2002 •L- , :. åK- . oK- "' 'J'}
Arsredovisning
A4 21 Ox297mm 1st
BONG
Detta är Bong
Bong är ett av Europas ledande kuvertföretag. Koncernen omsätter cirka 2, 1 miljarder kronor, har cirka 1 500 anställda och en årlig tillverkningskapacitet
på cirka 15 miljarder kuvert v id sina anläggningar i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Polen, Tyskland, Belgien, Storbritannien och Irland.
Bong har framför allt i norra Europa mycket starka marknadspositioner och har egna säljorganisationer i tolv europeiska länder. Bong har de senaste liren genomfört ett flertal förvärv av företag i kuvertbranschen och därmed tagit en aktiv del i den pJg/Jende strukturomvandlingen inom europeisk kuvertindustri.
Koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt e xpansion och utveckling.
Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på stockholmsbörsens O-lista.
Bongs affärside är att tillverka och marknadsföra ett komplett sortiment
kuvert till alla slags förbrukare i Europa. Bongs övergripande målsättning är att utveckla och befästa en position som Europas ledande tillverkare av kuvert:
---~D~ettaarBon Aret i sammandrag VD harordet
2 3 4 Affårside, mål och strategier 7 Marknad, kunder och försäljning 8 Den europeiska kuvertindustrin 10
Produkter 11
Produktion 12
----
Organisa!ion och ~nheter ___ 13_ _ _ _ _ _ _ _ A_ff_är_senh_et_e_r 14 Femårsöversikt
Bong-akti_~
Riskfaktorer .
-- ....
- - - · ·- M!liö och kvalit~._t _ _ _
18 20 23 25 26 27 28 31 Medarbetare
.. Bongs. hl_st~ri.a Fö~alt~!!~~~rätt':lse Resultaträkningar Ba!ansrä~ningar Kassa~l~~a_n~)yser Bokslutskommentarer Noter
Revisionsberättelse Definitioner
Ledningsgrupp
Styrelse Revisorer Adresser Bolagsstämma
2 OElTA ÄR BONG
32
- - - -
34- -
35 36 46 46 47 48-
49 50 51-r .
Aret i sammandrag
• Den europeiska kuvertmarknaden fortsatte att försvagas och sjönk med cirka 4 procent i volym. Bong bibehöll sina marknadsandelar.
• Konkurrenstrycket först<lrktes med följd att marknadspriserna sjönk betydligt.
• Ett omfattande besparingsprogram genomfördes. Personalstyrkan reducerades med cirka 200 personer.
• Rörelseresultatet (exklusive jämförelsestörande poster om -1 34 MSEK) sjönk och uppgick till -20 MSEK.
• Kassaflödet utvecklades mycket positivt och blev efter investerings- verksamhet + 170 MSEK.
• En nyemisslon genomfördes och tillförde bolaget cirk a 147 MSEK.
• E tt konvertibelt
förlagsl~nom 21 MSEK tecknades av framför allt bolagets ledningspersonaL
• Nettolåneskulden minskade med 345 MSEK från 1 141 MSEK till 796 MSEK.
• K oncernens industrifastighet i Norge avyttrades för cirka 52 MSEK.
Nyckeltal
2002
2001NettoomsAttning , MSEK 2 112 2 395
Rörelseresultat, MSEK' -20 40
Resultat efter finansnetto, MSEK
1-78 -34
Resultat efter skatt, MSEK' -38 -25
Vinst per aktie, SEK
1 2-3,50 -2.45
Kassaflöde efter investeringsverksamhet, exklusive
förvärv och avyttringar av företag, MSEK 170 -30 ' Exklusive jämföre lsestörande poster.
2
För J ämför elseåren
(1998-200 1)omräknad med en l<orrelctionsfaktor om
0,846för at! beakta fondemis sionselementet
i 2002års nyemission.
2000 1999 1998
2 347 1 223 1 095
181 92 56
116 75 4
176 56 33
7,40 6,71 4,02
182 35 8
ÅRET l SAM...,Ar.ORAG 3
VD h ar ordet
Ar 2002 blev ytterligare ett svagt
~rför Bongkoncernen MarknadsförMI/andena fortsatte att försämras med fallande volymer och försäljningspriser. Effekterna härav kunde, trots att vi genomförde kraftfulla besparingsprogram, inte kompenseras och vi tvingades Mer redovisa förlust.
Marknaden
Kuvertmarknaden fortsatte att utvecklas mycket negativt även under 2002. D en allmänna konjunkturen försvagades ytterligare i stora delar av E uropa och efterfrågan sjön k pil samtliga marknader med undantag för den brittiska. Tillbaka- gången bedöms genomsnittligt ha uppgått till drka 4 procent.
Volymnedgången bedöms i huvudsak vara en effekt av den svaga konjunkturen och nedgången har varit störst inom den mer konjunkturkänsliga direktreldammarknaden.
l Storbritannien där reklammarknaden hållit sig väl uppe har heller inte kuvertmarknaden påverkats särskitt negativt.
Omvänt har den tyska marknaden sjunkit kraftigt som en följd av myck et stora minskningar inom direktreklamseg- mentet B ong försvarade sina marknadsandelar på den europeiska marknaden under 2002 och vår starka och ledande position i norra E uropa kvarstår.
Den ökade använ dningen av elektronisk kommunikation tros påverka kuvertmarknaden i relativt begränsad omfatt- ning. A ena sidan ersätts en del administrativ post som betalningar , ordererkännanden etc., men å andra sidan är mobilteleabonnemang, internethandel, ökad kontokorts- användning, lojalitetsklubbar m.m. företeelser som medför en ökad användning av kuvert, ofta med reklamorienterat innehåll.
Mycket få offentliga studier ha r gjorts med avseende på den framtida utvecklingen·av brevmängder. Traditionellt har brevmängden utvecklats ungefär som BNP och alltså ökat med 2-3 procent årltgen. De flesta seriösa bedömare före- faller anse att den utvecklingen kommer att fortsätta. takt
4 V() HAR ORDET
med att direktreklamen blivit en större och större del av kuvertmarknaden har den emellertid blivit mer konjunktur- känslig och volatiliteten ökat. '
Bong följer den tekniska utvecklingen noga för att s nabbt kunna vidta erforderliga åtgärder. Vi tar också själva en aktiv del i de nya möjligheter utvecklingen ger. Ett bra exempel är koncernens internetbaserade e-handelssystem som tagits emot väl och som nu genererar betydande ordervolymer i verksamheterna
rSverige och Norge.
Kuvertma rknaden är en mogen marknad under konsoli- dering. Den begränsade marknadstillväxten i kombination med investeringar r ny effektivare utrustning har gett en betydande överkapacitet och lönsamheten inom kuvert- industrin har generellt varit otill räcklig. Detta förhållande har skacpt accentuerats de senaste två åren då det trots volymnedgången tillkommit betydande ny kapacitet som en följd av beslut tagna under gynnsammare marknadsförut- sättningar dessförinnan. Den ökade överkapaciteten har lett till en intensiv priskonkurrens med följd att markn ads- priserna s junkit väsentligt.
Ett begränsat antal ledande företag, däribland Bong,
växer via uppköp och sammanslagningar och blir alltmer
internationella. Europamarknaden är dock fortfarande i hög
grad fragmenterad då de mindre bolagens andel av totalt-
marknaden ännu är förhållandevis stor. Konsolideringen och
strukturomvandlingen av den europeiska kuvertindustrin
väntas därför fortsätta. Drivande faktorer bakom denna
utveckling är bland annat en allmänt ökande integration
mellan nationella marknader, en utjämning av prisnivåer
mellan länder samtkundföretag som växer och
i ökad om-fattning verkar och agerar internationellt
Under ~r
2002 svarade de tio största kuvertföret agen för
cirka 65 procent av den europeiska marknaden. Vår bedöm-ning, att det inom
n~gra ~rfinns 3-4 företagsgrupper som svarar för uppemot 75 procent av den europeiska kuvert- marknaden, kvarst.k
Kunder
Trenden mot en ökad internationaliseri
ng kundledet fort-sätter. Stora
och växande kundföretag, verksamma i ettstort antal länder,
ingår i allt högre grad centrala inköps- ochleveransavtal för sin kuvertförsörjning. Det gäller såväl grossistföretag som slutanvändare i
enmängd olika branscher. l slutet av augusti kunde vi avsluta den största
enskilda affären i företagets historia med den internationella kontorsvarukedjan lyreco som motpart. Affären avser ett huvudleverantörsavtal och omfattar en volym överstigande800 miljoner kuvert att levereras under 2003. Hä
lften avvolymerna är nya och motsvarar en total intäktsökning för
koncernen på 3-4 procent jämfört med 2002.lyreco-affären visar att vi genom vår storlek, struktur och marknadstäckning är väl positionerade att dra fördel av ut-
vecklingen mot större internationella upphandlingar av kuvert.
Resultat
l
FinanserSjunkande volymer och marginalförsämringar ledde till en ytterligare försvagning av vårt rörelseresu
ltat, som stannade på MSEK-20.
lönsamhetsförsämringen är främst koncen- trerad
till våra tyska och polska enheter, där konkurrens-situationen är mycket intensiv. Utvecklingen
har varit mer stabil i Norden och i Storbritannien har lönsamheten för- bättrats.E
fter f
inansiella kostnader visar koncernen, före jämförelse-störande poster, en förlust om MSEK 78. l tillägg härtill
kommer kostnader om cirka 30 MSEK för det under fjärde kvartalet2002
genomförda besparingsprogrammet och enavskrivning av goodwill hänförlig till den tyska verksam-
heten om cirka 11 O MSEK. Trots den svåra marknads-situationen är det
naturligtvis resultatnivåer som vi ärmycket missnöjda med.
T
rots ett försvagat rörelseresultat har emellertid kassaftödetkunnat kontrolleras och visat en starkt positiv utveckling, framför allt som en följd av en kraftigt bantad investerings- verksamhet. F ör 2002
genererades ett positivt kassaflöde om 170 MSEK,vilket får betraktas som ett bra resultat givet förutsättningarna och i linje med vår
m~Isättning.
l syfte att stärka den finansiella plattformen och därige- nom möjliggöra en fortsatt expansion genomfördes under
året en nyemission om cirka 150 MSEK med företrädesratt
för befintliga aktieägare. Genomförandet av nyemissionenmedförde en väsentlig förbättring av koncernens soliditet
som trots engångsavskrivningar av goodwill därmed översti- ger vårt mål om en
niv~ om minst 30 procent. För att stimu- lera till ett ökat intresse för verksamheten, höjamotivationen samt öka samhörighetskänslan med bolagen genomfördes
ocks~ ett konvertibelprogram riktat till koncernens anställda. Teckningsgraden blev glädjande höga 77 procent och konvertibler tecknades för 21 MSEKav främst ledningspersonaL
strukturåtgärder
l
Besparingsprograml tillägg till de strukturförändringar som genomförts i sam-
band med förvärven
har ytterligare rationaliseringar genom-förts. Det besparingsprogram som initierades i slutet av 2001 har genomförts enligt plan och medfört sänkta kost-
VO HAR ORDET
5
nader.
änd~har det visat sig otillräckligt för att motverka effekterna av det svaga marknadsläget. Ett nytt program med strukturella förändringar och besparingar beslöts där- för under hösten 2002. Detta omfattade en flytt av verk- samheten i tyska Erkelenz till den större produktionsenheten i Wuppertal, där centrallager och huvudkontor för Tyskland är lokaliserat, en nedläggning av legotillverkningen i Estland samt vissa awecklingar inom administrationen. Samman- slagningen av produktionsenheterna har stärkt
v~rkonkur- renskraft i Tyskland.
Arseffekten av det nya programmet beräknas till cirka 35 MSEK med genomslag från och med 2003. Rationalise- ringsarbetet har löpt planenligt. Kostnaderna på cirka 30 MSEK för det nya programmet belastar i sin helhet det fjärde kvartalet 2002.
Bongs rationaliseringsarbete
påg~rfortlöpande och har fra n slutet av
~r2000 inneburit en minskning av antalet produktionsanläggningar från 16 till 1 O enheter samt ett reducerat personalbehov med cirka 500 personer till idag cirka
1500 anställda. Ändå har vi kvar betydande slagkraft och expansionsutrymme med befintliga resurser. Bong har en god beredskap för att snabbt möta st1 gande volymer när kuvertmarknaden åter förbättras.
Papperspriser
Finpapper är vår viktigaste insatsvara och utgör knappt 50 procent av
för~ljningspriset.Papperspnsutvecklingen är mycket betydelsefull för våra marginaler. Efter kraft1 ga pris- höjningar under 2000 stabiliserades pappersprisnivåerna under 2001 för att under 2002 sjunka
n~got.Ett fåtal stora integrerade pappersbruk dominerar marknaden. Dessa har.
bland annat med stöd av tillfälliga produktionsstopp, trots lågkonjunkturen kunnat hålla pnsnivåerna uppe. Den fort- satta prisutvecklingen är svårbedömd.
6
VO HAR ORO elInvesteringar och kapacitet
Omfattande investeringsprogram har under senare år genom- förts i samband med omstruktureringar och integration av förvärv. Våra anlaggningar har en för branschen hög teknisk standard och automattonsgrad . Ytterligare förbättringar är möjliga men kommer att kunna göras med begränsade investeringar. U nder 2002 drogs investerJngstakten ner kraf- tigt, och vi räknar med att under överskådlig tid ligga kvar på en lAg niv!i.
Under året drog vi ned produktionskapaciteten genom att ställa av ett drygt tiotal kuvertmaskiner. Koncernens kapacitetsutnyttjande i befintliga anläggmngar bedöms under 2002 därför inte ha
uppg~tttill mer än cirka 80 procent.
Kapaetteten kan mycket snabbt
~ters~Ilas om
såbehövs.
En betydande expansion ar således möjlig med marginellt högre kostnader.
Utsikter
Det saknas ännu tydliga tecken på en uppgång i den internationella konjunkturen vilket gör att det finns anled- ning att räkna med fortsatt svaga marknader. Genomförda och planerade struktur- och besparingsprogram stärker koncernens konkurrenskraft och begränsar effekterna av lågkonjunkturen.
Kristianstad i mars 2003
enn~: o : ~2
lennart.pihl@bongljungdahl.se
Affärside, mål och strategier
Bongs affärside är att tillverka och marknad sföra ett komplett sortiment kuvert till alfa slags förbrukare i Europa.
Bongs övergripande målsättning är att utveckla och befäst a en position som Europas ledande tillverkare av kuvert.
Målsättningen skall uppnås genom att:
Erövra och befästa marknadsledande pos itioner i prioriterade länder
Även om den europeiska marknaden successivt homo- geniseras är konkurrensen till stora delar nationell. Bong räknar med att detta förMilande
be~rinom överskådlig framtid. Kunderna blir emellertid större och efterfrågar i allt högre grad andra typer av service än tidigare. Ett brett sorti- ment, elektronisk kommunikation, egna varumärken, speci- ella format och tilltryck hjälper Bongs kunder att förbättra profilering och lönsamhet. Många av Bongs kunder expan- derar utanför sina hemländer genom bland annat uppköp och fusioner och blir allt mer multinationella. Behovet av leverantörer som kan agera internationellt ökar härmed.
Utnyttja skalfördelar och reducera kostnader
Nationellt marknadsledarskap i kombination med europeisk penetration kan utnyttjas till att uppnå stordriftsfördela r . Tillverkning av kuvert sker i allt högre grad i tekniskt avan- cerade maskiner med hög automatiseringsgrad. Genom samordning av sortiment och produktionsresurser kan kon- cernens kapacitetsutnyttjande optimeras. Större serieläng- der medför färre maskinomställningar och på s1 kt minskar totala investeringar. Administrations- och försäljnings- kostnader kan relativt sett hållas nere och den sammanlagda lagervolymen kan minimeras.
Vid inköp av insatsvaror till produktionen, som t ex pap- per och lim, är Bong en viktig kund även för mycket s tora leverantörer.
Expandera såväl organiskt som genom förvärv Trots en ökad konsolidering under senare år karaktäriseras branschen fortfarande av en förhållandevis hög fragmente- ring med fler än 200 kuverttillverkare i Europa. Bong räknar med att den pågående konsolideringen fortsätter och avser att ta en aktiv del i denna process. Nya förvärv skall primärt vara inriktade på att stärka Bongs ledande position inom närområdet
ochgeografiskt stödja de etablerade positionerna i Nordeuropa.
Ekonomiska mål
Bong strävar efter en avkastning på sysselsatt kapital om minst
15procent. TiiJv::ixt skall ske med bibehållen fi nansiell balans och en soliditet om lägst 30 procent. Vid utgången av år 2002 var soliditeten 30,4 procent.
Utdelningspolitik
Bongs utdelningspolitik innebär att utdelningen bör, med beaktande av bolagets finansiella ställning och utvecklings- möjligheter, i genomsnitt över åren utgöra cirka en tredjedel av resultatet efter skatt.
Vision
Kuvertmarknaden i Europa fortsätter att konsolideras. Inom några år förväntas ett fåtal stora aktörer svara för uppemot 75 procent av marknaden. Bongs vision är att konsolidera sin ledande roll och uppnå en marknadsandel överstigande 30 procent, en dryg fördubbling jämförl med idag.
AFFJIR~IDf. MÅl OCH SlRAlEGIER ]
Marknad, kunder och försäljning
Den europeiska kuvertmarknaden karaktäriseras av en utveckling mot allt större och mer internationella kunder inom alla segment. Bongs struktur och organisation gör att företaget är väl rostat för att dra nytta av denna trend.
Marknadens storlek
Den europeiska kuvertmarknaden omsätter cirka 2 miljarder euro årligen, motsvarande omkring 1 1 O miljarder kuvert.
Konsumtionen per capita i Västeuropa uppgår till cirka 300 kuvert per år. l östra Europa är konsumtionen relativt sett lägre. l Polen förbrukas t ex cirka 60 kuvert per person och år. Detta kan jämföras med den amerikanska marknaden med över 600 kuvert per person och år. Allmänt högre eko- nomisk standard och andra betalningsrutiner förklarar en stor del
avskillnaden, men USAs högre kuvertkonsumtion beror också på den mer utvecklade direktreklammarknaden.
l Europa är de tre klart största kuvertmarknaderna Frank- rike, Storbritannien och Tyskland, vilka tillsammans står för nästan 70 procent av all kuvertkonsumtion i Europa.
Kunder
Den äveNägande delen, cirka 90 procent.
avalla kuvert skickas från företag till hushåll eller till andra företag. Den resterande delen av marknaden är kuvert som skickas från hushåll till företag eller mellan hushåll. slutkunden för ett kuvert tillverkat av Bong är alltså nästan alltid ett företag.
Distributionen från tillverkare till slutkund i Europa är relativt komplex och omfattar ett nätverk av distributörer, grossister och återförsäljare av olika slag. Grovt delas kun- derna in i S grupper:
Kontorsvaruhandlare är stora internationella kedjor (som säljer sina produkter genom kataloger eller i special- butiker), nationella kontorsvarugrossister eller inköps- sammanslutningar bestående av ett stort antal små lokala kontorsvaruhandlare. l Europa tar kontorsvaru- handlare en allt större del av den totala marknaden och försäljningen koncentreras till de stora internationella företagen som växer snabbt, t ex Lyreco, Viking/Office Depot och Corporate Express.
Pappersgrossister lagerför och säljer ett brett sortiment av pappersprodukter, bl a kuvert, huvudsakligen till den grafiska industrin, d v s tryckerier. Dels finns det ett antal stora internationella företag som oftast är knutna till någon papperstillverkare, dels fristående nationella gros- sister. De senaste åren har de internationella kedjorna,
tex Buhrmann och Antal is, vuxit snabbt genom
föNäN.Tryckerier köper i vissa fall också kuvert direkt från tillverkare.
Dels när det rör sig om specialiserade kuverttryckerier men
Ovriga3%
Osteuropa 5%
~
Storbritannien/ltalien6% : -
'Ii
lrland24%Norden6%
~,
Spanien 6%
P,
Benelux8% . . . rcankrike 22%
1\lsldand 20%
HusMil till fötetag 5%
också i enstaka fall när ett allmäntryckeri är så stort att det föredrar att köpa direkt från en kuverttillverkare.
Tryckerierna är oftast små och mycket lokala - inter- nationella företag förekommer i princip inte.
Detaljhandeln köper konsumentförpackade kuvert via agenter eller direkt från tillverkare. Trenden är att stora kedjor expanderar nationellt och internationellt.
tex Carrefour, ICA!Ahold, Tesco etc.
Direktk6pande kunder är oftast organisationer med stora egna utskick,
tex banker, elbolag, telekomföretag etc.
Trenden är att företag som är specialiserade på informa- tionshantering, kuvertering och utskick tar fullt outsour- cing-ansvar t ex för direktkunders fakturahantering etc.
Det blir också vanligare att kontorsvaruk edjor med kata- log och egen säljkår förser dessa organisationer med de kuvert de behöver för löpande förbrukning. Eftersom allt - mer går via mellanhänder minskar andelen direkt- köpande kunder gradvis. En annan typ av mellanhänder är direktreklambyråer och direktreklambrokers etc. som köper in kuvert för företags direktreklamkampanjer.
Även om byråerna i många fall är del av ett internationellt nätverk sker inköpen som regel lokalt. Stora internationella postorderföretag,
tex Yves Rocher, Quelle etc. räknas också till de direktköpande kunderna tillsammans med stora förlag, bokklubbar, fotoföretag etc.
Bong har totalt cirka 8 000 kunder varav de 100 största svarar för mer än
SOprocent av omsättningen. Flera av Bongs kunder verkar alltmer internationellt, vilket leder till ökad integration mellan olika nationella marknader. Dessa kunder koordinerar sina kuvertinköp och ingår centra la inköpsavtal i allt större utsträckning, vilket ställer krav på stor och flexibel produktionskapacitet, brett produktsorti- ment och avancerade logistiska lösningar. Detta kan endast ett fåtal europeiska kuverttillverkare erbjuda för näNarande.
Försäljning
Försäljningen och marknadstöringen av kuvert har blivit mer internationell till sin karaktär. De stora kontorsvarukedjorna, pappersgrossisterna och direktkunderna går mot centralise- ring av sina kuvertinköp, vilket gynnar internationella tillver- kare som Bong.
Koncernen har idag egna försäljningsorganisationer i elva
Företag tlll hushåll60%
Den europeiska kuvertmarknaden 2002 Källa: FEPE samt Bongs egna bedömningar
Kuvertamtlindningen i Europa Källa: Pirner Bowes
Bongkoncernens försäljning per
geografiskt
omrlide8
MARKNAI), KUNDER OCH fÖRSÅLlNINGländer. Förutom i de nordiska länderna även i Tyskland, Belgien, Storbritannien, Irland, Polen, Estland och Lettland . Marknaden i Holland bearbetas från Belgien och Tyskland. Den ryska marknaden bearbetas från Finland. På övriga europeiska marknader anv3nds distributörer och agenter. Internationella kunder bearbetas från Bong centralt i samarbete med repre- sentanter från de lokala försäljningso rganisationerna.
Koncernens omsättning uppgick under 2002 till 2 112 MSEK (2 395). Bongs försäljning uppgick därmed till cirka 12 miljarder kuvert och de viktigaste marknaderna är fortsatt Norden, Storbritannien, Tyskland och Benelux.
Marknadsutveckling 2002
Den förväntade konjunkturuppgången i Europa 2002 uteblev.
I stället föll kuvertmarknaden ytterligare 4-5 procent jämfört med 2001. Den totala marknaden bedöms ha minskat från 111 miljarder kuvert 2001 til l1 06 miljarder kuvert 2002.
Den tyska marknaden bedöms ha minskat med 5-6 procent och Norden med 3-5 procent. Den engelska kuvertmark- naden har varit mer stabil på grund av ett gynnsammare konjunkturläge och bedöms ha haft en viss tillväxt främst beroende på en ökning av direktreklam med cirka 6 procent.
Bong har försvarat sina marknadsandelar på samtliga marknader men det allmänt svaga marknadsläget har trots detta medfört ett försälJningsbortfall i ett flertal av koncernens enheter. l de nordiska länderna har konkurrenssituationen skärpts något, delvis på grund av ökad import från utom- nordiska aktörer. l Tyskland och Polen var konkurrensen mycket aggressiv under året, v ilket resulterat i stark pris- press på dessa marknader. Även i Storbritannien och Belgien har klimatet hårdnat i takt med att tyska och franska til l- verkare mer aktivt konkurrerar där.
Kuvertindustrin i Europa, k/illa MPA International
Trender
Kuvertmarknaden drivs av en långsiktigt stark ökning inom direktreklam och av en utveckling mot mer förädlade produk- ter. Utvecklingen för den del av marknaden som avser direkt- reklam präglas av krav på större format. mer tryck, högre servicenivå samt bredare sortiment. Detta mönster är tydli- gast i Norden där prisnivåerna är avsevärt högre än till exempel i Tyskland. Även i Holland ligger de genomsnittliga kuvertpriserna högre än i Europa som helhet.
Administrativ post. d v s betalningar . kontoutdrag, order- bekräftelser etc. väntas fortsätta minska över tiden genom att den delvis ersätts med elektronisk kommunikation- i första hand i de nordiska länderna. Detta påverkar i högre grad kuvert av standardtyp, medan förädlade produkter gynnas av en växande direktreklammarknad. Bortfall av standardkuvert förväntas även framöver mer än väl kom- penseras av tillväxten för kuvert som används i reklamsyften.
E -post och internet, som kanske främst konkurrerar med telefon och fax, h ar dessutom visat s ig generera ny postvolym av olika slag. Internet dri ver efterfrågan på kuvert genom att det t ex enkelt går att finna och sedan beställa broschyrer och annat tryckt material som skickas per post till beställaren . Det tryckta budskapet förefaller förbli ett kraftfullt kommunikations- medel som utvecklas kontinuerligt som ett komplement till nya teknologier. Utvecklingen mot kontorslösa intemetbanker, ökad användning av kontokort samt ökad utbredning av lojalitetsklubbar är också faktorer som bidrar till en ökad efterfrågan på kuvert .
Den framtida tillväxten i kuvertmarknaden bedöms komma att uppgå till 2-3 procent per år i genomsnitt inkluderat en tillväxt inom direktreklamsegmentet med 4-5 procent per år .
~--=-~---
==--§liftf~~r\lkiiro___ _ _ _ _ --- - _ -1
MARKtlAO, KUND[R OCH FÖRSJ\LJNING
9
Den europeiska kuvertindustrin
Den europeiska kuvertindustrin är fragmenterad med ett stort antal små, lokala företag. Totalt finns det fler än 200 kuvertproducerande företag i Europa varav drygt 40 i Storbritannien och cirka 35 i Tyskland. Pli de nordiska marknaderna är antalet" tillverkare betydligt färre efter en strukturomvandling som pAgått i flera Jr.
Europas tio största kuvertföretag utgör ungefär 65 procent av marknaden. Av totalmarknaden svarar de fem största tillverkarna för cirka 50 procent För fem år sedan svarade de tio största företagen för mindre än
40procent av voly- men. Flera av de stora tillverkarna, däri bland Bong, har aktivt bidragit till denna utveckling genom en serie företags- förvärv och sammanslagningar de senaste åren. Under 2001 och 2002 har konsolideringen av branschen tillfälligt avstan- nat, sannolikt som en konsekvens av att konjunkturen har försvagats. Bedömningen är trots detta att kuvertindustrin kommer att fortsätta konsolideras så att de 3-4 största tillverkarna tillsammans har cirka 75 procent av marknaden .
Kuvertindustrin kännetecknas vidare av en betydande överkapacitet som ett resultat av de senaste årens investe- ringar i ny produktionsutrustning och vikande efterfrågan.
Överkapaciteten tillsammans med den fragmenterade indu- stristrukturen har resulterat i ökad prispress och försämrad
lönsamhet ·
F örutom konkurrenskraftiga priser är produktkvalitet, sortiment, leveranssäkerhet och t illäggstjänster, t ex logistik- lösningar och tilltryck, viktiga konkurrensmedeL Nyetable- ringen i branschen är mycket begränsad eftersom kraven på avancerad utrustning, hög teknisk kompetens och nära kundrelationer är stora.
Kuvertproduktion är mycket volymberoende och bety- dande skalfördela r kan uppnås vid optimalt utnyttjande av anläggningarna. Detta driver utvecklingen mot färre och större tillverkare. En annan viktig faktor bakom struktur- utvecklingen är att kunderna blir mer internationella och oftare vill köpa in sina kuvert centralt för flera geografiska marknader. Dessutom medför utvecklingen mot mera avan- cerade kuvert betydande investeringar, vilket missgynnar branschens mindre aktörer.
Konkurrenter
Bong är den näst största tillverkaren av kuvert i Europa med en marknadsandel om cirka 12-13 procent. Bongs andel av marknaden i norra Europa uppgår till knappt 25 procent.
Bongs största konkurrent i Europa är spansk-franska
Tompla/La Couronne.La Couronne är Frankrikes ledande kuverttillverkare och förvärvades 1997 av den spanska branschkollegan Tompla. Templalla Couranne har en mycket stark ställning i Sydeuropa med ledande positioner i Spanien, Portugal och Frankrike. Företaget finns representerat i fler- talet europeiska länder och har en internationell prägel.
Tamplalla Couranne har flera produktionsenheter i Spanien, varav den största i Madrid. Ytterligare några produktionsen- heter finns i Frankrike. Bolaget bedriver ingen produktion i norra Europa eller i Storbritannien.
GPV/Navarre
bildades för några år sedan genom en fusion av två franska företag. Koncernen är Frankrikes näst största kuverttillverkare efter Tompla/la Couranne och Euro-
1 Q DEN EUROPEISKA KUVERTINDUSTRIN
pas tredje största kuvertföretag. GPV förvärvade under 1999 det engelska företaget Chapman.
Franska
Hamelinär Europas fjärde största kuverttillver- kare. Företaget är tredje största aktör
p~den franska mark- naden efter La Couranne och GPV/Navarre. Hamelin förvärvade 1999 det tyska företaget Peterson/Aipa och fick därigenom en stark position i första hand på den sydtyska kuvertmarknaden . Hamelin marknadsför och säljer, förutom kuvert, ett brett sortiment kontorsvaruprodukter.
Mayer-gruppen
är tillsammans med Bong det största företaget på den tyska marknaden. Koncernen är tamil je- ägd och består av ett stort antal mindre företag. Mayer har betydande verksamhet i Östeuropa, bl a i Polen.
Antalis
ingår i skogskoncernen Arjo. Kuvertproduktion finns i Storbritannien, Belgien, Spanien och Portugal. Större delen av tillverkningen säljs genom en koncerngemensam försäljningsenhet med internationellt välkända varumärken som Conqueror och Rives.
Curtis 1000
är ett tyskt börsnoterat bolag. Företaget har förutom i Tyskland också en relativt omfattande verksamhet i Storbritannien, Frankrike, Polen och Holland. Bolaget har en speciell inriktning på skyddande kuvert.
John Dickinson
är en stor aktör på den brittiska marknaden, men har begränsad verksamhet utanför Storbritannien. Bolaget ingår i den större kontorsvaru-l papperskoncernen David S Smith.
Stronghold-koncernen,
som under 2001 och 2002 genomgått omfattande omstruktureringar, är Hollands ledande kuverttillverkare genom Van Stolk
&Reese och har en betydande försäljning även i Storbritannien .
Unipapel är
Spaniens näst största kuverttillverkare efter Tompla. Företaget fokuserar helt på den spanska marknaden.
Bongs övriga konkurrenter i Europa kan i huvudsak kate- goriseras som relatM stora lokala aktörer med begränsad försäljning utanför hemmamarknaden. Exempel på sådana kuverttillverkare är Blessing och Recytab i Tyskland, Pocheco i Frankrike samt Lyche och OP-kuvert i Skandinavien.
Tompla/laCouronne
Bong Ljungdahl
-~!!!!~~~~--~~---
GPV/Navarre
HamehnMayer
Antalis Curtis 1000 John Dicl::inson StrongholdUnipapel
- ---::---- - -- - - %
o
3 6 9 12 15Europas tio största kuvertforetag. Marknadsandelarna baseras pJ branschstatistik samt på Bongs egna uppskattningar.
Produkter
Kuvertet har flera funktioner, det förpackar, skyddar och transporterar meddelanden.
Kuvertet förmedlar också en bild av avsändaren.
De flesta mottagare värderar kuvertets utseende och kuvertet fungerar
allts~också som kommunikationsbärare.
Bong tillverkar och marknadsför ett av Eu ropas bredaste sortiment av standardkuvert men huvuddelen av produktio- nen utgörs av kuvert som på ett eller annat sätt anpassas efter kundernas önskemåL Det rör sig i de flesta fall om någon form av tryck men det kan ock så handla om speciella format, udda fönsterplacering etc.
standardkuvert
Säljs ofta otryckta till grossister, tryckerier och andra distri- butörer för att slutligen säljas till mindre och medelstora organisationer och företag. Alternativt kan standardkuvert levereras med s k tilltryck direkt från kuvertfabriken.
Kundanpassade kuvert
Internationellt benämnda som "bespoke envelopes" kan delas in i administrativa kuvert och direktreklamkuvert.
Administrativa kuvert tillverkas i stora serier, ofta med kun- dens logotype etc., och används av bland annat banker, försäkringsbolag, myndigheter och teleoperatöre r. Kuvert för direktr eklam används av företag och organisationer i deras marknadsföring och försäljning. Dessa kuvert är ofta utformade som en integrerad del av det budskap som finns inne i kuvertet stora variationsmöjligheter vad gäller färg, form, material och tryckteknik kan numera erbjudas ku nden.
Genom Bongs näNaro i ett stort antal kuvertmarknader i Europa, kan företaget erbjuda internationella kunder en unik expertis i fråga om lokala specifikationer på kuvert.
Förutom format finns det fortsatt stora lokala skillnader l papperskvalitet, fönsterplacering och förslutningstyper mellan olika europeiska länder.
Bong tillverkar och marknadsför bland annat följande kuverttyper i s itt sortiment:
Kuvert och påsar
• Standardllagervaror. Vanliga otryckta kuvert och påsar l alla storlekar tillverkade av vitt (blekt) eller brunt (oblekt) papper. Påsar är benämningen på kuvert som öppnas på kortsidan. Används vanligen till administrativ kommunika- tion från företag, oftast med något s lags tilltryck.
• Kundanpassade. Påtryckta kuvert och påsar i standardfor- mat eller udda format i varierande papperskvaliteter och farger. helt efter kundens önskemål.
Kundanpassade kuvert, internationellt benämnda som •bespoke enve/opes•, utgör bJde M tredjedelar av den europeiska kuvertför- sJljningen och den snabba$( växande produkttypen.
Expanderpåsar
Brevpåsar med expanderbar botten. Används vid utskick av tjocka kataloger, buntar med papper etc. som inte får plats i ett vanligt standardkuvert
Pappryggspåsar
Brevpåsar med förstärkt baksida av kartong. Används för att förhindra att viktiga dokument viks eller på annat sätt skadas.
Skyddande kuvert
• Vadderade p!Jsar. slitstarka brevpåsar med stoppning av returpapper för att skydda ömtåliga försändelser, t ex reseNdelar, tillbehör och böcker.
• Luftbubbelp!Jsar. Används för att skydda ömtåliga, lätta försändelser,
tex CD-skivor.
• Tyvekkuvert. Slitstarka och skyddande brevpåsar av helt återvinningsba r polyetylen. Används för att skicka k änsligt material som broschyrer , kataloger, pärmar etc. Går utmärkt att trycka på.
standard- kuvert 33%
Kundanpassade kuvert 67%
Kuvertmarknaden per produkttyp i Europa KlJila: Alexdnder Watson Asrociates
PRODUKTER 11
Produktion
Bong har bedrivit industriell kuvertproduktion sedan början av 1900-ta/et. Produktionen karakteriseras idag av en betydande automatiseringsgrad med hög effektivitet och kvalitet.
Produktionen bedrivs vid 1 O anläggningar i Europa enligt en fastställd modell som bygger på lokal produktion av standardartiklar med begränsat förädlingsvärde och central produktion av specialartiklar med högt förädlingsvärde.
Specialartiklarna är kundanpassade och har ofta udda format samt avancerat tryck.
Under 2002 producerade Bong omkring 12 miljarder kuvert, varav drygt 1 O procent eller cirka 1,2 miljarder tilltrycktes.
Totalt uppgår den årliga produktionskapaciteten till cirka 15 miljarder kuvert.
Kuvertproduktionen inom Bong bedrivs efter genomförda strukturåtgärder vid 1 O anläggningar i Europa enligt en fastställd modell. Denna bygger dels på lokal produktion av och tilltryck på standardartiklar med begränsat föradlings- värde, dels central produktion av i huvudsak arkproduce- rade produkter i udda format med avancerat tryck och högt förädlingsvärde. Denna produktion är förlagt till koncernens anläggning i Nybro.
Under 2002 producerade Bong omkring 12 miljarder kuvert, varav drygt 1 O procent eller cirka
l,2 miljarder till- trycktes. Totalt uppgår den årliga produktionskapaciteten till cirka 15 miljarder kuvert. Mellan tillverkningsenheterna sker en uppdelning av produkttyper för att uppnå en så rationell dnft som möjligt. Tillverkn ing av standardkuvert är en volymverksamhet där långa serielängder är avgörande för att uppnå låga styckkostnader.
Behovet av mer avancerade specialprodukter täcks via en för koncernen gemensam produktionsenhet i Nybro, Sverige. Tillverkning av specialprodukter innebär en mer komplicerad produktion än av standardkuvert med flera processer. högre kunskapsinnehåll och med högre mervärden.
Traditionellt indelas produktionen av kuvert i så kallad rull- respektive arktillverkning.
Rull- och arktillverkning
Vid rullproduktion kommer
~nsatsvaranpapper på en rulle.
Tillverkning och påtryck som görs med flexoteknik, sker i en obruten produktionskedja. Maskinerna körs ofta i treskift.
fem dagar i veckan. Komplicerade omställningar med långa stillestånd krävs vid till exempel formatänd ringar. Ofta är såväl produktion som paketering och palletering helt automatise- rade. Normalt omfattar en order minst en halv miljon kuvert.
Vid arkproduktion utgår tillverkningen från papper leve- rerade i arkformat Tryckmetoden är offset vilket ger en högre kvalitet. Möjligheten till specialtryck och andra kund- anpassningar av till exempel format och fönsterplacering är betydligt större än vid tillverkning från rulle. Arkproduktion inehåller dock betydligt fler arbetsmoment och är därför mer kostsam. Produktionen kräver också hög kompetens avseende bland annat tryckteknik och grafiskt kunnande.
Ordervolymerna är vanligen mindre med orderstorlekar mellan 1 00 000-300 000 kuvert. Genomsnittsvärdet per kuvert är normalt avsevärt högre än för standardkuvert Enheten i Nybro är helt inriktad på arkproduktion och anläggningen har successivt byggts ut för att kunna försörja
12
PRODUKTIONhela Bongs behov av special produkter. l Nybro finns kapaci- tet för att i befintliga lokaler och med nuvarande maskiner utöka produktionen väsentligt.
Vid mindre order av standardprodukter och då snabba leveranser efterfrågas sker produktion i ett separat arbets- moment genom så kallat tilltryck på blanka lagerkuvert.
Orderstorlekar från 1 000 upp till 50 000 kuvert är vanliga.
Leveranstiderna kan variera mellan tre och tio dagar , vilket Il r väsentligt kortare än vid rull- respektive arkproduktion.
Den absolut viktigaste insatsvaran för koncernen är pap- per (obestruket finpapper). Bong köper cirka 120 000 ton per år och huvudleverantörer är Stora Ensa, UPM och M-real. Andra viktiga insatsvaror är fönsterfilm. färg och lim. Även här arbetar Bong med ett begränsat antal strate- giska huvudleverantörer .
Produktionsrationaliseringar
Produktionen sker enligt en modell som syftar till ökade serielängder och därmed ett högre kapacitetsutnyttjande.
Modellen bygger på specialisering genom lokal produktion av standardprodukter och tilltryck samt centraliserad tillverk- ning av specialprodukter.
Koncernen har långsiktigt och systematiskt samordnat och omfördelat produktionsresurserna. De allra mmsta fabrikernas tillverkning har flyttats till större anläggningar, kuvertmaskiner har flyttats mellan fabriker i olika länder och likartad produktion har koncentrerats till en eller ett begrän- sat antal platser. Ett viktigt inslag i denna renodlingsprocess har varit att geografiskt etablera rationella tillverkningsen- heter. Denna avvägning har gjorts i syfte att optimera skal- fördelar och transportkostnader. De senaste åren har antalet tillverkningsenheter minskats frlm 16 till 1 O enheter. Detta har genomförts med bibehållen produktionskapacitet.
Äldre kuvertmaskiner har successivt ställts av när nya
enheter förvärvats, vilket har gett en föryngrad maski npark
med högre produktionskapacitet. Ett högre kapacitetsut-
nyttjande har också uppnåtts genom längre produktions-
serier och genom automatiseringar i fabrikerna. Under 2001
minskades antalet produktionsanläggningar enligt plan från
16 enheter till 12 och under 2002 med ytterligare 2 till 1 O .
Enheten i Erkelenz stängdes och produktionen flyttades till
den tyska huvudanläggningen i Wuppertal. Under året
stängdes även enheten i Estland. Produktionen som omfat-
tade konsumentförpackade kuvert flyttades till den andra
tyska produktionsenheten
JTorgau.
Organis ation o c h enheter
Bong har en decentraliserad organisationsstruktur. Varje bolag är organiserat och bemannat för att optimalt utnyttja affärsmöjligheterna i sin närmarknad.
Koncernen är sedan januari 2003 organiserad i sex geo- grafiska affärsenheter med direkt rapportering till koncern- ledningen. Verksamheterna i Frankrike och Holland är under uppbyggnad.
Den tidigare divisionsuppdelade organisationen aweckla- des under 2002
l
syfte att skapa en plattare struktur ochtätare kontakt mellan koncernledning och lokalt manage- ment.
Koncernledningen arbetar primärt med strategisk affärs- utveckling, samordning, målstyrning och kontroll av de operativa enheterna. Funktionsansvariga på koncernnivå samordnar och stöder motsvarande funktioner på enhets- nivå, men har också centralt och övergripande ansvar för vissa affärskritiska frågor som europeiska nyckelkund er, centrala inköp, produktionsstrukturer, med mera.
VO/Koncernchef
- - - - - -
- -
V•Ct•
VD
F Qr:,.J)Jfl r19/IJ!afl 11Jm1GI ,•:g
ORGANISATION OCH ENHETER
13
Affärsenheter
Koncernen är organiserad i sex geografiska affärsenheter.
Dessa har definierats med utgångspunkt i naturliga språk- och kulturområden samt Bongs rådande marknadsposition.
Redovisad omsättning i följande presentation av respek- tive affärsen het, avser omsättningen för verksamhetsåret
2002och inkluderar den aktuella affärsenhetens försäljning till övriga affärsenheter. Totalt uppgick intern försäljning år
2002till
259,5MSEK. Uppgifter om antalet anställda avser antalet heltidsanställda i början av år
2003.Skandinavien
Affärsenhet Skandinavien utgörs av Danmark, Sverige och Norge. Åtskilliga av de större kuvertförbrukarna är verk- samma i flera av länderna och agerar med klar skandin. avisk
inriktning. ·
Bong har genom sammanslagningen med Ljungdahl
1997uppnått en ledande ställning i området och strävar efter att befästa denna. storleksfördelar skall utnyttjas till att generera goda rörelsemarginaler.
l betydande omfattning samordnas administration, försäljning och produktion. Genom awecklingen av kuvert- produktionen i Danmark togs ett ytterligare steg i rationalise- ringsprocessen. Fortsatta rationaliseringsmöjligheter bedöms finnas inom framför allt sortiments- och lagerområdena.
Bong har en marknadsandel om cirka 50 procent i de skandinaviska länderna och är därmed den klart största aktören . Marknaden är konsoliderad. Konkurrensen är i
huvudsak nationell och importen till området förhållandevis begränsad. De främsta konkurrente rna i regionen är i Sverige OP-kuvert, i Danmark Kuvertfabrikken och i Norge Lyche.
Priskonkurrensen har under 2002 varit betydande.
Genomsnittspriserna är generellt sett högre än i Konti- nentaleuropa, men speglar i stor utsträckning en marknad med krav på hög kvalitet och avancerade tryck.
Skandinavien.
Omsättning
2002 837,8MSEK
(870,7)land Ort Typ av produktion
Sverige K ristianstad RuiVtilltryck
Sverige Nybro Arkfru Il
Norge TönsbergtAurskog R ulVtilltryck
Danmark Köpenhamn Tilltryck
Totalt
14
AfFARSEHKETERBelgien 6%
F inland/
Baltikum 8%/.
Storbritannien/
Irland 22%
Polen
3%Skandinavien
35%Tyskland 26%
Affärsenheternas relativa .storlek baserad pJ omsättningen 2002.
Totalmarknaden uppgår till knappt
6miljarder kuvert. Under år 2002 var utvecklingen svag och marknaden bedöms ha minskat med cirka 4 procent. Bongs försäljningsvolym har minskat ungefär som marknaden. Bong har därmed bibe- hållit sina marknadsandelar.
Bong är
iSkandinavien även en mycket stor tilltryckare av kuvert och har härigenom skapat betydande mervärden
lproduktionen och integrerat framåt i värdekedjan. Genom en målmedveten satsning på ny tilltryckskapacitet och för- bättrade serviceerbjudanden, bland annat genom elektro- nisk kommunikation, ser Bong stora möjligheter att stärka marknadspositionen, höja mervärdet och förbättra rörelse- marginalen inom detta verksamhetsområde.
Tillgänglig kapacitet är relativt välutnyttjad, men utrymme finns för volymökning. Anläggningarna är i stort sett auto- matiserade och investeringsbehovet bedöms som begränsat inom överskådlig framtid. Under 2002 uppgick investering- arna till
7 ,OMSEK och avsåg framför allt utrustning inom infrastruktur och trycktekn i k. Koncernense-handelssystem fortsatte att utvecklas i de svenska och norsk a enheterna och genererar nu betydande ordervolymer. Systemet skapar klara fördelar för såväl kunderna som för Bong i form av bland annat ökat tillgänglighet och minskad order- adm inistration.
Årskapacitet (mrd enheter)
Antal
anställda Kuvert Tilltryck1,7 0,2 192
1,0 232
0,7 0,3 123
0,3 83
3,4
0,8 630
\
1
Tyskland
Aff~rsenheten
bearbetar främst den tyska marknaden, men viss export till bland annat Holland, S chweiz, Österrike, I ta- lien och Spanien sker. Enheten har också betydande försälj- ning till andra koncernbolag, främst Storbritannien, Danmark och Polen .
Genom förvärvet av B auwens/RS-gruppen år 2000 erhöll B ong en marknadsledande position i Tyskland. B ong önskar stärka sin marknadsposition i regionen och fler förvärv kan komma att ske i området.
Affärsenheten med dess två produktionsanläggnin gar representerar ungefär 40 procent av koncernens totala produktionskapacitet.
Under 2001 skedde en sammanslagning av tre operativa enheter i T yskland. Då genomför des omfattande organisato- riska förändringar såsom införande av central t
~tyrdafunktio- ner för inköp, produktion, planering och försäljning. För att stödja affärsproc esserna standardiserades I T-rniljön genom att SAP installerades överallt. Under 2002 fortsatte rati onalise- ringarna genom att ytterligare en fabrik (Erkelenz) aweckla- des och produktionen flyttades till huvudanläggningen i Wuppertal.
Den genomförda omstruktureringen av Bong Deutschland har medfört en minskning av arbetsstyrkan från 565 anställ- da vid slutet av 2000 till 365 anställda i början av 2003. De genomförda åtgärderna har stärkt Bongs konkurrenskraft, men också haft en betydande negativ effekt på verksamhe- ten under genomförandet.
Tyskland.
Omsättning 2002 618,4 MSEK (765.0)
Land Ort Typ av produktlon
Tyskland Wu22ertal
Rullltillt~ckTyskland Tor2au R ull
Totalt
l Tyskland fin ns ett fyrtiotal kuvertproducenter. Den frag- menterade marknaden präglas av en intensiv konkurrens med generellt låga genomsnittspriser och ett starkt fokus på volym och pris.
Totalmarknaden i Tyskland uppgår till cirka 20 miljarder kuvert årligen. Marknaden i Tyskland bedöms ha minskat med 4- 5 procent under 2002, samtidigt som betydande ny kapacitet tillkommit, med följd att konk urrensen intensifie- rats och priserna pressats väsentligt. Lönsamheten har därför försämrats.
Bong har bibehållit sina marknadsandelar under 2002 och sin ledande ställning med en marknadsandel om cirka 16 procent. De främsta konkurrente rna i regionen är tyska Mayergruppen och Curtis 1000, vilka båda har sin huvud- sakliga verksamhet i samma geografiska område som Bong.
Störningar i samband med genomförda integrations- och förändringsprogram, medförde periodvis svagt kapacitetsut- nyttjande i affärsenhetens anläggningar. En betydande potential återstår.
Investeringarna under 2002 uppgick till 9,8 MSEK och avsåg främst utrustning för infrastruktur och automatisering inom kuvertproduktionen. Ytterligare investeringar i affärs- området kommer i huvudsak att avse automatiserings- området.
Arskapacitet (mrd enheter) Antal anställda Kuvert Tilltryck
4,4
0,2 300
1,6 67
6,0 0,2
367AFFÄRSEI<HETER
15
Storbritannien/lrland
Bongs verksamhet i S torbritannien och Irland samordnas i ett affärsomr.!lde. Genom förvärven av BaLJWens och R exam år 2000 etablerade sig koncernen som den ledande kuvert- producenten i regionen och målsättningen är att ytterligare förstärka denna position.
Den irländska fabriken försörjer i allt väsentligt enbart den brittiska marknaden och tillverkningen avser uteslutande små format i långa serier. Bongs försä ljning t ill irländska kunder är begränsad. Produktionen i Storbritannien är mer varierad.
letalmarknaden uppgår till cirka 25 miljarder kuvert. Den brittiska marknaden är tämligen fragmenterad med ett drygt 40-tal kuvertproducenter. En betydande konsolidering har dock skett under de senaste åren på initiativ av icke-brittiska aktörer. De sex största aktörerna bedöms idag svara för cirka 65 procent av marknaden. Importen av kuvert till Stor- britannien fortsätter att öka och svarar för en betydande andel av totalmarknaden. Av affärsenhetens försäljning importeras cirka 40 procent från koncernens enheter i främst Tyskland samt vad avser arkproduktion, från Nybro i Sverige.
Det stora importinslaget på marknaden är framdrivet av bland annat det under lång tid ?tarka brittiska pundet, men
Storbritannienllrland.
Omsättning 2002 519,6 MSEK (517, 1)
Land Ort
Typ
av produktionIrland Kilkenny R ull
Storbritannien Milton Keynes R ull/tilltryck
Totalt16
AFFÄRSENHETERi!
r också en följd av begränsad konkurrenskraft hos den inhemska industrin, sannolikt till följd av eftersatta investe- ringar. Bong är den ledande kuvertproducenten i området med en marknadsandel om cirka 17 procent.
övriga större aktörer är J ohn Dickinson och Antalis med bedömda andelar om cirka 12- 13 procent vardera, båda med huvudsaklig produktion i Storbritannien.
Den brittiska kuvertmarknaden har utvecklats ganska starkt under senare år med tillväxttal om 3-5 procent årli- gen. Under 2002 beräknas kuvertmarknaden ha ökat med cirka
1procent, främst beroende på en fortsatt mycket
positiv utveckling av direktreklammarknaden. Konkurrense n har tidvis varit mycket hård och priserna pressade, men ur importföretagens perspektiv har marginalerna varit attrak- tiva.
ljämförelse med övriga Europa är genomsnittspriserna likartade. Efter genomförda omstruktureringar är kapaci- tetsutnyttjandet mycket högt i B ongs brittiska produktions- anläggningar.
Investeringarna uppgick under 2002 ti111,6 MSEK och avsäg främst utrustning för förblittrad infrastruktur inom produktionen.
Arskapacitet (mrd enheter) Antal anställda Kuvert Tilltryck
1,2 49
2,0 0,2 165
3.2 0.2
214Finland och Baltikum
Affärsenheten bearbetar förutom den finska marknaden även
debaltiska länderna Estland och Lettland, där under 2002 nya säljkontor upprättats, samt Litauen. Via grossister sker en inte oväsentlig export till Ryssland.
Den finska marknaden uppgår till cirka 1 ,3 miljarder kuvert per år och Bongs marknadsandel uppgår till drygt 50 procent.
Endast tre inhemska fabrikanter är verksamma, men import sker från övriga Norden och Kontinentaleuropa. Sedan bety- dande ny kapacitet tillfördes på marknaden under 2001 och 2002 har konkurrensen hårdnat väsentligt och marknads- priserna har som en följd härav sjunkit. Bong har bibehållit sina marknadsandelar.
Marknaden i den baltiska länderna ök ar kraftigt, men
Finland.
Omsättning 2002 176,7 MSE K (187,7)
Ort Typ av produktion
Finland Tammerfors R ull/tilltryck
Belgien
Affärsenheten bearbetar främst den belgiska marknaden, men har också en icke oväsentlig export till främst Holland och Frankrike.
Totalmarknaden i Belgien uppgår till cirka 2,5 miljarder kuvert årligen och Bong är marknadsledande med en andel om cirka 30 procent. Marknaden bedöms ha minskat med cirka 3- 4 procent under 2002, men Bong kunde bibehålla sina positioner. Priserna har vant förhållandevis stabila.
Belgien.
Omsättning 2002 152,8 MSEK (168,8)
Ort Typ av produktion
Belgien RuiVArkltilltryck
Polen
Affärsenheten bearbetar
lhuvudsak den polska marknaden.
Bong har lokal produktion och tilltryck men betydande för- säljning sker med trå n övriga enheter, främst Tyskland och Skandinavien, importerade volymer.
Den polska marknaden beräknas uppgå till cirka 2,5 miljarder kuvert årligen och växer i jämförelse med västeuro- peiska förhållanden kraftigt. Volymti llväxten beräknas under 2002 ha varit cirka 15 procent. Bongs andel (i värde) är drygt 25 procent.
Polen.
Omsättning 2002 66,1 MSEK (66,7)
Ort Typ av produktion
Polen Warzawa Ru!Vti litryck
från låga nivåer. Bong är överlägsen marknadsledare med andelar på 50- 70 procent. Den ryska marknade n, som beräknas uppgå till cirka 4 miljarder kuvert, dammeras av ett fåtal inhemska producenter med tillverkning av de speci- ella kuverttyper som används lokalt. Omkring 1 O procent av volymerna importeras. Härav har Bong en betydande andel.
Den ryska marknaden växer snabbt och måste betraktas som mycket intressant.
l likhet med situationen i de skandinaviska länderna bedriver Bong i Finland en betydande tilltrycksverksamhet och har alltså integrerat framåt i värdekedjan.
Investeringarna under 2002 uppgick till 0,9 MSEK och avsåg främst Il -relaterade investe ringar.
Årskapacitet (mrd enheter) Antal anställda Kuvert Tilltryck
0,9 0,2 145
Marknaden är fortfarande tämligen fragmenterad med cirka ett halvt dussin inhemska producenter. De viktigaste inhem- ska konkurrenterna är EEC, Elep och Antal is. Härtill sker en betydande import från främst Tyskland och Frankrike.
Investeringarna uppgick under 2002 till 1,8 MSEK och avsåg främst införandet av ett nytt SAP affärssystem. Syste- met är integrerat med motsvarande system i Tyskland.
Arskapacitet (mrd enheter) Antal anställda Kuvert Tilltryck
1,2 0,2
115Konkurrensen utgörs av ett mindre antal inhems ka, men tyskägda, producenter och var under 2002 mycket intensiv med tidvis regelrätt priskrig. Marknadspriserna föll som en följd härav dramatiskt och är, även om en viss förbä ttring skett, mycket låga.
Investeringarna under 2002 uppgick till 1,4 MSEK och avsåg främst utrustning inom tryckteknik.
Arskapacitet (mrd enheter) Antal anställda Kuvert Tilltryck
0,4 0,1 77
AFFÄRSENHETER
17
Femårsöversikt
Resultaträkningar i sammandrag, MSEK
2002 2001 2000 1999 1998
Nettoomsättning 2 111,8 2 394,5 2 346,8 1 222,9 1 095.4
Avskrivningar enligt plan 1 -148,0 -144,7 -127,7 -65,1 -59,6
Rörelseresultat z -20,0 40,3 180,5 92,2 56,2
Finansnetto -58,1 -74,1 -64,6 -17,2 -15,4
Resultat efter finansnetto z -78,1 -33,8 115,9 75,0 40,8
Skatt 2 39.7 8,7 -39,6 -18,9 -7,5
Resultat efter skatt2 -38,4 -25,1 76,1 56,1 33,3
'Varav avskrivning pfJ goodwifl -26,3 -24,7 -22,5 -7,5 -5,8
'Exklusive jämförelsestörande poster enligt nedan:
Realisationsvinst vid fastighetsavyttring 6,2 32,8
Realisationsvinst vid avyttring av dotterföretag 7,0
Aterbäring av pensionsmedel 11 '1
Avsättning till omstruktureringsreserv -29,5
Nedskrivning av goodwill -110,4
övrigt -4,5
Summa jämförelsestörande poster före skatt -133,7 -4,5 43,9 7,0
Skatt hänförlig till jämförelsestörande poster 8,6 1,3 -10,6
Summa jämförelsestörande poster efter skatt -125,1 -3,2 33,3 7,fJ
Balansräkningar i sammandrag, MSEK
2002 2001 2000 1999 1998
Goodwill 305,6 454,2 442.7 125,1 126,1
Övriga immateriella anläggningstillgångar 6,4 8,5 8.4 3,2. 3,5
Materiella anläggningstillgångar 867,9 1 044,3 1 025,0 543,2. 491,2
Finansiella anläggningstillgångar 113,0 55,1 34,2 10,0 7,4
Summa anläggningstillgångar 1 292,9 1 562,1 1 510,3 681,5 628,2
Varulager 330,5 381,2 395,4 168,9 200,7
Kortfristiga fordringar 310,3 352,2 365,4 202,3 198,5
Kassa och bank 141,1 42,9 70,3 29,8 36,1
Summa omsättningstillgångar 781,9 776,3 831,1 401,0 435,3
Summa tillgångar 2 074,8 2 338.4 2 341,4 1 082,5 1 063.5
Eget kapital 630,2 658,1 674,5 433,7 405,2
Konvertibelt förlagslån 27,4 11,9 13,5 16,1 16,1
Räntebärande avsc\lttningar och skulder 924,6 1 190,6 1 092,9 337,5 344,6
Icke räntebarande avsättningar och skulder 492,6 477,8 560,5 295,2 297,6
Summa eget kapital och skulder 2 074,8 2 338,4 2 341,4 1 082,S 1063,5
Kassaflödesanalyser i sammandrag, MSEK
2002 2001 2000 1999 1998
Rörelseresultat före avskrivningar 1 127,9 184,9 308,2 157,3 115,9
Ej likviditetspåverkande poster 1· 2 -7,2 -45,6 -49,5 -12,7
Förändring av rörelsekapital 86,7 -2,9 -42,2 21,0 -2,9
Rörelsens kassaflöde före investeringar 207,4 136,4 216,5 165,6 113,0
Nettoinvesteringar i materiella och immateriella anläggnings-
tillgångar
men
exklusive förvärv och fasti2hetsavyttring -10,0 -67,7 -93,0 -98,2 -77.4 Operativt kassaflöde exklusive fastighetslikvid 197.4 68,7 123,5 67,4 35,6likvid vid avyttring av fastighet 52,1 129,8
Operativt kassaflöde inklusive fastighetslikvid 249,5 68,7 253,3 67.4 35,6
1 Exklusive jämförelsestörande poster enligt spedfikation ovan (under Resultaträkningar i sammandrag).
2 För år 2000 har en viss justering gjorts, i förhållande till föregående års årsredovisning, avseende ej likviditetsp~verkande poster.
18
fEMÅRSÖVERSIUl
l•
Nyckeltal
2002 2001 2000 1999 1998
Rörelsemarginal, % 1 -o,9 1,7 7,7 7,5 5,1
Vinstmarginal. % 1 -3,7 -1.4 4,9 6,1 3.7
Kapitalomsättningshastighet. ggr 1,0 1,0 1,0 1,1 1,2
Avkastning på eget kapital, % 1 -6 -4 12 13 9
Avkastning på sysselsatt kapital. % ' -1 2 11 12 9
soliditet, o/o 30 28 29 40 38
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 1.26 1,73 1,51 0,73 0,78
Räntetäckningsgrad, ggr' -0,3 0,6 2,7 4,9 3,2
Andel utlandsförsäljning, % 84 84 80 62 59
Medelantal anställda 1 642 1 854 1 892 1 132 1 078
1 Exklusive ji!mförelsestörande poster enligt specifikation ovan (under Resultaträkningar i sammandrag).
F inansiell ställning och likviditet
Per den 31 december 2002 uppgick koncernens totala räntebäran- de skulder och avsättningar. exklusive konvertibelt förlagslån, till 925 MSEK (1 191). fördelat enligt följande, MSEK:
Pensionsskulder 81
Checkräkningskrediter (utnyttjat belopp) 242
Övriga skulder till kreditinstitut 443
Skulder avseende finansiella leasingavtal 99
ÖVriga r3ntebiirande skulder 60
Summa 925
Av övriga skulder till kreditinstitut utgörs cirka 77 procent av läng- fristiga slc:ulder. Förfallostrukturen avseende övriga skulder till kredit·
institut ilr följande, MSEK:
Förfall2003 102
Förfall2004 68
Förfall2005 41
Förfall2006 40
Förfall 2007 och senare 192
Summa
443
Koncernen har i huvudsak kort räntebindning i sin upplåning. Drygt 60 procent av lånestocken löper med rantor som omförhandlas på 6 månaders sikt. Arseffekten på koncernens räntenetto vid en pro- centenhets förändring i allmänna ränteniv~n uppgår till cirka 4 MSEK vid nuvarande räntebindningstid. Den genomsnittliga räntesatsen för upplåning uppgick under 2002 till 5,90 procent {6,25).
Upplåningen avseende checkräkningskrediter {per 31 december 2002 utnyttjat belopp} och övriga skulder till kreditinstitut fördelar sig vid utgången av år 2002 på olika valutor enligt följande:
Valuta Upplåning, MSEK
EURO 534
GBP 105
SEK
DKK 34
NOK
PLN
12Summa 685
likvida medel uppgick per den 31 december 2002 till141 MSEK (43).
Beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 231 MSEK (116).
Investeringar 1998-2002 per kategori, exklusive företagsförvärv, MSEK
Kategori 2002 % 2001 %
Kuvertmaskiner 1.4 6.2 7,4 8,1
Packautomater, rullväxlare 0,0 0.0 16,1 17,7 Tryckteknik {in kl pre-print) 2.0 8,9 22,8 25,1
IT 3,7 16,4 16,2 17,8
Byggnader 2,0 8,9 11,7 12,9
Infrastruktur och övrigt 13,4 59,6 16,7 18.4
Totalt 22,5 100,0 90,9 100,0
Andel av omsättning, % 1,1 3,8
Investeringar
Koncernens maskinpark bestod vid årsskiftet av cirka 160 kuvert- maskiner samt cirka 1 00 tilltryckspressar.
Under senare år har stora investeringar gjorts i förnyelse och uppgradering av maskinparken för att höja produktiviteten.
Ett viktigt inslag har varit ökad robotisering. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande
2000 % 1999 % 1998 % 1998-2002 %
33,7 28,3 49,3 41,7 21,0 30,0 112,8 26,8 19,1 16,1 30,0 25,4 17.0 24,2 82,2 19,5 14,6 12,3 12,7 10,8 10,0 14,3 62,1 14,8 14,1 11,8 9,9 8,4 10,0 14,3 53,9 12,8 24,5 20,6 6,7 5,7 2.0 2,9 46,9 11,2 13,0 10,9 9,5 8,0 10,0 14,3 62,6 14,9 119,0 100,0 118,1 100,0 70,0 100,00 420,5 100,0
5,1 9,7 6,4 4,6
för en kosmadseffektiv produktion. Investeringsbehovet i befintlig struktur bedöms under de närmaste åren vara begränsat och klart understiga koncernens avskrivningskostnader. Framtida investe- ringsinriktning i befintliga produktionsanläggningar avser primärt automatisering.
Fortsatta investeringar kommer att göras i !T-system med speciell inriktning på vidareutveckling av koncernens e-handelssystem, som är fullt implementerat i Sverige och Norge och kommer att succes- sivt introduceras i övriga verksamhetsländer.
FEMÅRSOVERSIKT 19