Skandlnavlska Enskilda Banken 5-E·Banksgruppen

5-E·Banksgruppen

Skandlnavlska Enskilda Banken

1983

Innehåll

1 Några nyckeltal för S-E-Banksgruppen

2 Verkställande ledningen har ordet 6 Förvaltningsberättelse 1983

S-E-Banksgruppen 9 SEBNET

10 S-E-Banksgruppens och s-E-Bankens organisation 12 Skandinaviska Enskilda Banken 18 Resultaträkningar

19 Balansräkningar 20 Redovisningsprinciper 21 Noter till resultat-och

balansräkningar

28 Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse 29 Långtidsöversikter 32 Dotterbolag

Aktiv Placering AB 34 FinansSkandic AB

36 Svensk Fastighetskredit AB 38 SEB-Fastigheter AB 39 AB Arsenalen 40 AB Garnisonen

41 Deutsch-Skandinavische Bank AG 42 Enskilda Sec1,1rities, Skandinaviska

Enskilda Limited

43 Skandinaviska Enskilda Banken Corporation

44 Skandinaviska Enskilda Banken (Luxembourg) S.A.

45 Skandinaviska Enskilda Banken (South East Asia) Limited 46 Intressebolag

Scandinavian Bank Limited 48 Ship Mortgage International

Bank N.V.

Köpkort AB

49 s-E-Bankens styrelse och verkställande ledning 50 Revisorer

Direktörer 52 Rådgivare

53 Dotterbolag j Sverige

54 Representantkontor j utlandet 55 Dotterbolag i utlandet 56 Intressebolag

Denna årsredovisning följer l allt väsentligt OECD:s riktlinjer för information om internatio- nella investeringar och multinationella företag.

Förekommande sifferuppgifter Inom parentes avser 1982, om inte annat sägs. Procenttal av- seende 5-E-Banksgruppens, bankens och dess dotter-och intressebolags rörelse är baserade på Icke avrundat sifferunderlag.

SEK, svenska kronor, används i vissa uppställ- ningar. Miljon förkortas M. Miljoner kronor skrivs dock M kr.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles tisdagen den 27 mars 1984 kl14.00 i bankens hu- vudkontor, Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm. För att äga rätt att deltaga i stämman skall aktieägare dels vara in- förd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) förda aktieboken senast fredagen den 16 mars 1984, dels anmäla sig till Juridiska centralen, skandinaviska Enskilda Banken, Huvudkontoret, 106 40 stockhol m, eller per telefon 08- 763 50 00 senast torsdagen den 22 mars 1984 kl13.00.

Aktieägare som genom banks notariat- avdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att få utöva rösträtt på stämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos VPC. Sådan om registrering måste vara verkställd senast fredagen den 16 mars 1984. Detta innebär att aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till förvaltaren.

Utbetalning av utdelning

Styrelsen föreslår som avstämningsdag måndagen den 2 april1984. Utdelningen beräknas komma att utsändas av VPC måndagen den 9 april1984.

Följande internationella valutakoder används:

AUO australiska dollar BEC belgiska francs BRC brasilianska cruzeiros CHF schweiziska francs DEM tyska mark

ECU European Currency Unlts (valutakorg där ffi-ländernas valutor Ingår med fasta belopp)

ESB spanska pesetas (konvertibla) FIM finska mark

GBP engelska pund INR indiska rupier KWD kuwaitiska dinarer LUF luxemburgiska francs MAO marockanska dirhem MXP mexikanska pesos NLG nederländska floriner PTE portugisiska escudos SGO singaporedollar USD amerikanska dollar TNO tunisiska dinarer

XOF CFA-francs, Elfenbenskusten

S-E-Banksgruppen och

Skandinaviska Enskilda Banken 1983

Några nyckeltal för s ... E .. Banksgruppen

1979 1980 1981 1982 1983

Rörelseresultat, Mkr 977 919 1 376 1 424 2 304

Balansomslutning, Mkr 74 918 90175 123 938 139 905 162 826

Vinstnivå, % 1.50 1.17 1.41 1.17 1.62

Räntabilitet efter skatt, % 16.8 14.0 18.9 16.9 23.0

Resultat per aktie, kr 24 23 33 33 46

Utdelning per A-aktie, kr 7.61 7.98 9.45 10.63 13.00

B-aktie, kr 16.95 18.13 20.50

Konsolideringsgrad, % 5.1 4.8 4.7 4.9 5.8

soliditet, % 2.4 2.0 1.8 1.6 1.8

~;"" .. E-Banken genomför aktiesplit

för att underlätta spridningen av aktierna i s-E-Banken föreslår styrelsen att varje aktie uppdelas i fem nya aktier. Denna split genomförs med början den 8 augusti 1984.

s-E-Banken inför aktieägarkonto med förmånsränta

Privatpersoner som innehar minst 25 aktier i skandinaviska Enskilda Banken skall fr o m 4 april1984 kunna öppnaAktieägarkonto i banken. Sedan aktiespliten genomförts, behövs 125 aktier i banken för att kunna utnyttja Aktieägarkontot.

Räntesatsen blir högsta ränta på sparkonto plus 10% på kapitaliserade räntan, dvs vid 8.5%

diskonto blir förmånsräntan 9.75% + 0.975% eller sammanlagt 10.725 %. Denna utgår vid en behållning på kontot av minst 5 000 och högst 50 000 kronor.

Aktieägarkontot skall kunna disponeras utan uppsägning eller andra uttagsbegränsningar.

-~esultatet per 5-E-Banksaktie ökade stalid

- -- - - --- -- -- -- - - - 7 0

- -- -- --- ---60

1979 1980 1981 1982

Re:~ultat per aktie och utdelning, kronor

Justerat resultat utan hänsyn till inflation Justerat resultat med hänsyn till inflation Utdelning per A-aktie, justerat för emissioner

20 10

1983 o

5-E-Banksaktiens kurs fortsatte att öka

och överskred ett försiktigt beräknat substansvärde - - - --- -- - - -320

~---:-:---'-:---1 120

r---~---~ 80

-..r

.o,.__---=-o.o ... ==-----~--"---'J o

1979 1980 1981 1982 1983

S-E-Bankens kurs och justerat eget kapital per aktie, kronor

Kurs

Justerat eget kapital

1

2

Verkställande ledningen har ordet

1983 blev ett framgångsrikt år for s-E-Banken och 8-E-Banksgruppen De yttre förutsåttningarna forbattrades på- tagligt. Rantanivån sjonk, vilket bl a led- de till lagre kostnader for bankens inlå- nmg Den ekonomiska aktiviteten i sam- hållet okade- konjunkturen vande upp- åt, exporten vaxte och aktiemarknaden nådde nya rekord.

Bankens egna aktiviteter intensifierades på många områden Vi satsade på att hoja lönsamheten på den viktiga hus- hållsmarknaden. Vi okade våra insatser för de små och medelstora företagen samtidigt som vi upprätthall stallningen som storföretagens bank. Vi medverkade aktivt till en breddmng av penmngmark- naden. Vi fortsatte att forstarka utiands- nåtet och satsade sarskilt på svenskrela- terade affarer både med stora och små kundforetag. Vi ökade resurserna for datautvecklingen i banken och gruppen.

Allt detta ar J linje med de långsiktiga mål for 5-E-Banken och s-E-Banks- gruppen som styrelsen for ett par år se- dan preciserade. Det gjordes mot bak- grund av vissa antaganden om den sam- hällsekonomiska utvecklingen i vårt land. Dominerande inslag i denna var det växande statsbudgetunderskottet, det betydande underskottet i bytesbalan- sen och det inte minst dangenom ökade beroendet av utlandet samt den fort- gående strukturföråndringen i flera indu- stribranscher.

Det främsta av de uppstålida målen var att hOja vinstnivån for att darigenom bry- ta den negativa solldltetsutvecklingen.

Därtill fastslogs att gruppens ståilning som Sveriges största affarsbankskon- cern skulle bevaras.

Vi har god anledning att anse att banken och hela 5-E-Banksgruppen under verk- samhetsåret 1983 lyckats uppnå flera av de mål som styrelsen uppstålit Bankens marknadsandel av inlåningen från fore- tag och hushåll har ökat. Gruppens ståil- ning som den största bankgruppen i Norden har befåsts och vinstnivån har hojts.

VIktiga forutsattningar for att nå de upp- stalida målen var att v1ssa yttre forhållan- den forändrades lattnader i regleringar- na på kreditmarknaden, forhattrad for- rantnlng på statsobligationer och kassa- kravsmedel liksom en friare rantesått- ning på utlåningen. Vi konstaterar med tillfredsställelse att riksbanken avskaffat det mångåriga likvlditetskravet.

Också andra samhållsekonomiska forut- sättnrngar har forandrats till det battre.

Devalveringen av den svenska kronan, som visserligen fick en direkt negativ effekt på bankens rorelsaresultat for 1982, kom att i snabbt vaxande utstrack- ning gynna stora delar av den svenska exporten. l takt med den okande utnkes- handeln fortsatte också S-E-Banksgrup- pens utlandsrorelse att expandera

Effektivare penningmarknad, livligare aktiemarknad

Den okade likviditet som blivit en foljd av det vaxande statsbudgetunderskottet och den hoga likviditet som uppstått 1 många toretag tack vare den gynnsam- ma exportutvecklingen har skapat forut- sattnmgar for en breddad penningmark- nad. Denna har också genom olika åtgarder bliv1t effektivare. Banken har aktivt medverkat i detta arbete och bl a utvecklat nya former av toretagscertifikat och andra penningmarknadsinstrument som mott ett stort mtresse hos toretag och kommuner.

Aktiemarknaden praglades av en osed- vanligt hog aktivitet. Under perioden 1981-83 okade antalet borsregistrerade bolag från 103 tlll150 och aktieomsatt-·

n ingen på stockholmsborsen tiodubbla-·- des, från 7.6 miljarder kronor 1980 till 75.8 milJarder 1983. Då medraknas inte de under 1983 nytillkomna OTc-bola- gen, som Inte ar borsregistrerade, eller bolagen på borsens vantellsta.

Ett unikt lntemationellt bankuppdrag i en sluten vårld- sA kan man beskriva uppgr~

ten att b1stå 35 länders delegater vid Stockholmskonferensen .. om förtroende- och säkerhetsskapande åtgarder samt nedrustning i Europa». Uppdraget har an rortrotts

$-E-Bankens stockholmsrörelse som ordnat detta tilltalande kontor i Kulturhuset vid Sergels torg. Endast konferensens deltagare och personal kan utnyttja dess tjanster.

Den hoga borsaktiviteten ledde till okad konkurrens bl a genom tillkomsten av nya fondkomm1ssionarsf1rmor. Banken har framgångsrikt mott denna okade konkurrens och bibehållit sin redan tidi- gare hoga marknadsandel. Borsaktivite- ten och de stigande aktiekurserna åter- verkade helt naturligt också på bankens notariatrorelse, som hade ett arbetsamt men också lonsamt år.

Tyvarr uppstod stora problem inom det centrala aktieregistreringssystemet som -~ dan i börJan av året kom i otakt med .. ~an snabbt vaxande omsattniogen och

de många emissionerna. Den allvarligas- te etterslapningen har nu rattats till hos VPC. Banken har vidtagit extraordinera

"l.ltgarder för att forbattra sin medverkan i ttiehanteringen. Betydande resurser måste dock satsas åven 1984, då forhål- landena alltjamtar otillfredssta ilande.

Aktiv Placering och dess helägda fond- bolag har med framgång utnyttjat det stora intresse for skattefondsparande och placering i andra fondandelar som medverkat till den starkt okade omsätt- ningen på börsen. Bakom denna har också legat en vaxande aktivitet hos institutionella placerare och därutöver det glädjande intresse som visats från utländska placerare att investera 1 svens- ka aktier. Detta har gjort det m6Jiigt att under 1983 placera svenska aktieemis~

s1oner för sammanlagt 3.7 milJarder kro- nor på utiandska marknader, bl a under

·- -edverkan av bankens dotterbolag i Jndon, Enskilda Securities.

Aven emissionsverksamheten på den svenska marknaden har varit gladjande _stor. Nytillskottet av riskvilligt kapital

mom nyemissioner, utforsaljningar, in-

"6pserbjudanden och OTC·introduktio- ner uppgick till 6.1 miljarder kronor. Av detta belopp tecknades mer än 75% un- der bankens medverkan. 28 toretag in- troducerades under året på OTC-mark- naden som ger mindre och medelstora toretag okade möjligheter att anskaffa riskvilligt kapitaL Det stora intresse som visades från aktiemarknaden 1 torening med det begransade kapitalutbudet på OTC-marknaden, drygt 300 Mkr, ledde tidvis till mycket starka kursuppgångar.

Bankan medverkade vid introduktionen av 5 foretag. Vi räknar med att också un- der 1984 delta vid introauktionen av ett antal OTC-bolag.

Verkstallande ledntngen har ordet

Utländska investerare nar visat ett stigande Intresse för aKtter 1 svensKa Dolag. Under bankens medverkan ordnades dtirf6r i apri/1983 ett veckolångt seminarium för utiandska köpare av svenska aktier med studiebesök hos börsnoterade bolag. Ett sjuttiotal portföljförvaltare från USA, Storbritannien, Schweiz, Frankrike, Västtysk- land. Holland och Danmark deltog.

Datatekniken har länge utnyttp:~is i bankens stora arbitragerörelse med främmande valutor. Får att bättre tillgodose kundernas behov av snabb service och för att ge valutahandlarna bättre arbetsverktyg och en gynnsammare miljö har SEB Internatio- nal inrattat ett nytt »trading room». Bankens arbitrageavdelningar i Gdteborg och Malmö har lankats In i det nya systemet, som skapar fårutsättningar for s-E-Banken att hålla sin ståilning som en av världens ledande valutahandlare.

3

4

Verkstallande ledningen har ordet

Utvecklingen på penningmarknaden och aktiemarknaden foranledde banken att kraftigt fårstarka personalresurserna på centralkontoren och inom huvudkonto- rets fmans- och kapitalmarknadscentraL For att öka slagkraften omorganiserades denna i två funktioner: »SEB Fond- kommission» och »SEB Penning- och kapitalmarknad,..

Utiandsrörelsen rymmer risker men ocku nya möjligheter

Efterfrågan på fmansieringstJanster både for svensk export och for svenska fore- tags verksamhet i främmande lander vaxer oavbrutet. Alla enheter 1 vårt inter- nationella nat har mött denna efterfrå- gan med finansiella fasningar som 1 många fall utvecklats inom gruppen.

Den vaxande utiandska kreditvolymen innebar for gruppen, liksom for andra m- ternationellt verksamma banker, okande risker. For S-E-Banksgruppen ar dock detta risktagande begransat. Vi anser det vasentligt att gruppen kan stödja svens- ka exportanstrangningar aven om detta medfor okat risktagande. Vi har dårfor un- der de senaste åren systematiskt fårstärkt bankens och gruppens riskreserver.

S-E-Banksgruppen har en marknadsle- dande stållnmg i fråga om projektfman- .stering och har medverkat i flera for svensk industri betydelsefulla utlands- uppdrag. Bland de senaste kan nämnas tekniska skolor 1 Algeriet till ett varde av ca 1 milJard kronor, som proJekterats och uppförs av Skånska CementgJute- rtet, utrustning for tunnelbanan i Pusa.n 1 Sydkorea, som levererats av ASEA, och utbyggnad av hamnen i Rostock i Ost- tyskland, som genomförts av JCC.

Bland nordiska banker har S-E-Banken det mest omfattande utlandsnåtet, som v1 fortsa.tter att planenligt bygga ut. Vårt utiandsnåt har flertalet svenska storfore- tag som kunder. Det utgor också ett väsentligt inslag i vårt utbud av tjänster till mindre och medelstora företag, som ofta har begrånsad utiandserfarenhet Under 1983 har vt etablerat representant- kontor 1 Folkrepubliken Kina, i Hongkong och Bahrain och i vårt grannland Fin- land. l Januari 1984 har vi öppnat repre- sentantkontor i Australien och beslutat starta ett i Italien. Flera av dessa etable- ringar sker i samverkan med Scandma~

vian Bank Limited vars omfattande inter- nationella rorelse utgör ett betydelsefullt komplement till S-E-Banksgruppen.

Som narrnare skildras ' gruppens f6rvalt- ningsberåttelse har vi ytterligare okat vår andel av aktiekapitalet i denna bank.

Ny teknik, bättre service åt företagen Omfattningen av 8-E-Banksgruppens in- ternationella nat och engagemang har skapat behov av snabbare attarskontak- ter och lapande rapportering inom grup- pen. Ett datakommunikationanat som skall lanka samman alla enheter runtom 1 variden ar därfor under uppbyggnad.

Det går under benamningen SEBNET och beskrivs narrnare på s 9.

Genom att utnyttJa datatekniken har vi utvecklat ett system, kallat Multilateral netting, får att reducera flodet av valutor inom stora multinationella toretagsgrup- per Systemet syftar till att minska betal- ningarna mellan koncernbolag i olika lånder och därmed bl a begransa. kost- naderna for overfilring och vaxting av valutor liksom riskerna for kurs- och vaxelforluster. Ett antal av våra storre kundforatag använder nu detta system.

En annan foretagstjånst som tilldragit sig ett snabbt våxande intresse ar

s-E-Bankens Foretagsterm1naler. De ut- nyttjas framfor allt av finansfunktionerna i de större kundfåretagen, som löpande kan följa förändnngarna på sina ohka konton 1 banken. Detta mojtiggör en effektivare kassaplanering.

Små och medelstora företag viktiga kunder

Banken okar sin andel av de mtndre foretagens mlåning i bankerna liksom också marknadsandelen av utlånmgen tJI! dem. De små och medelstora foreta- gen utgor en mycket betydelsefull del av det svenska nanngstlvet De sysseJsatter sammanlagt mer ån 1 milJOn månniskor.

Många arbetar som underleverantorer t• Il de stora industnforetagen. Ett våxande antal arbetar med olika slag av utveck- lingsbara projekt och tdeer. Vår ambittory_

ar att aktivt stodJa dem.

V1 har darfår verkat for en uppmjukning av banklagens sakerhetsbestämmelser och halsar med tlllfredsstallelse att en proposition av denna innebord nu fore--·

står Vi ansoktefor två år sedan ttllsam·

mans med Sveriges Investeringsbank om tillstånd att inratta ett sarskilt institut for att underlatta de mindre foretagens moJ~

ligheter att få tillgång till nskvilhgt kapt- taL Det ar vår forhoppnmg att regeringen nu snart skall lämna ett positivt besked.

Vi arbetar vtdare på att oka serviceutbu- det till de mindre och medelstora foreta- gen Det galler inte mmst i fråga om datatJanster som ar anpaSS<lde för deras

l oktober 1983 undertecknades t stockho/m en kredit~ 118 Mkr fOr finansiering av ASEA:s leverans av utrustning till tunnelbanan l Pusan i Sydkorea. Staden Pusan företrädd9S av frdn vänster, chefen f6r stadsf6rvaltningen Won-Jae Lim, bankdirek- t6r Uk-Hyua Shin i Korea Exchange Bank och borgmästare Jong-Ho Choi. Från s-E-Banken deltog, från höger, Jacob Palmstierna, Bo Rassmuson, Nils EAstrom och Rutger Blennow.

Från AB Eurocs huvudkontor i Matmo har finanschefen Carl-Gustaf Svensson tj{rekt forbinde/se med S-E-Bankens

i(lcernkonto. Med hJalp av sin data- n:3rminal kan han bl a overblicka Eurocs totala placeringar och förfalloterminer och betalningsflödet inom koncernen.

oohov. Också genom rådgivning av bankens experter på cash management, företagsekonomi, skatter och Juridik har vi breddat våratjånster till denna kund- grupp.

Den vid Centralkontoret 1 Stockholm i börJan av 1983 mråttade valuta- och fi- nansieringsavdelningen bet]anar, liksom motsvarande funktioner i Göteborg och Malmo, en vaxande krets av mindre och medelstora företag som öppnat affårs-

• ..,rbindelser med frammande länder.

Förenklad kundtjänst

Den under 1982 startade kampanjen un- der mottot »Lite enklare, lite bättre .. har stimulerat till åtskilliga forenkhngar och --- rbåttringar av våra t]ånster och interna

.... tinar.

Når det galler att erbjuda alla sina kun- der ett stort urval av datorbaserade tjånster har S-E-Banken nått en interna- tionellt sett hög nivå. Vi kommer att ytter- ligare forbattra vår kundbetjaning, sedan bankens styrelse beslutat att investera i nya kassatermmaler för hela kontors·

nåtet. Det ar bankens hittills största in- vestering r Sverige, ca 150 Mkr, men den skall ersatta ett terminalsystem som varit i bruk allt sedan bankens start 1972.

- kräver kunnig personal

Förenklingen av bankarbetet har medgi- vit att våra personella resurser i ökad ut·

streckning kunnat satsas på individuell rådgivning och utarbetande av kundan·

passade lösningar av olika privatekono- miska problem. Efterfrågan på sådana tjånster leder, trots den fortgående

Bankens moaernasre IoKaiirontor finns på Kungsportsavenyn 20 i Göteborg.

l en sarskild automatlobby. som

ar

administrativa ratronafiseringen, till en öknmg av antalet anstalida Den trdigare namnda satsningen på penning- och ka·

pitalmarknadernrt kraver nya personalre- surser. Uppbyggandet av slagkraftiga af- farsenheter inom gruppens utlandsnat är också personalkravande. l dessa enheter ar det dessutom vasenthgt att kunna en·

gagera medar betare som fått sin grund·

läggande bank- och kunderfarenhet har hemma.

För att båttre t1llgodose behovet av per- soner ldmpade for ledande befattningar på olika nivåer inom S-E-Banksgruppen inrattar banken från och med hOsten 1984 ett eget rnstitut for managementut- btldning. Det skall komplettera den ut- bildning som redan ges i banken och stå under tednmg av en sarskild styrelse och en heltidsanstålid rektor.

Denna åtgärd understryker den många gånger uttalade sanningen att medarbe- tarna ar bankens viktigaste resurs. För- mågan att ta vara på affärstillfållena och skapa goda relationer till våra kunder har medverkat till att vi under 19831yc- kats nå ett av våra viktigaste mål.

stockho/m den 14 februari 1984

Verkställande ledningen har ordet

Ericsson Serie 2000 ar namnet på ban- kens kommande elektroniska kontors- termmaler. Elektroniken innebar bl a att

dataprogrammen for olika system kan laddas och andras centralt, utan meka- niska ingrepp på varJe terminal.

Bankens vinstnivå, som under en följd av år varit SJUnkande, har sålunda kun- nat hojas- från 1.14 till 1.69 °'0.

Den prestationen ar val värd den vmst- andel som enligt gallande regler kom- mer att utgå för 1983.

Vi tackar alla medarbetare i hela S-E-Banksgruppen för mycket goda insatser.

Flera aktieägare

Den under 1983 genomforda nyemJssro- nen mötte ett positivt gensvar hos våra aktieägare. Det är darför sarskilt glädJan- de att kunna konstatera att bankens sty- relse beslutat föreslå bolagsstamman en betydande hojning av utdelnrngen. Be- slutet ar ett uttryck for en vålgrundad förhoppning att även 1984 skall visa en tillfredsställande vinstnivå. Styrelsen har också beslutat toreslå en aktiesplit och att erb1uda våra aktieågare ett mfånmgs- konto med särskilt förmånliga vrllkor.

Båda dessa åtgärder syftar till att öka an- talet aktieågare. Det ser vi som en viktig förutsattning för den fortsatta expan- sionen.

Hans Cavalh-BJorkman Jacob Palmstierna Alf Åkerman Rutger Barnekow Sven Enk Ragnar

5

6

Förvaltningsberättelse 1983

Den Internationella konjunkturen Efter flera års lågkonjunktur vände världsekonomin uppåt under 1983. Mest påtaglig var uppgången i USA och Ja- pan. Även i Västeuropa blev tillväxten ef- terhand något snabbare- framför allt beroende på ökat bostadsbyggande och växande privat konsumtion. Arbetslös- heten minskade i Nordamerika men fort- satte att stiga i Västeuropa.

Inflationen i industriländerna, som under de föregående två åren sjunkit anmärk- ningsvärt snabbt, dämpades ytterligare i fjol. Detta innebar ett påtagligt trendbrott jämfört med 1970-talets höga inflations- takt.

Den internationella räntautvecklingen var under våren 1983 relativt lugn efter de kraftiga räntafallen i USA under andra halvåret 1982. Sedan de korta ameri- kanska räntorna stigit något under för- sommaren 1983, planade de ut på en högre nivå än i början av året. De långa räntorna i USA visade en stigande ten- dens.

Den amerikanska dollarn fortsatte att stärkas under 1983 trots ett kraftigt växande underskott i den amerikanska handelsbalansen. Detta berodde bl a på den stigande realräntan i USA och de finansiella placerarnas syn på dollarn som en säker valuta i en orolig värld.

Den internationella kreditmarknaden Den internationella skuldkrisen kastade sin skugga även på 1983. Internationella Valutafonden (IMF), Internationella Reg-

leringsbanken (BIS), centralbankerna och affärsbankerna ingrep för att hjälpa flera skuldtyngda länder att klara sina betalningar. Det faktum att kreditgiv- ningen till dessa stater innebar stigande risker, medförde att bankernas interna- tionella utlåning ökade betydligt lång- sammare än tidigare. Särskilt marknaden för syndikerada bankkrediter påverkades kraftigt. Denna utgjordes till 20 procent av nya krediter som gavs i samband med omförhandling av tidigare lån tillländer med betalningsproblem. Den verkliga nyutlåningen sjönk markant.

Aktiviteten på den internationella obliga- tionsmarknaden, som ökade mycket kraftigt under 1982, fortsatte att stiga också 1983. Intresset för obligationer med rörlig ränta (floating rate nates) till- tog på grund av osäkerheten om ränta- utvecklingen. Trots att emissioner av dollarlån med rörlig ränta ökade snabbt, sjönk ändå dollaremissionernas andel av den internationella obligationsmarkna- den. Lån i brittiska pund och schweizer- francs blev vanligare liksom lån i den europeiska monetära enheten ECU.

Den svenska ekonomin

Sveriges utrikeshandel utvecklades mycket positivt under 1983. Handelsba- lansen förbättrades med ca 17 miljarder kronor till ett överskott på 11 miljarder.

Exporten överträffade förväntningarna framför allt till följd av 1981 och 1982 års devalveringar och den stigande dollar- kursen. Importen däremot var praktiskt taget oförändrad till följd av den matta utvecklingen på hemmamarknaden, där den privata konsumtionen minskade med 2%. Investeringarna fortsatte att sjunka samtidigt som den offentliga kon- sumtionen ökade betydligt långsammare än under tidigare år. Tack vare expor- tens snabba utveckling blev den totala produktionsökningen trots allt 2 %.

Penningpolitiken var relativt stram under 1983. statsskuldpolitiken lades om, så att en växande andel av budgetunderskottet finansierades direkt hos företag och hushåll för att därigenom begränsa likvi- ditetspåspädningen. Till detta bidrog också riksbankens rekommmendation till bankerna att inte öka utlåningen i svenska kronor med mer än 15 procent från 1981 års nivå. Samtidigt kun.de räntenivån successivt sänkas tack vare nedgången i de internationella räntorna under hösten 1982. Realräntorna förblev dock höga.

Den amerikanska dollarn fortsatte att förstärkas

---200

---=~-100

u so

~----=---1~

---~L---120 Riksbankens valutakorg

· --- 1 0

l ! ! ! ! l !! ! ! ! l ] l ! l ! l l l ! ! l ll o

1982 1983

Månadsgenomsnitt av dollarkursen och kursen på riksbankens valutakorg

Index dacember 1980 ~ 100

K8lla: Riksbsnlcen

Hanc:lelsbalen8en gav ett 6verskott under 1983

- - - +30 - - - -+20 +10

---00

Handelsbalansen Bytesbalansen MIQarder kronor

_,_____.

__

pre!.

s-E- Banksgruppen

S-E-Banksgruppen, är Nordens största affärsbanksgrupp. l Sverige kompletteras bankens utbud av sedvanliga affärs- bankstjänster med den service som sex dotterbolag erbjuder inom områdena leasing och fakturabelåning, förmögen- hetsförvaltning och -rådgivning, fastig- hetsfinansiering och -förvaltning.

s-E-Banken har fem dotterbanker i vikti- ga internationella finanscentra. Fyra av dessa är verksamma inom det egentliga , ~ffärsbanksområdet medan den femte är

i s k investment bank som bl a handhar -ln'ternationella emissioner och handel

med värdepapper. Gruppen är dessutom företrädd i flera länder genom hel- eller delägda leasingbolag vilka vuxit snabbt .;·"lder de senaste åren. Den internatio-

\ __ .ella slagkraften i gruppen förstärks ge- nom det nära samarbetet med den del- ägda Scandinavian Bank ltd. Denna har dotterbolag och filialer i flera länder och utgör ett värdefullt komplement till S-E- Bankens eget internationella nätverk.

Gruppens resuHat- och volymutveckling S-E-Banksgruppens rörelseresultat växte mycket snabbt och steg med 880 Mkr eller 61.8% till2 304 Mkr. Intäkterna ökade med 1412 Mkreller34.0%och rörelsekostnaderna steg med 22.1% eller 500 Mkr. Resultatförbättringen var snab- bare i banken än i dotterbolagen, medan balansomslutningen ökade lika snabbt.

.. Gruppens räntabilitet efter skatt, dvs av-

\stningen på eget kapital, ökade under

·-..fet med 6.1 procentenheter till23.0 %, den högsta hittills. Även vinstnivån - rö- relseresultatet i förhållande till balans- omslutningen i medeltal- steg kraftigt, -"""än 1.17% under 1982 till1.62 %. Den

\, bda resultatutvecklingen och den un- der 1983 genomförda nyemissionen medförde också en förbättring av konso- lideringsgraden, från 4.9% till 5.8%

Antalet anställda var i medeltal 7 430 (7 125) va ra v 279 (211) i uti an det.

8-E-Banksgruppens resultat var tiUrlckllgt flSr att uppväga inflationen

---3~

---2~

1979 1980 1981 1962 1983

Mkr

Gruppens rörelseresultat - NOdvandlgt ~ltat mr att uppvaga

inflationart

Rörelsevolymen fortsatte att växa i snabb takt

1500 1000

500

o

---~

---225

~200

Gruppen

,Z__

---:·7 ~ ::

---:~---1~

/

79 80

Balansomslutningens tillväxt och inflationen enligt konsumentprisindex Index 1979 - 1 00

S-E-Banksgruppen

Räntabiliteten i S-E·Banksgruppen förbittrades

---30 ---25

---,'~ro

- ~~~~~~~ ~ - ---16

- - - 1 0

79 81

Gruppens räntabilitet etter skatt, procent

50% I!N rörelseresultatet l procent av eget kapital och 50% av vardereglemgskonton.

Den negativa utvecklingen av konsolideringsgrad och solidHet har brutits

Solldltet

79 80 81 82

Gruppens kapital i förhållande till balansomstutningen

Konsolidenngsgrad - eget kapital och vtlrde·

regleringskonton fOr utlåning och valutor- plus det belopp med vilket obhgatlona- portföljens marknadsvarde Overstiger dess bokforingsvårde-i procent av balans- omslutningen vid Arets slut.

Sohditet = eget kapital l prooent av bal&nl'- omelutomgen vid årets slut.

l balan8omelutnlngen ing4r har obligationa- portfölJen med ITISIXnadsvArdel

5

8

7

S-E-Banksgruppen

Ökande internationella kreditrisker De ökande riskerna i all internationell kreditgivning har hittills endast i begrän- sad omfattning direkt påverkat S-E-Ban- ken och dess dotterbolag. Gruppens ris- ker är visserligen små i jämförelse med de mycket stora internationella banker- nas, men de växer snabbt på grund av gruppens dominerande ställning som in- ternationell kreditgivare till den svenska exportindustrin.

S-E-Banksgruppens kommersiella eller företagsekonomiskt betingade risk vid kreditgivning till svenska dotterbolag el- ler offentliga organ i skuldtyngda länder täcks i regel av garanti. Denna ställs an- tingen av staten i fråga, dess statsbank eller någon stor affärsbank. Den kom- mersiella risken är alltså mycket begrän- sad.

Den politiska risken, som t ex kan vara betingad av bristande betalningsförmåga i de berörda länderna eller kan ha mera djupgående strukturella orsaker, har däremot ökat starkt under de senaste åren. Den tar sig uttryck i att låntagaren inte kan fullgöra sina utländska betal- ningar. Den politiska risken täcks i störs- ta möjliga utsträckning av statliga ex- portkreditgarantier i Sverige och/eller genom garantier eller borgen från ban- ker eller företag utanför låntagarlandet

Risker som hänför sig till förändringar i valutakurser eller räntor motverkas ge- nom att gruppen följer principen att in- ternationella krediter skall refinansieras i samma eller anknuten valuta och med motsvarande räntekonstruktion.

Gruppens engagemang i skuldtyngda länder uppgår totalt till14.3 miljarder kronor, men för huvuddelen härav finns olika former av säkerheter i Sverige eller i tredje land. Den maximala risken stan- nar därför vid 3.0 miljarder kronor.

S-E-Banksgruppen har en god bered- skap för att möta olika former av kredit- risker. Värderegleringsreserverna för ut- låning och valutor uppgick vid utgången av 1983 till6 265 Mkr och särskilda re- server för möjliga kreditförluster till 691 Mkr. Genom en extra reservering för länderrisker i moderbankens bokslut för 1983 med 100 Mkr stärks beredskapen i gruppen som helhet.

Ett av intressebolagen, Banque Seandi- nave en Suisse (BSS), som till 66% ägs av Scandinavian Bank, har i sitt bokslut för 1983 gjort betydande reserveringar för att täcka befarade kreditförluster. Ak- tieägarna har därför höjt det egna kapi- talet i BSS med CHF 25M för att ban- kens kapitalbas skall förbli intakt.

Singapore är finansiefft centrum i ASEAN-området -Indonesien, Malaysia, Filippi- nerna, Republiken Singapore och Thailand. Hamnen är en av de största i världen, något som utsikten från S-E-Banken på trettiosjätte vl1ningen i She/1 Tower ger en 8 aning om. l bakgrunden ser man det indonesiska örikets grönskande nord kust.

Finansiella investeringar

Under 1963 investerades sammanlagt 213 Mkr i dotter- och intressebolag, och vid utgången av året uppgick det bokför- da värdet av bankens aktieinnehav till 1 279 Mkr. S-E-Banken förvärvad.e under 1983 ytterligare ,aktier i Scandinavian Bank. Denna har från starten 1969 haft delägare från samtliga nordiska länder.

Under 1983 sålde de två danska delägar- bankerna sina aktier till de övriga del- ägarna, som förvärvade dessa i propor- tion till tidigare innehav. s-E-Bankens aktieinnehav utökades därigenom från 37.0% till45.7% mot en köpeskilling av- GBP 10M, vilket motsvarade 118 Mkr.

Bankens dotterbolag i London, Enskilda Securities, Skandinaviska Enskilda Lim - ted, fick i januari 1984 utökade affärs- ' möjligheter genom »Deposit taking li- cense» från Bank of England. l samband därmed inbetalade S-E-Banken åter- stående del- GBP 5M eller 58 Mkr- av ursprungligen bestämt kapital. Bolagets eget kapital uppgår därefter till GBP 20M.

Rörelsen i dotterbanken Deutsch-Skan- dinavische Bank AG i Frankfurt, vars af- färsvolym under de senaste åren varit i stort sett oförändrad, växte kraftigt un- der 1983. Därför höjdes det egna kapita- let med DEM 10M, eller 31 Mkr, varav DEM 5M tillfördes aktiekapitalet, som därefter uppgår till DEM 65M;

Under 1983 genomfördes vissa ägarför, ändringar i intressebolaget Köpkort AB.- l samband därmed ökade S-E-Banken sitt aktieinnehav i bolaget från 31.8% till 37.9% för drygt 6 Mkr.

Sedan ett par år utger banken commer}

cial paper på den amerikanska penning- marknaden. Under 1983 ökade utgiv- ningen avsevärt och i samband härmed startade banken ett dotterbolag i USA.

Bolaget, som administreras direkt av moderbanken i Sverige, hade vid ut- gången av året en utestående stock av commercial paper på USD 271M eller 2 170 Mkr.

S-E-Banksgruppen

SEBNET- S-E-Banksgruppens datanät

,:., .. _

storföretagets finansavdelning SEBRA

Nationellt nåtverk

Betalnings-

@. ~

~:~~ne clearing~\

-giro - i0 ·

- kortsystem l~ ¹

-Teledata

LD

-externa l~

databaser I....V"'

J~~~ ~L

\ --.kkningen visar huvudkomponenterna i 5-E-Banksgruppens allt mera omfattande datanät.

Färgerna sammanhåller de delar av nätet som nån ungefär samma fas i utvecklingen.

Blått visar vad som redan används:

- storföretagsanslutning genom SEBRA.

S-E-Bankens RealtidsAffärssystem - småföretagsanslutning genom mikrodatorer - bankomater för kontantuttag med flera tjänster

~ lokalkontorsanslutning genom direktkopplade ter- minaler för realtidsregistrering av transaktioner m m -anslutning av bankledningen, utlandsröreiserna,

penning-och kapitalmarknadsfunktionen, jurist- avdelningarna m fl.

Violett visar vad som är under uppbyggnad:

- direktanslutning av bankens och FinansSkandics dotter-och Intressebolag i utlandet

~en internationellt nätverk som bl a innefattar SEBLINK, ett särskilt datanät för insamling av saldouppgifter från korrespondentbanker runt världen med vilka s-E-Bankens företagskunder har konton som de kan följa via SEBRA

~en nationellt nätverk för betalningar, bankgiro, betalkortsystem m m.

Kontantuttag

Saldoinformation ~

Kontoutdrag ~Nt(o

~:;~;~~~ar . ~-

Valutor ^If

-SESLINK -SW!FT -externa

databaser

Rosa betecknar framtida utbyggnad, som redan är tekniskt möjlig:

-anslutning av butikskedjor och andra service- företag, både finansavdelningar och försäljnings- ställen (POS, •polnts of sales•)

- •hembanken•. som bl a ersätter postgirot

SEBRA ger koncerner direkt tillgång till

- detaliinformation om all sin inlåning och a/la kre- diter i svenska kronor, inlåning i främmande va- lutor, terminskontrakt, notariatdepåer, garantier, inkassouppdrag

- översiktsinformation om alla sina placeringar i s-E-Banken, förfallodagar, konton med andra banker, ankommande betalningar, kommande avbetalningar på lån

-kursnoteringar och ekonomisk information: va- lutakurser, börskurser l Stockholm, London och New York, Reuter och Telerate, konjunkturöver- sikt, diskonton och villkor i främmande länder -information om S-E-Banksgruppen: placerings-

villkor, finansieringsvillkor m m

- analyshiiilpmedel: Cash Management, Multilate- ral Netting (se s 4), företagsprognos, likviditets- och valutaplanering.

/

SEB

--

Hembanken

ButikskedJa

Flnana- avdelning

Genom SEBRA kommer kundföretaget att kunna ge uppdrag till banken: beställning av resevaluta, köp och försäljning av värdepapper, avgående betal- ningar via SWIFT och bankgiro, uppdrag till Finans- Skandic.

Den nya konto.-.termln•l•n kommer att ge alla bankens lokalkontor direkt tillgång till sådana tjäns- ter som hittills varit centraliserade. Utlandsbetal- ningar och värdepappersaffärer kommer att kunna skötas från minsta landsortskontor utan tidsspilian för kunderna Jurist-och notariatuppdrag kan också skötas direkt via de kommande Ericsson- terminalerna.

Datautvecklingen i s-E-Banken var länge enbart en hjälpmedel för att rationallsera hanteringen av ett snabbt växande antal transaktioner. l dag är den ett instrument i marknadsföringen av a/la s-E-Banks- gruppens tjänster. so-talet kommer att i växande utsträckning präglas av bankens och gruppens ökade möjligheter att tillsammans med kunderna

»skräddarsy" lösningar av individuella finan- sierings-och betalningsproblem.

9

10

S·E-Banksgruppens organisation

IKANDINA'I-.A

-

100%

SEII- FASlUtETERM

-

t

00%

MGAANISONEN Golollorg

100%

-

SKANDINIMSIIA ENEIKILDA SAN<EN FUlDING '-< INCORPOA"TED

~ 100"'

SI<ANDIFONO Slockholm

1100%

~

~K~

liOO% -

--;;;:;;_

J

BOLAO

100%

AB ARSENAI..EN SYD Malmö

100%

NORDSTADENS FASTlGHETS.

SERVICE~

G6tebo<g 100%

DEVTSCil- SKAIONAVISCHE BANK (LUXEMBOUAG) SA Luxembourg 100%

SKANOINAVISKJ ENSKILDA BANKEN INTlERNATIONAL CORPORATION NewYor1(

100%

SKANOINAV- INVEST~

Stookholm

100%

ANANSDATA ANABAB Stockholm

60.0%

SVENSK BOSTADSAATT8- AN.AI'jSIERINGAS Stockholm 100%

OEUTSCiiE SKANOIC LEASN3

~ii'.!f~rt ^{am Mein}

SEBINVEST~

Stod<holm

100%

AHLSELL FINANS AB

stockhOl m

50.0%

Bankens rösträtt i procent Dotterbolag, ljusblått lntressebolag, violett

SEB SEB AKTIV PLACERING SEB-GRUPPENS

OBUGAllONS- UTDEL.NINGS- FOtiDFINANSAB FONDAKTIEBOlAG FöRVALTNING AB FOND· StockhOim Stockholm Stockholm FÖRVALTNING AB

Stockholm

100% 100% 100% 100%

ANANSSKANOIC ANANSSKANOIC ANANSSKANOIC SKANDILEASE INTERNATIONAl.. CORPORATION (SPUTHEAST AG

S.A. NewYork ASIA) PTE UMITED Zug

Luxemburg Singapot'l

100% 100% IOO'o/e 116.7%

FINANSSKANDIC OEUTSCiiE PASTOA SKANDIC

(LUXEMBOUAG) SKANOIC LEASING LEASINGSA

SA G.m.b.H. Madrid

L~ Fr.-.t<turtam Maln

100% 60.0% 45.0%

lntressebo lag

y~, ^BANQUE SKANDIRNANZ SCANDINAVIAN

=~

ENSUISSE ZDrlch LIMITED

Genlive Hongkong

ltf'- 88.0% 100% 100%

SCANINVESTMENT SKANDILEASE M3 SERVICES S.A. Zu g Genlive

50/50% 33.3%

= ._..

- _·~

o

~

stockhalm Stockholm KONTOSERVICE

AB

~ ^Stockholm

~

..

Skandinaviska Enskilda Banken

STOa<HOLMS- STYRELSEW för huvudkontoret, STYRELSE SEB International 16 ledamöter och och Stockholms-

f- gruppen 20 suppleanter

26 ledamöter VERKSTÄLLANDE valda av

bolagsstämman LEDNING

80LAGSSTÄMMAN r- 3 offentliga ledamö- 5 verkställande

ter förordnade av direktörer,

regeringen varav en

GOTEBORGS- ordfiJrande 2 ledamöter och 2 STYRELSEN'

suppleanter utsedda

av personalen 1---- för Göteborgs- gruppen Styrefsons ordlö-

rande

l O ledamöter

Först9 vice ordfö-

rando _MALMÖ-

3 vice ordfOrande

-

för Malmögruppen 11 ledamöter

REVISORER 7 ordinarie och 7 suppleanter valda av bolags- stämman.

3 revisorer förordnade av bankinspektionen

• Enhetsstyrelser sammansatta av ledamöter av och suppleanter i bankens sty- relse plus två vice verkställande direktörer utanför styrelsen. Enhetsstyrelserna sammanträder en gång i veckan mellan bankstyreisens ordinarie sammanträ- den främst för att behandla större krediter.

-

r -

-

-

f-

-

S-E-Banksgruppens och S-E-Bankens organisation

SCANDINAVIAN SCANDINAVIAN SCANDINAVIAN SCANDINAVIAN TRADINGAND LEASING LEASING (1979) FINANGE B.V.

FINANCIAL LIMITED LIMITED Amsterdam

SERVICES London London

LIMITED London

100% 100% 100% 100%

HUVUDKONTOR Penning-och kapnolmarknad

Chof, SEB Fondkommission

verkställande direklör Juridisk central Stälflöretn!Jdare, - Marknad och data

vice verkat direktör Ekonomi Adminis1ration

Direktion Experter och staber

5 ordinarie Koncernfrågor

3 suppleanter

Trading Kundansvar SEB INTERNATIONAL Utländska kapnal-

Ch of, marknadstjänster

Länderansvar

verkställande dlreklör Speciella finansie- Internationellt Stä/lf/Jretriidare, vice ver1<st dire~tör r- ringstjänster Utlandsbetalningar, - ^nätverk 13 representant-

garantier, remburser kontor

Direktlon Administration

5 ordinarie Cash Management

3 suppleanter Utländska dotter- banker och repre- sentantkontor

STOCKHOLMS-

GRUPPEN Företagskontaktor

Kontorsrörelse

Chef, Utiandsrörelse

verkställande direktör Notariatrörelse 1611okalkontor Juristsektion med kontOfS-

Stilllfllretriidare,

-

vice verkst direktör Marknadsföring styrelser Personal

Direktion Administration

7 ordinarie Revision

3 suppleanter

GÖTEBORGS-

GRUPPEN Företagskontak1er

Kontorsrörelse

Chef, Utiandsrörelse

vert<ställande direktör Fond-och notariat ¹²¹/oka/kontor Stiillföretradare, - Juriströrelse r- med kontors- v~e verks1 di rektör Marknadsföring ^styre~ser

Personal

Direktion Administration

6 ordinarie Revision

4 suppleanter

MALMÖGRUPPEN Företagskontaktar

Chef, Kontorsrörelse

verkställande direktör utrandsrörelse

741okelkontor Fond-och notarlat

Stäffföretrndare, - Juriströrelse r- med kontors- vice vert<st diraktör Marknadsföring styrelser

Direktion Personal

7 ordinarie Administration 2 suppleanter Revision

11

Skandinaviska Enskilda Banken

statsskuldfinansiering på marknadsmässiga villkor

staten har förändrat sin politik för finan- siering av statsskulden i riktning mot alltmer marknadsmässiga villkor. Före- tag och hushåll kan därigenom i ökad utsträckning medverka som långivare.

Första steget togs redan 1982 då stats- skuldväxlarna introducerades. Under 1983 utgavs de med löptider upp till två år. Den utestående stocken ökade under året från 38 till 58 miljarder kronor och handeln var mycket omfattande.

l oktober 1983 togs ett andra steg då riksobligationer introducerades, ett nytt upplåningsinstrument med löptider från 3¹12 till 7 år och konkurrenskraftiga rän- tor, nominellt högst 13.4 %, lägst 12.5 %.

Totalt såldes riksobligationer för 25 mil- jarder kronor, varav närmare en tredjedel placerades genom banken.

Genom dessa instrument har främst företagen bidragit till statsskuldfinan- sieringen. Ett tredje steg innebär att hus- hållen i ökad utsträckning direkt skall medverka till att täcka statsbudgetens underskott. Det skall åstadkommas bland annat genom allemanssparandet som börjar i april 1984.

Avreglering

l takt med att budgetunderskottet 1 ökad utsträckning finansieras direkt hos före- tag och hushåll minskar likviditetspå- spädningen och bankerna behöver inte längre köpa statsobligationer i den om- fattning som skett under senare år. Där- med skapas möjligheter för en avregle- ring av bankernas verksamhet.

En betydelsefull förändring kom i sep- tember 1983, då riksbanken avskaffade likviditetskraven. Detta måste betecknas som något av en milstolpe i svensk bankhistoria, eftersom likviditetskrav va- rit i kraft under 31 år. Kvoterna begrän- sade utlåningsökningen i svenska kro- nor, samtidigt som en snabbt växande andel av bankernas tillgångar bands i placeringar med fast ränta, medan dessa finansierades till rörlig ränta. De prak- tiska konsekvenserna av att likviditets- kraven inte längre tillämpas är flera.

Tvånget att placera i obligationer för- svinner, vilket minskar räntaberoendet Detta leder på sikt till en mer affärsmäs- sig och sundare balansstruktur i banker- na, och deras inlåningskunder slipper subventionera lån till staten. Bankerna tvingas inte heller längre att konkurrera om inlåning över månadsskiftena för att uppfylla kvotkraven. Utlåningen regleras visserligen fortfarande, men på ett mind- 12 re konfliktfyllt sätt än tidigare.

Bankernas andel av finansleringen av budget-

underskottet fortsatte att minska

1979 1980 1981 1982 1983

44.0

66.0

81 5 831 prel.

Banker (tnkl. rtksbanken) AP-fonden, forsaknogsbolag

Allmanhelen

Utlandet

statens budgetunderskott och dess finansiering, miljarder kronor Kalla: Riksbanken

Ytterligare en väsentlig förändring inträf- fade under 1983, då riksbanken beslöt att inte längre formellt reglera utlånings- räntorna. Detta betyder ännu inte så mycket i praktiken, eftersom riksbanken liksom tidigare endast accepterar obe- tydliga och tillfälliga awikelser från den tidigare genomsnittsräntan. Principiellt är dock slopandet av den formella ränte- regleringen ett viktigt steg mot en högre grad av marknadsmässighet

Bankens totala innehav av statsobligationer var i stort sett oförändrat

~7 312

15.9 168

1979 1980 1981 1982 1983 övnga

Bostads- obhgaboner

Stats- obligatloner

Bankens obligationsinnehav, anskaffningsvärde i miljarder kronor

statlig dominans på den svenska kapitalmarknaden

statens dominerande roll som låntagare på den svenska kapitalmarknaden ac- centuerades. Av den sammanlagda ny- upplåningen, exklusive statsskuldväxlar, på 100 miljarder kronor (71 miljarder kr) svarade staten för drygt 72% mot drygt 68% året innan. För näringslivet steg emissionsvolymen från 5.4 miljarder till 6.2 miljarder kronor. Härav tecknades i det närmaste hälften genom banken.

Byggnads AB L E Lundberg börsintroducerades i början av 1984 under medverkan av SEB Fondkommission. Dessförinnan värderades bolagets fastigheter, bl a denna vid Strandvägen 7 i Stockholm, av AB Arsenalen.

Viktiga kreditpolitiska åtgärder 1983

J F M A M J J A

s

Orskonto

10$ 9% 8,5%

Straffrarrta

11$'11.. 1.2% 11%- ^12% 11,5!11.

T~lagg tlU gallande ranta på check- riikmngskredlt

1%

Kassakravet

2% 1%

De kreditpolitiska åtgärderna ledde till en allmänt lägre räntenivå

Räntorna på långfristiga statsobligatio- ner sänktes i början av 1983 till12.5 %, och därefter i två etapper till 11.5 %. Den s k basräntan som gäller för industrilån var 13.75% i januari 1983 och vid årets slut 12.5 %, för att i januari 1984 sänkas till12.25% och i februari till12 %.

Marknader i förändring

Under de senaste åren har en alltmer ut- vecklad penningmarknad vuxit fram.

·--.kälen till detta är företagens kraftigt

__ .kade likviditet och den ändrade politi- ken för statsskuldfinansieringen. Banken har aktivt medverkat till att bredda denna marknad, inte minst genom ökade insat-

?,er på andrahandsmarknaden och ge-

\ . 'pm introduktion av de s k företagscerti-

·-nkaten, som ger finansiellt starka företag möjlighet att låna direkt på penning- marknaden. Banken har också utvecklat nya låneformer genom kombinationer av företagscertifikatslån och obligationslån.

Det fortsatta starka intresset för place- ringar i svenska aktier bidrog till att emissionsverksamheten fick en rekord- stor omfattning. Sammanlagt 57 nyemis- sioner, utförsäljningar och inköpserbju- danden av börsregistrerade bolag och bolag på den s k väntelistan gav ett kapi- taltillskott av 5 764 Mkr. Sju konverte- ringslån och förlagslån med optionsrätt tillförde ytterligare 903 Mkr. På den nya OTC-marknaden introducerades 28 bo- lag med ett sammanlagt nytecknat kapi- tal av 322 Mkr. Av det totala nytillskottet på 7 miljarder kronor tecknades närmare tre fjärdedelar under medverkan av ban- ken. Av 52 fondemissioner och 20 aktie-

uppdelningar och uppskrivningar genomfördes två tredjedelar under ban- kens medverkan.

Rörelseresultatet förbättrades starkt Bankens rörelseresultat steg med 809 Mkr till1 914 Mkr, vilket var 73% bättre än under 1982. Intäkterna ökade med 1 048 Mkr eller 33% och kostnaderna med 14% eller 237 Mkr.

Betydande kreditförluster konstaterades även under 1983, 219 Mkr (187 Mkr).

Belastningen på rörelseresultatet, som beräknas som ett genomsnitt av de tre senaste årens konstaterade förluster, ökade därför med 66 Mkr till147 Mkr.

Under 1983 gjordes inga förluster vid försäljning av placeringsobligationer.

Liksom för kreditförlusterna beräknas resultateffekten som ett genomsnitt av de tre senaste årens förluster. Arets re- sultat belastades sammanlagt med reali- serade förluster på 236 Mkr (202 Mkr).

Orealiserade valutaförluster uppgick till 49 Mkr och orsakades främst av dollarns uppgång. Den föranledde en uppskriv- ning av bankens skulder för finansiering av investeringar i utländska dotterbanker och intressebolag varvid en bokförings- mässig förlust uppkom.

l årets bokslut har, enligt bankinspektio- nens generella rekommendation, reser- veringar för risker på vissa länder gjorts med 148 Mkr. Rörelseresultatet belasta- des med 157 Mkr, vilket är en ökning med 49 Mkr. Därutöver har 100 Mkr av- satts som en ytterligare reserv för att

skandinaviska Enskilda Banken

Vinstnivån förbättrades genom ökade Intäkter

6 5

In talder 4

3 Kostnader

2

Vlmltnivå

Förluster

l =

79 80 81 82 830

Bankens vinstnivå och dess komponenter, i procent av

balansomslutningen i dagsmedeltal

Vmstntvå = rörelseresultat

täcka oförutsedda förluster. Den avsätt- ningen har i sin helhet belastat resultatet som en extraordinär kostnad. Därefter uppgår reserveringarna totalt till 613 Mkr'.

Förbättrad soliditet och konsolideringsgrad

Det starkt förbättrade rörelseresultatet medförde att vinstnivån- förhållandet mellan rörelseresultatet och balansom- slutningen i medeltal -steg till1.69% (1.14%).

Konsolideringsgraden är ett väsentligt mått på bankens finansiella styrka. Den beräknas som andelen eget kapital och värderegleringskonton för utlåning och valutor- med tillägg av det belopp var- med obligationsportföljens marknads- värde överstiger dess bokföringsvärde- i procent av balansomslutningen vid årets slut. Obligationsportföljens mark- nadsvärde steg till följd av det lägre rän- teläget. Därigenom kunde ett högre be- lopp medräknas i konsolideringsgraden.

Nyemissionen ökade bankens eget kapi- tal med 642 Mkr fr o m juni 1983. l för- ening med årets rörelseresultat ledde detta till att konsolideringsgraden steg från 5.3% till6.5 %. Även soliditeten- d v s eget kapital i procent av balans- omslutningen vid årets slut-förbättra- des. Den steg från 1.8% till 2.1 %. Sålun- da har tidigare års försämring av soliditet och konsolideringsgrad upphört.

13