15.5. Bilaga Dagvattenutredning Ribbings väg, daterad 2017-07-07

DAGVATTENUTREDNING

Ribbings Väg

2017-07-07

DAGVATTENUTREDNING

Ribbings Väg

KUND

Sollentuna kommun

KONSULT

WSP Samhällsbyggnad

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se

KONTAKTPERSONER

Simon Lelie simon.lelie@wspgroup.se 010-722 98 63 Kristina Willén kristina.wilen@wspgroup.se 010-722 69 08

PROJEKT Ribbings Väg

UPPDRAGSNAMN

Dagvattenutredning för Detaljplan Ribbings Väg

UPPDRAGSNUMMER 95000 384032-001

FÖRFATTARE Simon Lelie

DATUM 2017-07-07

ÄNDRINGSDATUM 2017-07-07

GRANSKAD AV Maria Näslund GODKÄND AV

INNEHÅLL

1 SAMMANFATTNING 4

2 BAKGRUND OCH SYFTE 4

3 AVGRÄNSNING OCH RIKTLINJER 4

3.1 DAGVATTENPOLICY FÖR SOLLENTUNA KOMMUN 4 3.2 DAGVATTENPOLICY FÖR VÄSJÖPROJEKTET 5

4 UTREDNINGSOMRÅDE OCH

FÖRUTSÄTTNINGAR 5

4.1 OMRÅDESBESKRIVNING 5

4.2 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 8

5 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER 9

6 PLANERAD EXPLOATERING 11

7 DAGVATTENHANTERING 11

7.1 GATUMARK 12

7.2 KVARTERSMARK 13

8 DAGVATTENFLÖDEN 14

8.1 10-ÅRSREGN OCH 30-ÅRSREGN 14

8.2 100-ÅRSREGN 15

8.3 SKYFALLSMODELLERING 15

9 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENÅTGÄRDER 19

9.1 GATUMARK 19

9.2 KVARTERSMARK 19

9.2.1 Område 1 19

9.2.2 Område 2 20

9.2.3 Område 3 21

9.2.4 Område 4 22

10 DAGVATTENFÖRORENINGAR OCH PÅVERKAN

PÅ VATTENFÖREKOMST (STATUS OCH MKN) 23

10.1 SAMLAD BEDÖMNING AV PÅVERKAN FRÅN

EXPLOATERINGSOMRÅDET VÄSJÖN 23

10.2 PÅVERKAN FRÅN OMRÅDET RIBBINGS VÄG 24 10.2.1 Ändringar i planförslaget sedan utredning 24

10.2.2 Slutsats påverkan på recipient 25

11 SÄKERSTÄLLANDE AV DAGVATTENÅTGÄRDER 25

11.1 DAGVATTENÅTGÄRDER PÅ ALLMÄN PLATSMARK 26 11.2 DAGVATTENÅTGÄRDER UTANFÖR DETALJPLANEOMRÅDET 26

12 REFERENSER 27

1 SAMMANFATTNING

Exploateringen i detaljplaneområdet för Ribbings Väg är en del av utvecklingen av Väsjöområdet. Naturmark kommer att bebyggas vilket kommer att leda till ökade dagvattenflöden och föroreningsbelastning. Lokala dagvattenåtgärder kombineras med åtgärder utanför detaljplaneområdet i from av ett dike och en dagvattendamm. En tidigare utredning har bedömt att exploateringen av hela Väsjöområdet inte kommer att leda till sänkt status eller äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten Rösjön. Exploateringen och dagvattenhanteringen inom detaljplaneområdet Ribbings Väg bedöms motsvara de antaganden som gjordes när

bedömningen av påverkan på recipienten gjordes. Exploateringen i detaljplaneområdet Ribbings Väg kommer inte att leda till en försämring av Rösjöns status eller äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormerna.

2 BAKGRUND OCH SYFTE

Området kring Väsjön ska exploateras med ca 3800 nya bostäder.

Exploateringen är uppdelad på ett flertal detaljplaner där planområdet Ribbings Väg ligger i Väsjöområdets södra del. Norr om området ligger Sportfältet och söder om området ligger befintlig bebyggelse (Edsberg). I planområdet planeras ca 270 bostäder som flerfamiljshus.

Syftet med denna utredning är att beskriva dagvattenhanteringen inom detaljplaneområdet. Påverkan av dagvatten på recipienten vad gäller föroreningar har varit en del av tidigare utredningar som visar hela Väsjöprojektets påverkan (StormTac, 2016-03-03; WRS, 2015). Denna dagvattenutredning redovisar huruvida detaljplanen överensstämmer med den tidigare utredningen. Dagvattenutredningen redovisar även

konsekvenserna av extrema regn samt förslag på förankring av de föreslagna dagvattenåtgärderna.

Områdets kvartersmark har anvisats till fyra olika byggherrar.

Dagvattenutredningar har genomförts för dessa delområden och har använts som underlag till denna sammanfattande utredning (WSP, 2016-12-14;

WSP, 2017-01-23; WSP, 2017-02-10; Sweco, 2017-04-03).

3 AVGRÄNSNING OCH RIKTLINJER

3.1 DAGVATTENPOLICY FÖR SOLLENTUNA KOMMUN

En dagvattenpolicy har tagits fram av Oxunda Vattensamverkan och är gemensam för hela Oxundaåns avrinningsområde som berör Sollentuna, Sigtuna, Vallentuna, Upplands Väsby, Täby och Järfälla kommun (Oxunda Vattensamverkan, 2016). I Sollentuna gäller dagvattenpolicyn hela

kommunens geografiska område alltså även Edsvikens avrinningsområde.

Policyn kan sammanfattas som:

 Minska konsekvenserna vid översvämning – planering och höjdsättning av mark. Hänsyn ska tas till framtida klimat. Risker med instängda områden;

 Bevara en naturlig vattenbalans – Avser grundvattenbildning och omsättning i sjöar och vattendrag. Begränsa bortledning av dagvatten genom att genomsläppliga ytor skapas;

 Minska mängden föroreningar – materialval och lokala reningslösningar vid källan;

 Utjämna dagvattenflöden – reducera och fördröj dagvattenflöden inom privat, statlig och kommunalägd mark;

 Berika bebyggelsemiljön – dagvatten hanteras som resurs ur mänskligt och biologiskt perspektiv på mark och tak.

3.2 DAGVATTENPOLICY FÖR VÄSJÖPROJEKTET

En policy för hantering av dagvatten i Väsjöprojektet med utgångspunkt i dagvattenpolicyn för Sollentuna kommun har även tagits fram på förslag.

Policyn listar tre nivåer för dagvattenhanteringen i projektet;

 Lokala åtgärder för små regn främst till för rening såsom växtbäddar, svackdiken och skelettjordar;

 Avledningssystem för regn som inte kan infiltrera (ledningar eller diken) med åtgärder främst till för fördröjning;

 Sekundärt avrinningssystem för extremregn som kan avleda vatten till recipienten utan att skada människor eller byggnader exempelvis via gator och grönytor.

Policyn listar även förslag på ett antal gemensamma förutsättningar för alla delområden;

 Klimatfaktor 1,25;

 Ledningsnät dimensioneras för 10-årsregn till hjässa och 30-årsregn till marknivå;

 Sekundära avrinningsvägar dimensioneras för 100-årsregn.

 Avledande av dagvatten från fastighet är en tjänst som VA- huvudmannen tar betalt för enligt VA-taxan. Den som praktiserar LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) kan få en lägre VA- taxa. En kvantifiering av detta är reducering av flödet vid ett 10- minuters 10-årsregn med 50%;

 Reningsåtgärder för dagvatten dimensioneras för 20 mm under 12 timmar, vilket motsvarar cirka 90 % av årsnederbörden.

4 UTREDNINGSOMRÅDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

4.1 OMRÅDESBESKRIVNING

Planområdet är i nuläget obebyggt och består av naturmark förutom ett område söder om Ribbings väg som består av en parkeringsyta. Området norr om Ribbings väg sluttar brant norrut mot Sportfältet. Dagvatten rinner

norrut mot Sportfältet och vidare västerut. Vid fotbollsplanen finns en lågpunkt där vattnet kan samlas. Befintligt VA‐nät finns i bostadsområdet söder om Ribbingsväg med avrinning söderut mot Danderydsvägen.

Parkeringsytan söder om Ribbings Väg har i nuläget dagvattenledningar som leds norrut till befintlig naturmark. I Ribbings väg finns ett antal

dagvattenledningar med tillhörande vägtrummor med avvattning ut i befintlig naturmark norr om vägen. I gatan finns även några brunnar som saknar ledningar.

Planområdet omfattar även en kort sträcka av den planerande vägen

Edsbergs allé. Bebyggelsen kommer att bestå av flerfamiljshus med totalt ca.

270 lägenheter.

Figur 1. Ortofoto över planområdet (ungefärliga läget markerat). Området norr om Ribbings väg består av naturmark, området söder om Ribbings väg som ska bebyggas består av en parkeringsyta i nuläget.

Figur 2. Området norr om Ribbings väg består av moränlager ovanpå berg med förekomst av block och sluttar brant ner mot Sportfältet.

Figur 3. Översiktskarta över Väsjön med delområden och detaljplaneområdet Ribbings Väg i Väsjöområdets södra del.

4.2 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Enligt SGU:s jordartskarta (se Figur 4) består området främst av berg med morän ovanpå som varierar i mäktighet. Områdets västra del består av ett tjockare lager av sandig morän. Det har genomförts geotekniska

undersökningar i området som visar en mer detaljerad bild av den geologin i området. Undersökningarna visar att det förekommer fyllning ovan

friktionsjord ovan berg med block som förekommer i både friktionsjord och berg. Djupet till berg varierar mellan 1 och 5 meter (Ramböll, 2013).

Det finns inga uppgifter om grundvattennivåer men troligen sker

grundvattenbildning främst i det angränsande området norr om Ribbings väg dit dagvatten från området rinner. På grund av det varierande jordlagret varierar även möjligheterna till infiltration av dagvatten i området. Enligt SGU:s genomsläpplighetskarta har jorden i detaljplanområdet en medelhög genomsläpplighet (se Figur 5).

Figur 4. SGU jordartskarta med ungefärliga detaljplaneområdet i blått (rött med vita prickar: berg med tunt lager morän, norr om detaljplaneområdet finns ett område med mycket fyllningsmaterial)(bildkälla: www.sgu.se).

Figur 5. SGU genomsläpplighetskarta med ungefärliga detaljplaneområdet i blått Planområdet är ljusgult dvs. medelhög genomsläpplighet området norr om detaljplaneområdet utgörs av fyllnadsmaterial och har hög genomsläpplighet (bildkälla: www.sgu.se).

5 RECIPIENT OCH

MILJÖKVALITETSNORMER

Planområdet avvattnas till Väsjön och vidare till Rösjön via Väsjöån (se Figur 6). Rösjön är en vattenförekomst och har miljökvalitetsnormer som ska uppnås. Dessutom får vattenförekomstens status inte försämras. Enligt den senaste statusklassificeringen har Rösjön god ekologisk status. Kemisk status är klassad som ”Uppnår ej god” på grund av de så kallade överallt överskridande ämnena kvicksilver och bromerad difenyleter, ämnen som överskrider gränsvärden i nästan hela landet. En liten del av Ribbings Väg (områden B och F i Figur 10) avvattnas söderut och har Edsviken som recipient. Enligt den senaste statusklassificeringen har Edsviken dålig ekologisk status bland annat baserad på kvalitetsfaktorn Bottenfauna som har dålig status. Det finns en övergödningsproblematik och kvalitetsfaktorn Näringsämnen är klassad som otillfredsställande. Kemisk status är klassad som ”Uppnår ej god” på grund av Antracen och Tributyltenn föreningar samt de överallt överskridande ämnena kvicksilver och bromerad difenyleter.

Väsjöns nivå regleras i miljödom och beskrivs i en separat utredning.

Figur 6 Delavrinningsområden för Väsjöområdet. Ribbings väg avvattnas till Väsjön och sedan vidare till vattenförekomsten Rösjön (bildkälla: Novamark 2013).

Figur 7. Väsjön är recipient för dagvattnet från Ribbings Väg. Nedströms Väsjön ligger Väsjöån, Södersättra våtmark och vattenförekomsten Rösjön (bildkälla: VISS).

6 PLANERAD EXPLOATERING

Exploateringen inom detaljplanen omfattar följande åtgärder:

 Bebyggelse norr om Ribbings väg på 4 fastigheter;

 Anläggandet av park norr om Ribbings väg;

 En parkeringsyta söder om Ribbings väg tas bort och bebyggs;

 Ribbings väg inom detaljplaneområdet byggs om och förses med bland annat dagvattenbrunnar och skelettjordar.

 En kort sträcka av den nya vägen Edsbergs Allé anläggs i detaljplaneområdets nordvästra hörn.

Figur 8. Plankartan för Ribbings Väg (samrådsversion). Området norr om Ribbings är i nuläget naturmark. Kvartersmarken söder om Ribbings väg är i nuläget en

parkeringsyta. En kort sträcka av vägen Edsbergs Allé byggs i detaljplaneområdets nordvästra hörn.

7 DAGVATTENHANTERING

Dagvattenhanteringen inom detaljplaneområdet följer riktlinjerna från Sollentuna kommuns och Väsjöprojektets dagvattenpolicy. Den föreslagna dagvattenhanteringen bygger på lokala fördröjnings- och reningsåtgärder innan vidare avledning i ledningar och diken. Norr om detaljplaneområdet kommer ett dike att anläggas vilket kommer leda till ytterligare fördröjning och rening. En dagvattenledning leder sedan dagvattnet till en

dagvattendamm i det angränsande Södra Väsjöområdet innan en ledning leder vattnet till Väsjön. Väsjöns vatten rinner sedan vidare till Rösjön via Väsjöån och Södersätra våtmark (se Figur 9).

Figur 9. Dagvattenavledning utanför detaljplaneområdet. Dike norr om detaljplaneområdet (orange linje), ledning till dagvattendamm och sedan ledning till Väsjön, Från Väsjön rinner vattnet mot Rösjön via Väsjöån och Södersätra våtmark.

7.1 GATUMARK

Vägdagvattnet från Ribbings väg leds till skelettjordar via gatubrunnar. I skelettjordarna sker en fördröjning och rening av dagvattnet innan det leds vidare via drän- och bräddledningar. Det är enbart den norra sidan av Ribbings väg som förses med skelettjordar. Vatten från Ribbings vägs södra sida föreslås att ledas via brunnar till skelettjordarna på norra sidan. Efter den första fördröjningen och reningen i skelettjordarna sker avledningen på olika sätt beroende på vägens höjdsättning och läge. Figur 10 delar in gatumarken efter tänkt avledning.

 Område A: Är en del av Edsbergs Allé och har skelettjordar på båda sidor av vägen. Avledning kommer att ske i ledning (blå linje).

 Område B: I gatan finns befintliga dagvattenledningar dit skelettjordarna kan ansluta;

 Område C: En dagvattenledning i gatan leder vattnet till en norrgående ledning (blå linje) som sedan ansluter till en dagvattenledning till dagvattendammen;

 Område D: En dagvattenledning i gatan leder vattnet till ett dike (orange linje) som går norrut och ansluter till diket norr om detaljplaneområdet;

 Mellan område D och E finns höjdpunkten på Ribbings väg

 Område E: Dagvattnet släpps ytligt norrut i naturmark;

 Område F: Vägdagvattnet leds i ledning i gata söderut till befintligt dagvattensystem.

Dagvatten från områden B och F har Edsviken som recipient och inte Väsjön och ansluter till befintligt ledningssystem. I nuläget finns ingen rening för dessa sträckor vilket gör att det nya förslaget kommer att minska belastningen vad gäller flöden och föroreningar till

ledningssystemet söderut och recipienten Edsviken.

Figur 10 Uppdelning av gatumark i olika områden beroende på avledning dagvatten.

7.2 KVARTERSMARK

Dagvattenavledningen på kvartersmark norr om Ribbings väg sker ytligt, dvs inte i ledning. Nedanför slänten kommer ett dike samla upp dagvattnet som inte har infiltrerats och som sedan ansluter till en ledning som leder vattnet till en planerad dagvattendamm på Sportfältet (se Figur 9). Kvartersmarken söder om Ribbings Väg släpper, efter lokal fördröjning och rening, dagvattnet till en ledning som ansluter till dagvattendammens inloppsledning.

Dräneringsvattnet från husgrunderna släpps ytligt där det går eller till dagvattenledning (t.ex. för kvartersmarken söder om Ribbings väg).

Vad gäller fördröjning på kvartersmark har Väsjöns dagvattenpolicy som riktlinje att 50% av ett 10-årsregn med en varaktighet på 10 minuter ska

fördröjas. För varje delområde har dagvattenutredningar tagits fram av byggherrarna med förslag på dagvattenhantering. De föreslagna dagvattenåtgärderna tar hänsyn till riktlinjerna i Väsjöns och Sollentuna kommuns dagvattenpolicy samt de krav som gäller för att inte försämra Rösjöns status. I rubrik 9.2 listas de olika dagvattenlösningar som planeras på kvartersmark.

Figur 11. Uppdelning av kvartersmark i fyra områden. Område 2 består av ett område norr och söder om Ribbings Väg.

8 DAGVATTENFLÖDEN

Eftersom bebyggelsen huvudsakligen kommer att uppföras på naturmark kommer dagvattenflödena från planområdet att öka. Vägens utbredning kommer inte att ändras avsevärt och dagvattenflödena som genereras på gatan blir därför ungefär lika stora.

8.1 10-ÅRSREGN OCH 30-ÅRSREGN

Dagvattenledningarna i gatumark dimensioneras för ett 10-årsregn vid fylld ledning och ett 30-årsregn till marknivå med en klimatfaktor på 1,25 och varaktighet på 10 minuter. Tabell 1 visar dagvattenflödena från de olika delområdena före och efter exploatering för ett 10- och 30-årsregn.

Tabell 1 Dagvattenflöden från olika delområden före och efter exploatering för ett 10- årsregn och ett 30-årsregn (kursivt) inklusive klimatfaktor på 1,25

Före

exploatering

Efter exploatering

Gata (Ribbings Väg och del av

Edsbergs Allé inom detaljplaneområdet)

256 l/s 369 l/s 321 l/s 462 l/s

Område 1 5 l/s 7 l/s 31 l/s 45 l/s Område 2 Norr 16 l/s 23 l/s 64 l/s 92 l/s Område 2 Söder 69 l/s 99 l/s 82 l/s 118 l/s Område 3 4 l/s 6 l/s 22 l/s 32 l/s Område 4 5 l/s 7 l/s 39 l/s 56 l/s Totalt 355 l/s 511 l/s 559 l/s 804 l/s

8.2 100-ÅRSREGN

Eftersom ledningsnätets kapacitet inte är beräknad för ett 100-årsregn kommer endast en del av dagvattenflödena vid ett 100-årsregn kunna tas omhand av ledningsnätet. De resterande flödena måste på ett säkert sätt kunna avledas utan att skador uppstår för människor eller byggnader via ett sekundärt avrinningssystem. Möjliga flöden på gatan har beräknats och jämförs med gatans kapacitet att avleda flödena. Gatans kapacitet att kunna avleda vatten beror på gatans bredd, lutningen på gatan, kantstenshöjden och ytans råhet och beräknas med Mannings formel. Det är svårt att veta exakt hur vattnet kommer att spridas vid korsningar. Flödena vid ett 100- årsregn är som högst i storleksordningen 200 l/s. Antagandet har gjorts att ledningsnätet leder bort den delen av regnet som överensstämmer med ett 30-årsregn. Räknas med 1%-lutning, gatubredd på 8 meter, 12 cm

kantstenshöjd och M på 55 blir gatans kapacitet ca 1 m³/s, dvs gatan klarar av detta flöde utan att vatten rinner till angränsande områden. Ribbings väg har på många ställen en brantare lutning än 1 %. På vissa ställen är

kantstenshöjd lägre (ca 6 cm) men ytan mellan kantsten och fastighetsgräns lutar mot gatan vilket gör att vattnet inte rinner in mot fastigheterna.

8.3 SKYFALLSMODELLERING

En skyfallsutredning har genomförts för hela Väsjöområdet som underlag för planeringen (WSP, 2016-12-13). Med hjälp av skyfallsberäkningarna kan områden som riskerar att översvämmas vid ett skyfall identifieras.

Modelleringen har gjorts för ett 100-årsregn med en varaktighet på 30 minuter och en klimatfaktor på 1,25. Både vattennivåer och vattenhastigheter har modellerats. Figur 12 och Figur 13 visar resultatet för Ribbings Väg för vattennivåer och vattenhastigheter med avdrag för ledningsnätet. På grund av Ribbings Vägs lutning kan högre vattenhastigheter förekomma på gatan.

Eftersom gatan är asfalterad borde detta inte leda till några skador. Öster om

den centrala vägen som går norrut (vägen ingår inte i detaljplaneområdet) finns ett lågstråk där ett dike kommer att anläggas som avleder vattnet och som kommer att förses med erosionsskydd för att undvika erosion vid höga vattenhastigheter.

Figur 12. Beräknade vattennivåer vid 100-årsregn (med avdrag för ledningsnät)(bildkälla: WSP 2016-12-13).

Figur 13. Beräknade vattenhastigheter vid 100-årsregn (med avdrag för ledningsnät)(bildkälla: bildkälla: WSP 2016-12-13).

9 FÖRSLAG PÅ

DAGVATTENÅTGÄRDER

Förslag på renings- och fördröjningsåtgärder har tagits fram som tar hänsyn till riktlinjerna i Väsjöns och Sollentuna kommuns dagvattenpolicy samt de krav som gäller för att inte försämra Rösjöns status. De föreslagna dagvattenåtgärderna på kvartersmark har tagits fram av respektive byggherre medan åtgärder på allmän platsmark har tagits fram av kommunen. Beskrivningen och bilderna nedan har tagits från respektive dagvattenutredning.

9.1 GATUMARK

Vägdagvattnet leds via dagvattenbrunnar till skelettjordar. Skelettjord är en blandning av jord och makadam som har som främsta funktion att säkerställa att träden förses med luft och vatten i hårdgjord miljö. Vattnet tar sig till skelettjorden både via luftningsbrunnar och via ”vanliga” dagvattenbrunnar.

Skelettjorden förses med en dräneringsledning samt en bräddmöjlighet.

Skelettjord är en typ av biofilter som leder till både fördröjning och rening genom bland annat växtupptag. Fördröjningsvolymen beror på

hålrumsvolymen vilket i sin tur beror på blandningen av jordmaterial och makadam. Projekteringen av skelettjordarna på Ribbings Väg pågår och storleken på skelettjord antas vara 15 m³/trädmed en hålrumsvolym på 10%

vilket ger en fördröjningsvolym på 1,5 m³ per träd. Det är viktigt att

skelettjordarna anläggs och sköts på rätt sätt för att undvika igensättning och därmed minskningen av fördröjningsvolymen.

9.2 KVARTERSMARK

Kvartersmarken har i denna dagvattenutredning delats upp i fyra områden (se Figur 11). För varje område har en dagvattenutredning tagits fram med förslag på dagvattenhantering. Efter lokal fördröjning och rening sker avledning ytligt för alla områden förutom för den delen av område 2 söder om Ribbings väg.

9.2.1 Område 1

Förslag och siffrorna är tagna från utredning Ribbings Väg Lott A – Dagvattenutredning. WSP, 2017-02-10. Bild och bildtext är tagna från Gestaltningsprogram för Ribbings väg.

För område 1 ökar flödet efter exploatering från 5 l/s till 31,4 l/s vid ett 10- årsregn (klimatfaktor 1,25). Enligt riktlinjerna från Väsjöområdets

dagvattenpolicy ska hälften fördröjas, dvs 16 l/s. Det ger en erforderlig fördröjningsvolym på ca 7,5 m³. De dagvattenåtgärder som föreslås är:

 Gröna tak;

 Nedsänkt stråk eller vattentrappa på östra sidan;

 Nedsänkt dike längsmed skogen.

Enligt utredningen har dessa åtgärder en fördröjningsvolym på 7,5 m³. Ytterligare fördröjning kan åstadkommas beroende på val av plantering.

Figur 14 visar situationsplanen över området.

Figur 14. Situationsplan (källa: Gestaltningsprogram för Ribbings väg)

9.2.2 Område 2

Förslag, siffrorna samt bild och bildtext är tagna från utredning

Dagvattenutredning – Sollentunahem. Del av detaljplan Edsberg 10:8, Esset 1-2 m fl. Sweco, 2017-04-03.

För område 2 norra del ökar flödet efter exploatering från 16 l/s till 64 l/s vid ett 10-årsregn (klimatfaktor 1,25). Det ger en erforderlig fördröjningsvolym på ca 19 m³. För område 2 södra del ökar flödet efter exploatering från 69 till 82 l/s vid ett 10-årsregn (klimatfaktor 1,25). Det ger en erforderlig

fördröjningsvolym på ca 25 m³. De dagvattenåtgärder som föreslås är:

 Gröna tak i norra och södra området (från Gestaltningsprogram för Ribbings väg);

 Genomsläppliga beläggningar och grön innergård i södra området;

 Kassettmagasin i södra området.

Figur 15. Förslag dagvattenhantering (bildkälla: Sweco, 2017-04-03).

9.2.3 Område 3

Siffrorna är tagna från utredning Dagvattenutredning – Souterränghusen omr. 4, norr om Ribbings väg, Sollentuna kommun. WSP, 2017-01-23.

Förslag, bild och bildtext kommer från byggherren (Botrygg).

För område 3 ökar flödet efter exploatering från 4 l/s till 22,1 l/s vid ett 10- årsregn (klimatfaktor 1,25). Enligt riktlinjerna från Väsjöområdets

dagvattenpolicy ska hälften fördröjas, dvs 11 l/s. Det ger en erforderlig fördröjningsvolym på ca 4 m³. De dagvattenåtgärder som föreslås är:

 En nedsänkt växtbädd i områdets västra sida. Takvattnet leds i ledning (gula och svarta pilarna på bilden) och fördröjs i växtbädd i områdets västra sida.

Figur 16. Förslag dagvattenhantering inom kvartersmark (källa: Botrygg)

9.2.4 Område 4

Siffrorna är tagna från utredning Dagvattenutredning – Ribbings väg Lott C, Sollentuna kommun. WSP, 2016-12-14. Förslag och bild kommer från arkitekt Arkitema

För område 3 ökar flödet efter exploatering från 5 l/s till 39 l/s vid ett 10- årsregn (klimatfaktor 1,25). Enligt riktlinjerna från Väsjöområdets

dagvattenpolicy ska hälften fördröjas, dvs ca 20 l/s. Det ger en erforderlig fördröjningsvolym på ca 12 m³. De dagvattenåtgärder som föreslås är:

 Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor leds via ränndaler till plantering och stenkistor i mark där vattnet fördröjs och infiltreras.

Figur 17. Förslag på hantering på dagvattenhantering kvartersmark (skiss från arkitekt Topia).

10 DAGVATTENFÖRORENINGAR OCH PÅVERKAN PÅ VATTENFÖREKOMST (STATUS OCH MKN)

10.1 SAMLAD BEDÖMNING AV PÅVERKAN FRÅN EXPLOATERINGSOMRÅDET VÄSJÖN

Föroreningsbelastningen och påverkan på Väsjön och Rösjön från hela Väsjöområdet har tidigare beskrivits i två utredningar (Stormtac, 2016-03-03 och WRS, 2015). I rapporten görs en samlad bedömning av

föroreningsbelastningen och påverkan på Väsjön och Rösjön för alla delområden. Utgångspunkten är att den totala årliga belastningen från alla planområden på Väsjön och nedströmsliggande vattenförekomster ska resultera i en halt i recipienterna som ligger under gränsvärdena för Rösjön gällande relevanta prioriterade ämnen eller som överensstämmer med god status för fosfor och särskilda förorenande ämnen, och inte belastningen från varje planområde för sig. Detta anses ge en bättre kvantifiering av

utsläppens effekt på recipienterna i förhållande till den totala belastningen.

Minskad näringsbelastning p.g.a. borttagandet av enskilda avlopp i och med utbyggnad av kommunalt VA har räknats med samt muddringen av Väsjön vilket leder till längre uppehållstider i Väsjön. Utredningen visar att

fosforbelastningen till Rösjön kommer att minska vilket gör att det inte finns någon risk för försämrad status vad gäller näringsämnen. Även påverkan på andra relevanta kvalitetsfaktorer/ parametrar har utretts och inte heller där bedöms en statusförsämring föreligga (se Tabell 2). Eftersom dessa kvalitetsfaktorer redan i nuläget har god status bedöms inte exploateringen av Väsjöområdet äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormerna, dvs god ekologisk och kemisk status.

Tabell 2 Jämförelse av beräknade totalhalter i Väsjön efter exploatering inklusive dagvattenåtgärder med gränsvärden/ klassgränser enligt HVMFS 2013:19. Beräknad biotillgänglig fraktion visas för de parametrar där biotillgängliga halter används vid statusklassificeringen (från StormTac 2016-03-03).

Parameter HVMFS 2013:19 Inlandsvatten

ÅM* Max

Uppmätta filtrerade halter före exploateri ng

Beräknad biotillgän glig fraktion

Beräknad halt i vattenfas av B(a)P

Beräknad totalhalt efter exploatering inkl rening Larm (2015)

Bly 1,2** 0,02 0,04

Kadmium 0,15 0,002 0,001

Kvicksilver 0,07 0,002 0,00073

Koppar 0,5** 1,1 0,02 0,78***

Krom 3,4 0,09 0,045

Nickel 4** 0,31 0,06 0,31

Zink 5,5** 2,3 0,4 0,76

B(a)P 0,00017 0,000027 0,000018

Tot-P 24 23

Tot-N 730 700

* Årsmedelvärde

**Halterna avser biotillgängliga halter

***Halten avser totalhalt, tas hänsyn till den biotillgängliga fraktionen underskrider halten klassgränsen med god marginal

10.2 PÅVERKAN FRÅN OMRÅDET RIBBINGS VÄG

Utredningarna som redovisar påverkan av dagvatten på Väsjön och Rösjön tyder på att det finns god marginal innan Rösjön status skulle påverkas av exploateringen.(WRS, 2015). Däremot får inte detaljplanen avvika för mycket från markanvändningen och dagvattenåtgärderna som har legat till grund för dessa utredningar. Beräkningen av föroreningsbelastningen från

planområdet Ribbings Väg har i dessa utredningar utgått ifrån följande dagvattenåtgärder (StormTac, 2016-03-03):

 Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) på kvartersmark;

 Skelettjordar på Ribbings Väg och Edsbergs Allé;

 Efter dagvattenåtgärderna på allmän platsmark och kvartersmark leds dagvattnet till en planerad dagvattendamm på Sportfältet.

Dessa dagvattenåtgärder finns med i denna dagvattenutredning. Bland annat har LOD på kvartersmark säkerställts genom Väsjöns dagvattenpolicyns riktlinje att 50 % av ett 10-årsregn ska fördröjas. Det finns däremot några ändringar som beskrivs nedan.

10.2.1 Ändringar i planförslaget sedan utredning

Utredningarna som redovisar den samlade bedömningen av påverkan på Väsjön och Rösjön har utgått ifrån en viss markanvändning och typ av

dagvattenåtgärder i detaljplaneområdet Ribbings väg. Vissa uppdateringar har gjorts sedan dess. Bedömningen är att beräkningarna i utredningen inte behöver uppdateras och att slutsatsen kring påverkan fortfarande gäller.

Nedan listas de ändringar som har skett och en motivering till varför nya beräkningar inte behövs:

 Parkeringsytan söder om Ribbings Väg som ska bebyggas (delen av område 2 söder om Ribbings Väg, Figur 11) fanns inte med i

underlaget när påverkansutredningarna togs fram. Parkeringsytan avvattnas i dagsläget redan till Väsjön genom befintliga

dagvattenledningar som släpper ut dagvattnet till naturmark norr om Ribbings Väg. Den nya markanvändningen kommer att innebära minskat utsläpp av föroreningar jämfört med dagens

markanvändning (Sweco, 2017-04-03).

 Dagvattnet från kvartersmarken norr om Ribbings väg rinner ytligt till Sportfältet där det samlas upp i ett dike (Figur 9). Detta dike fanns inte med i tidigare föroreningsberäkningar. Att dagvattnet från kvartersmark norr om Ribbings Väg, efter LOD, släpps till naturmark gör att det kommer att ske infiltration även innan vattnet når diket.

Denna förändring kommer leda till ytterligare infiltration och rening av dagvatten från bebyggelsen inom detaljplaneområdet.

10.2.2 Slutsats påverkan på recipient

Sammantaget bedöms inte flöden och föroreningsbelastningen öka från detaljplaneområdet Ribbings Väg jämfört med det förslaget som fanns när påverkansutredningen för Väsjön och Rösjön togs fram och finns det därför inget behov av uppdaterade beräkningar. Bedömningen är att detaljplanen för Ribbings Väg inte kommer att leda till en statusförsämring i Rösjön eller äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormerna. De tidigare utredningarna visar på goda marginaler i bedömningen dessutom har det räknats

konservativt och har ingen fastläggning av föroreningar i Väsjön, Väsjöån eller i Södersättra våtmark tagits med i beräkningarna.

Endast en liten del av detaljplaneområdet avvattnas till Edsviken (områden B och F i Figur 10). Markanvändningen kommer inte ändras jämfört med nuläge (gata), däremot kommer dagvattenåtgärder i form av skelettjordar anläggas vilket gör att föroreningsbelastningen till Edsviken kommer att minska.

11 SÄKERSTÄLLANDE AV DAGVATTENÅTGÄRDER

Det är viktigt att de dagvattenåtgärder som föreslås också genomförs. En annan viktig aspekt är att åtgärderna sköts så att funktionen upprätthålls. Att välja robusta dagvattenåtgärder som inte är så beroende av skötsel är att föredra. Att dagvattnet från kvartersmarken i detaljplaneområdets norra del släpps ytligt i naturmark och till ett dike är en sådan robust dagvattenlösning som inte är så underhållskrävande och gör att dagvattenhantering inte är lika beroende av dagvattenhanteringen på kvartersmark för att fungera. Vad gäller skötsel är det viktigt att man pekar ut ansvaret och att en plan för

skötsel tas fram. Nedan finns några förslag på formuleringar som kan användas i detaljplanens genomförandebeskrivning.

11.1 DAGVATTENÅTGÄRDER PÅ ALLMÄN PLATSMARK

 Sollentuna kommun ansvarar för drift och skötsel av skelettjordarna och tar fram en skötselplan.

11.2 DAGVATTENÅTGÄRDER UTANFÖR DETALJPLANEOMRÅDET

Några renings- och fördröjningsåtgärder för dagvatten ligger utanför

detaljplaneområdet. Dessa åtgärder är inte färdigprojekterade men kommer att genomföras. Ett avtal håller på att tas fram för att peka ut ansvaret för anläggningarna. När avtalet är klart borde ansvarsfördelningen lyftas in i genomförandebeskrivningen.

 Diket norr om detaljplaneområdet Ribbings Väg:

o Diket ligger inom detaljplanen för Sportfältet.

 Dagvattendamm på Södra Väsjöområdet:

o Dagvattendammen ligger inom detaljplanen för Södra Väsjön som ska på samråd maj 2017;

o Dagvattendammen har förprojekterats i StormTac, 2016-03- 09;

12 REFERENSER

COWI, 2016. Södra Väsjöområdet – Hydrogeologiskt PM

Dagvatten i Väsjön – Policy för genomförande av systemlösning för dagvatten

Novamark, 2013. Dagvattenutredning inför utbyggnad av Väsjöområdet.

Oxunda Vattensamverkan, 2016. Dagvattenpolicy för Sigtuna, Sollentuna, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna samt del av järfälla.

Ramböll, 2013-04-05. PM Geoteknik – Sollentuna kommun Väsjön.

Projekteringsunderlag

StormTac, 2016-03-03. Översiktlig beräkning av föroreningsbelastningen och dagvattenflödena från Väsjöns planområden. Avstämning av acceptabel belastning, maximala flöden och planerade åtgärder.

StormTac, 2016-03-09. PM. Beräkning av föroreningsbelastning och dimensionering av dagvattendamm i Södra Väsjön

Sweco, 2017-04-03. Dagvattenutredning – Sollentunahem. Del av detaljplan Edsberg 10:8, Esset 1-2 m fl.

WRS, 2015. Rösjön – status och belastningsutrymme WSP, 2016-12-13. Skyfallsmodellering Väsjön.

WSP, 2016-12-14. Dagvattenutredning – Ribbings väg Lott C, Sollentuna kommun.

WSP, 2017-01-23. Dagvattenutredning – Souterränghusen omr. 4, norr om Ribbings väg, Sollentuna kommun.

WSP, 2017-02-10. Ribbings Väg Lott A – Dagvattenutredning.

VI ÄR WSP

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.

Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus &

Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 34 000 medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring 3 500 medarbetare.

WSP Sverige AB Arenavägen 7