden- Europa, USA och "Overseas"- sett fördelar i att gemensamt utarbeta program för marknadsundersökning, sortiments- uppläggning, nyinvestering, produkt- byten över divisionsgränserna m.m.

-~ - ··---~-

• ....

__ -

^{·-- - . ...}

--~iKFs

holländska dotterbolag SKF Transport-

Utsikter för 1984

wielen B. V. i Veenendal har framgångsrikt lan-

SKF räknar med 10

a

15 procent hög-

seratett underhd/Isfritt hjul att användas vid

re fakturering under verksamhetsåret

lossning och lastning på flygplan. Hjulen är

monterade upp och ned och godset skjuts fram 1984 och att koncernresultatet blir av-

över dem. Små tidsmargina'/er och högt tempo sevärt bättre än 1983. Yttre såväl som

gör att kraven pd tillförlitlighet är högt ställda. inre faktorer ger stöd för denna upp- fattning.

Den konjunkturförstärkning som präglade amerikansk ekonomi 1983 började under senare delen av året nå Det samordnade sätt som SK.F nume- ut även till europeiska marknader av ra uppträder på bl. a. hos internatio- väsentlig betydelse för SKF:s affärsut- nellt verksamma kundföretag höjer veckling. Erfarenhetsmässigt innebär vårt anseende och vår konkurrensför- detta att efterfr:ågan på såväl stapel- måga. sKF-koncernen är idag som varor som investeringsgods successivt kullagerföretag i verklig mening en växer innevarande år. Större aktivitet

( )single trader". i de maskin- och utrustningstillver-

Moderbolaget medverkade under kande sektorerna påverkar vår lager- året som grundare av några nya svens- rörelse gynnsamt i dess mest vinstska- ka bolag. Dessa minoritetsintressen p ande delar.

innefattar bl. a. ASEA Cerama, som Koncernens divisioner och företag, r;.) all utveckla ny keramisk teknik av som visat god motståndskraft i en

-betydelse bl. a. för vår kullagertill- krympande marknad, står bättre rus- verkning, Svensk Energiförsörjning tade än tidigare att tillvarata de mö j- AB, som bevakar den energipolitiska tigheter som ett expanderande behov utvecklingen för svensk industris räk- bjuder. Produktprogrammet har kon- ning, och SKF Transmission AB. Det tinuerligt förnyats, tillv:erkningen är sistnämnda är en gemensam satsning teknologiskt avancerad och kapacite- av SKF Norden, SKF Mekanproduk- ten rationellt fördelad, materialflödet ter och sex stora svenska återförsälja- tillgodoser stigande servicekrav och re av kul- och rullager. Företaget till- distributionsarbetet går djupt ned i handahåller marknaden ett komplett marknaden.

transmissionsprogram uppbyggt kring Verksamheter med lönsamhetspro- en kärna av SKF-produkter. b lem har grundligt rekonstruerats och

För att möjliggöra för dotterbola- det omfattande korttidsarbetet har get i Brasilien, SKF do Brasil Ltda, upphört. SKF står med trimmade att bl. a. lösa ett betungande dollarlån varulager som gör att en beställnings- ökades dess aktiekapital med motvär- uppgång från marknaden ger direkt det till48 Mkr genom nyteckning från utslag i produktions- och produktivi-

moderbolagets sida. tetsökningar.

Valutakurser

För omräkning av de utländska bolagens försäljning från lokal valuta till svenska kronor gäller följande medelkurser.

Kronor

_J2!!L . .-!~

Argentina ARP _{100 73,88°} 0,02 Au~trahen AUD l 6,85 623 Belg~en DEC 100 14.99 13.61 Brwbeo BRC 100 1,35 3,48

Chde CLP l 0,10 0,13

Colomb1a COP 1 0,10 0,10 Danmark DKK 100 82,56 75,02 Pmland FIM 100 137,41 136,90 Fraoknke FRF 100 101,04 95,25 Grekland GRD 100 8,78 9,30 In <hen INR 100 75,01 65,51 ltahen m. 100 0,50 0,<46

Japan JPY 100 3,21 2,49

JugoslaVlen YUD 100 8,89 12,67

Kanada CAD l 6,10 4,98

Kenya KES l 0,57 0,62

Malawi MWK l 6,39 5,74

MalaySJa MYR l 3,28 2,68

Marocko MAD l 1,07 1,()4 Mexiko MXP JOO 5,97 11,53 Nedertanderna NLG JOO 268,57 232,46 Norge NOK 100 104,79 96,78 NyaZeeland NZD l 5,07 4,62

Peru PES 100 0,47 0,89

Portugal PTE 100 7,02 7,89 Scbwett CHF 100 360,49 304,64

Smppore SGD l 3,63 2,92

Spamen ESB 100 5,31 5,69 Storbntannien GBP l 11,61 10,85 Sydafnka ZAR l 6,85 5,63 TJeckoslovaluen CSK JOO 120,95 100,54 Turklet TRL 100 3,49 3,87 UnBCm HUF 100 18,03 17,0S Uruguay UYP 1 0,22 O,.fS

USA USD l 7,68 6,25

Venezuela VEB 1 0,96 1.41 Vasttyakland DEN 100 299,44 255,73 Zambia ZMX t 5,89 6,53 ZnDt.bwe ZWD 1 7,51 8,21 Ostemke ATS 100 42,63 36,17

"NyaAlU'

7

Rullningslager

Kul- och rullagermarknaden var även 1983 matt världen över. I Europa låg efterfrå- gan fram till hösten åtskilligt under föregående års. USA fick sin förbättring tidigare, vilket lyfte årsförbrukningen något över fjolårsnivån. En mindre uppgång torde också ha skett i resten av världen, mest beroende på den ja- panska industriutvecklingen.

Detta konjunkturmönster missgynnade koncernens la- gerverksamhet som till över- vägande delen är europeisk.

Volymtillväxten uteblev och vinstmarginalen försvagades.

Rullningslagerförsäljning- en uppgick totalt till11.630 Mkr (10.400), vilket utgör

68 ,5% (68,1) av koncernens

omsättning inklusive intem- leveranser mellan produkt- områdena. Resultatet före kursdifferenser blev 486 Mkr (520).

TBU- Tapered Bearing Unit-är namnet pd den lagerenhet som SKF utvecklat för den inter- nationella järnvägsmarknaden. Enheten som Iron användas pd sdvällok som alla typer av vagnar är lättmonterad, har ldng livslängd och inget behov av eftersmörjning.

8

Europa

Efterfrågan på rullningslager i Euro- pa gick brant nedåt hela 1982 och första kvartalet 1983. Därefter vände kurvan uppåt, först långsamt, sedan snabbare. För SKF European Bearing Division betydde detta en mindre marknad, i vissa segment reducerad med så mycket som 10% i volym räk- nat.

Nödvändigheten för divisionen att anpassa sig till denna situation kom att prägla arbetet i alla dess bolag.

Men lika mycket var det kampen om de krympande affärerna-och de stör- re beställningar som skymtade fram- över- som gav karaktär åt insatserna.

Sammanlagt nådde divisionen en fakturering på 9.445 Mkr. Detta var i tonnage räknat 5 % mindre än året dessförinnan. För att lösgöra kapital och minska räntekostnaderna drogs varulagren ned. De erforderliga in- skränkningarna i tiUverkningen med- förde en betydande sysselsättnings- förlust. Vid utgången av året var anta- let registrerade anställda 28.375 mot 31.927 tolv månader tidigare. Medel- antalet i arbete under året sjönk med 3.239 i förhållande till1982. Kostna- derna för korttidspermittering och för förtidspensioner och avgångsvederlag i samband med att omodern, överflö- dig eller olönsam kapacitet skars bort minskade vinsten kraftigt.

Försäljningsresultaten på olika kundkategorier varierade mer än nor- malt, medan avvikelserna länderna emellan var förhållandevis små.

SKF Iron nu erbjuda marknaden ett vidareut- vecklat vinkelkontaktkullager för t. ex. pumpar och kompressorer, fläktar och hissar. Lagret, som levereras med hdllare av plast eller stål, har fått bärförmdgan ölrod, hastighetsgränsen höjd, friktion och ljudnivå sänkta.

De levererade kvantiteterna av järnvägslager var något större än fö- regående år tack vare investeringarna i kollektivtrafik. Även till personbils- industrin var volymen hävdad. Våra integrerade hjullagringar vann insteg på ytterligare några bilmodeller. Last- bilstillverkningen avtog och orsakade större eller mindre avbräck i rull- ningslagerförsäljningen för alla bola- gen.

Om transportmedelsindustrierna alltså erbjöd i det närmaste oföränd- rat underlag, så var beställningsin- gången från den allmänna verkstads- sektorn och framförallt tung industri desto sämre. Nedgången var störst föd de franska och italienska SKF-företa- gen. Elektroindustrin blev efterband mera aktiv med positiv effekt i första hand för SKF i Tyskland.

Reservdelsmarknaden, som SKF bearbetar i samarbete med närmare 2.000 kontrakterade distributörer, ha- de lägre volym men böll uppe priser- na. Nedgången var mest påtaglig i Ita- lien, där återförsäljarna höll tillbaka förråds påfyllningen, och i Tyskland.

Våra höga marknadsandelar- me- deltalet för alla Europas länder är nä- ra 35 % -bar attackerats hårt under två långa nedgångsår i konjunkturen.

Enbart försvaret av ställningarna har satt divisionens marknadsplanerare, säljkår, inbyggnadstekniker och ser- vicepersonal på hårda prov.

För att underlätta försäljningen av lager och la- gertillbehör till bilar har speciella förpackningar anpassade till olika bilmärken tagits fram. Dessa hjullagersatser säljs t. ex. direkt på bensinstatio- nen.

I slutet av 1982 inleddes ett massivt motivationsprogram i alla divisions- bolag. Det kombinerar en aktiv av- sökning av marknadsavsnitt och kul- lagerförbrukare, som inte köper från SKF, med internutbildning och admi- nistrativ effektivisering.

Kurser och grupparbeten varvades 1983 med analys och inventering, di- stributörsträffar och kamp an j ar bete, mängder av kundbesök och resultat- uppföljning. Motivationsinslagen ha- de stor variation -från presentation av företagets affärside för alla de 3.000 medarbetarna i ett bolag, till _försäljartävlingar och individuella be-

«

Jöningssystem på andra håll.

- Aveapporteringen efter en sexmå- nadersperiod visade fram bl. a. dessa resultat: 4,6% högre marknadsandel

·-på 2.000 utvalda och regelbundet be- ) rbetade kunder i ett bolag, 81 helt --nya kunder och 50 Mkr i nya order i

ett annat, 64 % i ökad specialpro- duktsförsäljning efter kampanj i ett tredje bolag och 90 Mkr i identifierad ny sälj potential, varav 20 Mkr tagits hem, i länder utan SKF-produktion.

Rationaliseringsinitiativ i bolagen har inneburit att sju distriktskontor i Frankrike, Italien och Tyskland kun- nat sammanföras med andra utan nå- gon försämring i kundservice. Sarnar- betet med de många distributörerna och deras säljare har intensifierats och kunskapen om distributörernas kunder är förbättrad.

Ett enhetligt datoriserat system ( )om täcker allt från ordermottagande

till skeppningsdokument och fakturor

Datoriseringen har inneburit att en ny marknad för miniatyrlager vuxit fram. l moderna daJ.autrust·

ningar förekommer rullningslager inom flera funktioner, bl. a. roterar en floppy-disc ptl ett lager.

färdigutvecklades och slutinstallera- des 1983 inom divisionen. Koncer- nens datanät och tusentals bildskär- rnar ger omedelbar tillgång till uppgif- ter om förrådssituation och all annan relevant information i bolagen. Över 500 programmoduler med en halv. miljon kodade instruktioner ingår i systemet, som krävt 200 manår att ut- veckla. Det representerar en investe- ring på 75 Mkr i rationell orderbe- handling och distribution med snab- bare och precisare kundbetjäning· som utdelning.

Divisionens sortiment av kul- och rullager omfattar cirka 20.000 typer, varianter och storlekar. Omkring 3.000 av dessa utgår varje år och lika många kommer till. Detta förnyelse- arbete liksom återkommande "gene-

rationsbyten'' inom huvudlagerslagen är fördelat på de stora SKF-bolagen i Europa. I Tyskland togs under året ännu ett steg i övergången till nya cy- lindriska rullager, i Sverige gjordes tester på nykonstruerade detaljer till sfäriska rullager och i Italien pågick ett projekt beträffande vinkelkon- taktkullager i precisionsutförande.

Bland de produkttekniska resulta- ten i övrigt märks ett genombrott för rullager inom sockerrörsindustrin. Ett pilotprojekt på Kuba i regi av SKF Norden var här vägröjande. Samma företag placerade 12 hydrostatiska blocklagersystem på marknaden efter omkonstruktion av både block och oljepump. Förändringarna har lett till utrymmesbesparing och högre stabili- tet.

foN.IJmng

per marknad

SKFNordea(lllllJ kr) 1736 " ' S7~ 89,8 3864 -S~

SKF!yskJud(IIIIIJ DM) 1216 -3' 38'Jt 148,0 8118 -9~

9

Rullningslager

RIV -SKF presenterade återigen en lagerenhet med vibrationsdämpande gummiinslag, denna gång för ratt- stången i lastvagnar. Konstruktionen sänker sammansättningskostnaden hos kunden. De 1982 presenterade nya Y-lagren introducerades med framgång på huvudmarknaderna.

I Frankrike var utvecklingsarbetet bl. a. orienterat mot urtrampningsla- ger till bilar. Efter leverans av proto- typer med reducerad vikt beställde SAAB i Sverige en första serie på 15.000 enheter. Goda testresultat uppnåddes med ett annat urtramp·

ningslager med Opel-fabrikerna som destination. Ett modulprogram för lagringsenheter som spänner fläkt- remmen på personbilar utvecklades av det tyska SKF. Tre av typerna god- kändes av tyska biltillverkare och 17 andra befinner sig på provning hos kunder runt om i bilindustrin. Bolaget utvecklade också en monteringsma- skin för kardanknutslager till kunder i motorfordonsindus trin.

Det växande behovet av speciella lager för robotar, verktygsmaskiner och vissa rymdfartsapplikationer led- de till att SKF i Frankrike utvecklade helt nya lagerserier med låg sektion.

Det utmärkande för dessa tunna "fix- ed section hearings" är att kulorna är lika stora oavsett lagerdimension mellan 1 och 16 tums håldiameter.

Oosterschelde-projektet skall skydda Hollands sydvästkUst mot översvämningar. Det är ett im- ponerande dammbyggnadsprojekt omfattande 63 portar med en höjd som varierar ~mellan 5, 9 och 11,9 m. Portarna öppnar.(d'cfhjälp av 126 vemkala hydrauliska cylindrar och SKF levere- rar de wukrhdlli'{Tia ledlager som overfor ma- rtOWTlcraften frln cyluulrariUI ull portfmlll A v~

gtHWUJe k~r vul vakt av lc~r IICJr:.

__ -; '4flllerhdU, ho g lakerhetsftllclor,

14"8

liVJltlngd

-·~ • ~ ldg j'rrkiron

~ l

Inom SKF i Italien har en lagerenhet för styr- stdngen i bilar tagits fram.-Enheten består av ett rullningslager som vulkaniserats fast i ett vibra·

lionsdämpande element av gummi.

SKF Norden lyckades relativt sett bäst av divisionens bolag under 1983 och förbättrade sitt resultat. De tyska och italienska bolagen redovisade för- sämrade vinstmarginaler och SKF- CAM i Frankrike drabbades av sti- gande förluster, till stor del beroende på ett kraftigt negativt räntenetto.

För det engelska bolaget började sa- neringsåtgärderna föregående år få positiv verkan och lönsamheten be- räknas vara återställd 1984.

De bolag som arbetar med mera speciella lagersortiment hade i allmän- het en bättre marknadssituation. Mi- niatyrlagertitlverkande ADR i Frank- rike ökade försäljningen med 12%

bl.a. tack vare stora order från USA. RKS, också franskt, tillverkar stora lager huvudsakligen i form av sväng- kransar. Bolaget hämmades i sin för·

säljDing av bristande investeringar in- om offshore och svag utveckling för entreprenadmaskinbranschen. Fram-

CFM 56-4 lir ett av två motoralternativ för den nya Airbus A 320 som kommer i trafik 1988.

RIV-SKF levererar fyra lager till huvudaxeln.

gångar noterades för lågsektionslager för robotändamål. Export av startkro-~

nor till startmotorer i bilar påbörjade till Tyskland och USA.

Försäljningen av ledlager från Tyskland utvecklades bäst på export- marknaderna. Leveranserna till dammluckorna för Oosterschelde- projektet i Nederländerna, en order på 660 stora sfäriska ledlager, påbör- jades programenligt. Marknadsposi- tionen förbättrades och lönsamheten var tillfredsställande.

Flyglagertillverkningen vid RIV- SKF Aircraft Bearing Centre i Villar Perosa föll tillbaka något på grund av de försämrade villkoren inom flygin- dustrin. Under året fick SKF beställ- ning på motorlager till ett intressant amerikansk-franskt remotoriserings- projekt. Det avser ombyggnad av DC8-or till specialplan för tankning i luften. • • • #

t t

Förenta Staterna

Den amerikanska industriproduktio- nen steg med 7 % men uppgången var oenhetlig. Förbättringen inkluderade 15 % högre utleveranser från bilindu- strin och tillverkare av hushållsappa- rater än året dessförinnan. Tillverk- ningsindustrin i övrigt tappade där- emot ytterligare några procent i vo- lym, men fick ökad aktivitet mot slu- tet av året. Den svaga utvecklingen för denna sektor berodde på att in- dustriinvesteringarna alltjämt var i sjunkande. Samtidigt ökade emeller- tid kapacitetsutnyttjandet i industrin __ för att mot slutet av året nå 80-pro- ( )entnivån, dock utan att öka efterfrå-

gan från den maskintillverkande sek- torn.

Kon junkturuppgångens inriktning _gjorde att kullagerindustrin kunde

)illgodogöra sig förhållandevis lite av den ökade aktiviteten. Effekten av le- veransökningarna till bilindustrin för- togs av den fortsatta försämringen in- om allmän tillverkningsindustri och i förbrukarledet Den återstående till- växten urholkades av en försämring i priserna.

Försäljningen av rullningslager från SKF Industries, Inc. ökade med 4%

jämfört med 1982. Bolaget behöll sin marknadsställning både hos sina stora industrikunder och på eftermarkna- den. Inom det senare segmentet tog företaget marknadsandelar på ersätt- ningslager både för personbilar och

\astvagnar tack vare effektiva mark-

Q

.,ladsprogram och produktförnyelse.

Resultatet varierade åtskilligt mel- lan de olika lagerdivisionerna. Klart bättre försäljning än föregående år re- __ gistrerades för precisions- och flygla- 1'--_Jer, men också lager för lantbruksma-

skiner och enkla inbyggnader visade högre omsättningssiffror. För kulla- ger och koniska rullager medförde le- veranserna till motorfordonsindustrin en viss förbättring. Efterfrågan på sfä- riska rullager, nålrullager och kulla- ger fortsatte att vara svag.

Trots den höga dollarkursen lycka- des SKF Industries öka sin export.

Importen från systerbolagen inom koncernen visade också ökning. Det- ta gällde både standardsortimentet och de miniatyr- och speciallager för kontorsmaskiner som ägnades särskil- da marknadsföringsinsatser.

Overseas

Uppgiften för SKF Overseas Bearing Division är att företräda koncernen på alla marknader utanför Europa och USA. Affärerna gäller till 90%

kul-och rullager. I varierande grad ingår specialprodukter i programmet, främst komponenter till textilmaskin- industrin. Några divisionsbolag säljer dessutom stål.

Kullagerbehovet låg kvar på sam- ma förhållandevis låga nivå som 1982.

Marknaden livades upp på en del håll men stagnerade på andra. Divisionen uppnådde med god lönsamhet en sammanlagd försäljning av 2.421 Mkr. Under året genomfördes med framgång kvalitetssäkringsprogram i alla divisionsbolagen.

Marknadsutvecklingen i Kanada påverkades fördelaktigt av det för- bättrade industriklimatet i USA. SKF Canada Limited ökade försäljningen månad för månad. En omstrukture- ring av arbetet vid distriktkontoren genomfördes för att ge kunderna in- om tillverkningsindustri respektive eftermarknad mera anpassad service.

Förändringen möjliggjorde en minsk- ning av antalet filialer från elva till sju.

För Latinamerika tycks utförslöpan i konjunkturen ha stoppat upp under 1983 och en förbättring var på gång i de tyngst vägande länderna. Argenti- na blev emellertid ensamt om att på helårsbasis nå en högre aktivitetsnivå än 1982.

Försäljningen från SKF Mexicana hämmades av restriktiv importlicen- siering, medan tillverkningsbolaget ffiiSA, som ägs till40% av SKF, ökade sina leveranser, i synnerhet av koniska rullager till bilfabrikerna.

Den nya Celaya-fabriken fick därige- nom volym och fungerade tillfreds- ställande. Spårkullagren från Puebla- fabriken hade svagare konjunktur.

En förstärkning är förestående genom att tillverkning av Y -lager för lant- bruksutrustning och allmän maskin- byggnad läggs till programmet.

I Brasilien gick industriproduktio- nen ned med 8% trots att oljeutvin- ning och tackjärnsframställning visa- de betydande tillväxt. Konsumentka- pitalvarorna liksom tyngre fordon och entreprenadmaskiner hade däremot väsentligt lägre produktionsvolym.

SKF do Brasil höll uppe sin försälj- ning genom att öka till bilindustrin och det elektrotekniska segmentet, inte minst tack vare den marknadsför- del som produkternas höga kvalitets- standard ger. Varulagernivån sänktes och en breddning av tillverkningspro- grammet förbereddes.

Flex-Link är namnet pd ett transportsystem som utvecklats av SKF för transport av ringar i den egna lagertillverkningen. Systemet har visat sig mdngsidigt användbart och utgör en ny produkt i SKFs sortiment. Bilden visar frammatningen av länkannar i en mellanlagerstation i en auto- matisk monteringslinje vid Fiat-fabriken i T urin.

11

Rullningslager

Återhämtning inom flera för SKF betydelsefulla sektorer såsom person- bilar, lantbruksmaskiner och vitvaror kompenserade i Argentina låg indust- riell aktivitet i övrigt. Vårt tillverkan- de bolag BTB höjde lönsamheten tack vare prisförbättringar, högre produktivitet och besparingar i såväl produktion som administration. SKF Argentinas försäljning av importera- de produkter steg också.

Recessionen medförde att försälj- ningsbolagen i övriga länder arbetade under svårbemästrade förhållanden.

Peru exempelvis upplevde sin värsta ekonomiska kris på 50 år. Importen begränsades kraftigt, vilket även gäll- de Venezuela och Colombia. De ogynnsamma villkoren till trots höll SKF-bolagen sina ställningar, och ett - SKF Chilena- utvecklades klart po- sitivt. Områdets distributörsmarkna- der såg inte heller någon egentlig marknadsförbättring. Ändå steg för- säljningen tack vare snabb reaktion på ständigt ändrade förutsättningar.

Strax utanför den tunisiska medelhavskusten ligger Tazerka, en flytande oljeproduktionsanläggning.

Tankfartyget är sammankopplat med en ståndare och ett svivelsystem. Härigenom kan ett tankfar- tyg under lastning ställa in sig efter vind, vågor och strömmar. Sviveln svänger på en 14 tons treradig svängkrans i specialstållevererad av RKS, SKFs specialist på svängkrans lager. Dessutom ingår bl.a.

ett vändskiveloger pd 4,2 m och 3,5 ton.

12

Den area i divisionen som omfattar Mellanöstern och Afrika hade ett framgångsrikt år med drygt 40 % hög- re försäljning än föregående år. Ut- vecklingen var speciellt lyckosam på de många länder där SKF arbetar till- sammans med distributörer. Över tre fjärdedelar av omsättningen kom 1983 från sådana marknader. Större nya order togs i Iran och Angola.

De centrala insatserna från area- kontoret var omfattande i fråga om utbildning och marknadsföringsinitia- tiv. Tekniska seminarier och kurser i produktkännedom arrangerades så- lunda i Irak, Libyen och Turkiet, och SKF-bolagen uppträdde på större mässor i Marocko, Mos:ambique och Zimbabwe.

Asien/Oceanien-arean har länge gynnats av politisk stabilitet och kon- tinuerligt ekonomiskt framåtskridan- de. Denna bild stördes 1983 av social oro och upplopp i Bangladesh, Paki- stan, Sri Lanka och på Filippinerna.

Samtidigt dämpades tillväxten till hälften mot normalt. Påfrestningarna av kraftig förskuldning i några ekono- miskt svagare länder föranledde bud- getnedskärningar och senareläggning av projekt inom industri och infra- struktur med återverkan på lagerbe- hovet.

SKF-bolagen kände av dessa för- hållanden och tappade försäljning.

Vårt japanska bolag hade en trög bör- jan på året men ökade efterhand för- säljningen av såväl rullningslager som utrustning för textilmaskinindustrin.

SKF i Australien gjorde framsteg på ersättningslagermarknaden tack vare ett nyinfört system med delägande som höjer effektiviteten hos de 21 distributörsföretagen.

På de rena distributörsmarknader- na lyckades våra partners hålla leve- ranserna väl uppe från sina trimmade och rationaliserade förråd. Divisio- nens nya representant i Sri Lanka t.ex. ökade försäljningen av SKF-va- ror kraftigt under motiga omständig- heter.

Rådgivnings- och serviceinsatserna hos slutförbrukarna förstärktes med täta kundbesök från areakontorets in- byggnadsexperter. Vårt produktpro- gram för utrustning till offshore- och muddringsprojekt demonstrerades vid två regionala fackmässor.

Indien återhämtade sig efter det ekonomiska bakslaget föregående år.

Jordbruksproduktionen steg med när- mare 15 % och industrin expanderade om än måttligt. Inflationstakten öka- de till närmare 10% mot 2,5% ett år tidigare.

Återförsäljarmarknaden för rull- ningslager trycktes av lågprisutbud ( ) rån Öststaterna. Efterfrågan från

~ elektroindustri och maskintillverkare var låg, medan transportmedelsföre- tagen anmälde stigande behov. Mo- torcyklar och mopeder noterade en

~)30-procentig uppgång.

Den hårda priskonkurrensen och utdragna arbetskonflikter gjorde att kullagerindustrin fick lönsamhetspro- blem. Även SKF-bolaget, Associated Bearing Company Ltd., uppvisade lägre vinstmarginal än 1982 på en nå- got större rullningslagerfakturering.

Arsproduktionen steg tilllO,l miljo- ner lager (9,3) men inte fullt i takt med att ny kapacitet installerades.

Bolaget vidmakthöll sin marknadsan- del.

Det delägda försäljningsbolaget, Skefko In dia Bearing Company Ltd., hade svårare att hålla stånd mot kon- kurrerande importörer och torde ha tappat en del mark.

I en krympande marknad med hög inflation fick vårt huvudbolag i Syd- afrika koncentrera sig på selektiv marknadsföring, kapitalni.tionalise- ring och sparpro gram. Ansträngning- arna var framgångsrika. Marknadsan- delen höjdes, färdigvarulagret redu- cerades kraftigt, likviditet och solidi- tet förbättrades.

Vitenhage-bolaget tvingades till ytterligare inskränkningar i både till- verkning och personal. Ett projekt i syfte att förkorta omställningstiderna i fabriken och ytterligare höja kvalite- ten inleddes.

Vid $KF-företagen introducerades ett treårigt välfärdsprogram med huvudinriktning på utbildning, hela vägen till universitetsstudier, och bostadshjälp åt de anställda. En ny matsal, gemensam för alla anställda, invigdes vid Johannesburg-anlägg- ningarna.

SKFs indiska fabrik i Poona har undergått en omfattande utbyggnad. Tillverkningskapacite- ten har höjts väsentligt för såväl rullningslager som textilmaskinkomponenter.

stålprodukter

ståldivisionens verksamhet 1983 kännetecknades dels av hårdnande kamp om affärer- na på en trång marknad för specialstål, dels av fortsatta investeringar i vidareutveck- ling, marknadsföring och projektarbete beträffande plasmaprocesserna.

stålindustrins svårigheter lättade inte nämnvärt under året även om efterfrågan på specialstål började förbätt-

ras . Den självdisciplin inom

branschen som under 1982 ledde till förbättrade priser i Europa luckrades efter hand upp.

Ett otillräckligt orderbe- stånd och lågt kapacitetsut- nyttjande gjorde att SKF Steel kom i en förlustsitua- tion i början av året. Förbätt- rad lönsamhet under resten av året, med vinst för såväl egentillverkade produkter som för tradingverksamhe- ten, räckte inte som kompen- sation. De höga utvecklings- kostnaderna för plasma te k- nologin har tagits som löpan- dekostnad.

Verksamheten visade 20 miljoner kronor i förlust (vinst 17 Mkr). Försäljning- en uppgick till2.390 Mkr (2.370) och utgjorde 14,1 procent av koncernomsätt- ningen (15,5).

14

Huvudprodukterna inom ståltillverk- ningen är varmvalsad, skalsvarvad, slipad, dragen och hårdförkromad stång; varm- och kallvalsade rör i skalsvarvat och slipat utförande;

smidda och valsade ringar; varmval- sad och dragen tråd. Dessutom fram- ställs axelkopplingar i olika storleks- klasser till fartyg och för användning i industrin.

Marknadsutvecklingen under 1983 medförde en ljusning för stång och tråd, som levererades i ökande voly- mer till bilfabriker och allmän verk- stadsindustri. Däremot var efterfrå- gan fortfarande låg på rör och ringar.

Här utgör SKF-koncernen och åtskil- liga av våra konkurrenter inom lager- industrin den främsta kundkretsen.

Axelkopplingarna hade samma goda marknad och lönsamhet som tidigare.

SKF Steel Hellefors, som är starkt koncentrerat på stång, fick tidigt un- der året god beläggning. Även Mora- anläggningen för hårdförkromning hade hög aktivitet, eftersom stångle- veranserna till hydraulikindustrin både hemma och utomlands hölls väl uppe. Några intressanta förstagångs- order togs t. ex. i Sydostasien.

S KF SteeL har specieLLt för hydraulikindustrin ta·

gir fram ett förkromat stål som tiofaldigt ökar kolvstängers brukstid. Den nya kromade stdng- en-Cromax -lanseras under 1984.

SKF Steel Hofors hade med sitt starka beroende av kullagerrör vä- sentligt svårare att fylla upp kapacite- ten. Efterfrågan på tråd var däremot klart stigande.

I mars avvecklades snabbstålstill- verkningen i Kilsta. Den kvarvarande anläggningen för värmebehandling och färdigställning av stålprodukter ökade successivt beläggningen.

Vid stålverken genomfördes ett omfattande program för kvalitetssäk- ring. Varulagren trimmades med gott resultat i alla led.