07.1. Verksamhetsplan 2017, bilaga

(1)

Verksamhetsplan 2017

Barn- och ungdomsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Skolresan ... 3

2 Inför 2017 ... 4

2.1 Omvärld ... 4

2.2 Nuläge ... 5

3 Ekonomi ... 9

4 Verksamhetsplanering ... 12

4.1 Målstyrning - nämndens åtaganden ... 12

4.2 Uppdrag ... 19

4.3 Kommungemensam planering och övrigt utvecklingsarbete ... 21

5 Kvalitetshjul ... 29

Bilagor

Bilaga 1: Bilaga Check och pengbelopp 2017

(3)

1 Inledning

Anvisning

Standardtext som kommunledningskontoret (KLK) ansvarar för. Om det finns synpunkter på texten kontaktas Lena Skott, KLK, för vidare avstäm-ning med kommunjurist. Samma text används också i det kommun-gemensamma budgetdokumentet samt i nämndens verksamhetsberättelse.

Texten läggs in av KLK i Stratsys och hämtas automatiskt in till VP:n.

1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdar i Sollentuna.

1.2 Skolresan Beskrivning

Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen och varje skola ska vara den bästa skolan för varje elev som går där.

Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och pedagogisk personal – elever samt via Sollentuna kommuns mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.

Det betyder att alla elever ska nå målen i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla elever ska känna sig trygga i skolan. Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt

informationen och kommunikationen. Informationsteknologi blir en hävstång för att fortsätta utvecklingen i våra verksamheter. Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat

föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter,

mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.

Inför varje nytt ställningstagande ska man alltid ställa sig frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att våra elever får en bättre skolgång?

(4)

2 Inför 2017

Anvisning

Under rubrikerna Omvärld och Nuläge nedan redovisas en inledande text som ska innehålla en sammanfattning av de utgångspunkter som legat till grund för VP:n.

2.1 Omvärld Anvisning

Vilka trender och omvärldsfaktorer påverkar verksamheten? Det kan till exempel vara demografiska, juridiska, ekonomiska och sociala faktorer i omvärlden som påverkar verksamheten och verksamhetens förutsättningar. Vilka utmaningar står

verksamheterna inför?

Hur påverkar viktiga omvärldsfaktorer planeringen för 2017?

Barn- och utbildningskontoret gör bedömningen att frågan rörande nyanlända elever kommer fortsatt att vara högaktuell. Organisationen för mottagande av nyanlända behöver utvecklas ytterligare. Enligt den gällande lagstiftningen ska en nyanländ elev placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder,

förkunskaper och personliga förhållanden inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet . En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år

Det ökande elevantalet inom åldersspannet 12-15 år innebär att inom en snar framtid kommer kommunen ha en stor grupp elever som ska ha tillgång till högstadieskolor och gymnasieskolor. Ett fördjupat arbete med elevantalsprognoser över tid pågår och

utmaningen är att säkerställa elevplatser på ett sätt som inte innebär att lokalkostnader ökar på bekostnad av andra delar av verksamheten.

Medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen ökar. De höga förväntningarna på information ökar kraven på att verksamheten hela tiden kommunicerar och att viss service alltid är tillgänglig. Införandet av Sollentuna skolplattform under läsåret 2016/2017 kommer att ge förbättrade

kommunikationsmöjligheter med barn, elever och vårdnadshavare.

Skolan fortsätter att utveckla undervisningen via ny teknik. Sollentuna har utvecklat metoden Skriva sig Till Lärande, STL, i enlighet med forskningsbelagda nyckelfaktorer för framgångsrikt lärande integrerat med IKT. Forskning bedrivs kring hur arbetssättet påverkat elevernas kunskapsresultat och resultaten visar på mindre spridning mellan pojkars och flickors resultat, utan att flickornas resultat har försämrats. Metoden sprids nu nationellt via SKL.

Sollentuna deltar också som en av tio pilotkommuner i SKL:S projekt Leda för smartare välfärd där syftet är att att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala

(5)

lösningar. Den digitala utvecklingen och den pågående samhällsförändringen ställer nya krav på kunskaper och färdigheter hos medborgarna och därmed även på

utbildningssektorn. Lärprocesser och undervisningens innehåll behöver utvecklas för att säkerställa kompetensförsörjning och skolan behöver bli bättre på att utnyttja

digitaliseringens möjligheter på ett klokt sätt - för ökat resultat, för skolutveckling och lärande i en digital samtid. De tio pilotkommunerna kommer att få stöd i att vässa sitt digitaliseringsarbete genom att ta del av varandras och andras framgångar och lärdomar.

De utvalda kommunerna kommer också att ha möjlighet att påverka utformningen av programmet

Skolinspektionen konstaterar att en utmaning för kommunerna i allmänhet är att ha ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Även om kunskapsuppdraget är skolans viktigaste uppdrag är det systematiska kvalitetsarbetet inte begränsat till ett särskilt område utan handlar om att analysera var verksamheten brister och var förbättringar behöver göras. Sollentuna kommun har tagit fram ett kvalitetsårshjul för det

systematiska kvalitetsarbetet som ytterligare ska effektiviseras via nya rutiner i skolplattformen för båda förskola och grundskola.

Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare. För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla lärare, förstelärare, förskollärare och fritidslärare med rätt

behörighet. En genomgripande rekryteringsstrategi har tagits fram och kommer att användas som underlag i det fortsatta arbetet.

Ett trängre ekonomiskt läge ställer högre krav på verksamheterna att effektivisera.

Genom planerade och påbörjade byggprojekt kommer flera enheter även att stå inför ökade lokalkostnader. En annan utmaning för samtliga verksamheter är vara

konkurrenskraftiga och kunna erbjuda en löneutveckling i samklang med omvärlden för att rekrytera och behålla de bästa lärarna och pedagogerna.

2.2 Nuläge Anvisning

Använd nulägesanalysen från senaste verksamhetsberättelsen kompletterat med tillkommande information/analys, kvalitetsredovis-ningar etc. som legat till grund för VP-arbetet. Beskriv även kortfattat vilka brukarundersök-ningar/-enkäter som ligger till grund för verksamhetsplaneringen 2017 och på vilket sätt det gett avtryck i VP:n.

Meritvärden och betyg

För att svara upp mot målsättningen i strävan att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde, hade barn- och utbildningskontoret som ett delmål satt upp ett förväntat resultat för 2015/2016 att det samlade resultatet i årskurs 9 skulle öka till 250 baserat på 17 betyg. Det preliminära resultatet visar att målen uppnåtts med 250,1. För årskurs 8 sattes målvärdet för det samlade resultatet till 235 baserat på 17 betyg, vilket också uppnåtts preliminärt med 236,5. Målen för årskurs 6 och 7 sattes till 230 baserat på 17 betyg och har överträffats i båda åldersgrupperna; med 233,6 i årskurs 7 och 236,5 i årskurs 6. Sammantaget visar det preliminära resultatet avseende meritvärden att eleverna i Sollentuna kommun fortsätter att nå den högt satta målsättningen.

(6)

Målet att alla elever ska nå målen i alla ämnen har dock inte nått den ambitiösa nivå som sattes för läsåret. Målet var att andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 skulle vara minst 90 procent. Det preliminära resultatet ligger på 83 procent.

Målet att minska spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 till 17 överträffades med ett preliminärt resultat på 15,3.

Samtliga officiella siffror publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS i oktober/november 2016.

Mål för det kommande läsåret blir att bibehålla den positiva utvecklingen gällande meritvärden samtidigt som vi ökar andelen som når målen i alla ämnen samt ökar andelen gymnasiebehöriga.

Trygghet och studiero

Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan. Idag arbetar samtliga kommunala skolor i Sollentuna enligt denna metod och målsättningen är att alla kommunala skolor ska vara certifierade Olweusskolor enligt Olweus standard. I nuläget är tretton skolenheter certifierade, två väntar på svar i slutet av september på sin ansökan och övriga siktar mot ansökan för certifiering under läsåret.

En viktig del av arbetet är den enkätundersökning som årligen genomförs i årskurs 3 – 9. Enkäten har genomförts sedan 2005 i samtliga kommunala skolor och ett fåtal av de fristående skolorna. Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen sjunkit stadigt till ca 4,5 procent 2015 och ännu en gång överträffat målsättningen och landat på 4,3 procent. Olweusarbetet fortsätter att ge önskat resultat och kommer att fortsätta med samma höga målsättning.

Kundundersökningen

Kundundersökningen genomförs varje år och svarsgruppen har tidigare varit vårdnadshavare till barn i förskola, förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt elever i årskurs 5 och 8. En nyhet 2016 är att ytterligare en elevgrupp till kommit i årskurs 3 för att stärka kartläggningen av elevernas upplevelse av verksamheten samt att eleverna i årskurs 6 svarat i stället för årskurs 5. Motsvarande förändring av svarsgrupper till åk 3 och 6 i stället för 2 och 5 har genomförts för vårdnadshavarnas del för att motverka enkättrötthet, då även Skolinspektionens enkät annars skulle besvaras av samma svarsgrupper.

I alla verksamhetsformer är vårdnadshavarna nöjda med verksamheten och 88 till 98 procent uppger att barnet trivs respektive tycker att det är roligt i skolan samt att

verksamheten/skolarbetet är stimulerande. 90 till 96 procent uppger att man upplever att barnet är tryggt och att personalen bryr sig om barnet. Generellt anser man i alla

föräldragrupper att personalen/lärarna är kompetenta och engagerade i barnets utveckling. Målvärdet för att man som vårdnadshavare kan rekommendera sitt barns förskola är överträffat med två procent och ligger på 92 procent i årets undersökning. 91 procent av eleverna i åk 3 uppger att man är nöjda med verksamheten på fritidshemmen och 93 procent att de trivs på fritidshemmen.

Mål för det kommande läsåret avseende resultaten i kundenkäterna är kopplade till de operativa målen för LUC (Lokala Utvecklings Center) och kommer att följas upp i det

(7)

systematiska kvalitetsarbetet.

Rekryteringssituation

På barn- och utbildningskontoret pågår under hösten 2016 en rekrytering av fyra nya underchefer för att bemanna en ny organisation med en chef för stöd och utveckling, en administrativ stabschef, en skolchef och en ekonomichef som bättre kan möta

verksamhetens behov både internt på kontoret och externt mot enheterna.

Även fyra nya rektorer ska rekryteras under hösten liksom de vakanser som finns på enheterna för vissa svårrekryterade kategorier som lärare i matematik, naturorienterade ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare. Orsak är bland annat den ökade konkurrensen med andra kommuner om vissa lärarkategorier men även det höga löneläget där andra kommuner erbjuder lärare 5000-6000 kronor mer i månadslön.

Den nya rekryteringsstrategin och statsbidragsfinansierade åtgärder som till exempel lärarlönelyftet och fritidshemslyftet kommer att användas aktivt för att profilera

Sollentuna som den självklara skolkommunen, liksom arbetet med att stärka Sollentuna varumärke via deltagande i satsningar från SKL och arenor för utbyte med andra kommuner och aktörer.

Systematiskt kvalitetsarbete

Under våren 2016 genomförde PWC en revisionsgranskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde.

Efter genomförd granskning är den sammanfattade bedömningen att det i allt väsentligt finns ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och

enhetsnivå i Sollentuna kommun.

Man fann att det till stora delar finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå. Analysförmågan behöver dock utvecklas för att

huvudmannen fullt ut ska kunna få en samlad bild av verksamhetens styrkor och utvecklingsområden.

Bedömningen är att kvalitetsarbetet inkluderar en kontinuerlig återrapportering till nämnden.

Vidare är bedömningen att Sollentunas barn- och ungdomsnämnd vidtar tillräckliga och relevanta åtgärder för att utveckla verksamheten utifrån verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.

De åtaganden och prioriteringar som nämnden fastställer bygger på analyser av tidigare års systematiska kvalitetsarbete. De åtgärder som nämnden vidtar för att utveckla verksamheten kan bestå i att tillföra extra eller omfördela resurser utifrån hur enheterna presterar i relation till målsättning.

Bedömningen är också att Sollentunas barn- och ungdomsnämnd tillser att det genomförs en tillräcklig regelbunden tillsyn av fristående förskolor, där det systematiska kvalitetsarbetet ingår som en del i tillsynen.

Gemensamma utvecklingsområden

(8)

• Tillgänglighet - Sollentunas förskolor och skolor ska tillhandahålla utbildning för alla barn och elever, oavsett vilka förutsättningar dessa har att utvecklas och lära.Tillgänglighet innebär att, i högre grad än tidigare, anpassa den

pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till elevers lärande. Miljön ska vara utformad så att alla elever kan inhämta och utveckla sina kunskaper på sin egen skola.

• STL - Skriva sig Till Lärande. Ett språkutvecklande arbetssätt som utvecklats i Sollentuna och som i forskning i visat sig leda till högre måluppfyllelse.

Kompetensutvecklingsarbetet bedrivs i SKL:s regi med lokala STL- ambassadörer.

• Olweus - Förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

• LUC - Lokalt Utvecklings Center i alla skolans ämnen samt förskola, fritidshem, förskoleklass, specialpedagogik mm.

• Kvalitet i förskolan - Ett nytt verktyg från SKL för att mäta förskolans kvalitet i syfte att ge förskolechefen underlag för vidare utvecklingsarbete.

• Skolplattform - Ett gemensamt verktyg i det systematiska kvalitetsrbetet för att på alla nivåer kunna genomföra planeringar och uppföljningar av

undervisningen samt barns/elevers närvaro i verksamheten samt kommunikation med vårdnadshavare.

(9)

3 Ekonomi

Anvisning

År 2016 har varit ett övergångsår med ett första försök att rapportera via kommunens Budget- och Prognosportal (BoP). Problem har funnits att få till en rapportering enligt nämndens VP.

Fr.o.m. 2017 ska de i nämnd beslutade rapporteringsområdena (den samling av verksamheter, alternativt kombination av verksamheter och ansvar, som nämnden anser är lämplig att binda budget på) och som redovisas i VP:n också användas i den löpande månadsrapporteringen till KS.

Nämndens rapporteringsområden är de rubrikområden som beskriver den nivå som nämnden binder budgeten på. För vissa förvaltningar finns det av KF beslutade bindningsnivåer. Dessa nivåer får nämnden inte ändra. Övriga rapporteringsområden beslutar nämnden om och godkänns av KS.

Parallellt med anvisningarna för VP pågår planering för att utveckla BoP för samtliga förvaltningar så att budget och rapportering på de av nämnd beslutade

rapporteringsområdena kommer att kunna användas.

Budgeten ska redovisas brutto (intäkter, kostnader och netto) samt i tkr.

Kommentarer ska lämnas om nämnden beslutar ändra rapporteringsområden mot föregående års verksamhetsplan. Nämnden ska också kommentera hur nämnden beslutat fördela/omfördela budgeten per rapporteringsområde.

Nämndens investeringsbudget/ram ska också redovisas i verksamhets-planen.

Kontaktperson avseende förvaltningens budgetfrågor: Caroline Jogeman Kontaktperson för stöd med BoP: Agneta Sandström

Som tidigare år kommer Excel-mallar förberedas på I-disken (mappen ”Ekonomi”

som förvaltningscontrollers har tillgång till). Mer information huruvida

förvaltningarna ska arbeta med Excel-mallarna eller direkt via BoP meddelas till hösten.

Mallarna på I:/ kommer vara något förändrade jämfört med föregående år. Förutom tidigare års budget finns endast två kolumner för ”tillägg/avdrag”. En kolumn där de riktade tilläggen/avdragen redovisas, t.ex. volymkompensation m.m., och en kolumn där de generella tilläggen/avdragen redovisas. Det är i kolumnen för de generella tilläggen/avdragen som förvaltningen eventuellt gör sina justeringar. Mallarna planeras vara tillgängliga mot slutet av augusti 2016.

I Stratsysrapporten redovisas den budget (på bruttonivå) som nämnden föreslagit.

Investeringsbudget/ram redovisas netto. Kommentarer ska lämnas i textrutan

"Kommentar".

(10)

Budget på nämndens rapporteringsområden

Rapporterin gsområden

Budget 2016

Tidigare beslut under 2016

Budget 2016 inkl tidigare beslut

Riktade tillägg/avdr ag 2017

Generella tillägg/avdr ag 2017

Budget 2017

Nämnd 2 627 0 2 627 -127 2 500

Kontor 29 398 0 29 398 -253 29 145

Förskoleverk samhet

453 388 0 453 388 11 468 -7 165 457 691

Skola 1 032 646 -280 1 032 366 -6 762 19 488 1 045 092

Grundsärsko la

44 921 0 44 921 2 359 -1 672 45 608

BUN Summa 1

1 562 980 -280 1 562 700 7 065 10 271 1 580 036

Beslutad ram

1 562 980 -280 1 562 700 7 065 10 271 1 580 036

Kvar att fördela

0 0 0 0 0 0

Rapporteringsområden Intäkter 2017 Kostnader 2017 Budget 2017

Nämnd 0 2 500 2 500

Kontor -2 603 31 748 29 145

Förskoleverksamhet -83 030 540 721 457 691

Skola -66 185 1 111 277 1 045 092

Grundsärskola -510 46 118 45 608

SA BUN -152 328 1 732 364 1 580 036

Kommentar

Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2017 har räknats upp med totalt 17,1 miljoner kronor varav 7,1 miljoner kronor avser volymuppräkning. Fördelningen av budgetramen följer fullmäktiges budgetbeslut från 20 juni 2016.

Återstående 10 miljoner kronor läggs till fullo på höjning av check och peng i följande verksamheter:

Verksamhet Värde 2016 Värde 2017 Ökning

Förskola, 1-5 år, deltid 15 t/v 91 400 92 700 1 300

Årskurs förskoleklass 33 100 33 600 500

Årskurs 1-5 skola 70 400 71 400 1 000

Årskurs 6-9 skola 84 800 85 900 1 100

Nuvarande modell för omsorg på obekväm arbetstid kommer att förändras under 2017.

(11)

Detta i enlighet med KF-beslut.

Kommentarer till korrigering av Generella tillägg/avdrag 2017:

I budget 2016 har ombudgeteringar skett under året 2016, vilket gör att beloppen i översta tabellen, kolumn Budget 2016 inte stämmer till fullo. Förklaring till korrigeringar för 2016 för att komma till budget 2017 görs nedan.

• Kontor: Faktiska budget 2016 uppgår till 25,9 miljoner kronor. Budget enligt översta tabellen uppgår till 29,4 miljoner kronor. Budget 2017 uppgår 29,1 miljoner kronor, därav korrigering med -253 tusen kronor som bland annat beror på omfördelning personalkostnader och projektkostnader.

• Förskoleverksamhet: Faktiska budget 2016 uppgår till 446,8 miljoner kronor.

Budget enligt ovan tabell uppgår till 453,4 miljoner kronor. Budget 2017 uppgår till 457,7 miljoner kronor. Total korrigering sker med ca -7,2 miljoner kronor och avser främst återläggning av volymkostnader och volymkorrigering. I denna ingår även ökad check i förskola, 1-5 år deltid.

• Skola: Den faktiska budgeten 2016 uppgår till 1 046,9 miljoner kronor. Budget 2016 enligt ovan tabell uppgår till 1 032,6 miljoner kronor. Budget 2017 uppgår till 1 045,1 miljoner kronor. Total korrigering görs med 19,5 miljoner kronor som bland annat beror på ombudgetering av kostnad för nyanlända och

volymkorrigering. I denna ingår även ökad skolpeng i förskoleklass, grundskola årskurs 1-5 samt årskurs 6-9.

• Grundsärskola: Faktisk budget 2016 uppgår till 40,6 miljoner kronor. Budget 2016 enligt ovan tabell uppgår till 44,9 miljoner kronor. Budget 2017 uppgår till 45,6 miljoner kronor. Korrigering görs med -1,7 miljoner som främst beror på ombudgetering under 2016.

Nämndens investeringsbudget Anvisning

Här redovisas nämndens investeringsbudget. Eventuella kommentarer läggs som kompletterande text.

2017

Nämndens investeringsbudget 8 000

(12)

4 Verksamhetsplanering

4.1 Målstyrning - nämndens åtaganden

(13)

Anvisning

Här redovisas precis som tidigare år nämndens åtaganden till de

kommun-övergripande målen (KF-målen). Utgångspunkten är att åtaganden knyts till KF-mål men nämnden kan också vid behov formulera och koppla ett åtaganden direkt till ett fokusområde utan att knyta det till ett specifikt KF-mål. Detta gäller samtliga fokusområden, inklusive ”Ansvarsfull ekonomisk politik” som inte har något KF-mål men uttrycker en politisk inriktning (t.ex. kring kvalitet och

effektivitet/förbättrings-arbete), se Budget 2017. Eventuella åtaganden kring

medarbetar- och arbetsgivarperspektiven kopplas till fokusområdet ”Näringsliv och arbetsmarknad”.

Följande information är obligatorisk:

• Rubrik/namn på åtagandet som ska vara kort och konkret och uttryckas utan subjekt, dvs. i formen ”Utveckla…”. Åtagandet kan även uttryckas som ett uppnått tillstånd/resultat.

• Beskrivning; en kort text som ger mer information om åtagandet, ett komplement till rubriken.

• Förväntat resultat; beskriv vad som är tänkt att åstadkommas samt hur det ska följas upp, t.ex. via mått som visar på en viss utveckling/ett visst resultat eller den effekt som ska uppnås. Obs, det är viktigt att aktuella mått även läggs in i Stratsys, inte bara omnämns i text.

• Om åtagandet är flerårigt ska det framgå här med tydlighet vad man avser göra/uppnå under året. OBS, det är bara när åtagandet har definierats som flerårigt och ska fortsätta ytterligare år som den gröna pilen ( ) kan användas vid uppföljningen – när årets ambitionsnivå har uppnåtts.

Kommungemensamma åtaganden

I anvisningen för nämndernas VP 2016 fanns ett tvåårigt kommun-gemensamt åtagande till fokusområdet Kommunikation: ”Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen”. Förväntat resultat som angavs för 2017 var följande:

”Målgruppsanalysen har integrerats i nämndens kommunikationsarbete och användningen av sociala medier har ökat.”

Åtagandet är relevant även för 2017. I samband med verksamhets-planeringen för 2017 utformar förvaltningarna handlingsplaner för fortsatt implementering, utifrån förslag till gemensam skrivning från Näringsliv och strategisk kommunikation, KLK.

Utöver ovanstående åtagande kan nämnderna vid önskemål/behov utforma andra gemensamma åtaganden för 2017, t.ex. inom ramen för gemensamma

utvecklings-projekt, diskussioner i kommunlednings-gruppen och andra forum.

Exempelvis kommer en diskussion om ett gemensamt åtagande 2017 kopplat till näringslivs-strategin att initieras av kommunledningskontoret under hösten 2016.

Oavsett nytt gemensamt åtagande behöver förvaltningarna se till att

handlingsplaner/aktiviteter för 2017 som stödjer näringslivs-strategin planeras, se avsnitt 4.3.

Observera att gemensamma åtaganden kan ha beslutats i andra styr-dokument och överenskommelser och att dessa kan behöva integreras i verksamhetsplaneringen för

(14)

4.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:

Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag

Beskrivning

Gemensamt åtagande för samtliga nämnder. Kommunledningskontoret är samordnande.

4.1.2 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Nämndens åtaganden:

Alla elevers och skolors resultat ska förbättras

Beskrivning

Sollentuna kommun har som mål att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt.

Likvärdigheten inom och mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte

innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks. Glappet mellan nivån på meritvärdena och andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ska minska.

Förväntat resultat

Det samlade resultatet baserat på 17 betyg ska öka.

Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen ska öka.

Spridningen av resultat mellan pojkar och flickor ska minska.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde

2017 Andel behöriga elever till gymnasieskolan (alla grundskolor i

Sollentuna kommun)

92,4 % 95 %

Spridning av resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor åk 9.

21,6 15,3 15

Genomsnittligt Meritvärde grundskolan (17 ämnen), samtliga skolor

247,6 250,3 251

Andel elever med lägst betyget E i samtliga ämnen, samtliga skolor åk 9

86,3 % 83 % 87 %

Nämndens åtaganden:

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan

Beskrivning

För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad.

Andelen elever som uppger på Olweusenkäten att de blivit utsatta för mobbning ska minska till 4,4 %.

2017

(15)

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017 Andel elever som upplever sig mobbade i grundskolan (%),

samtliga skolor

4,5 4,3 4,2

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet

Beskrivning

Förskolebarnen är en del av en undervisande förskola där lekarna och aktiviteternas syfte är ett kontinuerligt lärande och föreberedande för grundskolans krav.

2017

SKL:s kvalitetsmätning 15

Kundenkät 93 94 94

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande

Beskrivning

Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten.

Ett nytt verktyg från SKL har arbetats fram för att mäta förskolans kvalitet. Utifrån detta ska ett nuläge definieras på samtliga kommunala förskolor som sedan följs upp årligen.

Att alla enheter hamnar på minst gult på samtliga kriterier.

2017

Taggningar i skolplattformen 100 %

Barnen i förskolan ska känna sig trygga

Beskrivning

Trygghet är ett nyckelbegrepp i förskolans läroplan. Alla barn ska känna sig trygga i förskolan.

(16)

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017

Trygghet på förskolan 96 %

Barnen i förskolan ska ges möjlighet att utveckla socialt samspel

Beskrivning

Sollentunas förskolor ska stimulera och utmana varje barn i sin utveckling så att omtanke, hänsynstagande och samspel bildar en helhet.

2017

Taggningar i skolplattformen 100 %

Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll

Beskrivning

Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas

utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget.

Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet,

förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten.

Andelen föräldrar som svarar att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem ska öka till 89% i förskoleklass och 85% i årskurs 2.

2017

Kundenkät 85 90 90

Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten

Beskrivning

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.

Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.

(17)

Adekvata och relevanta åtgärder utifrån analys av resultat som ger högre elevresultat.

4.1.3 Arbeta för en god bebyggd miljö Nämndens åtaganden:

Öka elevernas och förskolebarnens miljökompetens

Beskrivning

Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016-09-15 via "Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020"

Både förskola och grundskola ska ges möjlighet att delta i miljöprojekt

2017 Antal miljöprojekt i skolan

4.1.4 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:

Minska klimatpåverkan från mat, CO2e

Beskrivning

Åtagandet handlar både om att minska matsvinnet och öka andelen mat med låg klimatpåverkan.

Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016-09-15 via "Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020"

Minskad klimatpåverkan

2017 Mängden slängd mat, kg per serverad person

4.1.5 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka

Beskrivning

Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat sig att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur

undervisningen organiseras har dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan.

Genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd att agera för inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. Det vill säga, det är troligt att en

(18)

elev som lärt sig former för inflytande har lättare att organisera sitt arbete utifrån dessa former även i framtiden.

Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande ska öka i åk 5 till 85% och i åk 8 till 68%

2017

Kundenkät 76,5 % 72,3 % 76,5 %

Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov

Beskrivning

Med ett bättre systemstöd kan förvaltningen genomföra analyser och uppföljningar av verksamheten med en högre kvalitet som leder till adekvata förbättringsåtgärder.

Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer lättillängliga för vårdnadshavare förenklas vardagen för medborgarna.

För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga administrativa

uppgifterna förenklas så att tid frigörs för att fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.

Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolorna samt en systemförvaltningsorganisation på barn- och

utbildningskontoret.

Gemensam skolplattform på plats i alla kommunala skolor i samband med höstterminen 2016.

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen

Beskrivning

Kommunikationsarbetet är i behov av att identifiera nyckelinsikter om våra invånare och övriga intressenter utifrån ålder, kön, etnicitet, utbildningsbakgrund, språk, yrkeskategori med mera. För att nå framgång krävs insikter kring målgruppens behov, värderingar attityder och beteenden. Redan nu vet vi att många av kommunens

målgrupper finns i olika sociala medier för att hämta information. Utvecklingen går fort och kommunen behöver förbättra sina kunskaper om hur informationen behöver

anpassas till olika sociala medier samt öka kompetens om hur vi följer utvecklingen av befintliga sociala medier samt se hur nya börjar användas av våra målgrupper.

Arbetet kommer under 2016 att drivas av ett kommungemensamt projekt som leds av kommunledningskontoret. Arbetet fortsätter 2017 med handlingsplaner utifrån varje nämnds nuläge och behov.

Vid 2017 års slut ska målgruppsanalysen vara en integrerad del i nämndens kommunikationsarbete. Sociala medier är en naturlig och frekvent del i nämndens

(19)

kommunikation.

Vid utgången av 2016 ska det förberedande arbetet i form av nämndens deltagande i kommungemensamt arbete avseende målgruppsanalys och sociala medier vara avslutat.

4.1.6 Resurserna ska användas effektivt Beskrivning

Verksamheternas resurser ska användas så effektivt som möjligt.

Verksamhetens bokslut är enligt budget. Skolornas buffertkrav nås.

2017 Budget i balans

4.2 Uppdrag

Uppdrag tillkommer löpande under ett verksamhetsår och kan löpa under flera verksamhetsår. Nedan redovisas därför enbart de uppdrag som fastställts i den preliminära budgeten gällande 2017. Övriga uppdrag redovisas i den löpande rapporteringen. Om inga uppdrag redovisas saknas budgetuppdrag för nämnden år 2017.

Uppdrag

Datum

nämndinlämning till KLK

Status Senaste kommentar

Uppdrag att utvärdera fritidsgårdsverksamheten.

2016-10-14 Barn- och

ungdomsnämnden I nämndberedningen till budget 2017 finns ett uppdrag att utvärdera fritidsgårdsverksamheten.

I den preliminära budgeten med verksamhetsplan finns samma utvärdering av fritidsgårdarna med.

Barn- och

utbildningskontoret har även fått ett uppdrag från barn- ungdomsnämnden att utreda vilken

förvaltning som ska vara ansvarig samt vad som kan göras för eleverna över 16 år. Uppdraget att utreda detta ska påbörjas under hösten 2016.

(Barn- och

ungdomsnämnden)

(20)

Anvisning

Här kan ni i fritext återredovisa de uppdrag från preliminär budget som ska återredovisas i samband med verksamhetsplanen.

Det går även bra att göra återredovisningen i en bilaga som läggs till rapporten i Stratsys. Hänvisa då till bilagan i detta textavsnitt.

Barn– och utbildningskontoret har fått i uppdrag att utreda och belysa fritidsgårdarnas verksamhet i kommunen. Utredningen ska syfta till att genomlysa olika aspekter på vilken nämnd som på bästa sätt kan ta det samlade ansvaret över

fritidsgårdsverksamheten för framtiden. Samt utreda om det finns möjligheter för fler aktiviteter för ungdomar över 16 år.

Skälet till denna utredning är att delar av verksamheten tillhör idag barn- och ungdomsnämnden och andra delar tillhör kultur- och fritidsnämnden. Samma

verksamhet tillhör alltså olika förvaltningar och nämnder vilket gör att samarbetet blir svårt och mycket energi går åt till att diskutera och spekulera över vilka för- respektive nackdelar som det innebär att tillhöra den ena eller andra förvaltningen.

De fritidsgårdar som finns i kommunen är öppna för ungdomar upp till och med de fyllt 16 år. Det finns utrymme för gården att besluta om att tillåta dem att vara kvar hela första läsåret på gymnasiet vilket innebär att några hinner fylla 17 år. Efter att ungdomarna fyllt 16-17 år finns ingen annan motsvarande verksamhet i kommunen.

Hur stort är behovet och vad efterfrågas, det är frågor som bör ses över i denna utredning som påbörjas under hösten 2016.

(21)

4.3 Kommungemensam planering och övrigt utvecklingsarbete Anvisning

Grund-tanken är att rapporten Verksamhetsplan 2017 i sin struktur bygger på målstyrningen i första hand. Vissa andra perspektiv ska dock finnas med i planeringen, närmare bestämt vissa styrdokument samt vissa övergripande förbättringsområden:

• Trygghets- och säkerhetsstrategin (avsnitt 4.3.1)

• Jämställdhets- och mångfaldsplanen (avsnitt 4.3.2)

• Kompetensförsörjningsplanen (avsnitt 4.3.3)

• Digitaliseringspolicyn (avsnitt 4.3.4, ersätter E-förvaltning)

• Näringslivsstrategin (avsnitt 4.3.5)

• Sveriges mest attraktiva kommun, SMAK (avsnitt 4.3.6) Dessa redovisas på följande sätt:

• Handlingsplaner/aktiviteter i målstyrningen respektive Intern

verksamhets-styrning/-planering ”taggas” (= märks) utifrån vilken/vilka perspektiv de bidrar till. OBS, en handlingsplan/aktivitet kan taggas mot mer än ett styrdokument/område!

I planeringen i Stratsys sker taggningen genom att man i samband med att

handlingsplanen läggs upp väljer ett nyckelord från listan ”Kommun-övergripande kategori”. Befintliga handlingsplaner kan taggas genom att man via skiftnyckeln går till ändringsvyn och väljer nyckelord under rubriken ”Kommunövergripande

kategori”. Flera nyckelord kan väljas, en i taget.

• I VP:n redovisas kortfattat hur förvaltningen hanterat styrdokumentet/

området i sin verksamhetsplanering.

Rekommendationen inför 2017 är att huvudsakligen planera i

mål-styrnings-modellen i Stratsys. Genom att åtaganden kan kopplas direkt till fokusområden finns möjlighet att i högre grad än tidigare beskriva sin planering kring t.ex. jämställdhetsplanen. Ekonomiavdelningen kan ge stöd vid eventuell omflytt av handlingsplaner/aktiviteter i Stratsys.

I anvisningarna som följer finns hänvisningar till särskilda rapporter. Dessa rapporter kommer i likhet med fjolåret att finnas för varje nämnd/förvalt--ning i Stratsys och uppdateras automatiskt med den ”taggade” planeringen. Tanken med rapporterna är att de i första hand kommer att användas av den funktion på

kommunlednings-kontoret som ansvarar för att följa området ur ett

kommunövergripande perspektiv. Varje förvaltning kan dock själva använda rapporterna. Ingen av dessa separata rapporter behöver tas upp för beslut i nämnd.

(22)

4.3.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin Anvisning

Handlingsplaner/aktiviteter (till åtaganden) som ”svarar” mot strategin ”taggas”

(d.v.s. markeras) i Stratsys med något av följande alternativ:

• Trygghets- och säkerhetsstrategin – brottsförebyggande verksamhet

• Trygghets- och säkerhetsstrategin – social hållbarhet

• Trygghets- och säkerhetsstrategin – trygga utemiljöer

Det ska framgå av texten i VP var i verksamhetsplaneringen kopplingen till strategin finns. Därutöver ska eventuellt löpande arbete (linjearbete) 2017 beskrivas kortfattat, liksom hur uppföljningen planeras av detsamma.

Kommunens säkerhets- och trygghetssamordnare kommer under hösten 2016 ha genomgångar med samtliga förvaltningar kring taggningar och ovanstående rapportering, detta som ett led i den årliga sammanställningen som rapporteras till kommunstyrelsen.

Barn- och ungdomsnämnden har i Verksamhetsplanen framförallt svarat mot strategins utvecklingsområde Trygghet och säkerhet - social hållbarhet, genom handlingsplaner för att förbättra arbetet med att öka elevers närvaro kopplat till åtagandet: Alla elevers och skolors resultat ska förbättras.

Till åtagandet Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan finns en handlingsplan för att förbättra och bibehålla arbetet med Olweus standard också den kopplad till strategins utvecklingsområde Trygghet och säkerhet - social hållbarhet.

Kopplat till förskolans åtagande om trygga barn har handlingsplaner för samverkan mellan förskola och skola, övergångar mellan de olika verksamheterna och pedagogisk dokumentation av samspel tagits fram.

(23)

4.3.2 Jämställdhets- och mångfaldsplan Anvisning

Komplettera vid behov med nya handlingsplaner/aktiviteter jämfört med fjolåret.

Utgå från de gemensamma aktiviteterna i jämställdhets- och mångfaldsplanen, vilka återfinns på Solsidan: https://solsidan.sollentuna.se/anstallning/att-vara-

anstalld/jamstalldhet-och-mangfald/

För respektive handlingsplan/aktivitet ska status framgå samt en beskriv-ning till varje aktivitet (dvs. vad har gjorts, vad pågår nu, vad ska göras, förväntat resultat).

Därefter ”taggas” handlingsplaner/aktiviteter, dvs. markeras i Stratsys med nyckelordet:

• Jämställdhet- och mångfaldsplan

Av texten i VP ska framgå var i verksamhetsplaneringen kopplingen till jämställdhets- och mångfaldsplanen finns.

Det är viktigt att texten belyser aktiviteter som anses som viktigast att planera för, bakgrunden till dessa slutsatser, vad som identifierats och vilka slutsatser som dragits av nuläge samt omvärlds- och framtidsanalys. Revidera texten från VP 2016 om andra förutsättningar gäller (t.ex. förändringar i omvärld, verksamhet och personalstatistik m.m.).

Att de fysiska och sociala arbetsförhållande överensstämmer med kommunens

handlingsplan stäms av i enheternas systematiska arbetsmiljöarbete och följs upp i barn- och utbildningskontorets årshjul för systematiskt kvalitetsarbete.

Alla medarbetare erbjuds samma möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller anna trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Inga former av kränkande särbehandling, diskriminering eller trakasserier tolereras.

Alla områden följs upp i det nya årshjulet för pedagogisk professionsutveckling som genomförs på enheterna.

Under 2017 ska de olika målen för förvärvsarbete, trakasserier, rekrytering och jämställda löner stämmas av i uppföljningsrapporterna som är en del av barn- och utbildningskontorets årshjul för systematiskt kvalitetsarbete.

(24)

4.3.3 Kompetensförsörjningsplan Anvisning

Komplettera vid behov med nya handlingsplaner/aktiviteter som planeras i syfte att åtgärda och säkra kompetensbehovet nu och framöver. För respektive

handlingsplan/aktivitet ska status framgå samt en beskriv-ning till varje aktivitet (dvs. vad har gjorts, vad pågår nu, vad ska göras, förväntat resultat).

Därefter ”taggas” handlingsplaner/aktiviteter, dvs. markeras i Stratsys med nyckelordet:

• Kompetensförsörjningsplan

Av texten i VP ska framgå var i verksamhetsplaneringen kopplingen till

kompetens-försörjningen finns. Det är viktigt att texten belyser vilka kompetenser som anses viktigast att planera för, bakgrunden till dessa prioriteringar, vad som identifierats och vilka slutsatser som dragits vid nulägesanalysen samt hur omvärlden och framtiden kommer påverka behovet av kompetens. Revidera vid behov texten från VP 2016, om andra förutsättningar gäller för 2017 (till exempel förändringar i omvärld, verksamhet och personalstatistik m.m.).

Barn- och utbildningskontoret och rektorerna har arbetat fram ett årshjul för pedagogisk professionsutveckling med nya och reviderade lönekriterier där ämnesansvar,

aktivitetsansvar, relationsansvar, resultatansvar samt verksamhets- och

egenutvecklingsansvar definieras för lärare, fritidslärare/fritidspedagoger, förskollärare, fritidsledare/elevassistenter och barnskötare.

En rekryteringsstrategi tas också fram under hösten 2016 för att möta de närmaste årens utmaningar med att rekrytera de bästa lärarna och pedagogerna, liksom skolledare och medarbetare till barn- och utbildningskontoret. Budskapet är "tillsammans utvecklar vi skolan i Sollentuna kommun".

Utifrån den arbetsprocess som framtagits för arbetet har barn- och utbildningskontoret identifierat som viktigast att planera för att kunna rekrytera pedagogisk personal med adekvat högskoleutbildning. Svårigheter att rekrytera behöriga lärare kvarstår i till exempel matematik, naturorienterade ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare.

För att attrahera nya medarbetare deltar barn- och utbildningskontoret dessutom på mässor som till exempel SETT, arrangerar egna event som IKT-arena, samarbetar med högskolor och universitet vid verksamhetsförlagd undervisning (VFU) för lärarstudenter och har startat en övningsskola i kommunen kopplad till Stockholms universitet.

Kompetensutveckling av samtliga, befintliga medarbetare bedrivs kontinuerligt i olika former av nätverk och en grupp på nio medarbetare inom fritidshemmen får ekonomiskt stöd för att genomgå en erfarenhetsbaserad utbildning till fritidslärare vid Södertörns

(25)

högskola.

Karriärstjänster har inrättats i de flesta skolämnen där varje skola har en till sex förstelärare.

4.3.4 Digitaliseringspolicy Anvisning

Syftet med policyn är att tydliggöra inrikt-ningen på kommunens digitaliseringsarbete 2016-2021 och vilka områden som behöver stärkas upp för att lättare uppnå

kommunens digitaliseringsvision.

Digitaliseringsarbetet ska hanteras inom ramen för de fokusområden och

kommunövergripande mål som fullmäktige beslutar om och ska ingå som en naturlig del av nämndernas verksamhetsplanering. (Ersätter tidigare ”E‑förvaltningsplan”.) Handlingsplaner och/eller aktiviter (till åtaganden) som kan hänföras till denna vision ska ”taggas”, dvs. markeras, i Stratsys med ett eller flera av följande prioriterade områden:

• Digitaliseringspolicy – Digital kompetens

• Digitaliseringspolicy – Digitala tjänster

• Digitaliseringspolicy – Digital infrastruktur

• Digitaliseringspolicy – Digital samverkan och innovation

• Digitaliseringspolicy – Digital demokrati

Eventuella tidigare aktiviteter i modellen Intern verksamhetsstyrning som taggats ”E- förvaltning” kan flyttas till lämpligt åtagande och därefter taggas om. I det fall inget lämpligt åtagande finns/kan skapas för 2017 – låt aktiviteten ligga kvar i Intern verksamhetsstyrning men ”tagga om” till digitaliseringspolicyn. Den särskilda rapporten som nu benämns ”E‑förvaltningsplan” döps om till ”Digitaliseringsplan”.

Sammanfatta med text i VP vilket eller vilka digitaliseringsområden som handlingsplanerna/aktiviteterna stödjer i första hand.

Barn- och utbildningskontoret inför under hösten 2016 en ny gemensam skolplattform vilken kommer vara den aktivitet som den största delen av kontorets

digitaliseringsarbete är kopplat till under 2017.

Det övergripande målet för barn- och utbildningskontorets satsning på digital utveckling inom verksamheten är att säkerställa elevernas lärande och måluppfyllelse.

I och med Införandet av den gemensamma Skolplattformen läggs grunden för följande effektmål:

• Det pedagogiska arbetet

o Att frigöra pedagogernas tid för kärnuppdraget

• Systematiska kvalitetsarbetet

o Att säkerställa kontinuerlig utveckling genom korrekt och tydligt

(26)

• Kommunikation mellan hem och skola

o Att vårdnadshavare har förtroende för verksamheten genom enkel insyn och dialog med skola/förskola

Arbetet med skolplattformen kommer stödja flera digitaliseringsområden.

Det första området är Digital Kompetens. Där kommer barn- och utbildningskontoret att jobba långsiktigt med att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt användande av skolplattformen genom kontinuerlig fortbildning för medarbetarna samtidigt som vi tar fram ett strukturerat och dokumenterat gemensamt arbetssätt för verksamheten.

Detta gör vi genom att under 2017 fokusera på fyra grundläggande funktioner i skolplattformen

• Närvaro- och frånvarorapportering

• Kommunikation, internt och externt med vårdnadshavare och medarbetare

• Pedagogisk planering

• Bedömning

Ett annat område kopplat till aktiviteten med skolplattformen är Digitala tjänster där utvecklingen av tjänsten säkerställer att samtliga medarbetare inom verksamheten har tillgång till skolplattformen oberoende av teknisk plattform på varje skola/förskola.

Skolplattformen underlättar den pedagogiska vardagen genom att stödja och uppmuntra till en fortsatt delningskultur där medarbetarna kan dra nytta av arbete som gjorts på en skola så att man slipper uppfinna hjulet varje gång en ny resurs ska skapas. Framtagna lathundar och instruktioner tydliggör arbetsprocessen och underlättar för nya

medarbetare att börja använda skolplattformen. Vårdnadshavare får tillgång till elevens skolarbeten med en inloggning oberoende av vilken skola eleven går på. Detta ska bidra till ett ökat förtroende samt en större förståelse och förhoppningsvis ett större intresse och engagemang för det arbete som elever och pedagoger utför i verksamheten.

Det sista området som stöds är Digital infrastruktur. Framtagande av gemensamma processer för bl.a. bedömning och pedagogisk planering bidrar till att den slutliga analysen av verksamhetens resultat håller en högre kvalité. När samtliga delar av bedömnings- och planeringsprocessen, för samtliga skolor, digitaliseras kommer förvaltningen kunna följa skolornas utveckling på ett sätt som tidigare varit tidskrävande och begränsat till ett fåtal personer.

I arbete med skolplattformen beaktas även informationssäkerhet för kommunen och integriteten för användarna. Medarbetare och vårdnadshavare kommer använda säker inloggning för att säkerställa att korrekt information är tillgänglig och att endast behöriga personer har tillgång till denna information.

En förvaltningsorganisation etableras under 2017 som ska säkerställa att

skolplattformen utvecklas i den riktning som bäst stärker och stöttar verksamhetens behov och mål.

(27)

4.3.5 Näringslivsstrategi Anvisning

Under 2016 fortgår arbetet med att revidera kommunens näringslivsstrategi. Tidigare kommungemensamt åtagande rörande det revideringsarbetet, som gällde 2016, utgår 2017 i avvaktan på att revideringsarbetet avslutas. Arbete med ett

kommungemensamt åtagande 2017 kommer att initieras av KLK under hösten 2016 (se även avsnitt 4.1). Oavsett nytt gemensamt åtagande behöver nämnderna se till att handlingsplaner/aktiviteter som stödjer gällande näringslivsstrategi planeras för 2017.

Observera att handlingsplaner/aktiviteter som beskriver åtgärder kopplat till resultat från Nöjd Kund Index (NKI) med fördel kan taggas mot närings-livs-strategin. Det kan både handla om att åtgärda försämrade resultat, och bibehålla goda resultat på fortsatt hög nivå.

Handlingsplaner och/eller aktiviter” taggas” med följande alternativ:

• Näringslivsstrategi – Stadsbyggnad

• Näringslivsstrategi – Kommunikation, dialog och service

• Näringslivsstrategi – Trafik och infrastruktur

• Näringslivsstrategi – Utveckling av samarbetet mellan skola, näringsliv och andra aktörer

I VP-texten sammanfattas övergripande planerade handlingsplaner och aktiviteter.

Arbete för att skapa ett gynnsamt samarbetsklimat med fristående huvudmän pågår bland annat genom att inrätta ett branschråd samt erbjuda utvecklingsinsatser från barn- och utbildningskontoret. Målet är att göra Sollentuna kommun till en attraktiv kommun för fristående huvudmän att etablera sig i.

Skolor med hög kvalitet är en viktig bidragande faktor till att vara en kommun som är attriaktiv för näringslivet. Genom vårt befintliga skolutvecklingarbete bidrar vi till att stärka kommunens varumärke

Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen och varje skola ska vara den bästa skolan för varje elev som går där.Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och pedagogisk personal – elever samt via Sollentuna kommuns mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.Det betyder att alla elever ska nå målen i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla elever ska känna sig trygga i skolan.

Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt informationen och kommunikationen. Informationsteknologi blir en hävstång för att fortsätta utvecklingen i våra verksamheter.Delningskulturen ska

vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten.

Ett ökat föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter,

(28)

mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.

Inför varje nytt ställningstagande ska man alltid ställa sig frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att våra elever får en bättre skolgång?

4.3.6 Sveriges mest attraktiva kommun Anvisning

Verksamhetsplanen 2017 ska innehålla en beskrivning av hur arbetet mot Sveriges mest attraktiva kommun genomsyrar verksamhetsplaneringen. Texten ska beskriva arbetet med det förvaltningsspecifika samt det kommungemensamma

utvecklingsarbete som planeras ske inom ramen för Sveriges mest attraktiva kommun 2017. Lägg särskilt fokus på att beskriva hur arbetet sker för att förbättra kommunens resultat i de kommun-jämförande måtten som tagits fram.

På Solsidan finns information om Sveriges mest attraktiva kommun och jämförelserna: https://solsidan.sollentuna.se/kommunen/sveriges-attraktivaste- kommun-2019/

Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen. Inom våra respektive verksamheter finns visioner att sträva mot och tydliga mål som alla medarbetare kan relatera till.

Avseende det kommunjämförande måttet för meritvärdet i årksurs nio baserat på 17 betyg har, enligt de preliminära resultaten, det målvärde som satts på 250 meritpoäng uppnåtts. Den officella statistiken publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS senare under hösten 2016.

(29)

5 Kvalitetshjul

Anvisning

Varje förvaltning utformar ett kvalitetshjul som ska ingå i rapporten. För de som önskar kan kvalitetshjulet byggas i Stratsys. Alternativet är att klistra in bild av egenutformat kvalitetshjul.

(30)