Uppsala universitet
Institutionen för Informationsvetenskap
Enheten för medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Uppsatsen framlagd HT 2006
Vecko-Revyn
En studie av en ungdomstidnings tilltal till läsaren, dess reportage och intervjuer samt definition av kvinnlighet under en period av 20 år.
Författare: Anna Widén
Handledare: Göran Svensson
Abstract
Title: Vecko-Revyn, A study of how a women’s youth-magazine speaks to its readers, the content of the articles and interviews and the papers definition of femininity during the years1984-2004. (Vecko-Revyn En studie av en ungdomstidnings tilltal till läsaren, dess reportage och intervjuer samt definition av kvinnlighet under en period av 20 år.)
Number of pages: 63 Author: Anna Widén Tutor: Göran Svensson
Course: Media and Communication Studies C Period: Spring 2006
University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University
Purpose/aim: The purpose is to see how the women´s youth-magazine Vecko-Revyn speaks to its readers, what the content of the articles are with a special view at the articles that contains interviews and articles with the theme sex and relationships. The study will also see how the magazine Vecko-Revyn defines femininity and how that difference through the years.
The investigation will study those different subjects over a timeperiod of 20 years, 1984 – 2004.
Material/method: The study is done with a combined qualitative and quantitative text
analysis using five numbers of the magazine Vecko-Revyn from each of the years 1984, 1994 and 2004.
Main results: The magazine Vecko-Revyn has a very open text to it’s readers. The articles have become shorter during the years. 1984 the articles where long and had an intellectual language. 2004 the magazine is down to very small articles. The main subjects that the magazine talks about in 1984 are the relation to the opposite sex and the liberty of women.
1994 the magazine is mostly about sex in all its forms and 2004 it has turned its main attention to the way you as a young person shall look to become successful.
The paper has had a very distinguished women-profile during 1984 when womanhood and the fact that you as a reader (and a women) shall take care of your own business was one of the magazines main priorities. 1994 the reader and the magazine has one common enemy – the opposite sex. This disappears thru the years and in 2004 the magazine is not interested at all in a feminist discourse.
Keywords: Vecko-Revyn, youth, women’s magazine, women, media, femininity, text
analysis.
Sammanfattning
Uppsatsen syftar till att besvara frågor hur Vecko-Revyn som ungdomstidning har förändrats under en period av tjugo år. Arbetet riktar in sig på det språkliga tilltalet till läsaren, hur tidningens upplägg har förändrats, hur intervjuerna porträtter sina intervjupersoner, vilka som intervjuades, vilka reportageämnen tidningen har koncentrerat sig på de olika åren samt hur ämnet sex och samlevnad och synen på kvinnan har beskrivits under tidens gång.
Metoden som används är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod som dels analyserar tidningarna de olika årgångarna utifrån tidningens helhet men som även gör djupare analyser av utvalda reportage och intervjuer. I avslutningen görs en komparativ analys utifrån de tre undersökta åren.
Teorierna är till för att fördjupa analysen och beskriver främst kvinnan och hennes roll i media, men även olika teorier som rör textuppbyggnad lyfts fram.
Undersökningen visar att Vecko-Revyn har gått från att vara en väldigt ämnesomfattande tidning 1984 med långa intervjuer och reportage till att 2004 domineras av små, korta artiklar med stora foton. Språket har alla årgångarna haft ett lätt tilltal, ett du-språk med läsaren. De huvudsakliga ämnesområdena i både intervjuer och reportage 1984 var relationen till mannen och kvinnokampen och kvinnans frihet med betoning på vikten av utbildning. 1994 har tidningen skapat en gemenskap med läsaren där mannen, det motsatta könet, är den skrivna fienden. Tidningen domineras detta år av ett enda ämne – sex. 2004 har utvecklingen av tidningen istället blivit den som sätter utseendet och kändisskapet i centrum, där kampen för kvinnans självständighet helt har hamnat i skymundan.
Här följer en kort redogörelse för uppsatsen frågeställningar och de svar som kommit fram i undersökningen.
Tidningen är skriven för en ung, kvinnlig, publik. På vilket vis uttrycks detta och hur porträtterar tidningen själv sin definition av kvinnan och kvinnlighet?
Tidningen 1984 uppmanar läsare att ta tillvara på kvinnligheten och vara en person som är stark i sig själv. 1994 handlar det om sexualiteten och det feminina som samtidigt kopplar en gemensam fiende till läsaren och tidningen – mannen. Mannen är det onda, och den gemensamma kampen mot mannen den grund som alla skall stå på. 2004 är känslan glamour och lyx i kändislivet, utseendet är det gemensamma, lösningen på alla problem.
Kvinnorna placeras i tidningen i en könsbestämd gemenskap där 1984 och 1994 den gemensamma fienden är mannen. 2004 har detta istället övergått att vara spegeln där
utseendet är den stora språngpunkten. 2004 har tidningen utvecklats till en väninna som med ett granskande öga berättar att du inte kan vara nöjd med dig själv.
Vad handlade de olika reportagen om i tidningarna - vilka ämnesområden var viktigast?
Tidningen har sedan sjuttiotalet profilerat sig att till stor del ta upp ämnen som rör sex och samlevnad. Hur ser detta ämnesområde ut i tidningen de respektive årgångarna?
1984 varierar ämnesområdena något från nummer till nummer. Gemensamt för samtliga är dock att alla undersökta nummer innehåller minst ett reportage som kan sägas ligga under ämnesrubriken ”Sex & Samlevnad.” Det är mellan fem och sex reportage i varje tidning.
Ämnesområdena är, förutom sex & samlevnad, spridda mellan karriär, hälsa och kändisliv.
1994 varierar antalet reportage på mellan sex och nio per nummer. Gemensamt för alla
nummer är att de har minst ett reportage om sex och samlevnad, ofta förekommer fler inom
detta område. Andra ämnen som behandlas är livsstil, kändisliv och resor.
2004 är ämnesområdena mycket begränsade i reportagen, som ligger på mellan tre och åtta stycken per undersökt tidning. I samtliga nummer återfinns minst ett reportage som kan hänföras till kategorin ”kändisliv”. Däremot har inte alla tidningar ett reportage om sex eller samlevnad. Utöver dessa två kategorier dominerar utseendet i ämnesområde 2004.
Intervjuerna har alltid varit en viktig bas i tidningen. Vilka intervjuades de olika årgångarna, hur porträtterades de och vilken typ av frågor var det som ställdes?
I de undersökta tidningsnumren finns det ett fåtal intervjuer där formen av berättare - kommentar finns men huvudsakligen görs intervjuerna i formen fråga - svar. Frågorna som ställdes 1984 rörde flertalet olika ämnesområden men utbildningen var det starkaste gemensamma draget. 1994 tenderar upplägget att bli mer sexistiskt och rakt-på-sak exempelvis återkommer frågor kring hur bra partnern är i sängen. 2004 övergår frågorna till att bli mer utseendeinriktade. Ämnena i intervjuerna blir märkbart färre och rör ofta ett ämnesområde och är ofta kopplade till ett reportage med ett övergripande tema där den intervjuade får komma in och göra en kommentar.
Stjärnorna 1984 porträtteras utifrån ett koncept att ”det här hade lika gärna kunnat vara du”, de avbilads med ett avstånd samtidigt som vanligheten betonas. De intervjuade personerna 1994 har istället fått en informativ ställning. Deras frågor rör direkt samspelet mellan de själva och deras partner eller hur de har kommit dit de är idag. Frågorna har, som tidigare konstaterats, gjorts färre och berör ämnet sex och relationer mer än tidigare. Här följer de direkta frågorna på varandra. Intervjuerna är kortare och innehållet magrare. Tidningen har inte längre samma inställsamma hållning till intervjuoffret som fanns tio år tidigare.
2004 porträtteras personerna i intervjuerna som stora glamourstjärnor. Kändislivet och dess fördelar understryks och efterlängtas. Undertexten i tidningen är att kändisskapet är det bästa som kan hända läsaren. Personerna porträtteras till viss del som en som du och jag, som läsaren, en helt vanlig person, men en person som har Lyckats
De som intervjuas arbetar, med mycket få undantag, i nöjesvärlden övergripande över hela den undersökta perioden. Det är popidoler och skådespelare som intervjuas och de är för det mesta svenskar. 2004 tenderar det att bli fler utländska kändisar som får uppmärksamhet än tidigare men det är fortfarande de artister som verkar på svensk mark som står i centrum.
Hur förhöll sig tidningen till läsaren de olika årgångarna?
Tidningen har genom samtliga årgångar ett personligt tilltal till sin läsare. Läsaren tituleras i du-form vilket ger personliga drag och skapar ett gemensamt rum där kommunikationen är lättsam och kamratlig. 1984 präglas tidningen av en respekt både för läsare och den intervjuade personen, där det senare 1994 helt har försvunnit. 2004 är tonen tillbaka till en någorlunda respektingivenhet men hamnar här i ett mellanläge mellan de tidigare årgångarna där respekten för läsaren är en dubbeltydighet mellan att vara en god väninna och ett kritiskt kommenterande öga.
Vilka likheter och skillnader finns i tidningens upplägg som helhet?
Tidningens omfång 1984 ligger på 75-119s. Ämnesmässigt är det relationerna står i centrum
tillsammans med det glamourösa kändislivet. 1994 har omfånget på tidningen krympt något.
Här ligger de undersökta numren på 87-99 sidor. Intervjuer, skvaller & vimmel, reportage, mode och konsumentfrågor är återkommande i tidningen.
2004 ligger tidningen på 81-98 sidor och tidningen klart bantat sitt ämnesomfång. Det är
modet och utseendet som dominerar hela tidningen, med inslag av skvaller om aktuella
kändisar. Kändisarnas liv och leverne är tidningens hela koncept. Artiklarna är mycket,
mycket korta och layouten domineras av smårutor med text, ofta flera sådana på samma sida.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 11
Syfte ... 11
2 METOD ... 12
Mediets roll och uppgift ... 12
Skribenten och läsarens roll ... 12
Hermeneutik... 12
Illustrationer... 13
Uppsatsens metod och disposition ... 13
Validitet och reabilitet ... 14
Avgränsningar... 14
3 TEORI ... 16
Vad kvinnor vill ha... 16
Kvinnans roll och identitet i medier... 16
Att förmedla en känsla ... 17
Kvinnor som ser på kvinnor... 17
Homosocialitet – förhållandet kvinna till kvinna... 18
Tidigare forskning... 18
4 POPULÄRPRESS ... 20
Definition... 20
Kvinnan som läsare av populärpress ... 20
Ungdomstidningar... 20
Lösnummer och prenumeration ... 20
5 DISPOSITION AV UNDERSÖKNINGEN ... 22
6 HELHETSÖVERBLICK 1984 ... 23
Helheten ... 23
Skvaller och vimmel ... 23
Ämnen ... 23
Artiklarna ... 23
Mode ... 23
Trend - Hälsa ... 24
Noveller... 24
Återkommande teman ... 24
INTERVJUERNA 1984 – KVANTITATIVT... 24
REPORTAGEN1984 – KVANTITATIVT ... 24
INTERVJUERNA 1984 – KVALITATIVT ... 25
Januari 1984 - Magnus Härenstam ... 25
Omfång, uppbyggnad och illustration... 25
Innehåll ... 25
Ämnesområden i artikeln: ... 26
Analys... 26
Mars 1984 – Niclas Wahlgren ... 27
Omfång, uppbyggnad och illustration... 27
Innehåll ... 27
Ämnesområden i artikeln: ... 27
Analys... 28
Juni 1984 - Brooke Shields... 28
Omfång, uppbyggnad och illustration... 28
Innehåll ... 28
Ämnesområden i artikeln: ... 29
Analys... 29
September 1984 - Britt Ekland... 30
Omfång, uppbyggnad och illustration... 30
Innehåll ... 30
Ämnesområden... 30
Analys... 31
December 1984 – Sigrid Thornton ... 31
Omfång, uppbyggnad och illustration... 31
Innehåll ... 31
Ämnesområden: ... 32
Analys... 32
REPORTAGE 1984 – KVALITATIVT ... 32
Januari 1984 – ”Förhandling i sängkammaren” ... 33
Omfång, uppbyggnad och illustration... 33
Innehåll ... 33
Analys... 33
Mars 1984 - ”Vänta inte på drömprinsen – ring honom istället!” ... 34
Omfång, uppbyggnad och illustration... 34
Innehåll ... 34
Analys... 34
September 1984 - ”Den nya Narcissismen” ... 35
Omfång, uppbyggnad och illustration... 35
Innehåll ... 35
Analys... 35
December 1984 - ”Varning för män! De tio typerna du ska undvika” ... 36
Omfång, uppbyggnad och illustration... 36
Innehåll ... 36
Analys... 36
6 HELHETSÖVERBLICK 1994 ... 37
Helheten ... 37
Skvallret och vimlet ... 37
Artiklarna ... 37
Mode ... 37
Trend - konsumetmedvetenhet... 38
Närgånget ... 38
Återkommande teman... 38
Intervjuerna – kvantitativt ... 38
Reportagen – kvantitativt ... 38
INTERVJUERNA 1984 - KVALITATIVT ... 39
Januari 1994 - Eva Sarkany ... 39
Omfång, uppbyggnad och illustration... 39
Innehåll ... 39
Ämnesområden... 40
Analys... 40
Mars 1994 - Stakka Bo och Camilla Henemark ... 40
Omfång, uppbyggnad och illustration... 40
Innehåll ... 40
Ämnesområden... 41
Analys... 41
Juni 1994 – Mona Sahlin ... 41
Omfång, uppbyggnad och illustration... 41
Innehåll ... 42
Ämnesområden... 42
Analys... 42
September 1994 Håkan Dagård och Canita Norman ... 43
Omfång, uppbyggnad och illustration... 43
Innehåll ... 43
Ämnesområden... 43
Analys... 43
December 1994 – Zara Zetterqvist... 44
Omfång, uppbyggnad och illustration... 44
Innehåll ... 44
Ämnesområden... 44
Analys... 44
REPORTAGE 1994 – KVALITATIVT ... 45
Mars 1994 - ”Hur gör djur?” ... 45
Omfång, uppbyggnad och illustration... 45
Innehåll ... 45
Analys... 45
Juni 1994 - ”Sex? Nej tack. Jag har slutat!” ... 46
Omfång, uppbyggnad och illustration... 46
Innehåll ... 46
Analys... 46
September 1994 - ”20 sätt att fira att det tagit slut med din kille”... 47
Omfång, uppbyggnad och illustration... 47
Innehåll ... 47
Analys... 47
December 1994 - ”Årets sex! Tillbaka till kärleken” ... 47
Omfång, uppbyggnad och illustration... 47
Innehåll ... 47
Analys... 47
7 HELHETSÖVERBLICK 2004 ... 49
Omfång och upplägg... 49
Skvaller och vimmel ... 49
Mode ... 49
Artiklarna ... 50
Reportagen – kvantitativt ... 50
Intervjuerna – kvantitativt ... 50
INTERVJUERNA 2004 – KVALITATIVT ... 51
Januari 2004 – Dogge Doggelito ... 51
Omfång, uppbyggnad och illustration... 51
Innehåll ... 51
Ämnesområden... 51
Analys... 52
Mars 2004 – Emma Andersson... 52
Omfång, uppbyggnad och illustration... 52
Innehåll ... 52
Ämnesområden... 52
Analys... 52
Juni 2004 – Jake Gyllenhaal ... 53
Omfång, uppbyggnad och illustration... 53
Innehåll ... 53
Ämnesområden... 53
Analys... 53
September 2004 – Alexandra Dahlström ”Jag välte en ko på fyllan!” ... 54
Omfång, uppbyggnad och illustration... 54
Innehåll ... 54
Ämnesområden... 54
Analys... 54
December 2004 – Fadde Darwich och Linda Rosing ... 55
Omfång, uppbyggnad och illustration... 55
Innehåll ... 55
Ämnesområden: ... 55
Analys... 56
REPORTAGE 2004 – KVALITATIVT ... 56
Januari 2004 -”Skrevklåda? Nej tack!”... 56
Omfång, uppbyggnad och illustration... 56
Innehåll ... 56
Analys... 57
Juni 2004 - ”Påverkar vikten ditt sexliv? Bli av med din sexstress!”... 57
Omfång, uppbyggnad och illustration... 57
Innehåll ... 57
Analys... 57
December 2004 – ”Ååååhhrgasm! - 10 heta ställningar att testa ikväll ” ... 57
Omfång, uppbyggnad och illustration... 57
Innehåll ... 58
Analys... 58
8 JÄMFÖRANDE ANALYS ... 59
Tidningarnas koncept och helhet ... 59
Skvaller och vimmel ... 59
Mode ... 60
Intervjuerna... 60
Hur de intervjuade porträtteras ... 61
Reportagen ... 62
Illustrationerna ... 63
Kvinnlig identitet ... 63
9 AVSLUTANDE TEORETISK DISKUSSION ... 65
LITTERATURFÖRTECKNING ... 67
Elektroniska källor... 67
Undersökta tidningar ... 67
1 Inledning
Debatten om hur tidskrifter i svenskt medieklimat har förändrats pågår ständigt.
Veckotidningar är en del av vår vardag. De handlar om ämnen som berör oss, såsom sexualliv, samliv, otrohet och kändisliv. Dessa ämnen får en fysisk dimension då vi möter dem i veckopressen, de blir en del av profileringen vilket får en avgörande roll i tidningens bild utåt. Genom tidningen får vi möta och lära känna människor, människor som är alldagliga eller lever det liv vi endast kan drömma om. En del av dessa personer återkommer till oss år efter år, vi kan följa deras liv, lycka och sorg. Tidningen har en förmåga att komma oss inpå livet och beröra oss.
Vecko-Revyn grundades redan 1936. Under 40- och 50-talet var det en novelltidning för att senare gå över till ett mer klassiskt familjetidningsformat. 1977 omvandlades den igen till att bli en ungdomstidning med unga tjejer som målgrupp. Vecko-Revyn har sedan dess vuxit i omfång och är idag en av Sveriges största veckotidningar.
Den här uppsatsen kommer att studera hur tidningen har förändrats under en tidsperiod av tjugo år, 1984-2004. Arbetet utgör en undersökning av utvalda nummer med nedslag vart tionde år. Tidningens helhet kommer att studeras med koncentration kring intervjuer och reportage som får en fylligare analys i en diskussion utifrån valda teorier i en komparativ studie.
Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att studera hur Vecko-Revyn har sett ut och förändrats under en period av tjugo år, 1984-2004. Fokus kommer framförallt att ligga på formen för intervjuer och reportage där porträttet av kvinnan och hur beskrivningen av kvinnlighet. Jag syftar alltså till att studera hur kvinnan porträtteras i tidningen de olika årgångarna och på vilket vis det har förändrats. För att få en helhetsbild kring detta kommer jag även att studera tidningarnas olika reportage och intervjuer, speciellt med fokus på ämnesval och frågeställningar för att se hur tidningen de olika åren har arbetat kring sin målgrupp. Då tidningens profil rör sig kring sex och samlevnad är syftet i studerandet av reportagen att se hur mycket utrymme dessa får och på vilket vis detta ämne tar sig uttryck i tidningen. Jag vill studera tidningens helhet, dess olika delar för att på så vis se skillnaden i tidningens form, upplägg och tilltal till läsaren.
Genom denna helhetsanalys vill jag i slutändan ge svar på frågan hur tidningen har utvecklats och besvara huvudfrågeställningen om hur begreppet kvinnlighet och synen på kvinnan har kommit att se ut över de studerade årgångarna. För att precisera syftet ämnar jag alltså att i den här uppsatsen besvara följande frågeställningar.
- På vilket vis uttrycks kvinnlighet i tidningen och hur porträtterar tidningen själv sin definition av kvinnan och kvinnlighet de olika åren?
- Tidningen har sedan sjuttiotalet profilerat sig att till stor del ta upp ämnen som rör sex och samlevnad. Hur ser detta ämnesområde ut i tidningen de respektive årgångarna?
- Vad handlade de olika reportagen om i tidningarna - vilka ämnesområden var viktigast?
- Vilka intervjuades de olika årgångarna och vilken typ av frågor var det som ställdes?
- Hur porträtteras personerna som medverkar i tidningen och vilka intervjuades?
- Hur förhöll sig tidningen till läsaren de olika årgångarna?
- Vilka likheter och skillnader finns i tidningens upplägg?
2 Metod
Jag kommer i detta kapitel göra en redogörelse för de olika metoder som används i uppsatsens undersökning. Vidare i kapitlet görs även en utförlig presentation av uppsatsens disposition.
Mediets roll och uppgift
Mediernas roll och uppgift enligt Larsåke Larsson är tre; att delta i samhällsdebatten, leda debatten och påverka debatten.
1Den kvalitativa analysen tar avstamp med inspiration utifrån olika textanalytiska traditioner. I den mediala retoriken står relationen mellan talaren och mediet, meddelandet och världen/läsaren i centrum. Tidningen samtalar med sin publik genom att använda ord som Du, jag, ni, utropstecken och talarmarkeringar. Urskiljningen av vems röst vi hör är också viktig. Är det de intervjuade personernas eller är det expertvetaren?
2Kommunikationen är en samarbetshandling som förutsätter ett språk som både avsändare och mottagare förstår, dvs. bestämda, igenkännbara språkvanor.
3Skribenten och läsarens roll
En text kan studeras från många olika infallsvinklar. Bengt Nerman talar om ”relation”. Han ser på texten som ett språkligt rollspel.
4Skribenten skriver sin roll och ger förslag till läsaren vilken roll denne skall inta. I en språklig analys kan detta rollspel appliceras. Vid analysen ställs frågor som hur placerar sig skribenten under textens gång visavi sitt offer? Han menar på att den sociala skalan kan existera i texten som en vädjan till en viss gemenskap. Nerman menar att man som läsare kan känna värderingar i texten, ”skribenten skriver så att säga med en snedblick på sin publik och får därmed en utgångspunkt för sin sociala skala”.
5Frågor att ställa texten är vilket avstånd författaren håller till texten. Kryper han inpå? Identifierar han sig med intervjuoffret? Vidare, vilken attityd håller han till sitt offer? Sina läsare? Nerman menar att attityden brukar kännas igen på artikelns ton. Är skribenten sluten eller öppen?
Entydig eller dubbel?
6Inom den genusteoretiska formen menar man på att texter som analyseras ur ett kvinnoperspektiv kan ges samma ramar som texter som är analyserade ur manliga sådana. Forskningen skall dock bedrivas med en tanke om kvinnomedvetenhet. Med utgångspunkt av ovanstående frågor skall alltså subjekt och objekt observeras med en medvetenhet om könstillhörigheten.
7Hermeneutik
Den hermeneutiska traditionen är en metod att avslöja meningen i en text.
8Detta görs genom att forskaren går in i texten och på så vis uttömmer kärnan i huvudbudskapet. Enligt hermeneutiken så har en text inte en slutgiltig tolkning utan flera. Texten kan tolkas utifrån flera olika perspektiv med utgångspunkt från tolkningsgrupper.
91
Larsson. s. 225
2
Nerman. s. 24
3
Ibid. s. 16
4
Ibid. s. 24
5
Ibid. s. 25
6
Ibid.
7
Westman Berg
8
A. Berger s. 31
9
Ibid. s.32.
Illustrationer
Bilder kan studeras utifrån olika perspektiv. Charles Sanders Peirce definierar tecken på följande vis; ”Ett tecken, eller en representation, är något som för någon står för något i ett viss avseende eller i en viss egenskap”
10Tecknet är alltså själva bilden, det är något som står för något eller som utvecklas i en viss gemenskap eller används i ett visst avseende och därigenom ges sin betydelse. Ett tecken i en bild kan antingen stå för något eller vara ett tecken på något. Ett fotografi är ett ikoniskt tecken som kan framställas indexikalt.
11Ett ikoniskt tecken är något som är avbildat, den indexikala tolkningen ligger i tanken bakom hur fotografiet avbildas.
Uppsatsens metod och disposition
I uppsatsen kommer en metod som inspirerats av tidigare presenterade metoder att användas.
Förhållningssättet journalist – intervjuperson studeras samt reportagens och intervjuernas upplägg och innehåll. Den tematiska innehållsanalysen görs genom läsning av reportagen och intervjuerna där jag utgår ifrån hur texten är uppbyggd, dvs vilket tilltal som används men framförallt utifrån vilka nyckelord texten baseras. Texterna bryts utifrån detta ner och ges en analys utifrån artikelns helhet.
Tidningen studeras alltså utifrån tre olika anblicksvinklar – helhet, intervjuer och reportage.
Dels kommer en övergripande diskussion att föras om tidningen såsom helhet i en kvantitativ studie där tidningens innehåll, längd och avdelningar diskuteras. För att få ett vidare djup i analysen görs en kvalitativ studie av ett antal artiklar och reportage från varje årgång. Utifrån de olika artiklarna görs en summering och en kortare analys av just den aktuella artikeln. I den slutliga analysen binds de tre årgångarna ihop och analyseras komparativt.
Jag har alltså börjat med att studera tidningens helhetsupplägg där jag tittat på tidningens följande tre områden:
Omfång
Sektioner/delar Ämnesfokus
Därefter gör jag en djupare studie av tidningens intervjuer och reportage där jag analyserar nedanstående fem områden:
Omfång på reportage och intervjuer Uppbyggnaden av artikeln
Ämnesteman Tilltalet till läsaren Kvinnans roll i tidningen
Analyserna av reportagen och intervjuerna presenteras i uppsatsen var för sig. Varje studerad intervju och reportage ges i uppsatsen en kort presentation som efterföljs av en analys av den aktuella texten. Därefter gör jag en jämförande analys över tid av de resultat jag kommit fram till för att kunna besvara frågorna om tidningens förändring över tid. Jag avslutar alltså uppsatsen med en komparativ studie av tidningarnas helhet, reportage och intervjuer samt porträtt av kvinnan. I en avslutande diskussion kommer tidningarna diskuteras utifrån teorier om identitet, kvinnans roll i media, homosocialitet och retorik.
10
Kjörup s. 23
11
Ibid.
Validitet och reabilitet
Validitet är benämningen på hur pass väl en undersökning ger svar på de frågor som ställs, det vill säga, hur väl undersökningen mäter det forskaren strävar efter att mäta. Reliabilitet
uttrycker noggrannheten i mätningen. Undersökningen har utgått ifrån en förhållandevis stor mängd undersökt material. Genom kombinationen av kvantitativ och kvalitativ metod anser jag att både validiteten och reabiliteten i undersökningen är god.
Avgränsningar
1984 och 1994 utkom Vecko-Revyn varje vecka under året det vill säga totalt 52 nummer per år. 2004 hade rutinerna ändrats och tidningen utkom med 25 nummer. Med tanke på tiden den här uppsatsen har att ta hänsyn till är det omöjligt för mig att gå igenom samtliga nummer.
Arbetet har istället utgått från fem nummer per år. Dessa har valts ut genom att ta ett nummer från varje kvartal, januari, mars, juli, september, samt det för året avslutande decembernumret. Totalt har alltså femton nummer, fem från varje tidsperiod, studerats. Varje tidning ligger på ett sidantal mellan 86- 127 sidor.
För att besvara frågorna i syftesformuleringen har studier gjorts av en intervju i varje nummer.
Konsekvent har detta varit den första intervjun i varje tidning. Reportagen är utvalda för att bäst kunna besvara uppsatsens frågeställningar varav de uteslutande är valda utifrån att ha ett ämne som berör sex och samlevnad. Då det i vissa av de utvalda tidningarna inte har förekommit något reportage som kan stämma överens med den rubriksättningen har inget reportage i just den tidningen studerats. Här kan argumenteras att jag i några fall missar väsentligheter och skulle kunna ta en utgångspunkt i en analys av annan artikel i tidningen men jag finner att det skulle ge en svårare jämförelse av undersökningen i slutändan. Jag tycker ändock att jag har lyckats få en övergripande bild av reportagen i ämnet sex &
samlevnad med de i undersökningen studerade nummer att jag inte tycker att de uteblivna tidningarna har en för uppsatsen avgörande lucka.
I arbetet presenteras artiklar och intervjuer först med en presentation av artikelinnehållet och sedan en efterföljande analys. Dessa tenderar att vara längre i analysen av tidningarna 1984 än 2004 och till viss del 1994. Detta beror helt enkelt på originaltexternas längd där artiklarna 1984 går över flera uppslag och 2004 är nerkortade till knappt halva sidor. Jag anser ändå att analyserna är nödvändiga och fyller sitt värde samtliga årgångar även om de har olika längd i analys och presentation i arbetet.
Eftersom samtliga undersökta årgångar har haft unga kvinnor som tänkt köpare kommer uppsatsen att behandla teorier om kvinnors uttryck i media och betraktandet av det kvinnliga jaget från en diskussion om kvinnor som ser på kvinnor och teorier om hur kvinnor porträtteras i media. Jag har inte tagit hänsyn till teorier om läsaren som mottagare och tolkare av tidningen utan har helt och hållet utgått från tidningens texter och budskap, det tidningen säger.
Uppsatsen innehåller ett stycke med underrubriken ”Tidigare forskning”. Här tas endast Anja
Hirdmans avhandling ”Tilltalande Bilder” upp i ett mycket kort referat av den del av hennes
avhandling som rör hennes undersökning av 1995 års Vecko-revyn. Även om det inte finns så
mycket annan forskning specifikt på Vecko-Revyn kan det eventuellt argumenteras för att jag
skulle ha utökat detta kapitel med fler diskussioner kring forskning på ungdomsmedia och
ungdomstidningar. På grund av tids och platsbrist har detta inte kommit med i uppsatsen men
jag tycker ändå att jag med den teoretiska bakgrunden som presenteras lägger en bra grund för
min analys.
Stor del av den här uppsatsen talar om begreppet ”kvinnlighet”. Jag har medvetet valt att,
förutom i undantagsfall, använda orden feminist eller feminism. Även ordet kvinnlighet kan
vara svårt att definiera, men jag anser att ordet ”feminism” i dagens samhälle har så otroligt
många olika bottnar att jag helst inte använder det alls. Då kvinnlighet diskuteras syftas här i
uppsatsen på personer, fenomen och artiklar som rör kvinnlighet, kvinnan som person och
kvinnans identitet och gemenskap med andra kvinnor.
3 Teori
Jag kommer att under detta kapitel presentera de olika teorier som studerar kvinnans identitet och porträttering i media jag anser vara relevanta för undersökningen. Dessa teorier
återkommer senare i den avslutande diskussionen, kapitel 9.
Vad kvinnor vill ha
Begreppet representationer står för en aktiv process av urval och presentationer som i sig skapar en betydelse.
12Synsättet ”representationen” blir alltså att se bort från vad medierna visar till att studera hur de visas. Utgångspunkten är att mediet ger det som publiken vill ha.
Tolkningar av publikens behov står till grund för verksamheten och produktionen av tidningen. Mediers stereotypa representation av kvinnor förutsätter att det finns en äkta, verklig kvinna ”där ute”, som kan och bör visas upp. Därmed bedöms mediets verklighetskvalitéer i termer om det är en sann bild eller inte som presenteras.
13Publiken erbjuds i underhållningen något bättre, en flykt från verkligheten. Det handlar alltså inte om att skapa en utopisk värld utan snarare visa på hur det skulle kännas att vara i den här världen, den glamourösa, lyckliga, där relationer är enkla och mer tydliga än de är i ”den vanliga verkligheten”.
14Underhållningen ger alltså inte bara vad människor vill ha utan är även med att definiera dessa önskningar.
Kvinnans roll och identitet i medier
I forskning kring identitet verkar sociologen Karl Mannheim för att idéer i sin egen form inte skapar individualitet. Han menar på att skapandet av en identitet är en process med flera olika infallsvinklar. Det är dels en process att urskilja sig själv från den egna gruppen, processen skapar en upptäckt av jaget där individen uppmärksammas på sina egna specifika egenskaper.
Hela den identitetsskapande processen är helt enkelt en resa där upplevelsen av oss själva, erfarenheter och omgivande verklighet i en process ger oss det individuella jaget.
15Processen är alltså inte något som sker av individen ensam utan utarbetas i samröre med omgivningens olika givna intryck och tankar.
16För att studera kvinnans roll i media argumenterar Lisbeth Van Zoonen för att själva kvinnligheten måste fastställas.
17Hon konstaterar själv att detta är ett nästintill omöjligt projekt, även de flesta feminister har svårt att sinsemellan komma överens om en definition som alla kan acceptera. Hon menar på att identiteten i rollen som människa och även som kvinna kommer av sociala konstruktioner, det vill säga, rollerna är skapade av de möjligheter och begränsningar som alla individer möter.
18Bristen på teoretiserande kring kvinnans roll och kön inom media och populärkultur är ett stort problem i forskningen kring frågor om kvinnas roll och upplevelser av medier.
19Det finns för många förutfattade meningar i diskussionen kring kvinnans roll. Hon uttrycker det som följer;
” In most reception analysis, gender – regardless of its conceptualization as a socail category – is assumed to precede cultural preference and behaviour. First, you are a woman
12
Hirdman s. 14
13
Ibid.
14
Hirdman s. 17
15
Mannheim s. 66
16
Ibid. s. 65
17
Van Zoonen s. 31
18
Ibid. s. 30
19
Ibid. s.123
(that is, heterosexual housewife) or a man (that is, heterosexual bredwinner), and then you like soaps and romances or sport an documentaries.”
Den likriktade forskningen och dess resultat utefter ovanstående förutsättningar ger alltså benämningar på vad kvinnan förutsätts att vara. Hon menar på att alla människor – även kvinnor – måste ses som individer där identitetsarbetet är en ständigt pågående process
20. Avsaknaden av forskning inom området som rör ungdomstidningar bekräftas även av Angela McRobbie, som menar på att forskningsområdet inte har fått en ordentlig kritisk analys, men att slutsatsen att den är en ideologisk viktig punkt i ungdomars liv ändå kan konstateras.
21Att förmedla en känsla
I den ständiga mediekonsumtionen menar Van Zoonen att en vad hon kallar
”pseudoverklighet” skapas som skiljer sig från vad en person upplever i sin vardag.
22Såpoperor, romantiska kiosknoveller och tidningar som riktar sig till kvinnor skapar en värld där kvinnan inte är en kvinna i vardagen utan befinner sig i en miljö helt skapad för de behov som antas vara hennes.
I den ritual kommunikativ teori beskrivs verkligheten som något som konstrueras. Den fokuserar på att samhället byggs genom ritualer, en gemensam historia och gemensamma tankar om rätt och fel. Denna tanke får alltså till följd att media skapar en verklighet som är fiktion, den arbetar inte med att förmedla information utan ger istället bekräftelse, den vill inte förändra attityder utan blir istället en representant för manifesterandet att gemensamma upplevelser av världen är de enda sanna.
23Det handlar alltså inte att förmedla en nyhet utan istället en känsla, där förhållandet till den egna världen står i centrum och bekräftas genom mediet. Bengt Nerman diskuterar och utvecklar detta förhållande i sin teori om skapandet av en text. Han menar på att i sitt författarskap uttrycker skribenten sina föreställningar om förbindelser och relationer i texten. Därmed kommer läsaren i sin tur att skapa bilder av textens innehåll. Nerman beskriver detta skapande som en handling i ett socialt rum:
”Skrivandet och talandet är en handling i ett socialt rum, en handling i vilken den skrivande - talande med hjälp av igenkännbara konventioner, språkliga och litterära, upprättar ett rum av ord, som på en gång är en bild av en värld, och ett förslag till en gemenskap. Skribenten skriver i ett bestämt ”rum”, ett stycke samhälle, igenkännbart på sina värderingar, regler och konventioner. Vad han skriver bestäms i sin tur av hans föreställningar om vad slags
”rum” – i bildlig mening – han och hans läsare har eller kan få gemensamt. Skriver han i ett massmedium så är dessa föreställningar i hög grad mediets: de är som vi brukar säga mediebestämda.”
24Författandet av texten sker alltså i en skapad verklighet där författaren har en uppfattning om vad läsaren vill ha och påbjuder en påhittad gemenskap som styr textens uppkomst. Där är skribenten den person som styr innehållet men även ger texten den känsla som förutsetts för det aktuella mediet.
Kvinnor som ser på kvinnor
John Berger menar på att en kvinna ser på en annan kvinna såsom en man betraktar henne. En kvinna föds in i ett socialt rum och är sedan barnsben uppfostrad att anpassa sig till
20
Van Zoonen. s. 123
21
McRobbie s. 83
22
Van Zoonen s. 35
23
Ibid. s. 37
24
Nerman s. 18
förhållandet till mannen.
25På detta vis kommer hon genom hela sitt liv att vara iakttagaren och samtidigt den iakttagna. Detta skapar en dubbel identitet i rollen som kvinna där perspektivet ligger i att vara andra till lags. Känslan att vara sig själv undanträngs för känslan att vara som andra.
26Berger menar på att kvinnan själv skapar en roll åt sig där skillnaden mellan män och kvinnor ligger i att män handlar medan kvinnor framträder. Medvetenheten i iakttagandet ger en handling där kvinnan inte bara är en person utan själv förvandlar sig till ett objekt – en person som skall synas.
27Detta beror i sig på att kvinnan genom hela den historiska tiden har blivit betraktad ur ett manligt perspektiv.
28Teorin handlar om att personen inte bara ser sig själv utan också ser sig själv bli betraktad och lär sig själv veta hur man ser ut när man blir betraktad. Hirdman talar om att bilder som visar kvinnor och ses av kvinnor själva karakteriseras av kvinnors förhållande till sig själva och speglar självbeskådandet. Hon uttrycker det:
” I fallet med bilder på kvinnor för kvinnor bygger det narcissistiska på en voyeurismisk distans. Genom voyeurismiska bildtekniker blir Hennes självblid en representation av Den begärliga. Kvinnors blickar på sig själva är voyeurismiskt granskande och undersökande då kvinnan framställs som en bild av skönhet, där att ”läras” av publiken.”
29Warner förstärker teorin och menar på att män uppenbarar sig helt och hållet i bilden av sig själv medan en kvinna tar till sig en identitet utifrån vem hon förväntas vara
30.
Homosocialitet – förhållandet kvinna till kvinna
Homosocialitet benämns som ett system av normer och förväntningar som skapas och förs vidare genom samhällets olika institutioner såsom familj, skola, arbetsplatser och även medier.
31Homosocialitetens band skapas genom känslor av identifiering och lojalitet, att vara en person som delar samma erfarenheter eller på andra sätt lierar sig med det egna könet.
Veckotidningar skapar intima rum med läsaren baserat på en känsla av samhörighet. Det blir en ”vi-känsla” genom texter och bilder. Tidningar kan sägas förkroppsliga sin publik genom sitt tilltal. Det homosociala bandet skapar tidningen genom att skilja ut publiken efter kön och skapa ett tilltal där gemenskapen ligger i könets specifika egenskaper. Könets relation till varandra och till sig självt skapar ett utrymme för ett homosocialt rum och genom detta kan tidningen studeras utifrån tilltalet hur de placerar kvinnor i förhållande till varandra.
32Tidigare forskning
Anja Hirdman publicerade sin avhandling ”Tilltalande Bilder” 2001. Det är en komparativ undersökning av Vecko-Revyn och herrtidningen Fib-Aktuellt utifrån olika perspektiv.
Hirdman studerar de båda tidningarna med nedslagsåren 1965, 1970, 1975 samt 1995. För den här uppsatsen är Hirdmans undersökningsresultat av Vecko-Revyn 1995 intressanta. Hirdman konstaterar att tidningen har ett uppmanande tilltal och frågor som diskuterar erotik i samspel mellan man och kvinna dominerar. Beskrivandet av vem kvinnan är och vem hon kan tänka sig att vara står i centrum.
33Tidningen talar till läsaren i en du-form och ger råd för bättre sexualliv, en vackrare kropp och ett ökat självförtroende. Kändisar intervjuas och publiken
25
J. Berger s. 46
26
J. Berger. s. 46
27
Ibid. s. 47
28
Hirdman s.264
29
Hirdman s. 264
30
Ibid.
31
Ibid. s. 21
32
Ibid. s. 21
33
Hirdman s. 191
ska inte bara få en känsla att vara nära utan de ska i själva verket kunna bli dem vilket Hirdman kallar ”en estetisk realism”.
34Hon konstaterar att tidningen 1995 domineras av en
”narcissistisk tillfredsställelse som präglar retoriken”
35Det finns en homosocial lockelse i tidskriften som bär på en ”vi-känsla” vilket symboliseras av en kvinnlig värld där männen inte är välkomna. Tidningen är en kunskapskanal som bekräftar kvinnan och som även förmedlar kunskapen om hur det är att vara kvinna. Hirdman menar på att bilder i Vecko-Revyn inte finns till för att höja kvinnors sexuella tankar och fantasier utan istället är ett sätt att förstärka kvinnans sexualitet och understryka dess betydelse för att forma en kvinnlighet.
34
Ibid. s. 193
35
Ibid s. 202
4 Populärpress
Vecko-Revyn är en del av den så kallade ”Populärpressen”. Här följer en presentation av begreppet med utgångspunkt i Vecko-Revyn som ger en bakgrund till mediets utformning.
Definition
Populärpress definieras såsom den underhållning och så kallad strölitteratur som finns att tillgå i handeln eller som kan fås hem via en prenumeration. Hadenius/Weibull delar in dem i fyra kategorier;
36- Tidskrifter för reportage och underhållning - Specialtidningar
- Serietidningar
- Pornografiska tidningar
Populärtidskrifterna delas också in i olika undergrupper beroende på vilken publik de rör sig till. De kan få benämningar som familjetidning, dam-, herr- och ungdomstidningar.
Kvinnan som läsare av populärpress
Kvinnor har av tradition alltid varit den största läsargruppen för populärpressen. Under de senaste årtionden som gått har upplagan sakta gått neråt. 1960 var den högsta upplagan 4.5 miljoner fördelat på 22 tidskrifter. 2002 hade detta sjunkit till att ha en upplaga på 1.7 miljoner fördelat på 9 titlar.
37Weibull & Hadenius förklarar denna nedgång med att kvinnor sedan 1960 har tagit en större del i arbetslivet och att kvällspressen, främst med sin introduktion av söndagsbilagan i magasinsform i slutet på nittiotalet, tagit många av veckopressens traditionella läsare.
38Ungdomstidningar
Ungdomstidningar definieras av läsarens ålder. Det är en trendkänslig marknad vars upplaga visar på stora svängningar.
39Dels är den beroende på åldersgruppens storlek, dels har den stora krav på sig att hänga med och alltid vara ”på topp”, vilket inte är det lättaste i det stora massmediala samhället vi lever i idag. Vecko-Revyn kom att få en ökad upplaga i och med att man på slutet av 70-talet vände från att tidigare ha varit en traditionell damtidning till att rikta sig mot en mer ungdomlig publik.
40Idag uppger Vecko-Revyn att deras målgrupp är tjejer i åldern 20-25 år.
41Lösnummer och prenumeration
Lösnummerförsäljningen är den dominerande inkomstkällan inom populärpressen. Detta gör att denna typ av veckopress måste ”marknadsanpassas” för att överleva. De blir beroende av att tidningen är ”up-to-date” och har ett innehåll och utseende som appellerar målgruppen.
Marknadens behov styr därmed större delen av tidningens redaktionella utformning. Vecko- revyn är till ca 60 % lösnummersåld
42, vilket måste ses som en stor siffra där beroendet av att få köpare att vecka efter vecka ta det aktiva valet att handla Vecko-revyn måste ses som en
36
Hadenius & Weibull s. 138
37
Ibid. s. 139
38
Ibid. s. 140
39
Ibid. s. 142
40
Ibid. s. 143
41
www.veckorevyn.se
42
Ibid.
stor faktor i hur redaktionen tänker då de ska skapa nästa nummer av sin tidning. Trogenheten bland läsarna är inte hög och det gäller att alltid skapa ett attraktivt nummer i konkurrensen.
43Annonsmarknaden för en veckopress är instabil. Det sker stora upp och nergångar och efter det att TV-reklamen gjorde sitt inträde i början av 90-talet har konkurrensen hårdnat.
Veckopressen är således beroende av sina köpare och att ha en stor upplaga.
Hadeinus/Weibull menar att det behövs en upplaga på minst 100 000 ex för att en tidning ska ha en chans att gå runt. Vecko-Revyn ligger idag på 66 100 antal i upplaga men uppger på sin hemsida att de har runt 269 000 läsare.
4443
Hadenius & Weibull, s. 152
44
www.veckorevyn.se
5 Disposition av undersökningen
Jag kommer först att göra en allmän presentation av tidningen med en helhetsöverblick av innehållet under året. Där studeras det tematiska upplägget och för tidningen utmärkande karaktärsdrag. Som tidigare presenterats studeras tidningen i helheten i de olika delarna Omfång
Sektioner/delar Ämnesfokus
I kapitlet kommer en kortare kvantitativ kommentar för intervjuer och reportage. Därefter
följer en presentation över de studerade artiklarna med en efter varje text kort kvalitativ
analys av just det objektet. Dessa analyser följs upp i kapitel 12 i en övergripande jämförande
diskussion av de tre undersökta årgångarna med efterföljande slutdiskussion utifrån teoretiska
perspektiv.
6 Helhetsöverblick 1984 Helheten
Tidningen 1984 har ett generöst omfång. De undersökta tidningarna har ett sidantal på mellan 75 – 119 sidor. Tidningen kan sägas vara uppdelad i olika sektioner även om det inte sägs någonstans rakt ut. Dessa är som följer:
Intervjuer med kändisar Reportage
Mode
Skvaller och vimmel.
Skvaller och vimmel
Skvaller och vimmel återkommer i varje nummer i form av avsnittet ”Folk”. Det är en avdelning i tidningen på mellan 9-12 sidor i varje nummer där ”det senaste” avhandlas. Det är traditionella vimmelbilder från kändispremiärer, korta notiser om olika personer och några kortare intervjuer. Fråntaget kändispartajens vimmel är det de internationella kändiscelebriteterna som dominerar på dessa sidor. Skvallret handlar om vem som är förlovad med vem, vem som ska få barn och vem som har gjort slut. Tidningens ”Folk”-sidor är lätta att hitta i tidningen. De återföljs alltid av varandra och har en linje högst upp på varje sida som bildar ordet ”Folk” och går över till nästa uppslag. Utöver det så är sidorna i svart-vitt till skillnad från större delen av tidningen.
Ämnen
Ämnesmässigt är det relationerna som står i centrum tillsammans med det glamourösa kändislivet. Rubrikerna avhandlar vimmel och partaj, förlovningar och giftermål. De är oskyldiga och frågande – de har inga sexuella anspelningar vare sig i bild eller text. Bilderna är påklädda och föga utmanade utan mer atletiska.
Artiklarna
Tidningen domineras av långa artiklar. De går över minst ett uppslag och inte ovanligt är två heluppslag alternativt att artikeln fortsätter på en annan sida senare i tidningen. De långa texterna lockar till ett engagerat läsande.
Mode
Modesektionerna är placerade mitt i tidningen. Det är långa fotoreportage som går över flera sidor. I de undersökta tidningarna får mode mellan 13 och 27 sidor. Varje nummer har ett nytt tema på sitt modereportage som är övergripande för det numret. Rubrikerna för varje tema handlar om ”Årets plagg”, ”Atlethic”, ”New look”, ”Förförarmodet”, ”Fest & Lyx”. De olika stilarna presenteras först och främst med stora bilder som rör sig över hela uppslag. Bilderna är i färg och återspeglar olika situationer som stämmer överens med det för reportaget aktuella temat. Till viss del återfinns även tecknade bilder. Då de nya stilarna skall presenteras i januari 1984 görs det med akvarellmålade bilder av olika modeller. Bilderna ser ut att vara inspirerade av designers skissteckningar och berättar om vilka kombinationer och stilar som är aktuella under våren. Teckningarna är i färg och ger även några tips på manligt mode, något som knappt förekommer i de andra tidningarna under året.
I mars-numret presenteras en för tidningen ny idé. Det handlar om ”Årets kläder per post”.
Vecko-Revyn har helt enkelt ett långt postorderreportage där kläderna som visas även kan
beställas direkt från tidningen. Allt för att göra det så smidigt och billigt som möjligt för
läsaren. Modet presenteras som enkelt och överkomligt. Det är inga dyra lyxkläder som återfinns i tidningarna utan det är kläder till överkomliga priser som alla ska kunna ha råd med. Gemensamt för alla nummer är att i samband med modereportagen finns alltid ett mönster och syinstruktioner medföljande tidningen för det plagg som presenteras som ett
”måste”. Att kunna, och vilja, sy sina egna kläder ses som en självklarhet och i alla nummer presenteras mönster både för stickade tröjor och helsydda overaller.
Trend - Hälsa
1984 framträder den kroppsliga hälsan som en fokuspunkt. Recept på olika hälsococktails varvas med konkreta träningsscheman över hur man bäst formar sin egen kropp. Det presenteras i flera nummer som ”den nya trenden” att inte bara banta utan att faktiskt träna sig i form. Det är inte midjemåtten så mycket som styr utan det egna välbefinnandet. Att må bättre och orka mer är tidens anda. I flera nummer återkommer träningstipsen med råd om hur du på bästa sätt trimmar din kropp. Träningen beskrivs som ett måste, något som alla gör.
”Det är löjligt att fråga folk om dom tränar. Alla gör det. Det är ute med bantning.”
45De nya träningsredskapen återkommer ständigt. Alltifrån hur du bäst tränar med en käpp till hur rockringen kan ge dig en smal midja. I de olika råden trycks på hur du bäst och billigast kan träna hemma, själv i lugn och ro. Hälsan står i centrum. Det handlar inte så mycket om hur mycket du väger som att du ska ha en sund och hälsosam livsstil. Recept på grön och bra mat återkommer flera gånger och tidningen trycker hårt på att man inte ska banta för att må bra och få en snygg kropp. Bilder illustrerar de olika träningsövningarna du själv kan göra hemma och hälsodrinkarna får en vacker inramning av färgbilder i hälsosamma, gröna landskap.
Noveller
I tre av de fem undersökta numren återfinns antingen hela noveller eller långa utdrag ur böcker som kommer inom kort. Samtliga dessa noveller går över fler än tre uppslag och har gemensamt att de alla är av erotisk karaktär.
Återkommande teman
Utöver dessa ämnesområden återkommer det i varje nummer horoskop, korsord, sex &
samlevnadsfrågor under rubriken ”Fråga Åsa”, samt en frågesport vid namn ”poängjakten”.
Intervjuerna 1984 – kvantitativt
De intervjuer som görs är långa och domineras helt av svenska kändisar som på något vis är aktuella under året. Det är mellan tre till fem intervjuer varje nummer. Dessa når över flera sidor, flertalet av dem tar upp två hela uppslag. Intervjuerna illustreras med bilder på den intervjuade, ofta i färg men även svartvita bilder förekommer. Gemensamt för alla undersökta nummer är att intervjuerna kommer i början av tidningen, ofta flera på varandra följande. De som intervjuas arbetar, med mycket få undantag, i nöjesvärlden.
46Det är popidoler och skådespelare som intervjuas och de är för det mesta svenskar.
Reportagen1984 – kvantitativt
Ämnesvalen varierar något från nummer till nummer. Gemensamt för samtliga är dock att alla nummer utom ett innehåller minst ett reportage som kan sägas ligga under ämnesrubriken
”Sex & Samlevnad.” Det är mellan fem och sex reportage i varje tidning. Ämnesområdena
45
Vecko-Revyn nr 1 1984 s. 63
46
I mars 1984 intervjuas Jan Carlzon, VD för SAS, samt Kjell Karlsson, en ung Frälsningssoldat. Vi återfinner
även Yannick Noah, en tennisstjärna, i en intervju tillsammans med sin flickvän i juni-numret.
är, förutom sex & samlevnad, spridda mellan karriär, hälsa och kändisliv. Det sistnämnda kan handla om barn till kändisar som växer upp eller olika livsöden. De som berör karriären ger konkreta tips som exempelvis ”De bästa extraknäcken”
47. Sex & samlevnadsreportagen efterföljs ofta av tips och tester eller är allmänt rådgivande.
Intervjuerna 1984 – kvalitativt
Jag studerar här intervjuer i de tidigare presenterade numren från 1984. Samtliga intervjuer är utvalda av principen att de är de första intervjuerna som möter läsaren i tidningen. Jag kommer att göra en kortare återgivelse av intervjuerna, vad som sägs och hur de illustreras.
Dessa återföljs av en kort analys av just den artikeln med tidigare presenterade utgångspunkter. I kapitel 12 kommer sedan en jämförande analys att diskutera kring olikheter och likheter i intervjuerna mellan de undersökta årgångarna. De intervjuade personerna i de undersökta tidningarna 1984 är som följer;
Magnus Härenstam Niclas Wahlgren Brooke Shields Britt Ekland
Sigrid Thornton
Januari 1984 - Magnus Härenstam Omfång, uppbyggnad och illustration
Intervjun är på två uppslag. Första bilden som möter oss är Magnus utklädd till kvinna. I nedre vänstra hörnet finns en bild på Abba-Frida. Andra uppslaget visar fem olika bilder på Magnus i olika kostymer och karaktärer där han först är iklädd endast en handduk, andra bilden visar honom som gycklare, tredje som affärsman, fjärde som flärdfull kvinna och avslutningsvis förvirrad ”töntig” man. Samtliga bilder är karaktärer ur Magnus nya film.
Anledningen till artikeln är att Magnus är aktuell med en långfilm. ”Härenstams blandning”.
Artikeln är byggd som fråga - svar. Journalisten frågar och Magnus svarar
Innehåll
Frågorna rör inledningsvis hans utbildning och fortsätter med frågor om hans ekonomi.
Journalisten beklagar sig över att Magnus är ”på tok för ordningsam.” Det finns inga skandaler att skriva om när det kommer till honom och Magnus kommenterar detta med att säga att det är bara för att de inte hittat rätt vägar att komma åt honom. ”Jag har levt mitt dubbelliv skickligt” som han uttrycker det med en klar blink i ögonvrån. Tydligt är att Magnus med sina svar vill verka spännande. Anspelning på sex finns då Magnus uttrycker det som att
”ni har inte hittat koden till mitt svarta bankkonto eller upptäckt mina perversa böjelser.”
Istället för att gräva djupare in i de perversa böjelsernas värld fortsätter reportern att ställa frågor om den nya filmen, anledningen till att Magnus är aktuell för artikeln. Här finns första och enda försöket från reporterns sida att väcka en sexuell vinkling;
”Nu kan jag inte hålla mig längre – hur är det med Frida?” Anledningen är att ”Abba-Frida”
spelar Magnus älskarinna i filmen och reportern vill nu antyda att Magnus och Frida har en relation i verkligheten, vilket inte kommenteras alls av Härenstam. Frågan med den sexuella anspelningen hänger alltså kvar obesvarad i luften.
Vidare fortsätter artikeln med att fråga kring hur Magnus har det i sin mansroll? Han är trött på allt gnäll om karlar; ”vi gör vad vi kan”. Magnus dammsuger sällan hemma men han har
47
