Fastighetsavdelningens riktlinjer Energi, miljö och material
Trafik- och fastighetskontoret
Inledning ... 2
Fastighetsavdelningens ambitionsnivå ... 2
Säkerhet... 2
Tillgänglighet ... 2
Tillämpning av förvaltningskontorens funktionsprogram ... 3
Riktlinjer ... 4
Dagvatten ... 4
Förnybar energi ... 4
Miljöbyggnad ... 5
Dokumentation av byggvaror ... 5
Utfasningsämnen... 5
Sanering av farliga ämnen i befintliga byggnader ... 6
Energianvändning ... 6
Värmeeffektbehov/solvärmelast ... 6
Ljudmiljö ... 6
Radon ... 6
Ventilationsstandard ... 6
Kvävedioxid... 6
Fuktsäkerhet ... 6
Termiskt klimat vinter och sommar ... 6
Dagsljus ... 7
Legionella ... 7
2
Inledning
Fastighetsavdelningen ska på uppdrag av beställande förvaltningskontor tillhandahålla ändamålsenliga fastigheter och lokaler för förskolor, skolor, idrottshallar samt vård- och omsorgsboenden.
Fastighetsavdelningen är utförare och kontorets riktlinjer beskriver inga funktioner i fastigheten/lokalen, det gör respektive beställande förvaltningskontors funktionsprogram.
I beställande förvaltningskontors funktionsprogram ska det tydligt framgå vilka kravställningar som finns för funktioner i fastigheten/lokalen. Syftet är att verksamhetens funktionskrav ska förankras i byggprojekten. Det ska även framgå om det är ett ”ska-krav” eller ett råd ”att tänka på”.
Styrgruppsprotokollen för varje enskilt byggprojekt ska ha en rubrik för erfarenhetsåterföring till funktionsprogrammen där det som bör utvecklas eller besvaras ska noteras.
Fastighetsavdelningens ambitionsnivå
Fastighetsavdelningen har vid ny-, till- och ombyggnationer valt att följa det svenska
miljöklassningssystemet Miljöbyggnad men har ingen avsikt att certifiera. Beskrivning av kontorets ambitionsnivå gällande energi, miljö och material återfinns under rubriken ”Miljöbyggnad”.
Säkerhet
Säkerhetsavdelningen på Sollentuna kommun har det övergripande ansvaret för bland annat brand och säkerhetsfrågor och ska vid behov konsulteras i alla projekt.
Tillgänglighet
Sollentuna kommuns fastigheter och lokaler ska vara tillgängliga för alla.
Tillämpning av förvaltningskontorens funktionsprogram
Funktionskraven ska beskriva egenskaper vid ny-, till- och ombyggnationer i fastigheter/lokaler. Syftet är att verksamhetens funktionskrav ska förankras i byggprojektet. Tillämpning ska ske från
behovsanalys till slut av programskede. Funktionsprogrammet ska inte användas i alla byggprojekt utan endast vid större projekt där det bedöms som ekonomiskt försvarbart vilket beslutas av projektets styrgrupp i ett tidigt skede i projektet.
Funktionsprogrammet presenterar erforderliga funktioner i fastigheten/lokalen och huruvida det är ett råd ”att tänka på” eller ett ”ska-krav”. Fastigheter/lokaler kan innehålla krav från flera olika kontor samt verksamheter. Om ett ”ska-krav” på grund av exempelvis tekniska eller ekonomiska förutsättningar inte kan eller bör uppfyllas så ska det dokumenteras och motiveras. Dokumentationen ska
protokollföras av byggprojektets styrgrupp.
Avvikelser kan skrivas både av beställare – här avses de respektive förvaltningskontoren - och utförare – här avses trafik- och fastighetskontoret. Avvikelser ska alltid motiveras - dels för
kostnadskontroll och dels för att effektivt nyttja funktionsprogrammet som ett verktyg för Sollentuna kommunledningskontors utvecklingsarbete med erfarenhetsåterföring.
En avvikelse kan innebära ett avsteg från funktionsprogrammet genom att en funktion läggs till eller tas bort. Det ska tydligt framgå i alla skeden om avvikelser finns mot beställning och vem som ska bära kostnaden, i form av hyra eller i investeringskostnaden. Vidare ska avvikelser godkännas av beställaren. För råd ”att tänka på” är funktionen inte tvingande utan ska tillämpas utifrån varje enskilt byggnadsprojekts förutsättningar.
Vidareutveckling och kommande revideringar av funktionsprogrammen svarar respektive förvaltningskontor för tillsammans med kommunledningskontoret. Lokalstrategerna förvaltar
funktionsprogrammen och ansvarar för att dessa uppdateras i takt med att lagar och krav förändras.
Vidare ansvarar lokalstrategerna för att regelbundet sammankalla trafik- och fastighetskontorets projektavdelning för erfarenhetsåterföring.
4
Riktlinjer
Ska-krav i fastighetsavdelningens riktlinjer är gällande lagstiftning och förordningar som exempelvis:
• Plan- och bygglagen (PBL)
• Boverkets författningssamling
• Miljöbalken
• Arbetsmiljölagen
• Lagen om offentlig upphandling (LOU)
• Sollentuna kommuns policys
Dagvatten
Sollentuna kommuns dagvattenpolicy återfinns i sin helhet på www.sollentuna.se/globalassets/bygga- bo-och-miljo/miljo-och-halsa/vattenvard-och-badvatten/dagvattenpolicy.pdf.
Nedanstående krav och råd ”att tänka på” är viktigt att beakta i byggprojekt.
Krav
• Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt för att minska belastningen på det kommunala dagvattennätet
• Om detta inte är möjligt ska vattnet samlas upp så att flödet utjämnas och fördröjs
• Förorenat dagvatten ska renas innan det rinner vidare till recipient eller infiltreras Att tänka på
• Oljeavskiljare kan behövas på större parkeringsytor för att fånga upp olja, metaller och organiska ämnen. Dessa ämnen stör den biologiska processen i reningsverken.
• I nybyggnadsprojekt bör möjligheten att anlägga sedumtak utredas då det har många fördelar ur ett miljöperspektiv. Det fungerar som en behållare där dagvatten fördröjs och kan även ta upp föroreningar.
Förnybar energi
I enlighet med Miljöpolicy för Sollentuna kommun1 ska kommunen öka andelen förnybar energi i sina verksamheter.
Byggnadens takyta och/eller fasad kan användas för att ta tillvara solenergi. I varje nybyggnadsprojekt bör möjligheten att använda solenergi utredas.
1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-26 § 173.
Miljöbyggnad
Ambitionsnivå och tillämpning av Miljöbyggnads krav ska bedömas i varje projekt utifrån det enskilda projektets ekonomiska och tekniska förutsättningar.
• Ambitionsnivå för ombyggnation av befintliga byggnader är lägst Brons (motsvarande myndighetskrav eller lite högre)
• Ambitionsnivå för ny- och tillbyggnationer är lägst Silver
Genom att följa Miljöbyggnads bedömningskriterier säkerställs kvalitet under byggprocessens2 skeden och även senare under förvaltning.
Miljöbyggnad tillhandahåller ett antal manualer som innehåller bedömningskriterierna. Manualerna reglerar vilka åtgärder som krävs för att nå respektive betyg och styr därmed byggnadens utformning, materialval, ventilation, dagsljus etc.
Alla Miljöbyggnads krav framgår inte i fastighetsavdelningens riktlinjer utan återfinns i sin helhet i manualer på Sweden Green Building Councils hemsida www.sgbc.se/dokument-och-manualer.
Dokumentation av byggvaror
Dokumentation av byggvaror är ett bedömningskriterium som inte regleras i lagstiftningen.
Fastighetsavdelningens rekommendation är att det skrivs som ”ska-krav” då material har stor påverkan på människor och miljö.
Fastighetsavdelningen använder sig vid bedömning av material av produktdatabasen
Byggvarubedömningen (BVB) som är den databas som spänner över materialets totala miljöpåverkan.
Åtkomst till Byggvarubedömningens produktdatabas fås genom att licens tecknas på www.byggvarubedomningen.se.
Krav
• Byggvaror ska dokumenteras.
• Varor som uppfyller nivån Rekommenderas eller Accepteras är godkända för användning.
Rekommenderad byggvara ska prioriteras före accepterad.
• Om byggvaror i kategorin Undviks används ska detta motiveras. Först efter godkännande från beställaren samt upprättande av avvikelserapport får byggvaran användas.
Utfasningsämnen
Utfasningsämnen betraktas som särskilt farliga och påverkar genom att bland annat vara cancerframkallande, giftiga och reproduktionsstörande.
Krav
• För att säkerställa att ett material inte innehåller utfasningsämnen ska det bedömas med hjälp av produktdatabasen Byggvarubedömningen
2 Fastighetsavdelningens process ”Tillhandahålla lokaler”.
6
Sanering av farliga ämnen i befintliga byggnader
Krav• I befintliga byggnader ska en inventering göras för att säkerställa att byggnaderna inte innehåller farliga ämnen
• I det fall farliga ämnen påträffas ska ämnena analyseras, dokumenteras och saneras
Energianvändning
Sollentuna kommuns miljöarbete kännetecknas bland annat av att minska energianvändningen i kommunens verksamheter. Energieffektiva byggnader är en bra investering som skapar långsiktig hållbarhet.
Värmeeffektbehov/solvärmelast
Byggnaderna ska utformas så att behovet av kyla och uppvärmning minimeras.
Värmeeffektbehovet ska beräknas för att säkerställa att tillförd effekt för uppvärmning begränsas.
Solvärmelasten ska beräknas för att säkerställa att solvärmetillskottet under den varma årstiden begränsas. Därmed minskar behovet av komfortkyla eller olägenheter med övertemperatur.
Ljudmiljö
En ljudsakkunnig ska finnas med under projektering och produktion för att säkerställa att projekterade lösningar och genomförandet svarar mot valda bedömningskriterier.
Radon
Eftersom markradon är vanligt i Sollentuna kommun väljer fastighetsavdelningen radonsäkert utförande på grundkonstruktion och ventilationssystem.
Ventilationsstandard
Byggnader utformas, projekteras och byggs för god ventilation. Fastighetsavdelningen har framtagna projekteringsanvisningar gällande ventilationsstandard.
Kvävedioxid
Risken för hög kvävedioxidhalt i inomhusluften på grund av närheten till trafikerade vägar ska kartläggas. Byggnaden och dess installationer ska utformas så att halten av kvävedioxidhalt i tilluften inte överskrider rådande gränsvärden.
Fuktsäkerhet
En fuktsäkerhetsbeskrivning som redovisar kritiska konstruktioner med avseende på fukt-och
vattenskadesäkerhet, nödvändiga kontroller och uttorkningsplaner samt dokumentation ska upprättas av fuktskyddssakkunnig. Verktyg och hjälpmedel finns på Fuktcentrums hemsida
www.fuktcentrum.lth.se.
Termiskt klimat vinter och sommar
Åtgärder för att säkerställa ett bra termiskt klimat vintertid ska genomföras. Exempelvis fönsters U-
Dagsljus
Vid nyproduktion ska byggnaden utformas så att goda dagsljusförhållanden uppnås. Exempelvis planlösning och färgsättning ska utformas så att dagsljusutbytet blir bra. Balkonger, loftgångar och mängden skuggande grönska är faktorer som kan påverka dagsljusförhållanden.
Legionella
Tappvattensystemet ska utformas för att både minska risken för tillväxt av legionellabakterier och risken för spridning.
