l .
f
'1';
-
·~~ -- ,· . i··~.' . """
• Skandinaviska Enskilda Banken
Arsredovisning o
1994
Innehåll
1994 i sammandrag Resultat och nyckeltal __ l Till aktieägarna _ _______ _ 2 Den ekonomiska utvecklingen_ _ ___ _ __ 5 Organisation, mål och strategi 7
Division 5-E-Banken__ _ 8
Division Enskilda Dillgen tia _ _ _ _ _
14 .20 Koncerngemensamma funktioner _22 S-E-Bankskoncemens medarbetare ____ 23 Förvaltningsberättelse
Finansiell koncemöversikt _ _ _ 24 S-E-Banksaktien _ _
34Redovisningsprinciper ____________ 36
Definitioner___ 39
Resultat- och balansräkningar med noter _40 Förslag till vinstdispositio
60Revisionsber ättels e _ _ _
Långtidsöversikter _ _ _ _
60 _61 Styrelse,ledande befattningshavare
och revisorer___ _ _ _ _ 62
Adresser _ ___
__64Kallelse till bolagsstämman
Ekonomisk information från
skandinaviska Enskilda Banken 1995 Bokslutsmeddelande
16februari Årsredovisning
Bolagsstämma
början av april
25april
25april
22augusti 2november Delårsrapport januari- mars
Delårsrapportjanuari -juni Delårsrapportjanuari - september
Redovisningar och rapporter kan beställas från Koncernstab Information, Skandinaviska Enskilda Banken,
10640 Stockholm.
Resultaträkning Mkr
In takter Omkostnader
Re&ultat före kreditförluster Kred1ttorluster
~Resultat fore sarskild
ncd&krtv>~mgao fastigheter
~Sarskild nedsk-r1vnmg av fa<,tlgheter.
kred!tforluster
~Rörelseresultat
1991
17170
8427 87435159
3 584
J 285 - 701
- - - -- -- - - - - --- - --- - - - -
Redovisat re&ultat
Nyckeltal
Placeringsmargmal, %
Rantabilitet på eget kapttal efter schablonskatt, %
Avkastnmg på nskvagda tillgångar fore sarskild nedsknvrung, % In takter /kostnader exkl kredttforl uster Kap1taltacknmgsgrad, %
Pnmarkapttal.relahon, "'o Kredttforlustnivå,
%Rorelseresultat per aktie efter schablonskatt, kr
Nettovinst per akhe, kr Utdelning per aktie, kr
Balan&omslutnmg, nulJa rder kronor Antal amtallda, medeltal
&e not .>Jd.m 40
• fOferespt>khvet'ftel SaJ~kJ.ld nedSKtl\rung f'lilgt stytel~ern turslag
211
J.,99 11,0/-2,2 ....
1,35 2,04 14,2 8,8 t65/3,02
,.~4:82/-0:78 ,, ..
0: 52 150
1*•411,1 9 684
1993
18 757 7 911
10 846 10167619
679 1172
2,09
2,6
0,22
2,37
13,0
BIO
2,90
1: 64
3;71
0.0
448,3
9953
skandinaviska Enskilda Banken Arsredovisning 1994 o
Kort om S-E-Bankskoncemen
I hörjan av 1994 avyttras tre av Finan&Skandics dotterb olag - Vendax, Skand1cBilfmans och Nordie Finans.
Under våren och sommaren säljs Banque Seandinave en Suisse i Geneve och ScandinaVIan Pacific Limited i Sydney; Vid årsskiftet 1994/95 saljs bankens engelska hypoteksbolag Mortgage T rust Limited.
- --- - ---- ---·--- - · - - --·-- - - -- - - -
Under c;omm.aren förvårvar S-E-Banken kortföretaget Diners Club Nordic.
- - ---- - - --- - ---- - - --- - --
-·---
Under hosten startas Sesam Telefonbanken med full bankservice dygnet runt under alla årets dagar.
Mot slutet av året etableras en filial i Oslo för division Enskildas kunder. I början av 1995 öppnas en motsvarande filial i Helsingfors.
I februari 1995 fattar styrelsen beslut om att skriva ned fastighets- innehavet i Diligentia samt fastighetsrelaterade tillgångar planerade för intag i Dlligen tia under 1995 med 4,3 milJarder kronor i bok- slutet för 1994. Nedskrivningen skall ses mot bakgrund av att banken avser avveckla ägandet i Ditigentia inom ett a två år .
o ·--
S K A N D l N A V l ~ ~-.'l. E N
s
K l l D A B .\ 1\f K f. .l'lTill aktieägarna
R esultatutvecklingen för s-E-Banks- koncernen 1994 berodde i huvudsak på följande faktorer: det ekonomiska läget i Sverige, den hårdnande konkurrensen, våra egna marknadssatsningar samt det strate- giska beslutet att söka avveckla fastighets- innehavet i Dillgentia tidigare än vad som förut planerats.
Återhämtningen i den svenska ekonomin under 1994 bidrog till att koncernens kredit- förluster halverades. Men samtidigt medförde den svaga hemmamarknadskonjunkturen i kombination med det höga ränteläget att utlåningsvolymen minskade och att fastighets- marknaden inte repade sig i den takt vi räknade med i början av 1994. Dessutom ledde de stigande långräntorna till att värdet på bankens investmentportfölj föll.
Sammantaget blev 1994 ändå ett gott år för s-E- Bankskoncernen med en förbättring av det med 1993 jämförbara resultatet på närmare 3 miljarder kronor.
F örbättringen berodde dock helt på de sjunkande kreditförlustema, som minskade snabbare än beräknat, och betydande realisationsvinster. Den ordinarie inljäningsförmågan utvecklades inte lika positivt. Det berodde- utöver den minskade utlåningsvolymen-på att den hårdnande konkurrensen på bankmarknaden ledde till krympande räntemarginaler, framför allt på inlåningen. Vid utgången av året var skillnaden mellan moderbankens genomsnittliga in- och utlåningsräntor 4,2 procent- två procentenheter lägre än två år tidigare. Ökad konkurrens och vikande marginaler präglade också valuta- handeln, där intäkterna sjönk från en mycket hög nivå 1993.
I ett internationellt perspektiv är dock vår bankgrupps inljäningsförmåga god.
Att kostnaderna steg med så mycket som 6,5 procent berodde till stor del på våra marknadsinvesteringar under året:
Curt G Ulsson oc/1 B]orn Sveaberg
• Vi öppnade filial er i Oslo och Helsingfors som ett led i vår ambition att vara den ledan de bankpartnem till storföretagen i Norden.
• Vi startade Sesam, Sveriges första dygnet runt-öppna telefonbank med full bankservice, för att bredda vår kundbas och ökade öppet- hållandetiden p å mån ga av våra kontor .
• Vi tidigarelade nyanställningen av över 300 akademiker som en del i vår satsning på att höja komp etensen i koncernen.
• Vi förvärvade Diners Club Nordic.
Kostnadsökningen kan således till stor del förklaras av nysatsningar för att stärka vår konkurrenskraft och öka våra affärsmöjligheter.
Vi kommer nu att arb eta hårt för att fortsatt rationalisera och effektivisera den dagliga verksamheten.
A tt koncernen, trots d en kraftiga förbätt-
ringen jämfört med 1993, redovisar ett
rörelseresultat på -700 Mkr beror på den särskilda
fastighetsnedskrivningen på 4,3 miljarder kronor
som gjordes i bokslutet för 1994. B akgrund en
är denna:
Under finanskrisen och tiden närmast därefter fanns inte någon fungerande fastighets- marknad. Vi räknade därför med att fastighets- innehavet i Dillgentia inte skulle kunna avveck- las på rimliga villkor förrän på sju a tio års sikt.
Detta medförde att fastigheterna i huvudsak värderades till sina långsiktigt bedömda marknadsvärden.
När nu fastighetsmarknaden visar tecken på stabilisering och ökad aktivitet- och till- strömningen av nya pantfastigheter avtagit -har styrelsen beslutat satsa på en snabbare avveckling av fastighetsägandet Eftersom av- sikten nu är att avskilja Diligentia inom ett a
två år blir den naturliga konsekvensen att det befintliga beståndet värderas till sina bedömda aktuella marknadsvärden. Samma sak gäller för de fastighetsrelaterade tillgångar som tas in i Diligentia i början av 1995.
Vi är övertygade om att en snar avveckling av bankens fastighetsengagemang är till fördel såväl för banken och dess ägare som för Diligentia. För banken är det viktigt att kunna ägna all kraft åt bankverksamheten. För Diligentia är det viktigt att bli av med "bank- smittan". Som bankägt bolag omfattas Dillgen tia nämligen av bankrörelselagen och har därför inte möjlighet att fungera som ett vanligt fastig- hetsbolag, vilket bland annat innebär att bolaget inte får köpa eller byta fastigheter för att förädla beståndet.
På vilket sätt fastighetsägandet skall avveck- las är ännu inte bestämt, men vi kommer natur- ligtvis att välja det alternativ som är det mest gynnsamma för bankens aktieägare och sam- tidigt ger en god grund för Dillgentias framtida utveckling.
D en fortsatta minskningen av koncernens utlåning under 1994 var delvis planerad.
Av minskningen på 40 miljarder beror en tredje- del på försäljning av enheter vilkas verksamhet ligger utanför vår egentliga kärnverksamhet Nästan lika mycket hänför sig till kreditförluster
och övertagna panter. Den resterande tredje- delen utgörs av den egentliga utlåningsminsk- ningen, som främst beror på att företagen löst sina valutalån. Minskningen planade ut mot slutet av 1994- och vi tror på en ökning under andra halvåret i år.
Samtidigt som låneportföljen krympt har kvaliteten på tillgångarna förbättrats. De osäkra fordringarnas andel av utlåningen har sjunkit markant.
I kombination med den omfattande ny- emissionen 1993 har de senaste årens bantning, förändring och förädling av tillgångssidan också medfört påtagliga förstärkningar av såväl likviditet som kapitalsituation. Med en kapital- täckning på 14,2 procent och en primärkapital- relation på 8,8 procent är bankgruppen i dag väl kapitaliserad. Särskilt den höga primär- kapitalrelationen är av stor betydelse, både för att stärka vår ställning som motpart i affärerna med våra stora företagskunder och för att förbättra bankens rating och därmed öka finansieringsalternativen på kapital- marknaderna.
Under 1991 och 1992 sänktes S-E-Bankens- och andra svenska bankers - kreditbetyg i omgångar av de internationella ratinginstituten.
Utvecklingen vände i slutet av 1993, då Bank- Watch höjde bankens s k individuella rating (d v s utan hänsyn till den statliga garantin).
Under 1994 följde illCA efter. Naturligtvis siktar vi mot att åter få en hög rating, men vi är med- vetna om att det kommer att ta tid - särskilt som bedömningen av svenska banker starkt påverkas av Sveriges ansträngda finansiella läge och rating.
S amtidigt som balansomslutningen minskat
har affärerna utanför balansräkningen
expanderat, främst till följd av den kraftigt ökade
handeln med s k derivatinstrument Den snabba
volymtillväxten för derivatprodukterna, som
tillkommit för att reducera riskerna i kundemas
-och bankernas -positioner i underliggande
Sr<A~DI:NAV~SKA FNSKlLDÄ. B •U,KEN
Till aktieägarna
värden, t ex räntor och valutor, har väckt stor oro på många håll.
Men riskerna i derivathandeln skiljer sig i princip inte från riskerna i kreditgivning eller övriga finansiella operationer. Ett medvetet- och kontrollerat- risktagande utgör en naturlig del av all bankverksamhet och är en viktig intäktskälla för bankerna. Inom s-E-Banks- koncernen arbetar vi kontinuerligt med att utveckla och förfina systemen för att mäta och kontrollera alla olika risker som uppstår i denna verksamhet. Det förljänar också att nämnas att vår motpartsrisk inte alls ökat i samma omfattning som volymerna.
Den akuta krisen för de svenska bankerna är visserligen över, men orosmoln härrörande från svensk ekonomi och statens upplånings- behov och utmaningar i den hårdnande konkurrensen saknas inte.
S -E-Bankskon cern en står emellertid väl rustad.
Vi har våra tradit;ionella styrkefaktorer- en god knndbas som bland annat bygger på långvariga och omfattande kontakter med storföretagen, en stark ställning och höga marknadsandelar inom bland annat ränte-, valuta- och aktiehand el, investrnent banking- ljänster, betalningar och förmögenhetsförvalt- ning (fonder, försäkring, depåservice etc).
Vi har därmed en h ög andel provisionsbaserade intäkter, vilket gör oss relativt sett mindre beroende av räntenetlots utveckling.
Vi har byggt upp en organisation , där ljänsterna anpas sas till- och i m ånga fall skräddarsys för - olika knndgrupp ers b eh ov.
Vi har en kunnig och välu tb ildad medarbetar- stab- och satsar hårt på att höja kompetensen ytterligare.
Vi har en finan siell styrka som ger tillväxt- potential och säkerhetsmarginal.
Stockholm i februari 1995
Curt G Olsson
Styrelsens ordförande
17-E
Bjö rn S vedbe< )
Verkställande direktör och koncernchef
_)
o
Den ekonomiska utvecklingen
1994 kännetecknades av stor dramatik. Efter tre års fall vände den svenska ekonomin uppåt igen, men större d elen av heilUilamarknaden släpade fort- farande efter. Räntorna steg kraftigt, först de långa och därefter de korta. Riksbanken började strama åt penningpolitiken. Kronan försvagades först -och stärktes därefter. BudgetWlderskottet och statsskulden stod i centrum för årets valrörelse, som resulterade i regeringsskifte. Och Sverige folkomröstade fram ett Ja till EU.
Konjunkturen
Mellan 1991 och 1993 föll den svenska bruttonatio- nalprodukten med 5 procent. Det var första gången sedan 1800-talet som svensk produktion minskat tre år i rad. 1994 vände ekonomin uppåt och BNP steg med 2,1 procent. Tillväxten var dock extremt ojämnt fördelad:
• Mer än hela tillväxten korn från exportsektom, som gynnades av 1992 och 1993 års kraftiga valutadepreciering. Exporten växte med 12 procent och bytesbalansen slog om från ett stort Wlderskott till ett litet överskott.
• Hemrnamarknaden stod emellertid still. Den offentliga sektoms finansiella problem medförde en fortsatt åtstramning; den offentliga verk- samheten minskade Wlder 1994. Den privata konsumtionen ökade svagt. Visserligen växte industrins investeringar, men det förmådde inte väga upp en fortsatt nedgång av byggandet, varför bruttoinvesteringarna fortsatte att falla.
Den totala arbetslösheten låg kvar på hög nivå - 13 procent. Samtidigt medförde det svaga inhemska efterfrågetrycket att inflationen pressades tillbaka och konsumentprisindex steg med endast 2,3 procent. Under andra halvåret syntes emellertid tecken på att inflationstrycket började stiga; kapa- citetsutny ttjandet steg och producentpriserna började röra sig uppåt.
Kronan och räntorna
Medan 1993 innebar fallande räntor, korn 1994 att medföra en kraftig ränteuppgång. Den 10-åriga obligationsräntan låg i januari strax under 7 pro- cent. I februari började en skarp uppgång, som inte bröts förrän mot slutet av augusti, på nivån 12,5 procent. Därefter sjönk obligationsräntan tillbaka något, och vid slutet av året låg den på 11 procent.
Räntedifferensen mot Tyskland, som i början av året uppgick till cirka 100 punkter, nådde topp-
• En internationell uppgång följde på den amerikanska centralbankens, Federal Reserve, beslut att börja höja sina styrräntor. stigande räntor utlöste en våg av obligationsförsäljningar, vilket drev upp räntorna ännu mer.
• Att de svenska räntorna steg mer än andra länders berodde delvis på den politiska osäker- heten Wlder årets första del, inför såväl riksdags- valet som folkomröstningen om EU. När läget klarnade minskade osäkerheten,
ochräntorna stabiliserades.
• En annan orsak var de svaga svenska statsfinan- serna, som Wlder året allt mer kom i fokus för analytikernas uppmärksamhet. Sveriges kredit- värdighet försämrades, och farhågor om fram- tida inflationsproblem började sprida sig. Valet medförde att kraftfulla saneringsåtgärder dröjde, vilket spädde på placeramas skepsis. Under hösten gjordes betydande insatser , men eftersom de företrädesvis utgjordes av skattehöjningar och inte av utgiftsnedskärningar blev den ränte- dämpande effekten inledningsvis ganska måttlig.
• Den svenska penningmarknaden är liten, inter- nationellt sett, och kännetecknades under 1994 av stor volatilitet. Det gjorde att placerarna krävde en extra riskpremie för att hålla svenska statspapper.
Samma faktorer skapade under året likartade rörelser för den svenska kronan. Under våren fluktuerade kronkursen, medan sommaren innebar en relativt kraftig försvagning. Kronan föll med närmare 10 procent mot d e viktigaste konkurrent- ländernas valutor; ecuindex steg från 119 i februari
1e 16
12
10
s e
Ränteutveckhng 1 Sverige
~~ånadsg.momsmtt prOOilll·•
_ Sigf!.sl<ukkwar 100 OC<lar Ob!lg!lf>:>net
6!11
S K .. \ N D I N A\' I S K .\ E l\; S K l L
n
A B A N K E NDen ekonomiska utvecklingen
till som högst 131 i augusti. Därefter skedde, en viss stabilisering, och mot slutet av året var kronan till- baka på ungefär samma nivå som vid årets början.
Denna utveckling, tillsammans med vändningen i konjunkturen, föranledde riksbanken att under året börja strama åt penningpolitiken. Under'våren, då inflationen var låg, fortsatte riksbanken att sänka sina styrräntor. Samtidigt lades räntestyrnings- systemet om; marginalräntan ersattes med en repo- ränta inom en korridor med in- och utlåningsränta som golv respektive tak. Marginalräntan/ repo- räntan sjönk från 8 procent i början av året till som lägst 6,92 procent under sommaren. Signaler om stigande inflationsförväntningar -inte minst på grund av den fallande kronan- gjorde att riksban- ken i augusti började höja sin styrränta. Under sen- sommaren och hösten genomförde riksbanken tre reporäntehöjningar. Vid årsslutet låg reparäntan på 7,6 procent och tendensen var fortsatt uppåtriktad.
Börsen
I normala fall skulle kraftiga räntestegringar med- föra börsfalL Så blev det inte. Den svenska börsen var i stort sett oförändrad under .1994. Efter en uppgång under årets första månad, föll index med närmare 25 procent mellan februari och juli. Där- efter skedde en återhämtning och andra halvåret blev volatilt, med en slutnivå som låg strax över årets ingångsnivå. Samtidigt nära nog fördubbla- des börsomsättningen till 659 miljarder kronor.
Två faktorer höll börsen uppe- de kraftiga: vinst- ökningarna i exportindustrin och ett stort inflöde från utländska köpare. Nästan en fjärdedel av
16
10
6
Svensk och internationell ränta i 80 dagars b1ndr11ngstid, pocent
kapitalet på stockholmsbörsen låg vid årsskiftet i utländska händer. De branscher som attraherat utlänningarna mest- framför allt verkstadsindu- strin- är också de som gått bäst. Höjda räntor medförde att bank- och försäkringsaktier föll.
Framtidsutsikter
Den svenska ekonomin är nu inne i en uppgång.
Industriproduktionen växer fortfarande till följd av god konkurrenskraft, inte minst genom den låga kronkursen. Under 1995 finns förutsättningar för att uppgången skall få en bredare bas och därmed även hemmasektorn kunna växa.
Uppgången blir dock inte problemfri. Finans- politiska ingrepp för att pressa tillbaka under- skottet i statsfinanserna gör att köpkraften och den privata konsumtionen faller. Stora skattehöjningar riskerar att driva upp priser och kostnader. Obliga- tionsräntorna riskerar därför, även om de kan falla något, att ligga kvar på en samhällsekonomiskt alltför hög nivå även under 1995. Riksbanken lär fortsätta att strama åt penningpolitiken för att pressa tillbaka inflationen, vilket höjer den korta räntan. Avkastningskurvan blir därför plattare.
EV-medlemskapet innebär att konkurrensen skärps för den tidigare skyddade finansiella sektorn.
Svensk ekonomi är därmed tudelad även 1995,
·med en snabbt expanderande exportindustri å ena sidan och en tillbakapressad hemmamarknad å den andra. Budgetunderskottet börjar minska, men omvärldens misstro mot Sverige är fortfarande stor. Riskerna för bakslag är
all~ämtbetydande.
130
125
120
115
110
'!05
Ecuns utveckling gentemot kronan•1994
M~nadsgenomsmtt
)
s-E- Bankskoncernens mål,
strategi, organisation och marknadsandelar
Bankgroppens verksamhet är uppdelad på två marknadsorienterade
divisioner- S-E-Banken (privatpersoner samt mindre och medelstora företag) och Enskilda (storföretag, institutioner och banker). Fastigheter och övriga panter som tagits över
i bankgruppen förvaltas av underkoncernen Diligentia.
Ansvaret for koncernens kredit- och portföljpolitik ligger i en särskild kreditorganisation.
Treasury har det övergripande ansvaret för styrningen av likviditets-, valuta- och ränterisker samt koncernens egen finansiering.
r - - -- - - - -, i - -
~
Kreditutskott ;t _ _ _ _ , _ _ __ ,..
r----~-----
' l '
t - -
i PortfOIJ- o ~reellt- ; ' 1 P<Jilcykommltt6Ctr.:rolft>r SEB Drtc
o,:,lie:'\~.a
l
1. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ J
5-E-B'Vlk'Jfl EnsO..·:da
r -- - -
; Kredit-
~ _k~~m~tt~ ~
_;Mål
Att vara Sveriges bästa bank for privatpersoner och foretag samt den l edande internationella merchant banken med nordisk bas. • Att vara den lönsammaste affärsbanken i Sverige med en avkastning på det
egna kapitalet som väl kompenserar for inflation samt industriell och finansie ll risk.
strategi
Tydlig segmentering av olika kund grupper.
oDifferentierat produktutbud,
anpassat till kundernas behov.
osatsning på service och ökad kompeten s. • Fortsatt satsning på Norden for att bredda hemmamarknaden. " Bibehållande av en god likviditet i balansräkningen.
• Fortsatt utveckling av riskhanterings- och ekonomistyrningssystemen med betoning på klassificeringoch prissättning av riskerna.
oÖkad kostnadseffektivitet.
s-E-Bankskoncernens marknadsandelar
Inlåning
Hushållsinlåning Utlåning
Hushållsutlåning Fondförvaltning Privatobligationer Livförsäkringspremier ~)
Aktiehandel Valutahandel
Internationella betalningar Obligationshandel (sox)
•) Nya premier
1994 1993
17,5 12,7 14,1 9,1 25 16,6 17,0 12,2 35-40 50-55 29,8
19,0 12,4 15,3
9,5
2711,8
27;4 11,8 35-40 50-55 23,7S
k A. N D I N A. V I '> K :\E
N S K t l D .~B '\
N K L NDivision S-E-Banken
Mål
Sveriges bästa bank för privatpersoner, mindre och medelstora företag samt kommuner.
• Uthållig lönsamhet och hög kapitalavkastning. • Större artdel nöjda kunder än andra banker. • Branschens mest attraktiva arbetsgivare.
strategi
segmentering av kundema. • Differentiering av produkter och tjänster. • Decentraliserad, kundorienterad organisation. • Specialisering av kontorsnätet.
Organisation
Division S-E-Banken är indelad i sex geografiska regioner med ett totalt affärs- och marknadsansvar inom sina respektive områden. Vid utgången av 1994 hade S-E-Banken
303 kontor. Ett år tidigare var järnfårbart antal kontor 308.
Ansvaret for produktion, utveckling och marknadsföring av divisionens produkter och tjänster vilar på Marknad & Processer med fem huvudfunktioner: Företagsmarknad,
Privatmarknad samt Betalnings-, Värdepappers- och Finansieringsprocesser.
Till divisionen hör oc kså de svenska dotterbolagen S-E-Banken BoLån (tidigare Svensk F astighetskredit), FinansSkandic, S-E-Banken Fonder, S-E-Banken Försäkring, Arsenalen- Gamisonen och S-E-Banken Fastigheter samt två enheter med dotterbolagsstatus - s -E-Banken Kort
med Eurocard och nyförvärvade Diners Club Nordie samt S-E-Banken Custody Service.
Dessutom ingår den privatmarknadsinriktade dotterbanken S-E-Banken Luxembourg.
Hösten 1994 kompletterades S-E-Bankens traditionella bankverksamhet med Sesam Telefonbanken, som utgör en självständig enhet inom divisionen.
Division s-E-Banken hade vid utgången a v 1994 cirka 7 300 anställda.
l Division S-E-Banken l
'---,----_ J
l~. ____
s_ta_b_e_r ____~~~L_
_ _ _ _K_ffi_d_l~_r
____~ j
l l !
i
S-E-Banken t_- !
S-E-Bankenl
Kort~ i
BoLAn! ~
j
Marknad & ProcesserJ
l
Reg1on~--
1 Norr
l
Reg1on Ost Skand1F mans cRegion Stor- Stockholm
Regton Stookholm
City
[
l
i
l ~~
Regton iJ .
!""''0"
Sydl
L _
l
l
S-E-Banken I- F6!saknngS-E-Banken Custody
Servtce
Arsenalen- 1-- $-E-Banken Garntsonen Fastigheter
)
_)
Under 1994 handlade
banken~annonskampanjer bland annat om privatobligationer och ONLINE-tjänster, dvs Bank pd Telefon, bankkort, girotjänster och balanskonto. S-E-Banken BoLdn informerade om sin nya bonus for trogna kunder.
Nya vägar för att möta ökad konkurrens Konkurrensen på den svenska marknaden för s k retail banking, dvs bankljänster för privat- personer samt mindre och medelstora företag, skärptes markant under 1994. Visserligen avreg- lerades den svenska kreditmarknaden redan i mitten av 1980-talet, men den ökade konkurren- sen i avregleringens spår absorberades i stor utsträckning av de kraftiga volymökningarna under 1980-talets andra hälft. Den därpå följande finanskrisen medförde också att utvecklingen mot en hårdare konkurrens fördröjdes. Men med krisen överstånden och med ökade möjlig- heter för nya aktörer att etablera sig på bank- marknaden är nu situationen en helt annan:
• De traditionella bankerna har till följd av bankkrisen trimmat sina organisationer och utvecklat delvis nya strategier.
• En rad nya företag har givit sig in på bank- marknaden, där de ofta koncentrerar sig på en viss tjänst, t ex inlåning eller bostadsfinansie- ring, och försöker attrahera de intressantaste kunderna i respektive kundgrupp.
• Den europeiska integrationen har redan i och med EE5-avtalet inneburit att praktiskt taget alla hinder för utländska banketable- ringar i Sverige, liksom för kapitalrörelser över gränserna, försvunnit.
s-E-Bankens styrka i denna nya marknad är det breda utbudet, möjligheten att erbjuda kun- derna produkter och tjänster på samtliga områ- den. För att möta den hårdnande konkurrensen satsar banken också alltmer på kvalitet och service, bland annat i form av längre öppet- hållandetider, utökad rådgivning samt snabbare hantering av ärenden. Vid utgången av 1994 hade 39 av bankens 303 kontor öppet till klockan 18.00 fem dagar i veckan. Under året fick banken 280 nya rådgivare och företags- ansvariga. För att skapa mer tid för kunden fortsatte också arbetet med att förenkla och förbättra arbetsprocessema. Ett nytt inslag är att miljöaspekterna fått större vikt än tidigare.
Under 1995 skall banken bland annat ta fram en
miljöpolicy och genomföra en miljöinventering
av den egna verksamheten.
SK.\NDINAVISKA EN5K1LD!\ B.\NKf!)\;
Division S-E-Banken
Att utveckla nya distributionsformer är också nödvändigt i den nya konkurrenssituationen.
Historiskt har de svenska bankerna huvudsak- ligen sålt sina
~änstervia kontorsnätet Men med förbättrade telekommunikationer och lättill- gängligare, billigare teknik har det på senare tid skapats möjlighet att marknadsföra och distri- buera banktjänster via nya kanaler- telefon, persondatorer, bankomater/automater och bu tikSterminaler.
Fullservice dygnet runt
5-E-Banken, som under flera år erbjudit sina kunder automatiserade telefontjänster , startade under hösten 1994 en bemannad telefonbank för privatpersoner, Sesam Telifonbanken, med full b ankservice 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året.
Sesam Telefonbanken är en fristående enhet inom S-E-Bankskoncernen med eget resultat- och kundansvar och egen identitet. Den nya banken, som i princip har alla de p rivatmark- nadstjänster som erbjuds i traditionella banker , vänder sig främst till det växande antalet män- niskor som anser sig inte ha tid, lust eller möjlig- het att besöka ett bankkontor. Eftersom Sesam går att n å via telefon d ygnet runt under årets alla d agar kan kunderna göra sina bankaffärer när det passar dem bäst - var de än befinner sig.
Privatmarknaden - - - -
5-E-Banken har cirka 1,8 miljoner privatkunder, som tillsammans står för 36 procent av koncer- nens inlåning och 27 procent av dess utlåning.
Under året tappade banken en procent i mark- nadsand el på utlåningen till privatpersoner , medan ande le~ av bankernas hushållsinlåning ökade n ågot på en växande marknad.
Utlåningsminskningen skall delvis ses mot bakgrund av b ankens speciella kundstruktur.
Genom att bankens kunder har högre inkomster och förmögenheter än genomsnittet har de också bättre möjligheter att amortera sina skulder än
andra. Även inlåningen påverkas av kundstruk- turen. s-E-Bankens kunder satsar en betydligt större andel av sitt, sparkapital i alternativa placeringsformer- aktier, fonder, obligationer - än genomsnittet av Sveriges bankkunder.
s-E-Bankens sparformer på privatmarknaden
Förändring Förändring Marknads- under året under året andel, procent- 31 december 1994 Mdr kr Mdr kr procent enhel'er Bankinlåning 49,3 +2,8 12,7") + 0,3 Allemansspar 7,0 -2,7 12,9 -1,4 Fondsparande inkl
allemansfond 51,4 "") -3,8 24,8 -2,2 Privatobligationer 15,2 +9,5 16,6 +4,8 Swnma 122,9 +5,8 16,3 -0,2
•) Exklusive mindre sparbanker
.. ) Av totalsumman svarade aktiefonder inklusive allemans- fonder för 31,9 miljarder, räntefonder för 11,5 miljarder och blandade fonder för 8,0 miljarder kronor.
Ökad hushållsinlåning
För att möta den ökade konkurrensen om hus- hållssparandet förbättrade S-E-Banken i bötjan av 1994 villkoren för kundemas inlåningskon- ton samtidigt som sortimentet förenklades.
Trots det växande in tresset för alternativa sparformer och hårdnande konkurrens på bankmarknaden ökade hushållsinlåningen i S-E-Banken med 6 procent under 1994. Eftersom banksystemets totala inlåning från hushållen samtidigt steg med knappt 4 procent ökade S-E-Banke n s andel med 0,3 p rocentenheter.
Rekordår för privatobligationer 1994 var ett lysande år på privatobligations- marknaden. 5-E-Bankskoncernens utestående volym av privato bligationer uppgick vid utgången av 1994 till15,2 miljarder kronor i nominella tal, en ökning med 164 procent järn- fört med föregående årsskifte. Drygt 80 procent av volymen, 12,4 miljarder kronor, avsåg S-E-Banken BoLåns privatobligationer.
På privatobligationsmarknaden totalt,
dvs inklusive Riksgäldskonto, fördubblades
den nominella volymen till 91,4 miljarder.
S-E-Bankens ställning stärktes avsevärt och andelen steg från 11,8 till16,6 procent.
25 procent av svenska fondmarknaden Stigande räntor och en svag utveckling på många internationella aktiemarknader ledde till att den förvaltade volymen hos S-E-Banken Fonder minskade under året. Vid årsskiftet förvaltade banken cirka 51 miljarder kronor
iett 80-tal fonder, baserade i Sverige och Luxemburg. S-E-Banken Fonder är därmed en av Sveriges största fondförvaltare med en total marknadsandel på 25 procent.
Försäljningen av fondandelar - framför allt försäkringsanknutna-var forts a t t hög. Ökningen urholkades dock av omfattande inlösen i alle- mansfonderna till följd av den väntade höjningen av realisationsvinster från 12,5 till30 procent.
Under senhösten aviserades en gynnsammare reavinstbeskattning på 20 procent för allemans- fondema.
De fonder som tilldrog sig störst intresse under året var SEB Världen, S-E-Bankens Småbolagsfond samt fonder kopplade till engelsk kapitalförvaltning.
Ökning för utländskt pensionssparande Verksamheten i S-E-Banken Försäkring var under 1994 huvudsakligen inriktad på place- ringsprodukter, och då främst sådana som säljs via det engelska bolaget S-E-Banken Life.
S-E-Bankens svenska försäkringsbolag redo- visade en nyförsäljning på drygt l miljard kronor fördelade på 15 000 försäkringar, en minskning med ungefär en tredjedel jämfört med 1993. Andelen av nyteckningen på den svenska livförsäkringsmarknaden minskade därmed med drygt 10 procentenheter till 17 procent mätt i absoluta tal. Samtidigt sålde S-E-Banken Life drygt 10 000 försäkringar till ett värde av 2,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en premieökning på 73 procent.
Sammantaget ökade den totala premieintäk- ten för S-E-Banken Försäkring med 29 procent till 4,6 miljarder kronor.
Det individuella pensionssparandet, IPS, som introducerades under 1994, drog totalt till sig 1,9 miljarder kronor. IPS-sparandet i S-E-Banken uppgick till130 Mkr eller 7 procent av totalen.
Över 100 miljarder i notariatförvar s-E-Bankens position som förmögenhetsförval- tare avspeglades liksom under tidigare år i en stor volym förvaltat kapital. Vid utgången av året förvarade banken värdepapper för över 100 miljarder i 140 000 notariatdepåer, huvud- sakligen för privatpersoner.
Ledande på kortprodukter
s-E-Banken är Sveriges ledande kortbolag på såväl privat- som företagsmarknaden. Vid utgången av 1994 hade S-E-Banken Kort drygt 1,7 miljoner utestående kort att jämföra med 1,3 miljoner föregående årsskifte. Ökningen berodde till största delen p å att banken under året förvärvade Diners Club Nordic, vilket gav banken såväl en ny kundbas på de övriga nor- diska marknaderna som tre nya samarbetspart- ners- SAS, Statoil och NK. Genom förvärvet är S-E-Banken, tillsammans med amerikanska Citibank, den ende kortutgivare i världen som har såväl VISA som Eurocard/ MasterCard och Diners Club i produktsortimentet
I och med att den nya konkurrenslagen trädde
i kraft 1994 var det inte längre möjligt för det av
banken fram till november delägda Kortbetal-
ning Servo att agera avtalspart i frågor rörande
inlösen av kortnotor. Banken har därför bildat
ett särskilt bolag, Euroline, som blir säljföreta-
gens avtalspart för kortnotor avseende VISA och
MasterCard. Det nya systemet för reglering av
inlösenverksamhet införs under 1995.
SKANDINI\YISK.'I. ENsKilD.~ B.\NKrN
Division S-E-Banken
Sjunkande utlåning
Bankernas utlåning till de svenska hushållen sjönk för fjärde året i rad. Den utestående låne- stocken vid årets slut uppgick till drygt 188 mil- jarder, 5 procent läge än vid föregående års- skifte. Eftersom minskningen för 5-E-Bankens hushållsutlåning var än större, -13 procent, sjönk marknadsandelen med en procentenhet.
Ä ven efterfrågan på bostadskrediter var låg - bostadsinstitutens utestående lån minskade med en halv procent. För S-E-Banken Bo Lån noterades en 2-procentig ökning för villaut- låningen och en 11-procentig minskning av bostadsrättskrediterna. Sammantaget innebar detta att S-E-Banken Bo Låns andel av privat- marknaden ökade marginellt.
För att premiera trogna kunder infördes under slutet av året S-E-Banken BoLåns Kund- Bonus. Förmånen, som
kaninnebära upp till 0,4 procents lägre räntekostnader, förutsätter bland annat att räkningarna betalas punktligt och att kunden går över till månadsvis betalning via Autogiro.
S-E-Bankens låneformer på privatmarknaden
31 december 1994
Bankkrediter
Villa- och bostads-
rättskrediter
Mark- Förändring Förändring nads- under året under året andel, procent- Mdr kr Mdr kr procent enheter
20,6 - 3,0 10,9 *) -1,0
(S-E-Banken BoLån) 37,2 + 0,3 8,7 +0,1 ') Exklusive mindre sparbanker
Företagsmarknaden
S-E-Banken har cirka 110 000 kunder bland små och medelstora företag. Dessutom har divisio- nen ansvar för bankens affärer med ett antal större företag, kommuner, fondkommissionärs- firmor och fondförva ltare. Andelen av bank- systemets in- och u tlåning avseende kategorin mindre och medelstora företag har de senaste åren legat på 25-30 procent i snitt.
Minskad inlåning, ökad utlåning Vid utgången a v 1994 uppgick divisionens inlåning från företag, kommuner m fl till 47,1 miljarder, en minskning med 3 procent jämfört med föregående år.
Samtidigt hade d ivisionen totalt 125 miljarder i utestående krediter till företag, kommuner m fl, en ökning med 3 procent järnfört med föregående årsskifte. Av detta svarade rena banklån för 81 miljarder ( + 18 procent) i form av bland annat investerings- och rörelsekrediter.
Dotterbolaget S-E-Banken BoLåns utlåning till flerfamiljshus minskade med 10 procent till35,3 miljarder kronor. Minskningen beror helt på att 5-E-Banken Bo Lån under året sålde av ett antal krediter till flerfamiljshus för cirka 4 miljarder kronor till Fulmar Mortgage Serurities (No 1), Jersey. Det var första gången en värdepapperisering genom utförsäljning av krediter till flerfamiljshus genomfördes på den europeiska marknaden.
Ökad efterfrågan på leasing och factoring Uppgången i de privata investeringarna på den svenska marknaden under 1994ledde till en ökad nyförsäljning av FinansSkandics leasingtjänster och en kraftigt ökad efterfrågan på bolagets factoring-produkter ( fakturaköp och faktura- belåning). Efter årets försäljning av de tre dotter- bolagen Vendax, Skandic BilFinans och Nordie Finans har FinansSkandic en andel på cirka 15 procent av den svensk a leasingmarknaden.
Under 1994 inledde FinansSkandic samarbete
med ett antalleverantörer om förmedling av
Det nya indivrdueila
pensionssparande t Tllllrknadsfo:
desvia annonser, TV-reklam och broschyre1.
Under t!ret lanserade S-E-Banken oc/cst!
faretagsbetalda pensionsförsäkringar.
leasingtjänster i samband med försäljningen av deras produkter. Avtal tecknades främst med tillverkare av produkter för den grafiska indu- strin, medicinsk utrustning och datorer.
Den ökade efterfrågan på factoring-ljänster berodde bland annat på den kraftiga expansio- nen inom databranschen i Sverige under året.
Utlåningen via factoring ökade med drygt 20 procent och nyförsäljningen med cirka 40 procent jämfört med 1993.
560 miljarder i depåservice
Vid utgången av 1994 förvaltade S-E-Banken Custody Service cirka 560 miljarder kronor
iform av svenska värdepapper för utländska investerare, utländska värdepapper för svenska investerare samt inhemska värdepapper för svenska institut.
Custody Service försvarade sin ställning på de respektive produktområdena. Samtidigt
Hög ~e~ att försäkra
Ge~ e.-.a~~i'liii företagets viktignate
resus·s~~·~
H•• t\·1: ,.,,, ...,:,,. rlt;·.>f'Jt.:.'tl...,~ •• ..,. .. -1
"'"' .,,,\.,. ... co- ... --;"'-·~"...-l.t" ·•rNo~""'h'
.;. ... ~ .. :..c.'"-•-)ro .. ltf'J.d.·. ~""······
.• ,, ,..,tr~·:Y· ... •
·~ ... , .... , .. 1\-.~-'0tl'l::;....c-
'Y···
tJ..t.... ,. .... ....,.-... ''-"-•b~lll\t.J ••••.• ,
f" .._,.L,. ... ,~ .... .:,&..~ ... ,.. ... ,. ... ,~r
... ....:. ~~·"·""Wo'tl~--lWft'ko'
~"
...
~ .. -"':'~...
~-·..,.;.... '.ll..i-..:>r. .p..._...,.,~.,,..,i ... :..-t~r • .., -~·..,. ,..,.. l>o.•-...••uW...~ ... ,
...
:..., ...11M •• ,_4•1 ~ ..... _ ... --~.'1,.· ... l~··"''"' ... ' ,.._:: -..rl· " l ,.,...~J00:.~.:..-01\:...,. ., ... , •" ., 1 ··'? ·•l'~
.,.,1,-, ~ ... ,.,. ··~w.,. ,. _ _,rr.• u •· •· 'r
·•III .. >Nt..,.••...-.t-"'-•.,.•·• · ;•·•'f' l'\1+., ' • . . . ~1 ·1
~.1 ... "
medförde dock växande kon kurrens från både svenska och utländska aktörer samt minskade marginaler ökade krav p å effektivitet och kundorientering.
Breddad marknad för betalningar Bankgruppens andel av volymen inhemska bankgirobetalningar uppgår till cirka 30 pro- cent. Därutöver utför banken en stor volym företagsbetalningar via telefonöverföringar och med hjälp av bankens egna system. På bet alningar till och från Sverige är banken mark- nadsledande- sammantaget har divisionerna Enskilda och S-E-Banken en andel på 5(}-55 pro- cent av det gränsöverskridande betalflödet.
Sedan sommaren 1994 har S-E-Banken, som
enda svenska bank men vid sidan av Postgirot
(som tidigare hade monopol på de statliga be tal-
ningarna), ett ramavtal med Riksrevisionsverket
om förmedling av statens in- och utbetalningar.
SK.<\NDIN-'1.\'ISKA ENSKIID.\ BANKfN
Division Enskilda
Mål
Enskildas mål är att vara den ledande internationella merchant banken med Norden som bas och att i den egenskapen:
oge sina kunder i Norden och övriga världen råd och service i samband
med inhemska och internationella affärer med stöd av bankens ansenliga kapitalresurser
" vara den naturliga partnern för banker och finansiella institutioner i alla deras affärer
med Norden samt • ge en hög kapitalavkastning.
strategi
För att nå dessa mål i en ständigt ökande internationell konkurrens eftersträvar Enskilda högsta möjliga professionalism inom följande nyckelbegrepp: • långsiktiga kundrelationer, där organisationen står enad i ett totalt engagemang för att tillvarata kundernas intressen
ohögsta tekniska kompetens och professionellt lagarbete såväl inom traditionell merchant banking som på nya
områden • ständig översyn och utökning av den kundnytta Enskilda kan erbjuda - genom renodlad rådgivning, med stöd av bankens finansiella styrka, eller genom en kombination
av dessa
oskapande av maximal ömsesidig lönsamhet tillsammans med kunderna.
Organisation
Under 1994 avslutades omvandlingen av divisionen till en fullt integrerad
internationell merchant bank. Vid årsskiftet forenklade divisionen sitt namn genom att slopa
"Corporate" och heter nu endast Enskilda.
Enskilda är uppbyggt kring en rad sinsemellan beroende affdrsområden, kundansvariga och geografiska centra. Verksamheten omfattar fyra produktinriktade affdrsområden - Trading & Capita l Markets, Investment Banking, Equities och Trade Services- och tre kundorganisationer; Corporate Finance ansvarar for relationerna med storforetag och institutioner.
Counterparty Risk Management analyserar och ansvarar for motpartsrisker.
International Regional Management står for Enskildas kontakter med andra banker samt för landriskbevakning.
Till divisionen hör också det utländska nätverket med filialer, dotterbolag och representantkontor i ett tjugotal länder.
Division Enskilda hade vid årsskiftet cirka 1 900 anställda.
l lovestment Bankmg
!
Division Enskilda
staber
Trade Servtces
Corporate Fman{.e (kundansvar företag)
l
Counterparty Rtsk Management (ansvar motpartsn.sker)
J
Internattonal Aegtonal Management (kundansvar banker, ansvar landernsker) ]
"
( l nternattonellt natverk J
---~
j)i~icii~---
En~Corpor-1\:21~t':"tT;'J'.itl· ~.o•rrll o t:•~t';, 31. 1•,~:9':; J;:o;'"""!f• iW.
lH' ~· ~·~1t.•lo 'IU..t·•,.t '-:"•' 1,.,...
Affären i centrum
Under 1994 genomfördes en förändring i Enskildas organisation i syfte att platta ut ledar- strukturen och därmed uppnå snabbare beslut och förbättrade kommunikation er mellan de olika affärsområdena. Ansvaret lämnades över från den nu avskaffade divisionsdirektionen till 64 ledande medarbetare eller Directors.
Med hjälp av den nya strukturen- som i stort fungerar som ett partnerskap -blir Enskil- da än bättre skickat att möta utmaningarna från de internationella konkurrenterna. Genom a tt tidigare avgränsade produktområden nu har ett nära organisatoriskt samarbete kan d e bättre möta kundernas växande behov av kvalificerade lösningar och erbjuda effektiv rådgivning beträffande de alltmer komplexa globala finans-- marknad erna. Den övergripande principen bakom den ny11 strukturen är ett klart u ttryckt
Ett urval av de aktie- och obligationsemissioner, syndOrerade lån m m som Enskilda lett under dret presenterades i annonsform
i
svensk och internationell finanspress. Information om Enskildas tjänster sprids huvudsakligen via de kundansvariga, men broschyrer och annonser används också for att berätta om banken och dess produkter.engagemang för profession alism och integritet, för a tt alltid sätta kundens mtresse främst och för att ytterligare bredda Enskildas inter- nationella kompetens och produktsortiment.
Nordisk hemmamarknad
Under 1994 tog Enskilda ett par avgörande steg mot målet att vara den ledande internationella merchant banken med N orden som bas. I oktober invigdes filialen i Oslo och i början av januari 1995 öppnade filialen i Helsingfors. Verksam- heten vid de bägge filialerna är i första hand inriktad på valuta- och penningmarknaden, aktiehandel samt
betal~änster.En stor del av Enskildas resu rser har under
det gångna året således ägnats åt att bygga upp
positionen i Norden. Men som storföretagsbank
är d et också nödvändigt att vara representerad i
de länder utanför Norden där de större kunderna
S
K A ~ D I N A V l S K AE
N <, K I l. D AB
.A N K E NDivision Enskilda
har omfattande aktiviteter - och som är viktiga för division Enskilda i egenskap av europeisk aktör inom utvalda nischområden. Enskilda har i dag 16 enheter utanför de nordiska länderna.
Trading & Capita l Markets
1994 var ett år av konsolidering och koncentra- tion för Trading & Capital Markets (TCM) huvudmarknader och huvudprodukter- valuta- handel, ränteinstrument, in- och utlåning samt projektfinansiering.
Etableringen av filialerna i Oslo och Helsingfors medförde en större närhet till kunderna på dessa marknader, som tidigare betjänats via londonfilialen, liksom en starkare
fokusering på produkter relaterade till nordiska valutor.
Hög ranking inom valutahandeln Trots de krympande marginalerna på valuta- marknaden i allmänhet och de nordiska mark- naderna i synnerhet emanerade en betydande del av TCM's resultat för 1994 från valuta- handeln. Handeln med valutaoptioner ökade kraftigt, främst till följd av ökade aktiviteter från kundemas sida.
Enskilda, som via sitt internationella nätverk handlar med nordiska valutor 24 timmar om dygnet, bibehöll sin höga ranking som valuta- handlare i olika internationella marknads-- översikter.
starkt år på skuldmarknaderna De nordiska marknaderna för industri- och kommunobligationer fortsatte att växa. Enskilda, som har en ledande position på detta område i Sverige, arrangerade eller deltog i närmare 20 obligations- och Floating Rate Nate-emissio- ner, Medium Term Note-program och private placements till ett sammanlagt värde på över 20 miljarder kronor. Bland låntagama kan näm-
nas Electrolux, Incentive, Svensk Exportkredit, Vattenfall och Västerås kommun.
Den svenska certifikatmarknaden uppvisade en 25-procentig volymökning med åtta nya pro- gram. Enskilda befäste sin ledande ställning på
·denna marknad genom att arrangera eller delta i sju av de nya programmen med ett totalt ram- belopp på över 37,5 miljarder kronor. Bland låntagama kan nämnas Malmö kommun, Stadshypotek och Stockholmsleder AB.
De internationella skuldmarknaderna stimulera- des av att internationella banker med stärkta balansräkningar upplevde en relativ brist på attraktiva låneprojekt. Detta medförde ett ökat intresse för nordiska låntagare, vilket i sin tur pressade marginalerna för krediter till först- klassiga låntagare i Norden.
Många företag utnyttjade den hårda konkur- renssituationen, vilket resulterade i rekordstora volymer syndikerade lån för nordiska, särskilt svenska, företag. Under 1994 och inledningen av 1995 arrangerade Enskilda, ensam eller i sam- arbete med annan bank, lån till ett sammanlagt värde av mer än 7 miljarder dollar för låntagare i Sverige, Norge och Finland. Bland de större låntagama märks Incentive, Investor, Stora, Volvo samt Securum.
Fortsatt tillväxt för derivat
De ränterelaterade derivatmarknaderna fort- satte att växa under 1994, om än i långsammare takt än under de närmast föregående åren. Den pågående debatten om risker i derivathandeln har lett till en global konsolidering och renod- ling av verksamheten. Enskilda är väl förberett för de nya regler som introduceras på detta område 1996 (se även Förvaltningsberättelsen sidan 31).
Handeln med termins- och optionskontrakt
på de s k futures-marknaderna fortsatte att
växa. Under de närmaste åren väntas kunderna
i än högre grad använda futures för att begränsa
sina risker. Enskilda satsar därför på att bredda och utveckla sitt produktsortiment på detta område.
Produktutveckling ger metvärde
I takt med att kunderna blivit allt mer sofistike- rade och krävande har TCM ökat sina ansträng- ningar för att öka mervärdet på sina produkter och tjänster. Ett exempel på detta är att Enskilda under 1994 organiserade om och uppgraderade sin ekonomiska analysenhet för att möta kun- dernas växande krav på makroekonomisk information.
Minskad utlåning
Enskildas utestående krediter uppgick vid utgången av året till 72,2 miljarder kronor, vilket var 28 procent lägre än d en 31 december 1993 -trots att det under året fanns tendenser till ett ökat finansieringsbehov hos Enskildas kunder.
Minskningen av låneportföljen förklaras till stor del av försäljningen av dotterbolagen Banque Seandinave en Suisse i Geneve och Mortgage Trust Limited i London samt avveck- lingen av divisionens kommersiella låneportfölj i Luxemburg.
Neddragningen skall också ses mot bakgrund av den under året höga aktiviteten avseende finan siering direkt på kapitalmarknaden för kundernas räkning, en trend som förväntas fortsätta framöver.
Investment Banking
lnvestment Bankings mål är att vara den ledande rådgivaren i N orden i fråga om eget kapitaL fusioner, företagsförvärv, avyttringar och andra strukturaffärer. Verksamheten bedrivs i p rojektform, vilket ökar flexibiliteten eftersom resurserna kan flyttas mellan olika produkt- områden.
Höga marknadsandelar
Under 1994 genomfördes 27 nyemissioner l
utförsäljrungar på sammanlagt drygt 20 miljar- der kronor för sYenska företag, en viss ökning jämfört med 1993. Enskilda, som bland annat var Lead Manager för den svenska delen av utförsäljningen av Pharmacia - den största som någonsin genomförts i Sverige- medverkade i emissioner l utförsäljningar motsvarande cirka 60 procent av d en totala volymen.
I Sverige genomfördes flera stora markn a ds- introduktioner och totalvolymen mer än för- dubblades till22 miljarder kronor fördelade på 42 bolag. Enskilda, som bland annat var Lead Manager för introduktionerna av Autoliv och Höganäs, medverkade i introdu ktioner mot- svarande cirka 70 procent av volymen.
Även vad gäller uppköpserbjudanden var aktiviteten hög på den svenska marknaden och det totala värdet uppgick till cirka 26 miljarder kronor. Enskilda, som var klart dominerande volymmässigt p å detta områden under 1994, var rådgivare vid bland annat Incentives köp av Cardo och försäljning av Esab till Charter p le, Investors övertagande av Export-Invest samt medverkade vid Volvos förvärv av BCP. Med hjälp av den utökade verksamheten i Oslo och Helsingfors kommer Enskildas kapacitet beträf fande nordiska fusioner och företa gs- uppköp att stärkas ytterligare.
Enskilda Strategy, som är en specialist enhet inom Investment Banking, hade också ett starkt år med
int~nsivkonsultverksamhet bland nordiska storföretag i såväl interna som externa strategiska frågor.
Equities
Enskilda Equities svarar för analys och försälj-
ning av samt handel med aktier och aktierelate-
rade instrument. Verksamheten bedrivs i Stock-
holm, London, Paris, Frankfu rt och New York
och - från och med början av 1995 - även i Oslo
S
I<: A N D l N A V I S K ·-~,B
N 8 K I L D AB
A N K E NDivision Enskilda
och Helsingfors. Med undantag för New York är Enskilda medlem av fondbörserna på samtliga dessa orter. Kunderna utgörs främst av institu- tionella placerare, men Equities genomför också affärer för division S-E-Bankens kunder.
Verksamheten är koncentrerad till Norden, där Enskildas mål är att vara den ledande fond- kommissionären, och till de större aktiemark- naderna på kontinenten. På dessa marknader har Enskilda egen analyskapacitet , som utöka- des kraftigt under 1994. Genom samarbetsavtal med andra analytikerfirmor erbjuder Equities också nordiska investerare service i England, USA och Fjärran Östern.
Marknadsledande i Sverige
Börsåret 1994 startade mycket starkt på flertalet marknader, men vände nedåt i samband med att räntorna i USA började stiga i februari. Trots vikande börskurser förblev emellertid volymerna höga under första halvåret. Under den senare delen av året drog investerarna, såväl i Sverige som internationellt, ned p å sina aktieinnehav, vilket ledde till sjunkande börskurser.
I Sverige nära nog fördubblades börsomsätt- ningen från 339 till659 miljarder kronor. Mäng- den transaktioner var också rekordartad, bland annat till följd av ett stort antal marknads- introduktioner. De utländska investerarna var mycket aktiva och deras nettoköp överträffade den totala volymen nyintroduktioner och privatiseringar.
Enskilda ökade sin andel av aktiehandeln i Sverige från 11,8 till12,2 procent och blev därmed åter den störste aktören inom svensk aktiehandeL
Trade Services
Affärsområde Trade Services ansvarar för utveckling och försäljning av storföretagens svenska och internationella handelsfinansie- rings- och betattjänster liksom för utveckling av elektroniska bankljänster med anknytning till betaltrafiken.
Långsiktigt skall en minskad andel av affärs- enhetens kapacitet användas för själva hante- ringen. Genom en ökad automatiseringsgrad frigörs resurser för att skapa mervärde- dvs bättre service till oförändrat eller sjunkande pris - för kunderna. Detta kräver bland annat att produkterna marknadsförs, förpackas, prissätts och handläggs på ett riktigt sätt så att de håller prestanda på hög interna tionell nivå och tillgodoser kundernas krav på precision och pris.
Den inhemska och internationella konkurren- sen blir allt starkare på kundsegmentet både på hemmamarknaden och utomlands. Enskildas nätverk är betydligt mindre än de stora inter- nationella konkurrenternas. Genom att finnas på de nordiska företagens v iktigaste marknader och i hemlandet för de största valutorna täcker banken dock 70-80 procen t av b olagens nuvarande behov.
Samtidigt arbetar många av bankens kunder alltmer internationellt. Genom att centralt han- tera dessa företagsgruppers totala flöden och likviditet kan banken hjälpa dem att reducera sina transaktions- och räntekostnader. Under 1994 utarbetades de första uppläggen av sådana koncernkonton för ett par större svenska före- tagsgrupper.
Corporate Finance
Det övergripande ansvaret för Enskildas affärer med storföretagskunderna ligger hos Corporate Finance.
För varje kundföretag finns en högt kvalifice- rad kontaktperson med ett övergripande ansvar för att bolagets behov blir väl tillgodosedda. De kundansvariga, som har omfattande kunskaper om sina kundföretag, deras produkter, markna- der etc, verkar naturligtvis i nära samarbete med produktexperterna inom de olika affärsen- heterna för att hitta de bästa lösningarna för kunden.
t ··
•
..
Corporate Finance, som i dag har ett 80-tal svenska och cirka 100 övriga nordiska företags- grupper som kunder, planerar inte för någon omfattande ökning av antalet kunder framöver.
I stället är målet främst att antalet affärer med befintliga kunder skall öka.
Counterparty Risk Management
Under 1994 skapades en särskild enhet, Counter- party Risk Management, för att öka fokuseringen på motpartsrisker och effektivisera kredit- hanteringen inom Enskilda. Enheten, som ger utlåtande rörande föreslagna motpartsrisker, består av två delar: Account Management och Credit Analysis. Account Management ansvarar för övervakning och administration av mot- partsrisker medan Credit Analysis ansvarar för bransch- och företagsanalyser.
o
N"o1dzc Outlook me d makr oe konomisk
mfonnation från Enskilda Research group sänd s
tillbankens kunder bland institutionella investerare tre gdnger om dret. Ambitionen att vara den naturli ga bankpartnern i Norden speglad es
isåväl annonser som broschyrer under
1994.International Regional Management
International Regional Management, Länder- organisationen, har tre huvuduppgifter: kund- och kreditansvar för utländska banker, ansvar för Skandinaviska Enskilda Bankens egna länderrisker samt marknadsföring av bankens
~änster
mot utländska b anker och, i de länder där banken inte är representerad med egen filial eller dotterbank, även företag.
Länderorganisationen har i dag affärer med cirka 2 500 banker världen runt. I många fall handlar
~etom ett n ära samarbete i fråga om risktagande på olika länder etc.
När det gäller länderrisker har banken en
bestämd strategi, affärsinriktning och kredit-
gräns för varje enskilt land. Den p olitiska risken
analyseras med hjälp av ett avancerat informa-
tions- och datasystem.
SK \NDTN \VISK.\ E!',SKILD.~ BAN KL'>!
Diligentia
Mål
Det övergripande målet för Viiigentias verksamhet är att skapa ett väl sammansatt och högkvalitativt fastighetsbestånd. Avsikten är att koncentrera den svenska verksamheten i fårsta hand till Stockholms-,
Göteborgs- och Öresundsregionerna samt vissa universitets- och residensstäder. Utomlands är verk- samheten mer inriktad på avveckling.
strategi
~
Förstärkning och vidareutveckling av en professionell fas tighetsorganisation . .., Systematisk fårädling och strukturering av fastighetsbe ståndet, bl a genom deltagande i den accelererande omstruktureringen av den svenska fastighetsma rknaden. • Höjd uthyrningsgrad.
• Rationell och kundorienterad förvaltning av fastigheterna.
Organisation
Under sommaren 1994 ombildades den tidigare division Ditigentia till en underkoncern med AB Viiigentia som moderbolag. Koncernen omfattar fem fastighetsförvaltande
bolag- Diligentia Fastigheter Stockholm AB, Nord AB, Syd AB, Väst AB samt Properties AB-, Diligentia Hotell AB samt Diligentia Invest AB, som fårvaltar
övriga övertagna tillgångar, exempelvis aktier i börsnoterade b olag.
Viiigentia hade vid årsskiftet cirka 70 medarbe tare.
l
lAB Diligentia
H
stabl l l
b
entia Fasttgheterj Stockholm AB~---·
Dtl!gent;a Fastigheter
J
Vast AB
Otitgentia Properttes AB
.---'---,
l
Dthgentta Fast;gl1eterJ
l
Nord AB!
Otitgent:a Fasttgheterl
Syd AB
l
j
,--
! Dt!tgent;al
J
L _ _ Hotell ABOtltgentta lnvest AB
J
• •
• •
655 övertagna fastigheter
Vid utgången av 1994 ägde Diligentia 655 fastig- heter och fastighetsandelar med ett sammanlagt bokfört värde på 14 ,7 miljarder kronor värdera- de i enlighet med den tidigare
anv~dalångsik- tiga avkastningsmodellen. Efter den särskilda nedskrivning på fastigheterna som gjorts i bok- slutet för 1994 uppgår det bokförda värdet till 11,2 miljarder kronor. (Se vidare Förvaltnings- berättelsen sidan 29 och not 17, sidan 49)
Det bokförda värdet på andra övertagna panter, främst aktier, uppgick till1,5 miljarder.
Koncentration till storstadsområden Värdemässigt ligger drygt hälften av Diligentias fastighetsbestånd i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg
Övertagna fastigheter, typfördelade
Kontor/affär SO"k - - -- - - , Industri/lager 17% - - - - -- --..
Hotell/konferens 6% - - - -- - -i:_
Flerfamiljshus27% - - - -
l
Sverige annonserade Diligentia om lediga lokaler. I Tysk- land hälsades European Monetary Institute
iannonsform välkommen som hyresgäst i Eurotower Frankfurt, som fram
tillsommaren 1994 förvaltades av Diligentia.
och örestmdsregionen. Cirka 20 procent av fas- tigheterna finns utomlands. Den totala uthyr- ningsbara ytan uppgår till 2,4 miljoner kvadrat- meter . Merparten av beståndet utgörs av kommersiella lokaler, medan bostäder svarar för drygt en fjärdedel av den totala volymen.
Aktieförvaltning och kapitalmarknads- operationer
Dillgentia Invests portfölj består huvudsakligen av aktier och konvertibler i börsnoterade före- tag. Bolaget medverkar också i rekonstruktions- arbete och kapitalmarknadsoperationer inom ramen för Diligentiakoncernens ägande (se vidare Förvaltningsberättelsen sidan 29 och not 16, sidan 48).
Övertagna fastigheter, geografiskt fördelade
Stockholm29% - - - -- -- -- - - - ,
Göteborg 16% ---~
Malmö 9% - - - -- - -
ÖVriga Sverige 26% - -- - - " :-·
Utlandet 20% - - - -- - - '
