Byte av konstgräs i Sollentuna
Systemanalys av olika åtgärdsalternativ
Datum: 2018-03-26
Författare: Simon Magnusson & Fredrick Regnell, Ecoloop
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. FÖRUTSÄTTNINGAR ... 3
2. MÅLSÄTTNING ... 3
3. METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 3
4. RESULTAT ... 8
4.1. Användning av energiresurser och klimatpåverkan ... 8
4.2. Spridning av mikroplaster ... 9
4.2.1. Vattenflöden – mätningar från tidigare studier ... 9
4.2.2. Materialflöden av mikroplaster ... 11
4.3. Analys av åtgärder för minskad mikroplastspridning ... 12
4.3.1. Spridning via kläder och skor ... 12
4.3.2. Spridning till följd av borstning ... 14
4.3.3. Spridning till följd av snöröjning ... 14
4.4. Fallstudie Helenelund – spridning av mikroplaster ... 15
4.5. Kostnader och tidsåtgång ... 18
5. SAMMANSTÄLLNING AV EFFEKTER AV ÅTGÄRDSALTERNATIV ... 22
5.1. Energi och utsläpp av växthusgaser ... 22
5.2. Spridning av mikroplaster ... 22
5.3. Kostnader och speltimmar ... 23
5.4. Jämförelse av alternativ ... 23
6. REFERENSER ... 24
7. BILAGA ... 25
1. FÖRUTSÄTTNINGAR
Sollentuna kommun tillhandahåller ett stort antal idrottsanläggningar till sina kommuninvånare. Sollentuna kommun ser behov av ett strategiskt miljöarbete för att säkra sina konstgräsplaner. Det finns idag ett förslag från Sollentuna kommun på åtgärder för att minimera spridningen av mikroplast från de konstgräsplaner som nu ska bytas. För att Sollentuna kommun ska kunna välja kostnadseffektiva åtgärder behöver dock miljönyttan av föreslagna åtgärder bedömas samt olika miljöaspekter bör vägas in.
Sollentuna kommun under våren 2018 låtit Ecoloop göra en översiktlig analys av åtgärdsalternativ.
2. MÅLSÄTTNING
Projektets målsättning är att bistå Sollentuna kommun med underlag för bedömning av effektiva åtgärder vid omläggning av konstgräsplaner. Tre alternativ för fortsatt arbete ska jämföras.
3. METOD OCH GENOMFÖRANDE
Arbetet bestod av att genom systemanalys och utvalda prioriterade aspekter jämföra olika alternativ för att byta konstgräsmattorna och förbättra miljöprestandan. Systemanalysen baseras på metodikerna för livscykelanalys, materialflödesanalys och livscykelkostnadsanalys och dessa finns beskrivna i Finnveden & Moberg (2005).
De prioriterade aspekterna, förutom mikroplaster, som inkluderats i analysen har valts ut utifrån Sollentuna kommuns mål för Trygghet och välfärd genom livet och kommunens Miljöpolicy (Sollentuna 2014). För målet Trygghet och välfärd genom livet har Kultur- och fritidsnämnden formulerat det underliggande målet att ” Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjlighet till en aktiv fritid”. Här är en av indikatorerna kopplat till utbudet av breddidrott (Sollentuna 2018). Två aspekter som bedöms påverka utbudet av breddidrott är kostnader (kronor) för och mängden aktivitet (speltimmar) som breddidrotten kan erbjuda. Dessa har därför inkluderats i analysen. För miljöaspekter så ses i kommunens miljöpolicy att det övergripande målet är att ”Sollentuna kommun ska vara den första kommun i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser”. Prioriterade, konkreta områden är att ”minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi i sina verksamheter” och ”Minska användningen av naturresurser och förebygga föroreningar”.
Utifrån dessa prioriterade områden har energianvändning (Megajoule) och utsläpp av växthusgaser (Kilogram koldioxidekvivalenter) inkluderats i analysen. En sammanställning av de aspekter som inkluderats ses i tabell 1.
Tabell 1. Val av aspekter i systemanalys utifrån Sollentuna kommuns mål för trygghet, välfärd och miljö.
Övergripande kommunmål
Underliggande mål Indikator Val av aspekt i systemanalys Trygghet och välfärd
genom livet
Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjlighet till en aktiv fritid
Utbud av breddidrott
Speltimmar (h) och Kostnad (Kr)
Minska
energianvändningen och öka andelen förnybar energi i sina verksamheter
Minska
användningen av naturresurser och förebygga föroreningar
- - Energianvändning
(Joule) Utsläpp:
Växthusgaser (Kg CO2 ekv.)
Mikroplaster (kg)
En konstgräsplan kan byggas på olika sätt och består av flera olika konstruktionsmaterial, se figur 1 för en generell utformning.
Figur 1. Konstruktionsmaterial, generell uppbyggnad i en konstgräsplan. (Magnusson
& Macsik, 2017)
I denna studie analyseras byte av konstgräset utifrån de valda miljöaspekterna. Analys sker ur ett livscykelperspektiv. Miljöaspekter som inkluderats är användning av energiresurser och utsläpp av växthusgaser. För mikroplaster och vattenflöden har uppskattningen av storleksordningen på flöden genomförts utifrån tidigare studier på området och egna uppskattningar. Spridningen sätts också i relation till andra källor ur ett materialflödesperspektiv. Kostnader för respektive alternativ utgör kostnaden för beställaren och studeras utifrån ett livscykelkostnadsperspektiv. I figur 2 presenteras en bild av alternativen och valda systemgränser.
Figur 2. Systembild över de olika alternativen som jämförs i analysen.
Alternativ 0 innebär att enbart konstgräsmattan byts ut och inga åtgärder genomförs för att minska mikroplastspridningen.
I alternativ 1 byggs konstgräsplanerna om från grunden med nytt dräneringssystem och tillhörande stenkista dit dräneringsvatten och ytvatten leds. I beräkningarna har inte miljöbelastningen för själva stenkistan inkluderats pga brist på data.
I alternativ 2 genomförs byte av konstgräsmattan och en ny lösning för att minimera mikroplastspridning implementeras. Den nya lösningen inkluderar följande åtgärder:
• Informationsskyltar för att öka medvetenhet hos användare och driftspersonal
• 1 Borststation med 20 borstar för att minska spridning via kläder och skor
• 10 Filter/Fälla i öppna brunnar för att minska spridning till vatten
• Vall av trä runt anläggning för att minska spridning till omgivning
• Filter i duschar i omklädningsrum för att minska spridning till vatten
• Lokalt snölager där 25 % av den gamla konstgräsmattan återvinns och fylls med extra fyllsand. Mattan med sand bidrar då till att minska spridning via smältvatten
• Åtgärder vid drift och underhåll för generell spridningsminskning
De valda åtgärderna i alternativ 2 är baserade på förslag på åtgärder för att minska mikroplastspridning som utvecklats i en studie av Regnell (2017). Alla tre alternativ ska
4. RESULTAT
4.1. Användning av energiresurser och klimatpåverkan
I figur 3 presenteras energianvändning för de tre alternativen. De största posterna för energianvändningen är produktion av material, främst konstgräsmatta och fyllnadsmaterial men även transporter av bergmaterial. Skillnaderna mellan alternativ 0 och 1 är anläggande av överbyggnad där produktion och transport av bergmaterial står för den största delen av energianvändningen. Förbränning av konstgräsmatta och fyllnadsmaterial innebär att energi kan återvinnas. Detta innebär att energianvändningen är negativ för förbränningen vilket minskar energianvändningen för de tre alternativen totalt. Energianvändningen i alternativ 1 är ca 3 gånger större än alternativ 0. Skillnaden är här ca 1,8 miljoner MJ (Megajoule). I alternativ 2 är energianvändningen ca 50 % lägre än i alternativ 1. Skillnaden i energianvändning mellan alternativ 0 och 2 är ca 27 % och beror främst på att i alternativ 0 energiåtervinns hela konstgräsmattan till skillnad från alternativ 2 där 25 % av mattan återvinns på plats till snölagret.
Figur 3. Energianvändning för alternativen.
I figur 4 ges utsläpp av växthusgaser för de tre alternativen. De största posterna för utsläppen är främst kopplat till förbränning av äldre konstgräsmatta och fyllnadsmaterial men även till bortforsling av schaktmassor. Skillnaderna mellan alternativ 0 och 1 är främst transport av bergmaterial för överbyggnaden. Växthusgasutsläppen i alternativ 1 är ca 30 % högre än i alternativ 0. Skillnaden mellan alternativ 0 och 1 är ca 97 000 kg CO2 vilket motsvarar förbränningen av ca 36 000 liter bensin. Skillnaden mellan alternativ 0 och 2 är ca 30 % och beror främst på det minskade behovet av förbränning av den äldre mattan då den delvis återvinns till snölagret i alternativ 2.
0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 3 500 000
Energianvändning [MJ]
Alt 0 Alt 1 Alt 2
Figur 4. Klimatpåverkan från alternativen.
4.2. Spridning av mikroplaster
4.2.1. Vattenflöden – mätningar från tidigare studier
Vattenflödet från konstgräsplaner har studerats metodiskt endast i ett fåtal fall.
Konstgräsplaner byggs många gånger på liknande sätt som vägar, trots att de inte ska utsättas för några större belastningar. Beroende på vilket sorts konstgrässystem som används kan vattenflödena variera. Det vanligaste sättet att bygga konstgräsplaner på är att eftersträva så god vattengenomsläpplighet som möjlig så att vatten som letar sig genom konstgräset snabbt kan infiltrera i överbyggnaden. Det finns också konstgrässystem med täta skikt som hindrar nederbörd att infiltrera i överbyggnaden där vatten istället rinner på ytan. I Sollentuna är alla konstgräsplaner byggda enligt principen att vatten ska kunna infiltrera i överbyggnaden (Personlig kommunikation: Magnus Jansson).
Tidigare studier av Fleming et al (2016) beskriver att både driftspersonal och leverantörer uppmärksammar att det generellt är väldigt lite vatten som når samlingsbrunnar runt en konstgräsplan även vid kraftigare nederbörd. I England har det varit en diskussion om huruvida konstgräsplaner behöver byggas för att kunna hantera mycket kraftiga skyfall.
Huruvida konstgräsplaner behöver kompletteras med exempelvis dagvattenmagasin har resulterat i en avhandling vid Loughborough University där tester i labb, fält och i modeller har undersökt konstgräsplaners förmåga att hålla vatten (Simpson 2017).
Resultaten visade att det krävs en nederbördsmängd motsvarande 50 mm för att mätta konstgräsplanens konstruktion innan det uppstår ett flöde större än 1 % av nederbörden.
I England byggs konstgräsplaner lite annorlunda än i Sverige, då det läggs en genomsläpplig asfalt på överbyggnaden.
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000
CO2 ekvivalenter [kg]
Alt 0 Alt 1 Alt 2
Magnusson (2018) har under två år genomfört mätningar av vattenflöden från två konstgräsplaner i Stockholm. Lysimetrar i konstruktionerna och flödesmätare i samlingsbrunn har använts för mätningar. Provtagning från lysimetrar som placerades i höjd med dräneringen ca 50 cm under konstgräset visade att mindre än 1 % av nederbörden nådde ner till denna nivå. Mätningar av konstgräsmaterialens förmåga att hålla vatten visade på att det krävs nederbörd över ca 6–7 mm för att vatten ska transporteras vertikalt eller horisontellt i konstruktionen. Utifrån mätningarna uppskattades vattenflöden, se figur 5. Konstgräsplanerna har båda byggts med sidodränering men utan öppna brunnar. Vid den ena planen med markränna under konstgräsplanen så installerades flödesmätare i samlingsbrunnen och vid nederbördsperioder upp mot 18 mm över 3 dygn flödade det inte till brunnen. Ingen nederbörd över 18 mm registrerades under mätperioden varav flöden till brunn endast är teoretiska. Under fallstudien var nederbörden ca 400 mm per år.
Figur 5. Uppskattade vattenflöden utifrån fallstudie av två konstgräsplaner.
4.2.2. Materialflöden av mikroplaster
Tidigare studie av materialflöden av mikroplaster visar på orsak till spridning, spridningsvägar och storlek. Regnell (2017) visade att spridning kan ske genom
1) Snöröjning, 2) aktivitet på planen 3) borstning och 4) nederbörd. I studien utvecklades en flödesbild för att illustrera att spridningen kan ske från olika system, se figur 6. Pilarnas storlek visar inte på flödets storlek.
Figur 6. Orsaker till spridning och inre och yttre system runt planen. Baserat på Regnell (2017).
Genom provtagning och mikroskopstudier sågs att den maximala mängden mikroplaster som kan infiltreras genom konstgräsplanen uppgick till 0,003 kg per 11-manna plan och år. Detta indikerar att det krävs öppna transportvägar, exempelvis öppna brunnar, för att mikroplaster ska kunna nå dräneringsbrunnen i en större viktmässig omfattning (Regnell 2017). Utifrån grova uppskattningar av mikroplastspridningen (se beräkningar i bilaga) illustreras spridningen i figur 7. Det är viktigt att poängtera att detta endast är ett räkneexempel med grova antaganden och baseras inte på mätningar. Spelare som lämnar planen, borstning och snöröjning kan ha stor betydelse för spridningen. I de fall det inte finns öppna dagvattenbrunnar kommer flödet direkt till vatten ha mindre betydelse. Bilden illustrerar också att vattnets flöde inte har direkt koppling till var den största spridningen sker (jämför med figur 5).
Figur 7. Uppskattade grova antaganden (ej uppmätta!) kring mikroplastspridning för ett räkneexempel.
4.3. Analys av åtgärder för minskad mikroplastspridning
Filtrering av vatten efter samlingsbrunn bör betyda att en mindre andel av nederbörden filtreras och att endast en mindre del av mikroplastflödet eventuellt kan förhindras. Filter i dagvattenbrunnar kan stoppa en stor del av eventuellt flöde via denna väg.
Åtgärder i drift och användning som förhindrar att mikroplaster sprids direkt från konstgräsplanen bör ha störst potential att minska den totala spridningen till omgivningen.
Spridningen till omgivningen utanför anläggningen bedöms kunna minimeras om snön tas hand om lokalt eller kontrollerat på annan plats med hänsyn till att mikroplaster kan följa med smältvatten. Spridningen till omgivningen utanför anläggningen från borstning bedöms kunna minimeras genom att driftsmaskiner borstas av innan/ om de ska användas på andra konstgräsplaner och därmed lämnar området.
4.3.1. Spridning via kläder och skor
För vidare analys av åtgärder för att minska spridning via kläder och skor så antogs att fyllnadsmaterial som fastnar kommer hamna på olika platser. Fyra kategorier identifierades:
1) Fyllnadsmaterial som ramlar av kläder och skor utanför planen inne på anläggningen 2) Fyllnadsmaterial som ramlar av i omklädningsrum
För att minska spridningen via kläder och skor bedöms att flera åtgärder är möjliga.
En uppskattning har gjort gällande hur mycket åtgärderna kan minska spridningen.
1) Kläder och skor borstar spelare av innan de lämnar planen (80%) 2) Ytor kring konstgräsmattan sopas rena (80%)
3) Fyllnadsmaterial städning upp från ytor i omklädningsrum (90%) 4) Fyllnadsmaterial som ramlar av i hemmet städas upp (90%)
I figur 8 presenteras effekten av att minska spridningen från spelare genom de nämnda åtgärderna. I räkneexemplet ses att borstning av kläder och skor, samt renhållning av närliggande ytor och omklädningsrum skulle innebära att endast 3 % av den initiala spridningen från mattan skulle nå omgivningen utanför anläggningen, förutsatt att dessa grova antagande är rimliga. Den totala årliga spridningen inom anläggningen och utanför skulle vara i storleksordningen som mikroplastspridning från 100 meter väg med årsdygnstrafik 5000. (se beräkningsbilaga för mer information)
24 0
25 50 75 100 125 150 175 200 225 250
Uppnådd effekt, kombination av åtgärder mot spridning från spelare [Kg/år]
(Räkneexempel baserat på mycket grova antaganden !)
Vägtrafik (5000 ÅDT)
Granulat som hamnar i hemmet och sedan i soporna (30 %) Granulat som ramlar av utanför anläggningen (20 %)
Granulat som ramlar av i omklädningsrum då skor tas av (25 %)
Granulat som ramlar av utanför planen på kringliggande yta < 10 m (25 %) Total
4.3.2. Spridning till följd av borstning
Spridning till följd av borstning sker främst genom att fyllnadsmaterial ansamlas (ackumuleras) i direkt anslutning till planen. För att de ackumulerade mikroplasterna ska kunna spridas till omgivningen identifierades följande kategorier:
1) Fyllnadsmaterial fastnar på kläder och skor
2) Fyllnadsmaterial rinner ner i öppna brunnar till följd av kraftigt regn.
Det fyllnadsmaterial som eventuellt fastnar på kläder och skor är inkluderat i den tidigare beräkningen för den nämnda orsaken till spridning och behandlas därför inte här (För detaljerade beräkningar och antaganden se beräkningsbilaga). För att minska spridningen till följd av borstning bedöms att följande åtgärd är möjlig. En uppskattning har gjort gällande hur mycket åtgärden kan minska spridningen. Granulat som lämnat planen återförs och filter/fällor installeras i öppna brunnar. Detta bedöms kunna minska spridningen från borstning med 95%.
4.3.3. Spridning till följd av snöröjning
Spridning till följd av snöröjning sker främst genom att fyllnadsmaterial följer med skottad snö och ansamlas i snöhögar utanför planen. För att mikroplasterna i dessa snöhögar ska kunna spridas till omgivningen identifierades följande kategori:
1) Fyllnadsmaterial rinner ner i öppna brunnar till följd av att snön smälter.
Allt fyllnadsmaterial uppskattas inte försvinna ner i brunnar tillsammans med smältande snö. En uppskattning av hur stor spridningen av mikroplaster till omgivningen är till följd av snöröjning har därför gjorts (För detaljerade beräkningar och antaganden se beräkningsbilaga). För att minska spridningen till följd av snöröjning föreslås att den röjda snön placeras på strategiskt utvald plats och ovanpå någon slags marktäckning (exempelvis återanvänt konstgräs), dessutom installeras filter/fällor i öppna brunnar.
Spridningen bedöms kunna minskas med 95 %.
I tabell 2 presenteras värden från räkneexemplet och årlig spridning till omgivning efter åtgärder.
Tabell 2. Orsaker till spridning av mikroplaster, samt räkneexempel av mängd och möjlig minskning.
Orsak Spridning till omgivning
utanför anläggningen (Kg)
Spridning efter åtgärder (Kg)
Kläder och skor 40 – 600 2–30
Borstning 20 - 100 1–5
4.4. Fallstudie Helenelund – spridning av mikroplaster
Helenelunds konstgräsplaner ingår i delavrinningsområdet till Edsviken, se karta i figur 10 och 11.
För vidare analys görs ett utsnitt från 1,5x1,5 km i omgivningen i Sollentuna kring Helenelunds konstgräsplaner. Tidigare studier av källor till mikroplaster från land visar att följande källor är betydande, i fallande storleksordning i vikt (Hann et al. 2017):
1) Däckslitage
2) Slitage av vägmarkeringar 3) Plastpellets i industrin 4) Tvätt av kläder
5) Byggnadsfärg 6) Konstgräs 7) Billack 8) Bilbromsar 9) Båtfärg
10) Fiskeutrustning
Spridning av båtfärg sker direkt till vatten medan de andra inte gör det. Till detta kommer även nedskräpning. I analysen av Helenelund inkluderas inte alla källor då det saknas data för att göra alla beräkningar. Istället begränsas analysen till vägtrafik, den fullstora 11 - manna planen med konstgräs och hus.
Området i Figur 10 är ca 2 000 000 m2 och innehåller ca 1,5 km av Sollentunavägen samt ca 20 km av övriga mindre vägar. Dessutom ingår ca 500 fastigheter. Mätningar visar att den största vägen, Sollentunavägen, har en medeldygnstrafik av ca 6500 fordon och den mindre Skogstorpsvägen har ca 1300 fordon/ dygn (Trafikverket, 2018). För vidare beräkning antas att trafikmängden på småvägarna är ca 10 % av den på Skogstorpsvägen, dvs 130 fordon/ dygn. Spridningen från bildäck, asfalt, och vägfärg uppskattas till ca:
0,13 gram/ fordonskilometer (Se beräkningsbilaga). Spridningen vid ommålning av fasader uppskattas till ca 16 kg per trähus och att ca 50 % av husen i området är trähus som målas om vart 15 :e år. Det uppskattas att ca 20 % av färgen lossnar vid skrapning.
(Se beräkningsbilaga för mer information). I figur 12 och figur 13 illustreras flödena av mikroplaster i området. Figur 12 visar de grova uppskattade flödena utan driftsåtgärder vid konstgräsplanen och figur 13 visar samma uppskattade flöden med driftsåtgärder.
Figur 12. Uppskattning av spridningen av mikroplaster i området Helenelund utan driftsåtgärder vid konstgräsplanen och vid extrema antaganden att allt svinn sprids till omgivningen. (Räkneexempel, ej mätningar!)
Resultaten pekar mot att största källorna i området är biltrafiken eller konstgräsplanen.
Även hus är en bidragande orsak. Med de föreslagna driftåtgärderna som presenterats för konstgräsplanen i Figur 8 så kan spridningen minimeras från konstgräsplanen till omgivningen med ca 97 % till ett medeltal av ca 46 kg/år eller från ca 30–70 % till ca 2 -
Figur 13. Uppskattning av spridningen av mikroplaster i området Helenelund med driftsåtgärder vid konstgräsplanen. (Räkneexempel, ej mätningar!)
4.5. Kostnader och tidsåtgång
Den generella procentuella fördelningen av kostnader för alternativ 1, d.v.s. kvittblivning av matta och nybyggnation av konstgräsplan presenteras i figur 14. I beräkningen inkluderas inte utredningsarbeten och byggande av omkringliggande ytor så som asfaltsytor, grindar, stängsel mm. (Se beräkningsbilaga för mer information). I figuren ses att generellt sett är etablering av överbyggnad (bergkross), fyllnadsmaterial och konstgräsmatta kostnadsdrivande.
Figur 14. Kostnader för alternativ 1 - kvittblivning av gammal matta samt nybyggnation.
Kostnaden för investeringar i en fullstor 11 mannaplan med konstgräs har beräknats av Sollentuna kommun och presenteras i Tabell 3 tillsammans med beräkningar för de andra alternativen.
0%
50%
100%
Byggnation
Kostnader för nybyggnation och kvittblivning av gammal matta
Kvittblivningskostnad Schaktarbete
Transport
Arbetskraft och maskin Övrigt material
Konstgräsmatta
Fyllnadsmaterial (Räknat på medel för olika material) Bergkross
[Procent]
Tabell 3. Kostnader för Alternativ 0, 1 och 2. Visa av kostnadsposterna är data från utredningen för investeringar i en fullstor 11-manna konstgräsplan framtaget av Sollentuna kommun (Teknisk Miljörapport 20170924).
Alternativ 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Konstgräsplan
Deponering av matta
Slutna dräneringar Ej inkluderat 3 – 4 Mkr Ej inkluderat
Underbyggnad Ej inkluderat 4 - 5 Mkr Ej inkluderat
Överbyggnad, samt pad och
konstgräsmatta med fyllnadsmaterial av (SBR) eller EPDM
(2,7 Mkr) - 4,7 Mkr
(2,7 Mkr) - 4,7 Mkr
(2,7 Mkr) - 4,7 Mkr
Skyddsbarriärer
Informationsskyltar Ej inkluderat Ej inkluderat 0,02 Mkr*
Borststation (1 st) Ej inkluderat Ej inkluderat 0,03 Mkr*
Filter i öppna brunnar (10st) Ej inkluderat Ej inkluderat 0,04 Mkr*
Filter i duschar (10 st) Ej inkluderat Ej inkluderat 0,04 Mkr*
Stoppbräda runt planen, trä Ej inkluderat Ej inkluderat 0,2 Mkr*
Lokalt snölager Ej inkluderat Ej inkluderat 0,1 Mkr*
Summa konstgräsplan och skyddsbarriärer
2,7 – 4,7 Mkr 10,4 – 13,7 Mkr
3,13 – 5,13 Mkr Eventuellt tillkommande, till alla tre
alternativ
Sanering av brunnar 1 Mkr
Asfaltsslinga 1 Mkr
Utredningar 1 Mkr
Oförutsedda utgifter 1–2 Mkr
Summa tillkommande kostnader 4–5 Mkr
*Beräkning av kostnaden finns beskrivet i beräkningsbilaga.
Övriga kostnader som Sollentuna kommun beskriver kan tänkas uppstå är sanering av befintliga brunnar, etablering av asfaltsytor, utredningar av geoteknik, fallspecifika förutsättningar, dagvatten och miljöaspekter samt oförutsedda kostnader. Om dessa kostnader också inkluderas till varje alternativ så varierar totalkostnaden mellan 6,7 – 9,7 Mkr för alternativ 0, mellan 14,4 – 18,7 Mkr för alternativ 1 och mellan 7,13 – 9,13 Mkr
geotekniska undersökning till färdig konstgräsplan vara ca 12 månader. Alternativ 1 bedöms innebära att speltimmar under en period av 3 månader. Alternativ 0 och 1 bedöms innebära att speltimmar under en period av en månad försvinner. Det antas att en månad ger 200 speltimmar och tre månader 600 speltimmar.
5. SAMMANSTÄLLNING AV EFFEKTER AV ÅTGÄRDSALTERNATIV Effekterna av alternativen sammanställs i tabell 4.
5.1. Energi och utsläpp av växthusgaser
Gällande energianvändning och utsläpp av växthusgaser orsakar alternativ 1 störst miljöpåverkan. Detta beror främst på energianvändning och emissioner vid produktion och transporter av material till över och underbyggnaden i alternativ 1.
5.2. Spridning av mikroplaster
För mikroplastspridningen så ses att den kan ske av olika anledningar så som spridning via kläder och skor, borstning, snöröjning samt spridning direkt till vatten. Det är endast i alternativ 2 som direkta åtgärder nära källan inkluderats.
Dessa förslag är följande:
• Spridning från mattan minimeras genom information (skyltar) till användare och etablering av borststationer.
• Spridning till öppna brunnar minimeras genom att skyddsbarriärer (filter, förtäckning) sätts in och förhindrar att material som sprids från mattan faller ner eller rinner ner i brunnarna.
• Spridning från snöhantering förhindras genom en kontrollerad plats för snö som är täckt med konstgräs med sand där smältvatten får infiltrera genom mattan.
• Spridning via maskiner förhindras genom att de rengörs innan de ska lämna anläggningen.
• Spridning förhindras dessutom genom anläggande av en stoppbräda kring anläggningen.
I alternativ 2, där åtgärder införs i driften och där skyddsbarriärer för spridning till brunnar och omgivning etableras, så beräknas den maximala spridningen ha minimerats med över 90 %. Eftersom alternativ 0 och 1 inte innebär några skillnader i hur material kan spridas till omkringliggande ytor så kommer spridningen inte förändras.
Den potentiella spridningen direkt till vatten genom konstgräsmattan har i tidigare studier varit <1 kg/ år.
Vid kartläggning av andra källor inom närområdet till konstgräsplanen i Helenelund så ses att spridningen från konstgräsplanen kan vara större eller i motsvarighet som spridningen från vägar. Dock är jämförelse snedvriden till konstgräsets nackdel då det är ett väldigt litet utsnitt av Sollentuna som studeras. De åtgärder som föreslås i alternativ två beräknas kunna minska konstgräsplanens bidrag till mikroplastspridning från 30- 70
5.3. Kostnader och speltimmar
Kostnaden för alternativ 0 beräknas till 10, 4-13,7 Mkr, vilket är ca 3,2 gånger mer än för alternativ 0 och 2,9 gånger mer än alternativ 2. Tillkommande kostnader för respektive alternativ kan uppgå till 4 – 5 Mkr.
Alternativ 0 bedöms innebära att ca 200 speltimmar inte kan erhållas under året då byggnation sker. Motsvarande siffra för alternativ 1 bedöms vara 600 timmar och alternativ 2 bedöms vara 200 timmar.
5.4. Jämförelse av alternativ I tabell 4 jämförs alternativen.
Tabell 4. Jämförelse av effekter av åtgärdsalternativ 0, 1 och 2 utifrån de utvalda aspekterna
Effekt Alternativ 0
Byte av matta.
Kvittblivning av gammal matta.
Alternativ 1 Nybyggnation.
Kvittblivning av gammal matta.
Alternativ 2 Byte av matta.
Kvittblivning av gammal matta.
Driftsåtgärder och skyddsbarriärer Energianvändning (MJ) 1 100 000 3 000 000 1 500 000
Växthusgaser (Kg CO2) 310 000 410 000 240 000
Mikroplastspridning (kg/år) från kringliggande anläggning till omgivning
kläder och skor 40 – 600 40 – 600 2–30
borstning 20 - 100 20 - 100 1–5
snöröjning 150 – 650 150 – 650 7,5 – 32,5
direkt via regn till dränering <1 <1 <1
Summa 210 – 1350 210 – 1350 11,5 – 68,5
Summa i relation till andra
närliggande källor, % 30 - 70 30 - 70 2 - 12
Kostnad (Mkr)* 2,7 – 4,7 10,4 – 13,7 3,13 – 5,13
Tidsåtgång projekt 3 månader 12 månader 3 månader Speltimmar under
byggåret
1 800 1 400 1 800
* Lägsta kostnad är beräknat på kostnad vid användning av SBR och högsta kostnad är beräknat på
6. REFERENSER
Beräkningsbilaga. Finns som separata excelfiler.
Hann et al. (2017) Investigating options for reducing releases in the aquatic environment of microplastics emitted by (not intentionally added in) products.
Report for DG Environment of the European Commission.
Magnusson & Macsik 2017. Analysis of energy use, emissions of greenhouse gases, metals and organic substances from construction materials used for artificial turf.
Published in Resources, Conservation and recycling.
Magnusson, S. 2018. Bedömning av omgivningspåverkan från fyllnadsmaterial i konstgräsplaner. Slutrapport från två års fallstudie. Luleå tekniska universitet.
Regnell, F. 2017. Mikroplaster från konstgräsplaner. Kungliga tekniska högskolan.
Simpson, M. 2017. Sustainable drainage of sports pitches. Loughborough University
Sollentuna (2014). Miljöpolicy för Sollentuna kommun
Sollentuna (2018) Kultur och Fritidsnämndens målsättningar
Trafikverket, 2018. Trafikflöden. Tillgänglig på:
http://vtf.trafikverket.se/SeTrafikinformation#
VISS, 2018. Vatteninformationssystem i Sverige. Tillgänglig på:
http://viss.lansstyrelsen.se/
7. BILAGA
Åtgärder för att minska spridning av mikroplaster Info-skyltar
1) Syfte och funktion
Syftet är att sprida information, dels om problematiken och dels om ett förhållningssätt till problematiken. Till följd av detta kan fler personer hjälpa till för att minska spridningen av mikroplaster från planen.
Figur 1. Info-skylt i Göteborg stad samt exempel på Info-skylt från Unisport.
2) Installation
Monteras upp eller fästes på stängsel/stolpar etc. Platsen för skylten/skyltarna bör vara i samband med att planen lämnas och/eller utanför omklädningsrum.
Skyltarna monteras förslagsvis i direkt anslutning till borststationerna.
Borststationer
1) Syfte och funktion
Funktionen av en borststation är att minska den spridning av mikroplaster som sker till följd av att fyllnadsmaterial och konstgräs fastnar på spelare. I direkt anslutning till varje borststation kommer även en informationsskylt att finnas som förklarar vikten av att använda borststationerna. Direkt under borstarna bör det vara plan mark eller ännu hellre ett ”uppsamlingsfat” för att underlätta återföring av granulat till planen.
Figur 2. Exempel på borststation och info-skyltar i Göteborg stad.
2) Installation
Borststationer bör lämpligen placeras ut på strategiskt utvalda platser, vilket kan vara specifikt för varje konstgräsplan. Gemensamt för samtliga konstgräsplaner bör dock vara att en borststation placeras i direkt anslutning till planen för att på så vis underlätta både för spelare att använda stationerna och för driftsansvariga att sedan återföra fyllnadsmaterial till planerna.
Brunnsfilter/Granulatfällor 1) Syfte och funktion
Syftet är att fånga upp de mikroplaster som spridits till brunnarna för att hindra dem från att nå ut till dagvattennätet och recipient. Det finns ett antal olika filter och fällor på marknaden och då ingen särskild tillverkare har velat favoriseras så presenteras här nedan två olika exempel på hur filter kan se ut, men utan tillverkarnas namn.
Figur 3. Exempel på Brunnsfilter. Figur 4. Exempel på granulatfälla.
2) Installation
Då filtren är från olika tillverkare kan installationen skilja sig åt, men gemensamt för samtliga är att de installeras inuti brunnen. Olika brunnar kan även kräva olika slags anpassade filter.
Vallar runt planen
1) Syfte och funktion
Att installera en slags vall precis utanför planen gör att den direkta spridningen av mikroplaster till följd av drift och användning kan minska.
Figur 5. Exempel på vallar runt en plan.
2) Installation
För att vallen ska kunna byggas måste utrymme finnas. Denna åtgärd är således primärt främst avsedd vid nybyggnation av planer, men kan även tillämpas vid befintliga planer om utrymme och driftsrutiner tillåter. Installation sker genom att en vall/mur byggs runt planen enligt bilden ovan. Vid ett antal konstgräsplaner finns det en bräda längst ner på stängslet som omger planen. En variant kan vara att se till att denna bräda ligger helt intill marken så att åtminstone inga hela granulat kan försvinna under den.
Staket-Bräda intill marken 1) Syfte och funktion
Denna åtgärd är en enklare version av vallar runt planen och inte lika omfattande.
Vid många planer finns det ett stängsel. Ett antal stängsel har en bräda längst.
Denna bräda skulle kunna fästas så den ligger precis intill marken, för att på så sätt förhindra spridning av mikroplaster utanför stängslet.
Figur 6. Exempel på stängsel utan bräda. Figur 7. Exempel på stängsel med bräda, dock ej helt intill marken.
2) Installation
Brädan fästes i stängslet så långt ner som möjligt. Ju närmre marken brädan ligger, desto större är chansen att den kan stoppa granulat från att spridas utanför planen.
Filter i duschar
1) Syfte och funktion
Syftet är att fånga upp de mikroplaster som spridits till duschbrunnarna för att hindra dem från att nå ut till dagvattennätet och recipient.
2) Installation
Installation av filtret sker genom att stoppa ner det i golvbrunnen.
Åtgärder vid drift och Underhåll (inklusive snöröjning)
Vid driftsaktiviteter, såsom borstning och snöröjning, bör öppna brunnar täckas för med exempelvis geotextil. Efter borstning av planen bör följande undersökas direkt; om borsten innehåller gräs och granulat bör detta rensas och om möjligt återföras, om granulat eller gräs hamnat utanför planen bör detta samlas upp och om möjligt återföras.
Om snöröjning sker bör snön placeras på en strategiskt utvald plats, förslagsvis en asfalterad yta. Om avrinningen från snön sker till en brunn bör skyddsbarriärer prioriteras, exempelvis att installera granulatfälla/filter i brunnen. Informationsskyltar om snöröjningen bör även finnas synliga för allmänheten när detta är aktuellt.
Vid granulatpåfyllning av planen bör samtliga öppna brunnar täckas för och leverantören (den som fyller på) bör se till att inget spill av granulat sker utanför planen. Efter påfyllningen bör således allt kringliggande granulat samlas upp. Efter en påfyllning kommer det under en tid även finnas en större mängd löst granulat i konstgräset, varpå det blir extra viktigt att säkerställa att info-skyltar är synliga och tydliga. Borststationerna bör även ses över för att säkerställa att de fungerar som ämnat.
Under en tid efter en granulatpåfyllning bör extra noggrannhet tas vid utförande av drift- och underhållsåtgärder, se åtgärder listade ovan.
Vid en omläggning/nyläggning av en konstgräsplan blir samma åtgärder som ovan aktuella då en större del granulat kommer ligga löst i gräset efter installationen.
Tabellen visar vilka åtgärder som bör utföras i samband med DoU-aktiviteter på och kring planen.
Aktivitet Åtgärder
Borstning av planerna
Täcka för öppna brunnar i direkt anslutning till planerna
Direkt efter borstningen bör borsten rengöras och granulat/gräs som hamnat utanför planen bör återföras eller tas omhand
Snöröjning Täck för öppna brunnar i direkt anslutning till planen Placera röjd snö på strategisk utvald plats
Installera filter/granulatfälla i brunn (-arna) som snön smälter till Påfyllning av
granulat
Täck för öppna brunnar i direkt anslutning till planen
Granulat/gräs som hamnat utanför planen bör återföras eller tas omhand Omläggning av
konstgräs
Täck för öppna brunnar i direkt anslutning till planen
Granulat/gräs som hamnar utanför planen när den gamla mattan tas bort bör sparas för att kunna återföras till planen, alternativt tas omhand
Granulat/gräs som hamnar utanför planen efter påfyllning bör återföras eller tas omhand
Att täcka för brunnarna vid driftsaktiviteter syftar till att minimera den spridning som kan ske till följd av olika driftaktiviteter såsom borstning och snöröjning.
2) Installation
Föreslagen duk, av exempelvis geotextil, placeras ovanpå öppna brunnar direkt inför driftsaktiviteter. Duken kan behöva fästas temporärt med tyngder eller liknande. Även andra täckmaterial är möjliga att använda, exempelvis småbitar av konstgräs, men fördelen med en geotextilduk är att eventuella mikroplaster som fastnat på den tydligare syns.
Uppsamling och återföring av granulat 1) Syfte och funktion
Uppsamling och återföring av granulat kan ske på flera sätt, beroende på hur det har spridits. Allt granulat som påträffas utanför planen bör kontrolleras med avseende på renhet för att om möjligt återföra till planen. Det granulat som inte kan återföras till planen bör kasseras. Här listas ett antal exempel på var granulat kan påträffas;
a) Granulat direkt utanför planen b) Granulat i omklädningsrum c) Granulat på idrottsplatsens ytor d) Granulat vid borststationerna e) Granulat efter att röjd snö har smält 2) Genomförande
I samtliga fall kan granulat återföras manuellt, men om granulat påträffas precis utanför konstgräsplanen kan även en lövblåsare användas för att på så sätt direkt blåsa tillbaka granulatet. En rutin med bestämda tidsintervall bör finnas för samtliga sätt som praktiseras.
Rengöring av borstar efter användning 1) Syfte och funktion
Konstgräs och fyllnadsmaterial kan fastna på planborstar efter att dessa har använts för att sladda planen. Mängden som fastnar beror på hur sliten konstgräsplanen är samt hur mycket fyllningsmaterial som finns. Syftet med att rengöra borstarna efter användning är att undvika att löst konstgräs och fyllningsmaterial sprids från dem när de inte används.
Figur 8. Exempel på borste med gräs och granulat.
2) Installation/Utförande
Planborstarna kan rengöras för hand eller genom att borsta av dem med mindre borstar. Det fyllningsmaterial som anses vara tjänligt kan sedan återföras till planen. Löst konstgräs bör däremot tas om hand om återvinnas eller slängas för att undvika spridning av det. Borstarna förslås att rengöras efter varje gång de har använts.
Strategisk snöröjning 1) Syfte och funktion
Strategisk snöröjning innebär att placera den röjda snön på en yta med minimal risk för spridning av fyllnadsmaterial och gräs som fastnat i snön. Exempel på en sådan yta kan vara en asfaltsyta vid sidan av planen och som inte är i direkt närhet till öppna brunnar. Att dessutom placera snön ovanpå täta fiberdukar eller återanvänt konstgräs kan minska risken för spridning. När snön sedan har smält bör så mycket kvarvarande granulat som möjligt återföras till planen.
Figur 9. Exempel på asfalterad plats avsedd för snöupplag.
2) Installation/Utförande
Plats för en snöupplags-yta bör planeras för vid nybyggnation av en konstgräsplan. Vid befintliga planer bör platsen bestämmas och förslagsvis även diskuteras med en expert. Om en lämplig yta för snöupplag ej kan bestämmas så bör det diskuteras ifall planen verkligen ska snöröjas.
Ecoloop AB
