0 Upprättad 2021-06-28
Läsår
2021/2022 Plan mot kränkande behandling och
diskriminering Kapareskolan,
årskurs 7-9 A-D och I
1
Till dig som elev på Kapareskolan
Alla elever på Kapareskolan har rätt att trivas, känna tillhörighet och lita på personalen. Alla ska få
vara sig själva och bli respekterade för den de är.
Därför måste du som blir
utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling direkt ta kontakt med en
vuxen. Detta gäller även dig som känner till att någon annan är utsatt.
Till dig som vårdnadshavare på Kapareskolan
Om du får reda på eller misstänker att ditt eget eller någon annans barn blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, kontakta då ditt barns mentor, rektor
eller någon annan personal som du känner förtroende för på skolan. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling bör du göra klart för barnet att du inte accepterar det och att du ser
mycket allvarligt på det.
2
Innehållsförteckning
Begreppsdefinition sid. 3
Kapareskolans värdegrund sid. 3
Kapareskolans arbete med att motverka kränkande behandling sid. 4
Mål och åtgärder 2021/22 sid. 5
Främjande och förebyggande insatser sid. 6
Rutiner vid kränkande behandling sid. 7 - 8
Utvärdering av läsåret 2020/21 sid. 9
3 Vad är plan mot kränkande behandling?
Enligt skollagen, 6 kap. 8 § skollagen,ska alla skolor årligen upprätta en plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling ska beskriva skolans arbete med att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Planen ska beskriva skolans åtgärder mot kränkande behandling och hur arbetet kartläggs, följs upp och utvärderas. I planen beskrivs även skolans rutiner vid upplevd kränkande behandling.
Planen ska kommuniceras till elever, vårdnadshavare och skolans personal. Den läggs även ut på skolans hemsida, så att samtliga vårdnadshavare har den lätt tillgänglig. Kapareskolan är uppdelad i två skolenheter (A-D,I och E-H) och har därför två planer med en bred gemensam bas.
Skolledningen är ansvarig för upprättandet av planen mot kränkande behandling. Den upprättas årligen. Denna plan gäller från och med augusti 2021 till och med augusti 2022. Denna plan har utvärderats i juni 2021. En utvärdering av innevarande läsårs mål och åtgärder har skett utifrån trygghetsenkäter, brukarenkäter, elevutvärdering, Trygghetsteam, Trygghetsråd, elevråd och klassråd.
Vad står begreppen för?
Kränkande behandling är när någon kränker en persons värdighet, men kränkningen är inte kopplad till någon av diskrimineringsgrunderna som nämns nedan. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer även på sociala medier. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Kränkningarna kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande.
Diskriminering är en handling som innebär att en person behandlas sämre än andra och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen behöver inte vara medveten eller aktiv.
Trakasserier är när någon kränker en persons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna;
kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingen är aktiv och medveten. Det kan innebära att eleven blir retad, utfryst, knuffad osv.
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som känner sig kränkt alltid måste tas på allvar. Skolan har skyldighet att utreda kränkningar som har en anknytning till skolan, oavsett om den sker i skolan eller på nätet.
Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen, medan kränkande behandling definieras av skollagen.
Kapareskolans personal värnar om en helhetssyn på människors lika värde och rätten att vara unik. Skolan ska vara en plats där alla elever och vuxna känner sig trygga. Kapareskolans värdegrund gestaltas av ”Skeppet”, som med hissade segel speglar vår vision om möjlighet att visa omsorg, känna trygghet, delaktighet och glädje, samt att peppa varandra, vara schyssta mot varandra och tillsammans skapa positiva möten som främjar likabehandling och en ljus framtid.
Vårt mål är således att alla elever och vuxna ska känna sig trygga på Kapareskolan. Ingen ska känna sig utanför och alla elever ska känna sig sedda. Skolledningen och skolans personal tar bestämt avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Samtliga som arbetar i skolan har ett gemensamt ansvar att motverka diskriminering och kränkande behandling. Vi har nolltolerans mot kränkande behandling - all kränkande behandling mellan elev-elev, elev-vuxen, vuxen-elev och vuxen-vuxen ska åtgärdas.
Plan mot kränkande behandling
Kapareskolans värdegrund
4
Kapareskolan utgår ifrån Skolverkets rekommendationer om att genomföra det förebyggande arbetet systematiskt utifrån fyra steg; kartläggning av risker för kränkande behandling, analysera orsaker, planera och genomföra åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Det är enligt Skolverket viktigt att eleverna är aktiva i arbetet med åtgärder för att motverka kränkande behandling.
Elever i alla årskurser fyller årligen i Kapareskolans enkätundersökning kring trivsel och trygghet, där frågor som berör otrygga platser, kränkande behandling och diskriminering ingår. Årligen genomför även Skolinspektionen en enkät för samtliga elever i årskurs 9 och deras vårdnadshavare. I år genomfördes även LUPP, som är en regional enkätundersökning riktad till elever i åk 8. Elevrådet, Trygghetsrådet, föräldraföreningen, Trygghetsteamet, arbetslagen och elevhälsoteamet arbetar sedan med att analysera resultaten på ett djupare plan för att identifiera orsaker till enkäternas utfall, samt hur vi kan arbeta vidare.
Förekomsten av kränkande behandling kartläggs även kontinuerligt under året i arbetslagen, Trygghetsteamet och i elevhälsoteamet. Arbetslagen träffas två gånger i veckan och elevhälsoarbete är en återkommande punkt på dagordningen.
Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan samt träffar varje arbetslag (med fokus på elevhälsa) var fjärde vecka, enligt ett rullande schema.
Skolans personal har regelbundna samtal med eleverna och har även tät kontakt med elevernas vårdnadshavare när det behövs.
Skolans Trygghetsråd består av elever ifrån samtliga klasser och är indelat i tre olika Trygghetsråd efter årskurs. Klassens mentorer utser två lämpliga elever i klassen att representera i Trygghetsrådet.
Möten med Trygghetsrådet (årskursvis representerade) äger rum cirka två-tre gånger per termin. Mötet leds av två Trygghetsmentorer (personal) som också är de sammankallande. I Trygghetsrådet diskuteras övergripande trivsel- och trygghetsfrågor. Syftet med Trygghetsrådet är att öka elevernas delaktighet i skolans arbete med värdegrunden, skolans miljö, bemötande av varandra på skolan samt diskutera och analysera exempelvis resultat ifrån trygghetsenkäter. Trygghetsrådet kan även vid behov göra så kallade trygghetsvandringar på skolan för att kartlägga otrygga platser på skolans område. Trygghetsrådet kan på uppdrag av skolans Trygghetsteam fördjupa sig i frågor som rör trygghet och trivsel och är behjälpliga i både utformning och analys av skolans årliga Trygghetsenkät. Trygghetsrådet har under 2020/21 varit delaktiga i analysen av resultaten och även presenterat resultaten för sina respektive klasser.
Minnesanteckningar förs vid varje möte och lämnas till skolledning och skolans Trygghetsteam, där endast vuxna deltar. När det framkommer sådan information som kräver någon form av åtgärd har Trygghetsmentorerna ansvar för att informationen lämnas vidare till den klassmentor (eller annan personal) som det berör och att denna överlämning även framgår i minnesanteckningarna.
Kapareskolans arbete med att motverka kränkande behandling
Trygghetsrådet
Kartläggning av kränkande
behandling
5
Kapareskolan arbetar för att främja likabehandling genom att identifiera och stärka positiva förutsättningar i verksamheten. Det viktigaste värdegrundsarbetet sker i och utanför klassrummet genom de vuxnas förhållningssätt, språkbruk och bemötande av våra elever. Det kräver omedelbara reaktioner från oss vuxna, på såväl gott som mindre bra beteende. Vi planerar genomtänkta lektioner där allas lika värde, rätten att uttrycka sig, att bli lyssnad till samt vikten av att känna gemenskap är naturliga delar.
Vi bygger en verksamhet där elever upplever trygghet och glädje, som i sin tur föder lusten att lära. Det är i relationen med andra vi lär oss att respektera andras åsikter, känslor och uppfattningar. Våra relationer ligger till grund för vår förmåga att vara empatiska medmänniskor. Därför är mentorernas och arbetslagens arbete med klasserna på Kapareskolan ett mycket viktigt arbete. Skolans personal har arbetat fram att de vill ha följande förhållningssätt i det dagliga arbetet i skolan:
• Vi försöker att ständigt vara goda förebilder för eleverna. Tänka på bemötande, vårt språk, kroppsspråk och att vara tydliga i vår kommunikation.
• Vi vill visa eleverna och varandra respekt och hänsyn. Vi tillåter inte att eleverna pratar när någon annan har ordet. Vi vill att eleverna respekterar varandra i de dagliga situationerna.
Vid läsårets uppföljning i februari 2021, besvarade eleverna i alla årskurser en trygghetsenkät utifrån trivsel och trygghet på Kapareskolan. Därtill kom enkätundersökningen LUPP (riktad till elever i årskurs 8) samt Skolinspektionens enkät (årskurs 9).
Av trygghetsenkäten framgår att 97% av eleverna på skolenhet A-D,I känner sig trygga på skolan. 96% av eleverna har även svarat att de trivs bra eller mycket bra på skolan. I Skolinspektionens enkät redovisas motsvarande siffror när det gäller tryggheten.
I resultatet av LUPP:en är siffrorna något lägre. 79% av eleverna (åk 8) uppger att de trivs med stämningen i skolan ”helt” eller
”till stor del”. I samma enkät framkommer även något lägre siffror när det gäller tryggheten i skolan. 43% av eleverna (åk 8) svarar att de alltid är trygga i skolan. Resultatet för svarsalternativet ”oftast” framgår inte i redovisningen, vilket inte gör det helt jämförbart med skolans Trygghetsenkät. Här är även en tydlig skillnad mellan tjejer och killar, då tjejerna svarar betydligt lägre än killarna i samma årskurs. Denna skillnad mellan könen (när det gäller trygghet i skolan) är inte en tydlig faktor i skolans trygghetsenkät. Ett annat resultat som framgår i LUPP:en är att 22% av eleverna (åk 8) uppger att de, de senaste sex månaderna känt sig vara utsatta för mobbing/utfrysning. I frågan framgår inte om mobbingen/utfrysningen sker i skolan eller på fritiden/annan arena. Dessa siffror är betydligt högre än resultatet i skolans trygghetsenkät där liknande frågor ställs om kränkande behandling och trakasserier mellan skolkamrater (både i skolan och fritiden) samt på sociala medier.
Sammanfattningsvis kan sägas, utifrån ovanstående kartläggning, att eleverna på Kapareskolan upplever trygghet och trivsel i skolan, men att framförallt tjejer i årskurs 8 (som varit den största årskursen på skolan under läsåret) har en något lägre upplevelse av tryggheten och stämningen på skolan. Det är naturligtvis även oroväckande att en så hög andel som 22% av eleverna i åk 8 uppger att de blivit mobbade eller utfrysta de senaste sex månaderna. Även om det inte framgår att det ska ha skett enbart i skolan, så är det ju trots allt här i skolan som ungdomarna tillbringar den största delen av sin tid. Skolan har därmed ett stort ansvar i att främja att varje elev får ett tryggt sammanhang och ett insläppande klimat mellan skolkamrater.
Vi anser att det är viktigt att från början skapa så trygga elevgrupper som möjligt och har därför valt att lägga mycket av det främjande och förebyggande värdegrundsarbetet redan i årskurs 7. Andra mer riktade insatser sker i övriga årskurser och elevgrupper efter behov.Forskning, som Skolverket tagit fram, visar att verksamheter med få kränkningar kännetecknas av stabilitet i organisationen, tillitsfulla relationer och ett tillåtande klimat. Forskning visar också att det ofta är det främjande arbetet som behöver stärkas i förhållande till det förebyggande och åtgärdande arbetet.Skolverket menar att framgångsfaktorer i likabehandlingsarbetet är: ett normkritiskt förhållningssätt, att hela verksamheten inklusive elever är delaktig, att man aktivt och löpande arbetar med åtgärder för att motverka kränkande behandling.
Detta läsårs utvärdering och upplevelse är att våra akuta insatser när det gäller trygghetsarbetet, har fortsatt att vara färre. Vi bedömer att det är ett resultat av ökade och tidiga främjande insatser.
Våra förbättringsområden och mål för 2021/2022 är framtagna utifrån resultat av skolans trygghetsenkät, Skolinspektionens enkät till åk 9, LUPP för elever i åk 8, elevutvärderingar och vad som framkommit i dialog med arbetslagen och
Trygghetsteamet.
Mål: Öka tryggheten på de platser i skolan, som av eleverna kan upplevas vara otrygga
Åtgärder: Ökad vuxennärvaro på de platser i skolan, där eleverna enligt kartläggning upplever viss otrygghet. I rasttillsynen, som de vuxna har inlagt i schemat, ingår att i större utsträckning vistas på dessa platser samt att vara mer synliga och interagerande med eleverna.
Mål och åtgärder för att motverka
kränkande behandling
6
Åtgärder: Att personal ser till att mobilförbudet i idrottens omklädningsrum efterföljs. Att eleverna påminns om vikten av att efterfölja mobilförbudet i omklädningsrum.
Mål: Fortsatt främjande arbete kring värdegrunden med fokus på årskurs 7
Åtgärder: Skolsköterska och kurator träffar klassvis varje årskurs 7 vid ett tillfälle under vårterminen för övningar och samtal kring relationer.
Åtgärder: Noas Ark/Onsala församling träffar klassvis varje årskurs 7, i samband med höstterminens uppstart, för samtal och övningar kring värdegrund. I slutet av läsåret träffar Noas Ark dessutom varje årskurs 7 för en uppföljning.
Åtgärder: Samarsbetsdag i september för alla årskurser i samband med läsårets uppstart.
Åtgärder: Temadag för samtliga årskurser under hösten med fokus på mellanmänskliga relationer.
Mål: Att tydliggöra elevernas möjlighet till stöd av elevhälsa och Trygghetsteam
Åtgärd: Att presentera medlemmarna i Trygghetsteamet i samtliga klasser vid läsårsstart, i syfte att underlätta kontakt och samtal. Det framgår i trygghetsenkäten att det är en ökande andel av eleverna som känner till skolans Trygghetsteam och vart de kan vända sig. Målet är dock att alla elever på skolan ska ha kännedom om skolans Trygghetsteam. Trygghetsteamet ska även varje termin informera och presentera sig för personalgruppen.
Åtgärd: Skolsköterska och kurator har i samband med höstterminens start en längre presentation i samtliga klasser, i syfte att tydliggöra roller och underlätta kontakt.
Organisationsnivå:
• Trygghetsteam som på uppdrag av skolledning arbetar främjande och förebyggande utifrån behov som framkommer från elev, personal och vårdnadshavare.
• Samarbetsdagar vid uppstart utifrån skolans vision Skeppet.
• Klassens dag vid läsårets slut.
• Temadag kring mellanmänskliga relationer i samtliga årskurser.
• Samarbete med Onsala församling/Noas ark kring värdegrundsarbete.
• Elevers medverkan i skolans Trygghetsråd.
• Skolvärdinnans verksamhet i caféet och rastaktiviteter i uppehållsrummet Green Room.
• Elevers medverkan i skolans café enligt schema.
• Skolans personal har rasttillsyn inlagd i schemat.
• Kameraövervakning, både på platser inne i skolan och i skolans utemiljöer.
Gruppnivå:
• Under mentorstiden finns utrymme att arbeta med värdegrundsfrågor tillsammans med eleverna. Mentor eller annan lärare leder samtal i klassen kring aktuella händelser på skolan eller i klassen, utifrån gruppens och individens ansvar.
• Etiska ställningstaganden i den dagliga undervisningen.
• Klassrumsplacering i varje klassrum. En av läraren genomtänkt plan för hur eleverna skall placeras.
• I Idrott och Hälsa arbetar man med ”fair play”.
• Elevhälsoteamet/Trygghetsteamet arbetar med elevgrupper främst via skolsköterskan och kurator, med samtal kring teman som exempelvis trivsel och relationer.
• Alla klasser i årskurs 7 har (klassvis) under läsåret en dag med samtal och övningar kring värdegrund under ledning av församlingspedagog från Onsala församling.
• Värdegrundssamtal klassvis i årskurs 7 med kurator och skolsköterska.
• Arbetslagen har ett stort ansvar i att utforma verksamheten på ett sätt som främjar likabehandling, goda relationer och trygga miljöer, samt skyddar elever mot alla former av kränkningar. Arbetslagen träffas två gånger i veckan och elevhälsoarbete är en återkommande punkt på deras dagordning. Var fjärde vecka träffas arbetslaget ihop med EHT, då ett särskilt fokus ligger på elevhälsoarbete.
Individnivå:
• Skolsköterskans hälsosamtal i årskurs 8, där hon bland annat samtalar med eleverna om hur de mår och trivs i skolan.
• Elevhälsans stödjande samtal med elever och/eller deras vårdnadshavare.
Främjande och förebyggande insatser för att motverka kränkande
behandling
7
Trygghetsteamet består av Eva Ingerslev Nilsson skolsköterska, Charlotte Strömberg skolkurator, Martin Rydell idrottslärare, Lotta Liljered idrotts- och musiklärare och Ida Wennström lärare i hem- och konsumentkunskap. Trygghetsteamet träffas regelbundet varje vecka för avstämning kring det främjande och förebyggande arbetet kring likabehandling på skolan. Trygghetsteamet har ett övergripande ansvar för det främjande och förebyggande arbetet på skolan mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Trygghetsteamet utreder och följer upp kränkande behandling på individnivå, men gör även ett främjande och förebyggande arbete på gruppnivå i klasser vid behov.
All misstanke om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier ska anmälas till rektor. Rektor beslutar vem som ska utreda händelsen. Vid enstaka kränkning är det oftast mentor som ska utreda och påbörja åtgärder. När dessa åtgärder inte är tillräckliga kopplas Trygghetsteamet in. Trygghetsteamet ansvarar även för utformning och analys av elevernas årliga trygghetsenkät. Trygghetsteamet ger uppdrag till skolans Trygghetsråd, där elever ingår, för att få elevernas medverkan i frågor som rör trygghet och trivsel.
Enligt skollagen 6 kap. 10§ ska misstanke om att elev eller personal utsätter elev för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier omedelbart anmälas till rektor av den som upplever den, upptäcker den eller får kännedom om den. Skolpersonal har anmälningsskyldighet till rektor. Rektor har i sin tur anmälningsskyldighet till huvudman (kommunen). Rektor är skyldig att skyndsamt utreda den upplevda kränkande behandlingen samt påbörja åtgärder mot den upplevda kränkningen. Skyldigheten att utreda gäller även om vårdnadshavare eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas.
Alla upplevda kränkningar ska anmälas. Anmälan ska alltså lämnas varje gång man får kännedom om att ett en elev upplevs vara utsatt för kränkande behandling, det räcker alltså inte att göra en anmälan per elev. Anmälan ska göras utifrån elevens upplevelse av kränkande behandling, även om personalen anser att det inte är frågan om kränkande behandling. Det är utredningen som ska visa om det varit fråga om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering eller inte.
Skolpersonal på Kapareskolan anmäler till rektor, när elev blir utsatt för kränkande behandling, på särskild blankett; ”Anmälan om kränkande behandling, diskriminering, trakasserier”. (Se bilaga) I anmälan redogör skolpersonal för redan påbörjade/genomförda åtgärder. Rektor utser sedan vilka som ska arbeta med att utreda ärendet. Utredningen ska genomföras skyndsamt. Vanligtvis är det elevens mentor eller personal i Trygghetsteamet. Alla samtal och kontakter dokumenteras.
1. Samtal med den som upplever sig vara utsatt
Elevens mentor eller annan skolpersonal, som får kännedom om att elev upplever sig vara utsatt, samtalar med den utsatte eleven för att få så mycket information som möjligt kring händelserna. För att stötta den utsatte eleven måste vi agera så att handlingarna upphör. Det är viktigt att den utsatte eleven är med i processen, så att han/hon inte känner sig ytterligare kränkt. Vårdnadshavare till den utsatte eleven kontaktas av elevens mentor eller den skolpersonal som haft samtalet. Skolpersonal anmäler omgående till rektor. Rektor beslutar om ytterligare åtgärder. Elev och vårdnadshavare informeras om att eleven kallas till uppföljningssamtal inom en vecka.
Rutiner när en elev blir utsatt för
kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier
Rutiner då elev upplever sig bli kränkt eller diskriminerad av annan
elev
Trygghetsteamet
8
Mentor informerar all personal som möter eleven, så att de är uppmärksamma på situationen. Alla samtal och kontakter dokumenteras skriftligt.
2. Samtal med den som upplevs utsätta
Mentor eller annan skolpersonal samtalar med den elev som upplevs utsätta annan elev. Om det är flera elever inblandade förs samtal med en i taget. Samtalets syfte är att ta reda på hur den andre eleven upplever situationen samt tydliggöra att handlingarna måste upphöra omedelbart.
Vårdnadshavare kontaktas samma dag. Elev och vårdnadshavare informeras om att eleven kallas till uppföljningssamtal inom en vecka. Rektor beslutar om ytterligare åtgärder. Alla samtal och kontakter dokumenteras skriftligt.
3. Uppföljningssamtal inom en vecka
Uppföljningssamtal med den elev som blivit utsatt genomförs av mentor eller annan skolpersonal i syfte att följa upp att handlingarna har upphört. Om de negativa handlingarna har upphört är det viktigt att stötta den elev som agerat kränkande, så att han/hon inte faller tillbaka i gamla mönster.
Vårdnadshavare, till både den utsatte eleven och eleven som utsatt, informeras om skolans arbete av skolpersonal.
Uppföljningssamtal med berörda elever pågår tills de negativa handlingarna har upphört helt. Ärendet avslutas och arkiveras av rektor.
4. Om åtgärderna inte är tillräckliga
Om de negativa handlingarna inte har upphört efter genomförda åtgärder, kallar rektor till elevhälsokonferens för eleven som utsätter. Elev, vårdnadshavare, mentor, representant från Elevhälsan/Trygghetsteamet samt rektor deltar vid konferensen. Vid behov tar skolan hjälp av andra instanser så som polis och socialtjänst. Beroende av vad utredningen visar kan rektor besluta om disciplinära åtgärder enligt åtgärdstrappan i skollagen (2010:800). Åtgärderna kan innebära skriftlig varning, avstängning, förflyttning till annan grupp/klass eller annan skolenhet.
Vid den kontinuerliga kontakten mellan hem och skola ska frågan om relationerna mellan elev och vuxna beröras. Om någon vuxen misstänks kränka elev, ska den som får kännedom om detta anmäla skriftligt till rektor.Om rektor upplevs kränka elev ska anmälan ske till verksamhetschef för enhet Myndighet.
Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har inträffat ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ta hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
1. Rektor tillsammans med representant från arbetsgivaren samtalar med den i personalen som uppträtt kränkande mot eleven. Denna erbjuds ha sin fackliga företrädare eller någon annan förtrogen med sig vid detta samtal. Om det skulle vara flera vuxna inblandade så förs samtal med en i taget. Samtalen ska ske i direkt följd med alla inblandade.
2. Trygghetsteamet pratar parallellt med eleven.
3. Rektor fattar snabbt beslut om åtgärder som ska avhjälpa den akuta situationen.
4. Vårdnadshavare till elev som är inblandad informeras snarast av rektor, som håller vårdnadshavaren informerad under utredningens förlopp.
5. En plan tas fram för det fortsatta arbetet och planen innehåller avstämningsmöten och uppföljningar. Rektorn ansvarar för uppföljningarna av såväl den kränkta elevens situation som den vuxnes som uppträtt kränkande. Trygghetsteamet kan, om rektor anser, arbeta med uppföljningar med eleven.
Om det finns behov av långsiktiga åtgärder ansvarar rektor för att dessa planeras och
genomförs på individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessa åtgärder ska beslutas i samråd med den utsatte, dennes vårdnadshavare, arbetslag och den som uppträtt kränkande.
6. Alla samtal, åtgärder och överenskommelser ska dokumenteras av rektor.
7. Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen ska hjälp anlitas utifrån.
Vid kränkande behandling där elev kränker vuxen eller vuxen kränker vuxen hanteras detta som arbetsmiljöärende och utreds av rektor, representant från arbetsgivaren och facklig representant.
Rutiner då elev upplever sig bli kränkt eller diskriminerad av
personal
9
I februari 2021 besvarade eleverna i alla årskurser en trygghetsenkät utifrån trivsel och trygghet på Kapareskolan. Därtill kom LUPP:en riktad till elever i årskurs 8 samt Skolinspektionens enkät till årskurs 9.
I skolans trygghetsenkät var svarsfrekvensen (87%) i år något högre än förra året.
Av trygghetsenkäten framgår att 97% av eleverna på skolenhet A-D och I känner sig trygga på skolan. 96% av eleverna har svarat att de trivs bra eller mycket bra på skolan. I Skolinspektionens enkät för årskurs 9 redovisas motsvarande höga siffror gällande trivsel och trygghet på skolan, vilka i år även är högre jämfört med föregående läsår.
I trygghetsenkäten uppger 6% av eleverna att de, under det senaste året, blivit utsatta för kränkningar av skolkamrater på sociala medier. Det är något lägre jämfört med förra årets enkät. 13% av eleverna uppger att någon skolkamrat, under det senaste året, har sagt kränkande ord till dem som gjort dem ledsna eller arga. Detta är motsvarande siffror som förra året.
Eleverna har i enkäten även möjlighet att ange vilken typ av kränkning alternativt diskriminering som det rör sig om. Majoriteten av de utsatta eleverna uppger svarsalternativet utseende/ klädstil/frisyr/intresse. Det är i enkäten ingen större skillnad mellan hur tjejer och killar svarar på frågor om kränkningar, men en något högre andel i åk 8 och åk 9 uppger att de blivit utsatta.
I trygghetsenkäten framgår att 8% av de svarande eleverna upplever att det finns otrygga platser på skolan. De platser som nämns som otrygga är; idrottens omklädningsrum, toaletterna, skogen bakom ”Lilla Jägaren”, skolans korridorer och skolans caféteria när det är mycket folk, ljud och rörelse samtidigt. För att få reda på mer om vad som ligger bakom att eleverna känner sig otrygga på dessa platser har eleverna i Trygghetsrådet i varje årskurs fått diskutera och fördjupa sig i enkätsvaren. Det som framkommer i dessa samtal med eleverna är att en del kan tycka att låsen på toaletterna är ”svåra”, man är rädd för att bli inlåst eller att dörren ska gå upp. Det kan också kännas otryggt att toalettbesöket kan ”höras ut”, då toaletterna ligger direkt i korridorerna. Vaktmästaren gjorde en översyn och byte av toaletternas lås för några år sedan. När det gäller
omklädningsrummen menar eleverna att det kan kännas otryggt för det kan finnas en rädsla för att bli filmad/fotad när man byter om. Det råder mobilförbud i omklädningsrummen- mobilerna samlas in av idrottsläraren alternativt förvaras i skåpet under lektionstid. Men då några elever upplever en otrygghet i detta, behöver dessa förhållningsregler påminnas om till samtlig personal och elever.
Utöver trygghetsenkäten genomfördes även under läsåret en trygghetsvandring med eleverna i trygghetsrådet. I
trygghetsvandringen uppmärksammades otrygga platser inom skolans område (både inomhus och utomhus) och eleverna kom även med förslag på hur dessa kan åtgärdas. Med anledning av fjärrundervisningen på grund av pandemin under läsåret genomfördes endast trygghetsvandringen för åk 9. Trygghetsvandringen för åk 7 och åk 8 fick ställas in, på grund av smittspridning och att eleverna inte var på plats. Eleverna som deltog i trygghetsvandringen framförde att de önskar ökad vuxennärvaro på raster. Eleverna nämner några platser inne i skolbyggnaden, så som ”Torget”, men även utomhus exempelvis vid området bakom Lilla Jägaren, där flera elever kan känna sig otrygga. Eleverna önskar även att de vuxna som rör sig i skolan på raster ska vara mer synliga och interagerande med eleverna.
En utvärdering av Trygghetsteamets arbete under läsåret 2020/21 visar på fortsatt färre akuta uttryckningar. En förklaring till detta kan vara att mentorerna gör ett gott arbete genom att ta tag i mindre kränkningar och konflikter direkt och lösa dem innan det blir ett trygghetsärende. Övervakningskameror i korridor och i utemiljöer, kan också ha en stävjande inverkan. Läsåret 2020/21 har varit ett annorlunda läsår för eleverna, då en stod del av undervisningen har bedrivits i form av fjärrundervisning på grund av pandemin. Att inte alla elever har varit på plats på skolan under långa perioder, har troligtvis också påverkat antalet anmälningar av kränkande behandling. Samtidigt kan även elevernas upplevelse av trivsel och trygghet på skolan, ha påverkats negativt då de under långa perioder inte har haft någon arbetsplats att gå till och kan ha saknat samhörigheten till skolkamrater.
Trygghetsteamet har, i enlighet med ett av målen för läsåret 20/21, medvetet satsat på att göra sig mer tillgängliga och kända på skolan av eleverna. I början av läsåret gick Trygghetsteamet ut till alla klasser och höll i en genomgång/presentation. Årets trygghetsenkät visar att de flesta elever (83%) känner till Trygghetsteamet och dess syfte.
Med trygga elevgrupper och upparbetade trygga relationer mellan vuxna och elever på skolan, tror vi att det uppstår färre konflikter och kränkningar mellan eleverna. Vi fårdärmed färre akuta och åtgärdande utryckningar och kan lägga mer tid på det främjande och relationsskapande arbetet.
