Utbildningsplan för programmet för Lärarexamen vid Malmö högskola, gällande antagning 2002

MALMÖ HÖGSKOLA

Beslut

Lärarutbildningen

Fastställande

Denna utbildningsplan är fastställd 2001-08-31 av områdesstyrelsen vid Lärarutbildningen, Malmö högskola, med tillägg eller förändrade formuleringar 2001-12-21, 2002-03-22, 2002-09-17, 2002-10- 23, 2002-12-13 samt 2003-03-21

Utbildningsplan för programmet för Lärarexamen vid Malmö högskola, gällande antagning 2002

Utbildningsprogrammet för lärarexamen är upplagt för att tillgodose de föränderliga krav som

samhället ställer på skola och lärare. Programmets kurser utvecklas inom ramen för breda kunskapsfält i en lärarutbildning för hela skolans behov från förskola till gymnasieskola och vuxenundervisning.

Kurser utvecklas och genomförs i samarbete med fakulteter och institutioner inom Lunds universitet.

Från början och under större delen av utbildningen deltar studenten i arbetet på en partnerskola där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i samverkan mellan berörd kommun/berörd skola och högskolan.

Utbildningen består av kurser med för alla studenter gemensamt innehåll och av valda huvudämnen och sidoämnen. Huvudämnena är utbildningens yrkesprofiler medan sidoämnena utformas friare.

Inom ramen för huvudämnet läggs grunden för lärarexamens yrkesmässiga, vetenskapliga kompetens och inom de gemensamma delarna och huvudämnena är utbildningen alltid verksamhetsanknuten genom studenternas arbete på partnerskolan. Inom huvudämnena utformas studiespår med

innehållsprofil mot olika skolformer - pedagogisk verksamhet i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenundervisning.

Genom val av huvudämnen, studiespår och sidoämnen formar studenten sin examensprofil utifrån vilken examensbeviset utformas.

Lärarexamen

Mål

Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. (Utdrag ur Högskolelag 1992:1434)

För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att

förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna

• omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas,

• bedöma och värdera elevers lärande och utveckling samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,

• förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,

• orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden,

• inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet,

• självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,

• tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten,

• använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna.

(Utdrag ur förordningen SFS 2001:23)

Uppläggning

Utbildningen är upplagd enligt två alternativ:

1. Ett sammanhållet program om 120/140/180/200/220 poäng innehållande val av examensprofiler mot skolform, mot huvudämnen och mot sidoämnen.

2. Ett program omfattande 60 poäng för studenter med annan för lärarexamen relevant högskoleutbildning.

I examensbeviset anges enligt vilket alternativ studenten bedrivit sina studier mot lärarexamen.

• Alternativ 1

Det sammanhållna programmet består för varje enskild student av tre delar:

- en inledande termin, omfattande 20 poäng.

- ett huvudämne, omfattande 80 eller 100 poäng (svenska respektive samhällskunskap för gymnasieskolan, 120 poäng).

- ett eller flera sidoämne/n, omfattande totalt 40 eller 60 poäng (svenska respektive samhällskunskap för gymnasieskolan, 80 poäng).

För sidoämnet/sidoämnena gäller följande poängangivelser utöver dem som framgår av examensordningen:

- För studenter som läser mot examen omfattande 140 poäng skall varje ämne/ämnesområde omfatta minst 10 poäng.

- För studenter som läser mot examen omfattande 180 poäng och med inriktning mot grundskolans senare år skall varje ämne/ämnesområde omfatta minst 20 poäng (moderna språk 40 poäng).

- För studenter som läser mot examen omfattande 180 poäng och däröver och med inriktning mot gymnasieskolan skall ämnet/ämnesområdet omfatta en fördjupning om minst 60 poäng.

Innehållet i studentens valda sidoämnen får ej överlappa sådant innehåll som ingår i studentens övriga kurser inom lärarexamen. (Tillägg 2002-09-17)

Under den gemensamma inledande terminen och i huvudämnet utformas utbildningen med kontinuerlig anknytning till verksamheten i förskolan , skolan eller vuxenutbildningen. Den verksamhetsförlagda delen omfattar alltid minst 25 poäng.

Inom huvudämnet skall de ingående kurserna innehålla en sådan vetenskaplig progression att de förbereder för de krav som ställs på ett avslutande examensarbete om 10 poäng, motsvarande kandidatnivå.

Den bundna studiegången består av studier i den inledande delen, 20 poäng, samt därefter studier inom huvudämnet, 60/80/100 poäng. De resterande 20 poängen inom huvudämnet läses som avslutande termin.

• Alternativ 2

Lärarutbildningen, som omfattar 60 poäng, utformas för studenter där kunskaper förvärvats inom annan yrkesutbildning inom högskolan eller genom ämnesstudier i form av fristående kurser. (Se särskilda antagningskrav).

Utbildningen utformas med kontinuerlig anknytning till verksamheten i förskolan , skolan eller vuxenutbildningen. Den verksamhetsförlagda delen omfattar alltid minst 20 poäng.

Innehåll

• Inledande termin

Lärarutbildningens gemensamma inledande termin har fokus mot samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund samt innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier riktade mot frågor kring olika livsvillkor och lokala och globala framtidsfrågor. Utformningen präglas av att terminen utgör inledningen på studentens yrkesutbildning och har därför inriktning mot professionsutveckling och lärandefrågor.

På innehållet i den inledande terminen läggs perspektiv kring genus, klass, etnicitet samt natur- och resurshushållning.

• Huvudämnen

Inom huvudämnena integreras sådant innehåll som rör ämnen och ämnesområden med sådant innehåll som rör lärararbetets och lärandets villkor.

Inom respektive huvudämne organiseras kurser i studiespår med innehåll som uppfyller kompetenskraven för olika examensprofiler.

I sådant innehåll som rör lärararbetets och lärandets villkor ingår kunskaper om specialpedagogiska frågor,

om praktisk-estetiska läroprocesser och om barns och ungdomars språk och

språkutveckling i ett mångkulturellt samhälle.

Inom ramen för huvudämnet ingår också tvärvetenskapliga seminarieserier där studenter från olika huvudämnen möts. Seminarierna är öppna även för högskolans och partnerskolornas lärare.

På innehållet i huvudämnena läggs perspektiv kring genus, klass, etnicitet samt natur- och resurshushållning.

• Sidoämnen

Sidoämnena skall vara relevanta för Lärarexamen men behöver ej utformas med krav att

Examen

Lärarexamen erhålls om samtliga mål för utbildningen uppfyllts samt om följande villkor för olika examensprofiler uppnåtts.

Alternativ 1

1. Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i gymnasieskolan, 180/200/220 poäng - Två fördjupningar om minst 60 poäng i relevant ämne eller ämnesområde. (För svenska och

samhällskunskap krävs dock 80 poäng.)

2 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i gymnasieskolan, 120 poäng (gäller lärarexamen mot yrkesinriktade karaktärsämnen)

- I dessa poäng ingår, förutom lärarutbildning 60 poäng, krav på omfattande yrkeserfarenhet samt en relevant högskoleutbildning om minst 60 poäng eller motsvarande utbildning.

3 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i grundskolans senare skolår, 180 poäng

Kombinationer av ovanstående examensprofiler utfärdas beroende på studentens val av ämnen och kurser.

4 Lärarexamen, 140 poäng

För att erhålla en av ovanstående examensprofiler, eller en kombination, skall studenten ha genomfört verksamhetsförlagda del inom den valda examensprofilens verksamhetsområde/n.

I examensbeviset anges de kurser som inräknas i examen samt titel på examensarbetet.

Alternativ 2 (Lärarutbildning, 60 poäng) Se nedan under tillträdeskrav

Examination

Examinationen utformas utifrån de syften och mål som anges för kurserna.

I kurser inom den inledande terminen och huvudämnet integrerar examinationen prestationerna i både de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delarna. Denna examination utformas i en tillämplig progression över terminerna och utformas för att ge underlag för en helhetsbedömning av studentens lämplighet för läraryrket. Examinator utses av högskolan. Partnerskolan medverkar i examinationen i de verksamhetsförlagda delarna.

Som betyg används på samtliga kurser inom huvudämnen och sidoämnen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. På kurserna i den inledande terminen används Godkänd eller Underkänd.

I huvudämnets två avslutande terminer innehållande verksamhetsförlagd tid används för den verksamhetsförlagda tiden betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd skall även den verksamhetsförlagda tiden vara bedömd som Väl Godkänd. I övriga terminers kurser innehållande verksamhetsförlagd tid används enbart betygen Godkänd och Underkänd för den verksamhetsförlagda tiden. I dessa kurser sätts kursbetyget Godkänd eller Väl Godkänd utifrån betyget i den högskoleförlagda delen. Ingen del får dock vara underkänd. (Tillägg 2002-06-07)

Studenten skall under hela sin utbildningstid ges möjlighet att med berörd/a lärare i skolan och på högskolan diskutera utvecklingen av sin yrkeskompetens.

Om tveksamhet uppstår om en students möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den

påbörjade utbildningen eller dennes lämplighet för yrket skall snarast genom vägledande

samtal med berörd lärare och enhetsledning prövas om studenten skall avrådas att fortsätta

utbildningen.

Föreskrifter

För att äga tillträde till studier inom huvudämnets andra termin skall den inledande terminen vara godkänd.

För att äga tillträde till nästkommande termin med verksamhetsförlagd del inom huvudämnet måste närmast föregående termins verksamhetsförlagda del inom huvudämnet vara godkänd.

(Tillägg 2002-10-23)

För att få tillträde till den avslutande kursen inom huvudämnet skall studenten med inriktning mot en examen omfattande140 poäng ha uppnått 100 poäng (därav minst 50 poäng inom huvudämnet) respektive 140 poäng för en student med inriktning mot en examen omfattande 180 poäng och däröver (därav minst 70 poäng inom huvudämnet).

Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.

(Tillägg 2002-03-15)

Examensarbetet skall vara förberett för elektronisk publicering. (Tillägg 2002-03-15)

Krav för att bli antagen

Se bilaga 1.

Kurser

Se bilaga 2 och 3

Krav för att bli antagen Bilaga 1

Krav för att bli antagen Bilaga 1

Antagning 2002.

Ingång Individ och samhälle

• Anmälningskod 1: Inriktningar mot humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområden.

Examensprofiler mot förskola, fritidpedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskolans tidigare eller senare skolår eller gymnasieskola/vuxenutbildning.

Särskild behörighet: SvB/Sv2B, EnB, ShA, HiA, MaA

För dem som tänker studera samhällskunskap med inriktning mot grundskolans senare skolår kommer dessutom att krävas ShB och MaB. För gymnsieskolan/vuxenutbildning ShB och MaC. Valen görs under första terminen.

Ingång Kultur –Språk- Medier

• Anmälningskod 2: Inriktning mot svenska i ett mångkulturellt samhälle

Examensprofiler mot förskola, fritidspedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskolans tidigare eller senare skolår eller gymnasieskola/ vuxenutbildning.

Särskild behörighet: SvB/Sv2B, EnB, ShA, MaA

• Anmälningskod 3: Inriktning mot undervisning och lärande i engelska

Examensprofiler mot grundskolans senare skolår eller gymnasieskola/ vuxenutbildning.

Särskild behörighet: SvB/Sv2B, EnB, ShA

• Anmälningskod 4: Inriktning mot undervisning och lärande i tyska

Examensprofiler mot grundskolans senare skolår eller gymnasieskola/ vuxenutbildning.

Särskild behörighet: SvB/Sv2B, EnB, ShA, Ty lägst C-språk kurs B.

• Anmälningskod 5: Inriktning mot området kultur, medier och estetiska uttrycksmedel

Examensprofiler mot förskola, fritidspedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskolans tidigare eller senare skolår.

Särskild behörighet:SvB/Sv2B, EnB, ShA, MaA

Ingång Lek-Fritid-Hälsa

• Anmälningskod 6: Inriktning mot det barndoms- och ungdomsvetenskapliga området

Examensprofiler mot förskola, fritidspedagogisk verksamhet, , förskoleklass, grundskolans tidigare skolår.

Särskild behörighet: SvB/Sv2B, EnB, ShA, MaA

• Anmälningskod 7: Inriktning mot idrott och fysisk bildning

Examensprofiler mot grundskolans tidigare skolår eller senare skolår eller gymnasieskola/

vuxenutbildning.

Särskild behörighet: SvB/Sv2B, EnB, ShA, MaA NkB alt. (FyA+KeA+BiA), samt IdB

Ingång Natur-Miljö-Samhälle

• Anmälningskod 8: Inriktning mot matematik och lärande

Examensprofiler mot förskola, fritidspedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskolans tidigare eller senare skolår eller gymnasieskola/ vuxenutbildning.

Särskild behörighet: SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaC

För dig som väljer examensprofil mot grundskolans senare skolår eller gymnasieskolan/

vuxenutbildning kommer dessutom att krävas MaD (denna behörighet avkrävs tidigt i utbildningen)

• Anmälningskod 9: Inriktning mot naturvetenskap och lärande

Examensprofiler mot förskola, fritidspedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskolans tidigare eller senare skolår eller gymnasieskola/vuxenutbildning.

Särskild behörighet: SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaC, FyA, KeA, BiA För dig som väljer examensprofiler mot grundskolans senare skolår eller

gymnasieskolan/vuxenutbildning kommer dessutom att krävas MaD, BiB, FyB, KeB beroende på dina val av ämnen (dessa behörigheter avkrävs tidigt i utbildningen)

• Anmälningskod 10: Inriktning mot omvärldskunskap och lärande

Examensprofiler mot förskola, fritidspedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskolans tidigare eller senare skolår.

Särskild behörighet: SvB/Sv2B, EnB, ShA, MaB, HiA, NkB alt. (FyA, KeA, BiA)

Ingång Skolutveckling och ledarskap

•

A. Behörighet för utbildning med inriktning mot två allmänna ämnen (grundskolans senare skolår och/eller gymnasieskolan)

Kraven i samtliga punkter 1- 4 skall vara uppfyllda.

1. Grundläggande behörighet för högskolestudier

2. Lägst betyget godkänd i svenska B/svenska 2B eller motsvarande. Tillräckliga kunskaper för att följa föreläsningar, söka information och läsa facklitteratur på engelska.

3a. För examen mot grundskolans senare skolår erfordras högskolekurser om 120 poäng omfattande två ämnen/ämnesområden varav minst 60 poäng inom det ena och 40 poäng inom det andra. Kurserna skall vara avslutade och får ej ha gemensamt innehåll. För humanistiskt/samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt/tekniskt ämnesområde gäller särskilda krav enligt tabell.

3b. För examen med inriktning mot gymnasieskola och vuxenutbildning erfordras högskolekurser om 120 poäng omfattande två ämnen med minst 60 poäng i vardera.

Kurserna skall vara avslutade och får ej ha gemensamt innehåll. För ekonomiska ämnen gäller särskilda krav enligt tabellen.

4. Relevant högskoleutbildning i ämnen/ämnesområden som skall ingå i examen enligt de poängomfattningar som anges i tabellen.

5. Dispens ges för sökande med lägst licentiatexamen inom relevant ämne/ämnesområde även om andraämne saknas.

Ämnen/ämnesområden för examen med inriktning mot grundskolans senare skolår och/eller gymnasieskolan

Ämne/ämnesområde Grund- skolan

Gymnasie skolan

Anmärkning

Svenska 60 poäng 80 poäng Minst 20 poäng i vardera svenska och litteraturvetenskap för grundskolan. Minst 40 p i vardera ämnet för gymnasieskolan Svenska som andra språk 40 poäng 60 poäng

Engelska 40 poäng 60 poäng

Tyska 40 poäng 60 poäng

Franska 40 poäng 60 poäng

Spanska 40 poäng 60 poäng

Historia 40 poäng 60 poäng

Religionskunskap 40 poäng 60 poäng Ej språkligt inriktade teologiska kurser.

Samhällskunskap 60 poäng 80 poäng Minst 20 p i vardera statsvetenskap, nationalekonomi och socio- logi eller kulturgeografi. Minst 40 p i ett av dessa ämnen för gymnasieskolan.

Geografi 40 poäng 60 poäng Minst 20 p i vardera natur- och kulturgeografi.

Humanistiskt/samhälls- vetenskapligt ämnesomr.

120 poäng

Humanistisk/samhällsvetenskaplig utbildning motsvarande två SO-ämnen.

Matematik 40 poäng 60 poäng 20 poäng kan utgöras av datalogi, numerisk analys och statistik

Fysik 40 poäng 60 poäng

Kemi 40 poäng 60 poäng

Biologi 40 poäng 60 poäng Allsidig inriktning med minst 5 poäng humanbiologi.

Naturvetenskapligt ämnesområde

60 poäng Inom fysik, kemi, biologi, miljökunskap och teknik varav minst 10 p inom vardera av tre av dem

Naturvetenskapligt/teknisk ämnesområde

120 poäng

120 poäng ingenjörsutbildning.

(Inget ytterligare ämne/ämnesområde krävs)

Filosofi 60 poäng Minst 20 poäng i vardera praktisk och teoretisk filosofi

Psykologi 60 poäng

Datakunskap/vetenskap 60 poäng Informatik och/eller datalogi

Naturkunskap 60 poäng 20 p biologi (inkl 10 p ekologi), 10 p miljövård, 10 p geoveten- skap, 10 p fysik och 10 p kemi. Geovetenskap kan tom 2002 er- sättas med 10 p i något av de andra ämnena.

Ekonomiska ämnen 120 poäng 60 p företagsekonomi, 20 p nationalekonomi och 10 p handels- rätt (Inget ytterligare ämne/ämnesområde krävs)

B. Behörighet för utbildning med inriktning mot en yrkesutbildning (gymnasieskolan) Kraven i samtliga punkter 1- 5 skall vara uppfyllda.

1. Grundläggande behörighet för högskolestudier.

2. Lägst betyget godkänd i svenska B/svenska 2B eller motsvarande. Under en period fram t o m 2002 ges dispens till studenter från tvåårig gymnasielinje som har lägst betyget 3 i svenska två årskurser. Tillräckliga kunskaper för att följa föreläsningar, söka information och läsa

facklitteratur på engelska krävs.

3. Relevanta yrkesinriktade högskolekurser om minst 60 poäng för undervisning i ett yrkesämne.

"Därtill krävs omfattande yrkeserfarenhet. Om relevanta yrkesinriktade högskolekurser inte finns kan dessa ersättas med någon annan relevant yrkesutbildning" (SFS 1996:913) Som exempel på sådan utbildning kan nämnas postgymnasial kvalificerad yrkesutbildning (KY), vissa utbildningar som branschorganisationerna anordnar samt utbildning i svenska, engelska och matematik motsvarande kurser inom t ex någon yrkesteknisk högskoleutbildning (finns bl. a. inom KomVux).

4. Krav på kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet på heltid under den senaste femårsperioden enligt följande:

• Minst 1 år för sökande med minst 160 poängs högskoleutbildning (t. ex. agronom, hortonom, civilingenjör)

• Minst 2 år för sökande med minst 120 poängs högskoleutbildning (t. ex. sjuksköterska, högskoleingenjör , förskollärare)

• Minst 3 år för sökande med minst 60 poängs högskoleutbildning eller motsvarande (t ex yrkesteknisk högskola, kvalificerad yrkesutbildning)

Observera! För att dina arbetsuppgifter/meriter skall kunna bedömas måste dina arbetsintyg vara så väl specificerade så att det klart framgår vad du arbetar med.

5. Då många relevanta högskoleutbildningar ger mer en generell yrkeskunskap gäller för de olika inriktningarna dessutom följande krav på yrkesspecifik kunskap motsvarande följande:

Barn och fritidsutbildning (anmälningskod: BF)

• barn- och ungdomspedagogisk examen med inriktning förskollärare eller fritidspedagog

eller motsvarande. En bred yrkeserfarenhet mot olika åldersgrupper inom fritidssektorn erfordras (det räcker t ex inte med erfarenhet som förskollärare).

Byggutbildning (anmälningskod: BP)

• 2-årig bygg- och anläggningsteknisk linje eller

• 3-årigt byggprogram med lägst betyget 3/godkänd i relevanta yrkesämnen eller motsvarande.

Elutbildning

(anmälningskod: EC)

• 2-årig el-teleteknisk linje eller 3-årigt elprogram med lägst betyget 3/godkänd i relevanta yrkesämnen

eller motsvarande. Elektriker skall ha behörighet som elinstallatör.

Energiutbildning (anmälningskod: EN)

• 2-årig bygg- och anläggningsteknisk linje (inriktning VVS) eller 3-årigt energiprogram (inriktning VVS) med lägst betyget 3/godkänd i relevanta yrkesämnen eller

• 4-årig teknisk linje med relevant inriktning med lägst betyget 3 i relevanta ämnen eller

• sjöingenjörsexamen vid högskola eller

• sjökaptensexamen vid högskola eller motsvarande

Estetisk utbildning (anmälningskod: ES)

• 2-årig relevant yrkesutbildning med inriktning mot teater, dans eller bild och formgivning eller motsvarande

Fordonsutbildning (anmälningskod: FP)

• 2-årig fordonsteknisk linje eller 3-årigt fordonsprogram med lägst betyget 3/godkänd i relevanta yrkesämnen

eller motsvarande.

Handels- och administrationsutbildning (anmälningskod: HP)

• 2-årig distributions- och kontorslinje eller

• 3-årigt gymnasieprogram med relevant inriktning och med lägst betyget 3/godkänd i relevanta yrkesämnen

eller motsvarande. I högskoleutbildningen skall ekonomi ingå.

Hantverksutbildning (anmälningskod: HV)

• 2-årig gymnasieutbildning med inriktning mot sökt inriktning eller 3-årigt hantverksprogram med lägst betyget 3/godkänd i relevanta yrkesämnen och

• i förekommande fall gesällprov/mästarbrev eller motsvarande

Hotell och restaurangutbildning (anmälningskod: HR)

• 2-årig livsmedelsteknisk linje (gren restaurang eller servering) med lägst betyget 3/godkänd i relevanta yrkesämnen eller

• hotell- och restaurangprogrammet med lägst betyget 3 i relevanta yrkesämnen

eller motsvarande

Industriutbildning (anmälningskod: IP)

• 2-årig relevant gymnasielinje eller 3-årigt relevant gymnasieprogram med lägst betyg 3/godkänd i relevanta yrkesämnen

eller motsvarande.

Livsmedelsutbildning (anmälningskod: LP)

• 2-årig livsmedelsteknisk linje (gren bageri och konditori eller charkuteri) eller

• 3-årigt livsmedelsprogram med lägst betyget 3/godkänd i relevanta yrkesämnen eller motsvarande

Medieutbildning (anmälningskod: MP)

• 2-årig gymnasieutbildning för grafiker med lägst betyget 3 i relevanta yrkesämnen eller

• 3-årigt medieprogram med lägst betyget 3/godkänd i relevanta yrkesämnen jämte bred yrkeserfarenhet (erfarenhet från ett område är otillräckligt)

eller motsvarande

Naturbruksutbildning (anmälningskod: NP)

• agronomexamen eller

• hippologutbildning eller

• hortonomexamen eller

• jägmästarexamen eller

• landskapsarkitektexamen eller

• lantmästarexamen eller

• skogsmästarexamen eller

• veterinärexamen eller motsvarande.

Omvårdnadsutbildning (anmälningskod: OP)

• sjuksköterskeexamen med legitimation och vidareutbildning eller

• social omsorgsexamen eller

• socionomexamen med social inriktning eller motsvarande

Teknikutbildning (anmälningskod: TE)

• högskoleingenjörsexamen om minst 120 poäng

eller motsvarande. Förutom tekniska ämnen kan här ingå högskoleutbildning i ekonomi, informationsteknik (IT), design och miljö.

A. Behörighet för utbildning med inriktning mot ett allmänt ämne och en yrkesutbildning (gymnasieskolan)

Behörighet för ett allmänt ämne med inriktning mot gymnasieskolan enligt A. och en yrkesutbildning enligt B. skall vara uppfyllda.

Förteckning över kurser Bilaga 2

Inledande del Ingående kurser: Ingår i examensprofil mot:

samt Kod Beteckning Term Poäng Nivå Fö Fp Gt Gs Gy

huvudämnen St per

Inledande del LL1501 Att bli lärare H1 10 A 10 10 10 10 10

LL1502 Utveckling och lärande H2 10 A 10 10 10 10 10

Historievetenskap HL1501 Våra svenska 1900-tal V1 1-10 A 10 10 10 10 10

och lärande HL1502 Historiska perspektiv på Sverige V2 11-20 A 10 10 10 10 10

HL1301 En värld av historia H1 21-30 B 10 10 10

HL1302 Den lilla historien H2 31-40 B 10 10 10

HL4501 En förgången värld? H1 21-30 B 10 10

HL4502 Det nära förflutna H2 31-40 B 10 10

HL1503 Lärande och historia V1 41-50 B 10 10 10 10 10

HL1504 En ändlig värld V2 51-60 B 10 10 10 10 10

Den lilla historien H1 61-70 B 10 10

HL4503 Historiebruk och historiedidaktik H2 71-80 B 10 10

HL1506 Vad var en människa? H1 70/90 C 10 10 10 10 10

Examensarbete H2 80/100 C 10 10 10 10 10

80 80 80 100 100

Religionsvetenskap RL1501 Religion, etik och livsfrågor V1 1-10 A 10 10 10 10 10

och lärande RL1502 Kulturmöten i skolan V2 11-20 A 10 10 10 10 10

RL1503 Tolkning av texter, myter, riter och symboler H1 21-30 B 10 10 10 10 10 RL1504 Människans existentiella frågor i ett globalt H2 31-40 B 10 10 10 10 10

perspektiv

RL1505 Elevers läroprocesser, behov och utveckling V1 41-50 B 10 10 10 10 10

RL1506 Religionsvetenskaplig metodkurs V2 51-60 B 10 10 10 10 10

Kulturers och religioners möten H1 61-70 C 10 10 10 10 10

Valbar fördjupning H2 71-80 B 10 10

Valbar fördjupning H1 81-90 C 10 10

Examensarbete H2 80/100 C 10 10 10 10 10

80 80 80 100 100

Samhällsvetenskap LS1501 Samhällsvetenskap och lärande V1 1-10 A 10 10 10 10 10

och lärande LS1301 Naturförutsättningar och resursfrågor V2 11-20 A 10 10 10

LS4501 Naturförutsättningar och resursfrågor V2 11-20 A 10 10

LS1502 Lag och rätt, massmediekunskap och H1 21-30 B 10 10 10 10 10

socialpsykologi

LS1302 Demokrati, politik och makt H2 31-40 B 10 10 10

LS4502 Demokrati, politik och makt H2 31-40 B 10 10

LS1503 Miljöer för lärande i samhällsvetenskap V1 41-50 B 10 10 10 10 10

LS1504 Samhällsvetenskaplig metodkurs V2 51-60 B 10 10 10 10 10

Grundläggande färdigheter H1 61-70 C 10 10 10

Plats, region och byggd miljö (urbanisering) H1 61-70 B 10 10

Individ, arbete och privatekonomi H2 71-80 B 10 10

Samhällsekonomi 81-90 B 10

Internationella relationer 91-100 B 10

?? 90/110 C 10 10

Examensarbete 80/100/120 C 10 10 10 10 10

80 80 80 100 120

Samhällsorienterande RL1501 Religion, etik och livsfrågor V1 1-10 A 10 10 10

ämnen och barns

lärande SB1301 Barns omvärld V2 11-20 A 10 10 10

H1 10 10 10

H2 10 10 10

V1 10 10 10

V2 10 10 10

H 10 10 10

Examensarbete H C 10 10 10

80 80 80

Svenska i ett mångkulturellt

samhälle SM1501 Språk, socialisation och lärande V1 A 10 10 10 10 10

SM1502 Tematisk litteraturläsning och skapande V2 A 10 10 10 10 10

läroprocesser/Gestaltning

SM1503 Språkliga och kulturella miljöer H1 B 10 10 10 10 10

SM1504 Mångfalden som resurs H2 B 10 10 10 10 10

SM1301 Hur barn lär sig läsa och skriva I V1 B 10 10 10

SM1302 Hur barn lär sig läsa och skriva II V2 B 10 10 10

SM4501 Att analysera och dokumentera elevers V1 B 10 10

språkutveckling

SM4502 Språkutvecklande läroprocesser i ett andraspråks- V2 B 10 10

perspektiv

Litteratur och språk i vår egen tid 61-80 B 20 20

Litteratur och språk i äldre tid 81-100 B 20

? C 10 10 10 10 10

Examensarbete C 10 10 10 10 10

80 80 80 100 120

Moderna språk EN4501 Text och förståelse V1 A 10 10

- med inriktning mot

undervisning EN4502 Språkkunskap och språkförmåga V2 A 10 10

och lärande i

engelska EN4503 Läsning och textskapande H1 B 10 10

EN4504 Perspektiv på språkinlärning H2 B 10 10

EN4505 Perspektiv på språk V1 B 10 10

EN4506 Språk, kulturer och identitet V2 B 10 10

Perspektiv på litteratur H1 B 10 10

Lärande och språkundervisning H2 B 10 10

Fokus på språkinlärning och språkutveckling H1 C 10 10

Examensarbete H2 C 10 10

100 100

- med inriktning mot

undervisning och TY4501 Text och förståelse V1 A 10 10

lärande i tyska TY4502 Språkkunskap och språkförmåga V2 A 10 10

TY4503 Läsning och textskapande H1 B 10 10

TY4504 Perspektiv på språkinlärning H2 B 10 10

TY4505 Perspektiv på språk V1 B 10 10

TY4506 Perspektiv på litteratur V2 B 10 10

Språk, kulturer och identitet H1 B 10 10

Lärande och språkundervisning H2 B 10 10

Fokus på språkinlärning och språkutveckling H1 C 10 10

Examensarbete H2 C 10 10

100 100

Kultur, medier och KM1401 Estetiska uttrycksformer och läroprocesser V1 A 10 10 10 10

estetiska

uttrycksformer KM1301 Musiken i människan (specialisering) V2 A 10 10 10

KM1402 Drama berättande och iscensättning (specialisering) V2 A [10] [10] [10] 10

KM1403 Visuell kommunikation och gestaltning V2 A [10] [10] [10] [10]

(specialisering)

KM1404 Gestaltning med audiovisuella medier H1 B 10 10 10 10

KM1405 Produktion - performance - installation H2 B 10 10 10 10

KM1406 Tala, läsa, skriva på estetisk grund V1 B 10 10 10 10

KM1302 Musik och lärande V2 B 10 10 10

KM1407 Drama och gestaltande läroprocesser (spec) V2 B [10] [10] [10] 10

KM1408 Visuell gestaltning och bildframställning (spec) V2 B [10] [10] [10] [10]

Estetiska läroprocesser H1 B 10

Drama och teater (spec) H2 B 10

Visuell gestaltning och kulturmiljöer (spec) H2 B [10]

Tvärvetenskaplig kurs med koppling till sido- C 10 10 10 10

ämnesstudierna

Examensarbete C 10 10 10 10

80 80 80 100

Barndoms- och BV1301 Barn och unga i ett utvecklingspsykologiskt och V1 1-10 A 10 10 10

ungdomsvetenskap kulturellt perspektiv

BV1304 Lek som livsstil nytt namn Lek, Kultur, Lärande V2 11-20 A 10 10 10 BV1303 Barns och ungas lärande i omvärlds- och livsfrågor H1 21-30 B 10 10 10 BV1101 Barns och ungas lärande i språk och matematik H2 31-40 B 10 BV2301 Barns och ungas lärande i språk och matematik H2 31-40 B 10 10 BV1102 Barns lärande i språk och naturvetenskap (fö) V1 41-50 B 10 BV2201 Barns lärande i språk och naturvetenskap (fp) V1 41-50 B 10 BV3301 Barns lärande i språk och naturvetenskap (gt) V1 41-50 B 10

BV1103 Lärarprofession (fö) V2 51-60 B 10

BV2202 Lärarprofession (fp) V2 51-60 B 10

BV3302 Lärarprofession (gt) V2 51-60 B 10

Tvärvetenskapliga studier 61-70 C 10 10 10

Examensarbete 71-80 C 10 10 10

80 80 80

Idrott och fysisk

bildning ID3501 Rörelse, upplevelse och livsvillkor I V1 1-10 A 10 10 10

ID3502 Rörelse, upplevelse och livsvillkor II V2 11-20 A 10 10 10

ID3503 Idrott, prestation och utveckling I H1 21-30 B 10 10 10

ID3504 Idrott, prestation och utveckling II H2 31-40 B 10 10 10

ID3505 Fysisk aktivitet och hälsofrämjande strategier I V1 41-50 B 10 10 10 ID3506 Fysisk aktivitet och hälsofrämjande strategier II V2 51-60 B 10 10 10

Ungdomars och vuxnas fysiska bildning I H1 61-70 B 10 10

Ungdomars och vuxnas fysiska bildning II H2 71-80 B 10 10

Vetenskap och praxis I H1 70/90 C 10 10 10

Vetenskap och praxis II H2 80/100 C 10 10 10

80 100 100

Matematik och ML1501 Tal, mönster och lärande (Alfa-beta-gamma 1) V1 1-10 A 10 10 10 10 10

lärande ML1301 Geometri, mönster och lärande (Alfa 2) V2 11-20 B 10 10 10

ML1302 Algebra och lärande (Alfa 3) H1 21-40 B 10 10 10

ML1303 Sannolikhetslära, statistik och lärande (Alfa 4) H2 41-50 B 10 10 10

ML1304 Tvärmatematiskt projekt (alfa 5) V1 B 10 10 10

Matematik i samverkan (Alfa 6) 10 10 10

ML4401 Geometri, mönster och lärande (Beta 2) V2 11-20 B 10

ML4402 Algebra och lärande (Beta 3) H1 21-40 B 10

ML4403 Sannolikhetslära, statistik och lärande (beta 4) H2 41-50 B 10

ML4404 Funktioner och lärande (Beta 5) V1 10

Problemlösning och samv med karaktärsämnen (Beta 6) V2 10

Begreppsutveckling (Beta 7) H1 10

Tvärmatematiskt (Beta 8) 10

ML5501 Geometri, mönster och lärande (Gamma 2) V2 11-20 B 10

ML5502 Matematisk analys och lärande (Gamma 3) H1 21-40 B 10

ML5503 Tillämpad matematisk analys och lärande (Gamma 4) H2 41-50 B 10

ML5504 Linjär algebra och lärande (Gamma 5) 10

ML5505 Diskret matematik och samv med karaktärsämnen (Gamma 6) 10

Flervariableanalys, statistik och lärande (Gamma 7) 10

Tvärmatematisk (Gamma 8) 10

Mat-did forskning o ledarskap (Alfa 7, beta-gamma 9) 10 10 10 10 10

Examensarbete (Alfa 8, beta-gamma 10) 10 10 10 10 10

80 80 80 100 100

Naturvetenskap och NV1501 Kulturvetenskapliga perspektiv på naturvetenskap V1 1-10 A 10 10 10 10 10

lärande NV1503 Teknik (grundkurs) V2 1-10 A 10 10 10 [10] [10]

NV3501 Fysik i hem och samhälle (grundkurs) V2 1-10 A [10] 10 10

NV1504 Biologi (grundkurs) nytt namn Ekologi och evolution H1 1-10 A 10 10 10 10 10

NV3502 Vardagskemi (grundkurs) H2 1-10 A [10] 10 10

NV1302 Fenomenbaserad fysik och kemi H2 1-10 A 10 10 10

NV1303 Människokroppens biologi V1 11-20 B 10 10 10

NV4501 Humankemi V1 11-20 B 10 10

NV1506 Naturgeografi V2 1-10 A 10 10

Tvärvetenskapligt projekt V2 10 10 10

Miljöfysik (grundkurs) H1 10 10

Human- och cellbiologi H2 10 10

Vetenskapsteori/didaktik H1 10 10 10 10 10

Examensarbete H2 10 10 10 10 10

80 80 80 100 100

Geografi, miljö och NV1501 Kulturvetenskapliga perspektiv på naturvetenskap V1 1-10 A 10 10 10 10 10

lärande GE1501 Naturgeografi V2 1-10 A 10 10 10 10 10

NV1504 Ekologi och evolution H1 10 10 10 10 10

Kulturgeografi H2 10 10 10 10 10

Miljödidaktik V1 10 10 10 10 10

Geografi 2 V2 10 10 10 10 10

Fjärranalys/GIS H1 10 10

Möte med Östeuropa H2 10 10

Didaktik/spec.ped H1 10 10 10 10 10

Examensarbete H2 10 10 10 10 10

80 80 80 100 100