Dnr: 07-19.022 Styrelseärende 22 maj 2007 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till årsredovisning för GR avseende år 2006
Omsättningen i GR uppgick under 2006 till 185,4 kkr, varav 34,5 kkrfinansierats genom medlemsavgifter till GRs verksamhet, 24,9 mkr i
medlemsavgifter för vidaretransfererade bidrag och 126,0 kkr i övriga intäkter. Verksamheten har under året genererat ett överskott om 3 425 tkr. Enligt beslut i GRs styrelse den 9 februari 2007 angående disposition av GRs överskott för år 2006 avsätts 1,5 mkr till uppgradering av webbplatserna rörande
gymnasieintagning och skola-arbetsliv samt till ”Uthållig tillväxt; åtgärder för att nå uppsatta mål – uppdrag avseende en utvecklad hållbarhetsmodell”. Till förbundsstyrelsen har förslag till årsredovisning 2006, daterat 2007-04-20, överlämnats.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta
a) att fastställa föreliggande årsredovisning för GR för år 2006 huvudsakligen innefattande verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys,
b) att tillstyrka styrelsens disposition av årets resultat, samt
c) att översända årsredovisning till medlemskommunerna för kännedom.
Göteborg den 19 april 2007
Bibbi Carlsson
/Minja Bengtsson
Dnr: 07-9.021 Styrelseärende 22 maj 2007
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till verksamhetsinriktning och budget för
GR år 2008
Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde 2007-02-09 att översända förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2008 till
medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast 2006-04-05. Dokumentet innehåller de olika styrgruppernas förslag till verksamhet för år 2008. Förslaget innebär en oförändrad avgift per invånare för 2008 jämfört med budget för år 2006 och 2007. Förslaget innehåller inte önskemål om någon kapitalförstärkning.
Alla kommuner har ännu inte inkommit med svar. De yttranden som inkommit tillstyrker förslaget till budgeten. En sammanfattning av kommunernas
ställningstaganden bifogas. Förbundsstyrelsen bör beakta de synpunkter som framkommit från kommunerna i den fortsatta verksamheten inom GR. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att föreslå förbundsfullmäktige att besluta a) att fastställa föreliggande budget för år 2008,
b) att fastställa kommunernas avgift till GR för år 2008 till 68,11 kr per invånare, med fördelning på kommunerna i förhållande till
befolkningsunderlaget per 2006-12-31, samt
c) att uppdra åt förbundsstyrelsen att i den fortsatta verksamheten beakta de synpunkter som kommunerna framfört under budgetsamrådet.
Göteborg den 19 april 2007
Bibbi Carlsson
/Gunnel Rydberg
Medlemskommunernas yttranden rörande
budgetsamrådet inför 2008
Ale kommun Ale kommunstyrelse ställer sig positiv till förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2008 samt till föreslagen medlemsavgift. Alingsås kommun Kommunstyrelsen godkänner förslagen inom
arbetsmarknad, ledarutveckling, sociala frågor och utbildning. Inom området miljö och samhällsbyggnad påpekas att
samhällsplaneringen bör ha både ett kortare, femårigt, och ett längre perspektiv. Den mer näraliggande planeringen saknas i
samrådsunderlaget. En större samordning i planeringsfrågor vad gäller konkret
genomförande är önskvärt.
Kommunen påpekar även att satsningen på att visa upp den långsiktiga planeringen av
järnvägsutbyggnad inte får ske på bekostnad av den mer konkreta planeringen i ett kortare perspektiv. Kraftigt fokus på Västra Stambanan. Kungsbacka kommun Kommunen godkänner förslag till
samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för GR år 2008.
Kungälvs kommun Kommunen styrker förslaget med den
kompletteringen att det bör finnas med en rubrik under framtida utmaningar som behandlar klimatfrågan och utveckling mot en gemensam klimatstrategi.
Lerums kommun Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till budget och avgiftsnivå för GR år 2008.
Lilla Edets kommun Kommunstyrelsen har inget att erinra mot budgetförslaget som är väl avvägt. Mölndals kommun Kommunstyrelsen tillstyrker GRs
samrådsunderlag avseende budget för år 2008. Partille kommun Kommunstyrelsen godkänner förslaget med
följande kompletteringar:
- att sociala styrgruppen får ett tydligare direktiv om att analysera och följa upp
handikappomsorgen
- att FoU i Väst/GR får ett tydligare direktiv om att verksamheten ska bli mer inriktad på
förbättring och effektivisering av
tjänsteproduktionen inom vård och omsorg, samt - att avsnittet om resursfördelning kompletteras med en detaljerad beskrivning över
kostnadssidan
Stenungsunds kommun Kommunstyrelsen tillstyrker Göteborgsregionens förslag till budget för år 2008..
Tjörns kommun Kommunstyrelsen har inget att erinra mot förslaget till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2008.
Öckerö kommun Kommunstyrelsen tillstyrker förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2008. Dnr 05-179.10 Styrelseärende 2007-05-22 Till Förbundsstyrelsen
Strukturbild för Göteborgsregionen
Förbundsstyrelsen antog 2006-05-16 mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” som grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. I samband
därmed gavs förbundsdirektören i uppdrag att, i samverkan med
medlemskommunerna och övriga berörda parter, påbörja arbetet med en strukturbild för Göteborgsregionen. Vidare uppdrogs åt förbundsdirektören att återkomma till förbundsstyrelsen med förslag på organisation och process för arbetet så att förbundsstyrelsen kan diskutera ett utkast till strukturbild vid styrelseseminariet i maj 2007.
Vid förbundsstyrelsens möten i oktober respektive december 2006 presenterades och diskuterades tänkbara arbetsformer respektive tänkbar tidsplan/process. Vid styrelsekonferensen den 9 februari 2007 ställde sig förbundsstyrelsen bakom ett förslag till inriktning av arbetet samt ett förslag till organisation och process/tidsplan (bifogas). Det innebär att det fortsatta arbetet har inriktats på två delar:
1. en strukturbild som redovisas schematiskt och som tillsammans med tillhörande kortfattad text redovisar de grundläggande principer som bör läggas till grund för utvecklingen av den regionala strukturen i Göteborgsregionen (avser att lägga fast de överordnade principerna och därmed i första hand utgöra underlag för det politiska arbetet). 2. en sammanställning av gällande översiktsplaner i GIS-format. I ett
första steg fokuseras arbetet på att redovisa en samlad bild av markanvändningen. Arbetet har påbörjats med att undersöka förutsättningarna och genomföra en pilotstudie för några av medlemskommunerna. Ett seminarium är planerat att hållas med berörda kommunala tjänstemän 2007-05-29.
Arbetet med strukturbilden bedrivs med stöd av GRs och BRGs
tjänstemannanätverk och med en kontinuerlig avstämning med det arbete som bedrivs inom projektet K2020. De olika grupperingarna inom HUR 2050 har rollen av referensgrupper.
Vid förbundsstyrelsens seminarium den 21-22 maj kommer underlag (utkast till strukturbild mm) att presenteras som stöd för en diskussion kring hur en strukturbild bör se ut, samt vilka grundläggande principer som bör knytas till en sådan bild. Det då presenterade materialet bör sedan bearbetas och
vidareutvecklas utifrån de synpunkter som kommer fram, för att därefter läggas till grund för en bred process, där bland annat medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar görs delaktiga – ett rådslag 4.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att uppdra åt kansliet att utifrån den förda diskussionen sammanställa ett underlag som kan läggas till grund för ett rådslag under hösten/vintern 2007-2008, samt
att arbetet bedrivs med inriktningen att förbundsstyrelsen skall ges
möjlighet att ta ställning till ett förslag till strukturbild senast under maj 2008 Göteborg 2007-04-23 Bo Aronsson Dnr: 05-163.10 Styrelseärende 2007-05-22 Till
Förbundsstyrelsen
K2020 – målbild för kollektivtrafiken i
Göteborgsregionen
Förbundsstyrelsen satte med sitt beslut 2006-05-16 avseende ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” en tydlig riktning för det gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa– en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Bland de mål och strategier som redovisas i nyss nämnda dokument är kollektivtrafikprojektet K2020 särskilt angivet. Det framhålls att ”med en ökande befolkning och en fortsatt regionförstoring ökar
resandebehovet och därmed trycket på regionens transportinfrastruktur och miljö.” Vidare sägs att ”utan kraftfulla åtgärder kan den önskade tillväxten komma att hämmas. Det behövs därför betydande strategiska investeringar i transportinfrastrukturen och i kollektivtrafiksystemen”. Andelen
kollektivtrafikresor av den totala andelen resor ska, enligt angivet mål, uppgå till 40 % år 2025.
En rapport ”K2020 – framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet, förslag till målbild, diskussionsunderlag” daterad juni 2005, remissbehandlades under vintern och våren 2006. Förbundsstyrelsen beslöt härefter 2006-05-16 att ställa sig bakom den huvudsakliga inriktningen av projektet med uppmaningen att det fortsatta arbetet bedrivs med hänsyn till de synpunkter som kommit fram under samrådet.
Förbundsdirektören fick vid samma tidpunkt uppdraget att förankra med berörda parter att GR är projektägare med förbundsstyrelsen som styrgrupp för projektet och att i övrigt finna lämpliga arbets- och samverkansformer för det fortsatta arbetet. Av beslutet framgick även att arbetet fortlöpande ska
rapporteras till förbundsstyrelsen.
Vid förbundsstyrelsens möte 2006-12-11 informerades om att en
överenskommelse tecknats mellan berörda parter och att arbetet med projektet återupptagits med inriktning att presentera ett förslag till reviderad målbild i maj 2007. Avsikten är att den reviderade målbilden, efter förbundsstyrelsens godkännande, ska läggas till grund för arbetet med ett förslag till
kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen.
Arbetet med projektet har rapporterats vid förbundsstyrelsens möten 2007-02-09 och 2007-04-13. Det förslag till målbild för kollektivtrafiken i
Göteborgsregionen som nu föreläggs förbundsstyrelsen i konceptform innehåller de grundläggande principer för prioriteringar och åtgärder som förbundsstyrelsen underhand har diskuterat och ställt sig bakom (förslaget presenteras vid sammanträdet). Förslaget redovisar också det vidgade regionala perspektiv som förbundsstyrelsen efterfrågade efter den tidigare
genomförda remissbehandlingen. Innan förslaget slutligt godkänns av
förbundsstyrelsen bör det vid mötet den 22 maj ges en genomgående belysning med uppföljande diskussion, samt därefter kommuniceras med berörda parter m fl vid ett uppföljande seminarium.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att uppdra åt kansliet att bearbeta förslaget med stöd av den vid dagens möte förda diskussionen,
att bearbetningen ska utföras så att förbundsstyrelsen kan godkänna ett förslag till målbild den 14 september 2007,
att uppdra åt kansliet att samtidigt påbörja arbetet med ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, samt att arbetet med kollektivtrafikprogrammet ska rapporteras till
förbundsstyrelsen på samma sätt som arbetet med det nu upprättade förslaget till målbild.
Göteborg 2007-05-07 Bo Aronsson Dnr: 05-163.10 Styrelseärende 2007-05-22 Till Förbundsstyrelsen
K2020 – pilotprojekt; stråket centrala Göteborg
mot Torslanda/Öckerö
En pilotstudie har utförts inom ramen för projektet K2020. Studien avser att ge exempel på hur principer och tankegångar från arbetet med projektet som helhet kan utformas i praktisk planering. En utgångspunkt har vidare varit att applicera dessa principer och tankegångar på en trafikkorridor mellan ett ytterområde/en kranskommun och de centrala delarna av Göteborg. Den pilotstudie som nu presenteras avser stråket centrala Göteborg/Öckerö (bifogas).
Pilotstudien föreslår en rad förbättringar för framkomligheten för busstrafiken, ökat turutbud, åtgärder för att underlätta för resenärerna att ta sig till och från hållplats mm. Studien visar att föreslagna åtgärder ger en mycket god effekt för busstrafiken. Tas hänsyn till tid för att komma till och från hållplats och
eventuella byten, samt tid för att parkera och gångtider, så kan
kollektivtrafiken konkurrera på lika villkor som bilen i många resrelationer. Vid förbundsstyrelsens möte kommer förslaget att presenteras närmare. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att för egen del ställa sig bakom inriktningen av föreslagna åtgärder, samt att rekommendera berörda parter (Göteborgs stad, Vägverket och
Västtrafik) att träffa en överenskommelse i syfte att snarast genomföra en första etapp av projektet.
Göteborg 2007-05-07 Bo Aronsson Dnr: 07-22.10 Styrelseärende 2007-05-22 Till Förbundsstyrelsen
Översiktsplan för Göteborg ÖPXX
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad daterad 2007-01-29 beretts tillfälle att yttra sig över samrådshandlingen ”Förslag till översiktsplan för Göteborg ÖPXX”.
Till tjänsteutlåtandet bifogas den tryckta sammanfattningen av förslag till översiktsplan ÖPXX för Göteborg.
Vid styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads sammanträde den 2007-04-20 behandlades förslag till yttrande över Göteborg ÖPXX. Styrgruppen godkände förslag till yttrande med tillägg om utbyggnad i nordost.
Kansliet har lagt till följande skrivning: ”I ett vidare perspektiv är det viktigt
med fler bostäder öster om Göta älv för att uppnå en regional balans.
Möjligheten att bygga ut i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg borde därför tas tillvara i större utsträckning än vad förslaget till översiktsplan anger. Är inte potentialen att bygga ut större än de 2 400 bostäder som föreslås i nordost på längre sikt?”.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2007-04-23
Göteborg 2007-04-23 Bo Aronsson /Cecilia Kvist Dnr: 07-22.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2007-04-23 Cecilia Kvist
Översiktsplan för Göteborg ÖPXX
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad daterad 2007-01-29 beretts tillfälle att yttra sig över samrådshandlingen ”Förslag till översiktsplan för Göteborg ÖPXX”.
Till tjänsteutlåtandet bifogas den tryckta sammanfattningen av förslag till översiktsplan ÖPXX för Göteborg.
Bakgrund och syfte
I juni 2005 gav kommunstyrelsen byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med en ny översiktsplan för Göteborg.
Enligt kommunstyrelsens beslut ska arbetet med den nya översiktsplanen ha karaktären av en uppdatering. Översiktsplanen ska ange vilka frågor som är viktigast, i vilken takt staden ska växa och fokusera på strategiska frågor. Översiktsplanen ska ha sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges vision och prioriterade mål. Målen utgår i huvudsak från göteborgarnas behov i tre dimensioner; den ekologiska, den ekonomiska och den sociala dimensionen. Förslaget till ny översiktsplan fokuserar till stor del på hur hållbar tillväxt kan ske och hur det tar sig uttryck i fysisk planering och avvägningar om mark- och vattenområdenas användning i framtiden.
Sammanfattning av planförslaget
Det övergripande målet för förslag till översiktsplan är att ”Göteborg ska utvecklas till en livskraftig långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer.”
För att nå målet utgår förslag till ny översiktsplan från 13 strategiska frågor. Mål och strategier formuleras och varje fråga avslutas med förslag som ska ligga till grund för fortsatt planering. För att göra det tydligt vad förslagen innebär, föreslås inriktningar för olika områden i staden. Blandstad,
attraktivitet, komplettering, tillgänglighet, kollektivtrafiknärhet, tillgång till grönt och överbryggande av barriärer är några av nyckelorden. Förslaget anger också en utbyggnadsordning med tre olika tidsperspektiv. I första hand ska fortsatt planering ske med inriktning mot komplettering i kollektivtrafiknära lägen och byggande i strategiska knutpunkter.
De 13 strategiska frågorna är:
• Göteborgs roll i en växande region • Fler bostäder
• Växande och förändrad handel • Expansivt näringsliv
• Nordens logistikcentrum • Ökat transportbehov
• Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet • Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet • Tillgång till kusten
• Mångfald – tryggt och mänskligt • Robust samhälle
• Särskilda lokaliseringar
• Hållbar utveckling på lång sikt Kansliets kommentarer
Samlad bedömning
Förslag till översiktsplan ÖPXX för Göteborg är pedagogisk och lätt att ta till sig då den är tydlig i sin utformning med bra kartor och illustrationer. De områdesvisa inriktningarna och planeringshorisonterna åskådliggör
tillsammans med de 13 strategiska frågorna väl intentionerna med kommunens mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling.
Genom att fokusera på 13 strategiska frågor belyses Göteborgs roll i regionen som kärna, motor och storstad med dess problem och möjligheter. De 13 frågorna täcker väl in frågeställningar som är viktiga för att beskriva hur Göteborg skall utvecklas. Som helhet lyckas Göteborg få en bra spännvidd på frågorna som grundar sig på att nå balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer.
Ur regional synvinkel är det intressant att se hur Göteborg tar sig an de mål och strategier som förs fram i den av GR:s förbundsstyrelse antagna ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” (Uthållig tillväxt). I dokumentet framhålls det att Göteborgsregionen skall utvecklas med
en stark och attraktiv regional kärna. Som en konsekvens av detta behöver de omstruktureringen som sker i kärnan lokaliseringsutrymme i andra delar av regionen.
Göteborg stad har genom förslaget till översiktsplan på ett förtjänstfullt sätt bemött de mål och strategier som redovisas i förbundsstyrelsens mål- och strategidokument och visar därigenom att man är beredd att på ett tydligt sätt ta sin roll i en växande region. Planeringen inriktas på en kraftig utveckling av centrala Göteborg, regionens kärna, helt i enlighet med vad som anges i Uthållig tillväxt. Det framkommer tydligt bl a i de i förslaget till översiktsplan redovisade avsnitten Göteborgs roll i en växande region, Fler bostäder,
Nordens logistikcentrum och Ökat transportbehov.
I avsnittet Särskilda lokaliseringar tar Göteborg upp de verksamheter, men också andra, som kan behöva omlokaliseras när Göteborg tar rollen som kärna. Här framkommer behovet av att även kranskommunerna är beredda att ta sitt ansvar för den fortsatta utvecklingen av Göteborgsregionen.
I förslaget till översiktsplan tar Göteborg också fasta på den sociala
dimensionen, vilket bl a uppmärksammas i avsnitten Mångfald – tryggt och mänskligt, Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet och Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet. I dessa avsnitt framkommer det, som Uthållig tillväxt framhåller, att det behövs ett stadsbyggande som utgår från ett helhetstänkande för att fånga upp och stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen.
Vi har i granskningen av förslaget till översiktsplan valt att fokusera på och kommentera var och en av de 13 strategiska frågorna med indirekt koppling till de redovisade områdesvisa inriktningarna och planeringshorisonterna. Utöver detta har vi lyft fram och tydliggjort några, i vårt tycke, mellankommunala frågor av strategiskt betydelse.
I förslaget till översiktsplanen saknas en referens till den för kommunerna och Västra Götalandsregionen gemensamma visionsdokumentet ”Vision Västra Götaland – Det goda livet”. Dokumentet redovisar en för Västra
Götalandsregionen och kommunerna gemensam vision för territoriet Västra Götaland. Vi noterar dock att förslaget till översiktsplan i allt väsentligt står i samklang med innehållet i den gemensamma visionen.
Kommentarer till de 13 strategiska frågorna
Göteborgs roll i en växande region
Planeringen inriktas på en kraftig utveckling av centrala Göteborg, regionens kärna, helt i enlighet med vad som anges i Uthållig tillväxt. De i förslaget till översiktsplan angivna målen och strategierna är tydliga, t ex ”Förtäta och
utveckla kärnan” och ”Skapa god tillgänglighet genom utbyggnad av infrastrukturen, främst kollektivtrafiken.”
I avsnittet om områdesvisa inriktningar för stadens utveckling presenteras mer precist inriktningar för den fortsatta utvecklingen av den centrala staden och de centrala förnyelseområdena. De inriktningar som redovisas överensstämmer med de i såväl förslaget till översiktsplan som Uthållig tillväxt angivna målen och strategierna. Det är noterbart att det ligger en betydande utmaning i att omvandla de i centrala delar av Göteborg tidigare hamn-, industri- och trafikområden till en framtida attraktiv stadsmiljö. Att det är möjligt har Göteborg med stor framgång redan idag visat på Norra Älvstranden. För att med kraft kunna utveckla de mycket centralt belägna och för hela Västsverige betydelsefulla förnyelseområdena krävs sannolikt ett betydande visionsarbete. Hur kan de kvaliteter skapas, som ska stimulera en investeringsvilja under lång tid från ett betydande antal aktörer?
De centrala delarna av Göteborg har stor betydelse för Västsveriges framtida utveckling. Genom Västlänken skapas på sikt en god tillgänglighet till stora delar av centrala Göteborg, vilket ger förutsättningar för fortsatt
stadsutveckling i de till stationslägena näraliggande områden. I förslaget till översiktsplan diskuterar inte möjligheterna och konsekvenserna av en sådan utveckling. Under rubriken mål och strategier skulle kunna framhållas
ambitionen att utveckla den centrala staden utifrån dessa förutsättningar. Även de i förslaget redovisade centrala förnyelseområdena har potential för att utvecklas med en god kollektivtrafik och därmed en över tiden god tillgänglighet från stora delar av Västsverige.
Älven utgör en betydande barriär, bl a för möjligheten att utveckla kärnan över älven. Förslaget till översiktsplan är inte tydligt i fråga om älvens betydelse för kärnans framtida utveckling. Ska älvrummet på sikt utgöra mittpunkt i
Göteborgs och därmed Göteborgsregionens kärna? Vad betyder kärnans utveckling för att skapa balans nord-syd inom Göteborg? Hur kan älven som barriär överbryggas i tillräcklig omfattning för att skapa en kärna med stark utvecklingskraft?
Fler bostäder
Det tydliga målet 2 000 nya bostäder per år innebär att Göteborg tar sitt ansvar för den regionala utvecklingen helt i enlighet med Uthållig tillväxt. De
svårigheter som kan uppkomma är möjligen om målet att ”tillräckligt antal bostäder av varierande slag kan byggas” i realiteten kan klaras utan att man öppnar något eller några större utbyggnadsområden även utanför det som definieras som mellanstaden.
De framtida utvecklingsområdena i avsnittet om områdesvisa inriktningar är avsedda för bebyggelse på lång sikt. Hur lång sikt som avses redovisas inte. De
aktuella områdena är idag, tillsammans med andra naturområden, i stora delar värdefulla områden för rekreation.
I avsnittet om områdesvisa inriktningar framkommer också det
bebyggelsetryck som finns på kusten. Konkurrensen är hård mellan bostäder, verksamheter, natur, kultur och rekreation. En bebyggelse i kustzonen tenderar att skapa exklusiv tillgång till rekreationsvärdena enbart för boende i området. En spridd bebyggelse kan bidra till att minska antalet som har tillgång till kusten och ge begränsade förutsättningar för en god kollektivtrafik, vilket ytterligare exkluderar flertalet regionbor från att ta del av kustområdets speciella kvaliteter. Kan kustområdet öppnas för flertalet istället för fåtalet? Hur ser en sådan planering ut?
I ett vidare perspektiv är det viktigt med fler bostäder öster om Göta älv för att uppnå en regional balans. Möjligheten att bygga ut i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg borde därför tas tillvara i större utsträckning än vad förslaget till översiktsplan anger. Är inte potentialen att bygga ut större än de 2 400 bostäder som föreslås i nordost på längre sikt?
Växande och förändrad handel
I förslag till översiktsplan är ambitionen att skapa goda förutsättningar för en handels- och servicestruktur som ger god tillgänglighet för alla konsumenter. En av strategierna är därför att förbättra förutsättningarna för en närhandel av god kvalitet i varje stadsdel. Då utvecklingen idag går mot att en allt större del av omsättningen i handeln sker i storbutiker och stora köpcentra kan det innebära uppenbara svårigheter att leva upp till detta mål.
Den balans i handelsstrukturen som kommunen eftersträvar är inte bara en lokal fråga utan i hög grad en regional fråga, bl a genom det faktum att handel genererar mycket trafik. Kunder rör sig oberoende av kommungränser. Därför är det viktigt att samråda regionalt, inte bara vid större nyetableringar, utan även vid mindre etableringar som kan förväntas få en regional påverkan. Det är bra, som framgår av planförslaget, att koppla lokalisering av handel till
strategiska knutpunkter med bl a god kollektivtrafik och bostäder.
Det bör särskilt beaktas att handelns önskemål om lokalisering till lägen med god tillgänglighet med biltrafik (stråket utmed E6 m fl lägen) kan komma i direkt konflikt med annan verksamhet som är beroende av dessa lägen t ex industri- och logistikföretag.
Expansivt näringsliv
I avsnittet om Expansivt näringsliv påpekas att behovet av verksamhetsytor i goda logistiklägen ökat. Hamnen och logistikbranschen är viktiga inte bara för Göteborg lokalt utan även i hög grad regionalt och nationellt. Det framkommer inte minst i avsnitten om Nordens logistikcentrum och Ökat transportbehov.
Vissa typer av verksamhet kräver behov av god tillgänglighet, vilket Göteborg genom förslaget till översiktsplan beaktar genom att reservera mark för
storindustri och logistik i områden med goda kommunikationer. I arbetet bakom Uthållig tillväxt har pekats på tjänstesektorns och
besöksnäringens framtida betydelse för Göteborgsregionens utveckling. Inte minst i kärnan kommer dessa näringar att på sikt få en alltmer ökande
betydelse. Det är angeläget att dessa branscher ges gynnsamma förutsättningar att utvecklas. GR:s förbundsstyrelse kommer senare i vår behandla ett ärende där tanken är att GR tillsammans med BRG skall utveckla arbetsformer för att långsiktigt säkerställa näringslivets framtida behov av mark och
företagsmiljöer.
Nordens logistikcentrum
Västra Götalandsregionen, och specifikt Göteborgsregionen, är en internationellt och nationellt ytterst viktig transport- och logistikregion. Transportsystemet måste anpassas till detta och understödja en god
tillgänglighet till målpunkter som är viktiga för näringslivet både till/från och inom storstadsregionen.
I förslaget till översiktsplan ges en mycket bra bild av hur dagens situation ser ut för de godstransporter som sker till, från och inom Göteborg. Förslaget beskriver också hamnens betydelse och alla transporter som den alstrar, samt det behov som finns av en förbättrad infrastruktur. Det saknas dock en redovisning av betydelsen av de transporter som går Söder-/Västerleden/ Älvsborgsbron till och från hamnen. Är denna väg tillräckigt robust för att vara ett komplement eller alternativ till vägen via Tingstadstunneln?
Samtidigt som översiktsplanen bejakar en fortsatt tillväxt inom transport- och logistiksektorn visar den på en tydlig vilja till en omdaning av de centrala delarna från sjöfartsnäring till tjänstenäring och bostäder. En betydande utmaning består i att hitta bra lokaliseringar för den verksamhet som måste flyttas bort. Förslag ges på nya områden, men Göteborgs stad pekar på att lokaliseringen av logistikföretag är en regional fråga.
Vad det gäller Vänerntrafiken tar förslaget till översiktplan ett för alltför snävt grepp. Göta älv har många funktioner; transportled, vattentäkt, barriär,
naturresurs, parallella transporter på väg och järnväg mm. För att få en överblick över denna komplexitet skulle Göta älv behöva hanteras i ett eget kapitel. Frågan är om inte det behövs en särskild studie, eventuellt i regional regi, som tar ett samlat grepp kring älvens betydelse för regionens och
Göteborgs utveckling. En sådan studie behöver omfatta frågorna om älven som vattentäkt, transportled, barriär, rekreativt område, stadsrum mm – inte minst betydelsen som mittpunkt i Göteborgsregionen och dess kärna.
Med en bra bakgrundsbeskrivning och kartor visar förslaget till översiktsplan på det alltmer ökade transportbehovet. Beskrivningen av behovet av
framkomlighet (nationellt, regionalt, lokalt) i transportsystemet som speglar den speciella roll som Göteborg får ta på sig för att vara tillväxtcentrum är illustrativt och bra. Möjligen saknas något om Norr- respektive Västerledens funktion i systemet.
Transportsystemet ska understödja Göteborgs hamns utveckling. Hamnen har med sin även internationellt sett betydande verksamhet en särställning och ställer därmed särskilda krav på transportsystemet, såväl på väg som på spår. Järnvägstransporterna till hamnen blir allt viktigare med för närvarande en årlig ökningstakt i volym på i storleksordningen ca 25 %. Det behövs en hamnbana med ökad kapacitet, sannolikt i nytt läge, och även i övrigt
kapacitetsförbättringar på de tunga järnvägsstråken för gods; Västra stambanan och Norge-Vänernlänken. Inom en snar framtid finns även behov av ökad kapacitet på Marieholmsbron över älven.
Det ökade transportbehovet gäller också för persontransporter och det är ytterst positivt att Göteborgs stad så kraftfullt är beredd att prioritera
kollektivtrafikens utbyggnad och framkomlighet.
I förslaget till översiktplan nämns inte något om Göteborgs behov av utvecklingen av flygtrafiken till/från Landvetter flygplats och
göteborgarnas/näringslivets framtida behov av flygtransporter. Landvetter – till en del även tillsammans med City Airport Göteborg (Säve) – är av strategisk betydelse för Göteborgs och Göteborgsregionens utveckling.
Vidare kan konstateras att förslaget till översiktsplan redovisar ett vägreservat för väg 155 väster om Amhult som inte har sin motsvarighet i den nyligen antagna översiktsplanen för Öckerö kommun.
Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet
Natur- och kulturmiljöer är av avgörande betydelse för hur vi som regioninvånare upplever vår vardagsmiljö. Att ta hänsyn till natur- och kulturvärden samt att bevara mark och vatten för friluftsliv och biologisk mångfalt är därför en viktig uppgift för den fysiska planeringen. Närheten är ett av de viktigaste kriterierna för värderingen av naturområdenas betydelse för friluftsliv och rekreation. Detta innebär att naturvärdena i sig inte alltid
behöver vara så speciellt värdefulla, det är närheten och tillgängligheten för de boende i regionen som är mest väsentligt.
Det är dock viktigt att fortsätta arbeta med att bevara och öka kunskapen om de biologiska värden som finns i kommunen. Förslaget till översiktsplan visar på flera områden som är viktiga för friluftslivet, inte bara lokalt för Göteborgarna utan även ur ett regionalt perspektiv. En översyn bör göras där grönstrukturen belyses även ur ett mellankommunalt perspektiv.
GR har i flera sammanhang påpekat vikten av stor återhållsamhet vad avser exploatering av i stort sett orörda naturområden. Strukturen med gröna kilar av natur mellan fingrar av tätbebyggelse bör värnas och utvecklas
Det är angeläget att satsa på att göra de utpekade naturområden tillgängliga. De rekreativa kvaliteterna bör komma samtliga regioninvånare till del. Samtidigt är det viktigt att arbeta med att bevara de kulturvärden och den biologiska mångfald som finns i respektive område.
Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet
Stadsdelscentrala grönområden, parker och naturområden är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation, speciellt i en storstadsregion. Därför är det viktigt att eventuellt borttagna naturvärden kan kompenseras – helt i enlighet med Göteborgs fullmäktiges beslut - när staden förtätas. De i förslaget till översiktsplan utpekade utvecklingsområdena (avsnittet områdesvisa inriktningar) för kommande bostadsförsörjning kräver att man går varsamt fram då dessa gränsar till naturområden med höga natur-, kultur och friluftsområden.
Förslaget till översiktsplan tar i det här avsnittet upp svårigheterna med att klara gällande miljökvalitetsmål och -normer kopplade till miljöbalken. Det är främst biltrafiken som ger upphov till de luftföroreningar som gör det svårt att klara aktuella miljökvalitetsmål och -normer. Med tanke på den regionala tillväxt som sker och det ökade transportbehov som Uthållig tillväxt Göteborg förutsätter så är inte luftkvaliteten i Göteborg enbart en fråga för göteborgarna utan för Göteborgsregionen som helhet.
Tillgång till kusten
Kusten och havet är den främsta naturresursen och en ytterst betydande
tillgång för alla boende och besökande i Göteborg och Göteborgsregionen. Det är därför av avgörande betydelse att kusten i tillräcklig grad kan hållas
tillgänglig för såväl boende i Göteborgsregionen som besökande/turister. Det är därför förtjänstfullt att förslaget till översiktsplan lyfter fram frågan att tillgängligheten till bad och friluftsliv skall vara god. Detta skall, enligt förslaget, åstadkommas genom att värdefulla rekreationsområden bevaras, natur-, kultur- och landskapsvärden utvecklas, kollektivtrafik förbättras, bostadsformer blandas och kompletteras på friluftslivets villkor mm. Mångfald – tryggt och mänskligt
I avsnittet Mångfald – tryggt och mänskligt poängteras att mångfald i dess olika betydelser liksom trygghet är viktiga kvaliteter för staden. Brister i dessa frågor kan påverka hela stadens och även regionens utveckling. Det är
Den fysiska planeringen kan bidra till förutsättningar för att minska segregation och otrygghet men det är komplexa fenomen med behov av
insatser från alla delar av samhället för att åstadkomma varaktiga förändringar. Den fysiska planeringen kan inte lösa problemen men är inte heller utan
ansvar. Det är därför bra att området kring Mångfald - tryggt och mänskligt ges uppmärksamhet och lyfts fram i samrådshandlingen som en av de strategiska frågorna för Göteborgs framtida utveckling.
Robust samhälle
I förslaget till översiktsplan konstateras att hotbilden mot vår säkerhet och trygghet har ökat på flera områden, vilket ställer krav på den fysiska planeringen. Det är därför intressant att ta del av studien ”Extrema
vädersituationer – Hur väl rustat är Göteborg?” som beskriver vad som händer om bl a vattnet stiger i havet och/eller Göta älv. Konsekvenserna kan bli stora för såväl den havsnära bebyggelsen som bebyggelsen utmed älven. Hur står vi rustade om det skulle inträffa i regionens kärna?
De mål och strategier som förs fram för att Göteborgs skall vara en robust stad, bl a avseende säker dricksvattenförsörjning och planering för ett robust
transportsystem, berör i hög grad också övriga kommuner i Göteborgsregionen.
Klimatförändringarna kommer sannolikt att förstärka hoten mot
dricksvattenförsörjningen, varför omfattande åtgärder kan komma att krävas för att säkerställa densamma. Göta älv är ett gemensamt intresse för flera kranskommuners dricksvattenförsörjning då dessa helt eller delvis försörjs via Göteborg.
Vad gäller den tänkta reservvattentäkten vid Gråbo/Mjörn har GR, tillsammans med Göteborg och Lerums kommuner, på anmodan av länsstyrelsen,
genomfört ett tidigt samråd enligt miljöbalken. Det har även genomförts flera utredningar i syfte att bekräfta tidigare antaganden om möjligt uttag av
konstgjort grundvatten i Gråbotäkten genom infiltration av vatten från Mjörn i täkten. För närvarande avvaktar GR beslut av länsstyrelsen angående
nuvarande täktinnehavares ansökan om att få ta ut grus under grundvattenytan i täkten. Beslut väntas komma före sommaren. Blir beslutet positivt för vattenintresset kan GR tillsammans med kommunerna arbeta vidare med att säkerställa marken i Gråbotäkten för en framtida regional reservvattentäkt. Ett robust transportsystem kan bara skapas om sårbarheten i älvsnittet kan reduceras. Redan vid reparationer av delar av nuvarande älvförbindelser uppstår betydande störningar i transportsystemet. Det är oacceptabelt med en situation som idag där nära nog all kollektivtrafik över älven är helt beroende av att Göta älvbron är framkomlig. En skada på bron, som bedöms ha endast några års återstående livslängd, kan innebära ett betydande bortfall av möjligheterna att resa mellan stadens och regionens olika delar.
Särskilda lokaliseringar
I förslaget till översiktsplan anges att Göteborgs stad under lång tid har tagit ansvar för en del särskilda lokaliseringar av regional betydelse. I samband med stadens expansion finns det framöver behov av att finna nya lägen för flera av dessa. Några av verksamheterna är svårplacerade p g a att de är ytkrävande och i vissa fall även innebär olika former av störningar.
De nya lokaliseringar som är mer eller mindre akuta gäller bl a nytt läge för godsterminalen vid Gullbergsvass, platser för mellanlagring av förorenade massor samt småbåtshamnar. Dessa typer av lokaliseringar måste kunna ske oberoende av kommungränser så att optimala lösningar bl a funktionellt och från miljösynpunkt kan uppnås. En regional strategi för lokalisering av denna typ av anläggningar bör utarbetas.
Hållbar utveckling på lång sikt
Det har gjorts flera utredningar med tidsperspektivet 2050, vilket framkommer i förslag till översiktsplan (HUR 2050 och Göteborg 2050). Det hade därför varit intressant om förslaget till översiktsplan redovisat en tydlig koppling mellan frågan om en hållbar utveckling på lång sikt och övriga strategiska frågor. Även de tre planeringshorisonterna kunde ha vidareutvecklats eller kommenterats som en konsekvensbeskrivning av om inget görs för att vända utvecklingen inom en nära framtid.
Mellankommunala frågor av strategisk betydelse
Avslutningsvis vill vi lyfta fram och tydliggöra några mellankommunala frågor av strategiskt betydelse:
Fässbergsdalen: Stråket utmed Söderleden i Fässbergsdalen utgör ett av de
regionalt sett mest betydande stråket för bebyggelse- och verksamhets- och handelsutveckling. I Göteborg expanderar handeln i Högsbo - Sisjöområdena. Hur samordnas utvecklingen i stråket med Mölndals kommun och med den expansion som planeras i Mölndals centrum? Går det att skapa en gemensam vision alternativt målbild för området som helhet?
Mölndalsåns dalgång: Mölndalsåns dalgång är det andra stråket av stor
regional betydelse. I dalgången samsas E6/E20 med järnvägstrafiken på Västkustbanan och Kust-till-kustbanan. Utrymmet för framtida utbyggnad av infrastrukturen är begränsad. Speciellt den fortsatta planeringen för järnvägen är av betydelse med eventuella fyrspår på Västkustbanan samtidigt som utrymme ska finnas för Kust-till- kustbanan/Götalandsbanans anslutning till den inre delen av Göteborgsregionen .
Säveån: Säveåns dalgång inrymmer en rad frågor av gemensam betydelse för
betydelse (transportinfrastruktur, logistik mm). Dessa frågor behöver studeras i ett sammanhang och en sådan studie utförs lämpligen i samverkan
kommunerna emellan.
Stråket mot Onsala: Det bebyggelsetryck som finns mot kusten medför att
samordning måste ske med Kungsbacka kommun vad gäller den fortsatta bebyggelseutvecklingen och utbyggnaden av en kraftfull och attraktiv kollektivtrafik.
Bohusbanans framtida sträckning: Sträckning är intressant ur ett
bebyggelseperspektiv inför val av framtida bebyggelseområden. Hur ser den fortsatta sträckningen ut mot Kungälvs kommun? Stödjer den utvecklingen av Kärra – Rödbo eller Säve? Frågan kan studeras i GR:s arbete med
strukturbilder för Göteborgsregionen men måste få sin slutgiltiga lösning i samverkan mellan Göteborg, Kungälv, Banverket och Västtrafik.
Dnr: 06-114.10 Styrelseärende 2007-05-22 Till
Förbundsstyrelsen
Översiktsplan för Ale kommun - Ale ÖP 07,
utställningshandling
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Ale kommun, daterad 2007-02-22, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad
utställningshandling.
GR har tidigare beretts tillfälla att yttra sig över ett samrådsförslag till
översiktsplan. Kansliet sammanställde och översände ett yttrande daterat 2006-06-27, som den dåvarande styrgruppen för regional planering 2006-08-31 i efterhand ställde sig bakom (se bilaga).
I den nu upprättade utställningshandlingen har tidigare framförda synpunkter i flertalet avseenden beaktats, vilket stärker översiktsplanen som underlag för kommande planering och beslut. Översiktsplanens beskrivning har bland annat kompletterats utifrån det av förbundsstyrelsen antagna mål- och
strategidokumentet ”Uthållig tillväxt … etc.”, vilket är en styrka inför fortsatt samverkan med övriga medlemskommuner inom GR.
I samrådsredogörelsen betonas att målet är att öka andelen resande med kollektivtrafik, bland annat genom att förtäta befintliga samhällen inom en
radie av 1 km från kommande stationslägen, samt genom att vid planering av nya bostadsområden anordna lämplig matartrafik. Man pekar i
samrådsredogörelsen på behovet av inventering i samtliga tätorter av vilka områden som är lämpliga att förtäta och vilka områden som är angelägna att bevara som öppna grönytor/parkområden för de boende och verksamma i respektive tätort. Ale kommun har därmed visat att man är beredd att verka för en utveckling i enlighet med förbundsstyrelsens mål.
I samrådsredogörelsen framhålls att man från Ale kommun är medveten om sitt ansvar att verka för och ta hand om en befolkningstillväxt och en balans nord-syd om Göta älv/Säveån i Göteborgsregionen. Man pekar på att redovisade utbyggnadsområden möjliggör en större utbyggnad än vad som redovisas i den vision som ligger till grund för översiktsplanen (drygt 30 000 invånare inom planperioden fram till år 2020). Hur utvecklingen ska ske i ett längre tidsperspektiv hänskjuter man dock till kommande översiktsplanering alternativt en kommande aktualisering av den nu aktuella översiktsplanen. Beträffande mellankommunala frågor lyfter man fram behovet av en
samverkan med Lilla Edets kommun i Alvhem-Lödöse, medan man inte ser det som aktuellt att verka för bättre samband mellan Surte och Lövgärdet. Inte heller relationen Bohus-Kungälv vid Jordfallsbron/Eriksdal ser man som aktuell att arbeta vidare med frånsett kollektivtrafiken.
Översiktsplanen kan i den form den redovisas i utställningshandlingen
tillstyrkas. Dock bör från GRs sida framhållas betydelsen av att Ale kommun i sitt fortsatte arbete med att utveckla kommunen med kraft beaktar
möjligheterna av att stärka den regionala strukturen och i samverkan med övriga medlemskommuner medverkar till att stärka förutsättningarna för att skapa en god kollektivtrafik i regionen som helhet. Vidare bör framhållas vikten av en fortsatt aktiv samverkan med Lilla Edets kommun kring
utvecklingen av Alvhem och Lödöse; med Göteborgs stad i fråga om att stärka utvecklingen i Göteborgs nordöstra stadsdelar och dessas samspel med Surte och Bohus; samt med Kungälvs kommun tillsammans studera
förutsättningarna för att stärka sambandet Bohus-Kungälv.
Vid styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads sammanträde 2007-04-20 behandlades förslag till yttrande över Ale ÖP, utställningshandling.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt att för egen del ställa sig bakom förslag till yttrande.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att tillstyrka Ale ÖP 07 enligt redovisad utställningshandling under förutsättning att kommunen i fortsatt arbete, genom samverkan med övriga GRs medlemskommuner, med kraft verkar för att stärka den regionala strukturen genom att skapa attraktiva livsmiljöer och goda förutsättningar för en attraktiv regional kollektivtrafik
Göteborg 2007-04-23 Bo Aronsson Dnr: 06-116.30 Styrelseärende 2007-05-22 Till Förbundsstyrelsen
Naturvårdsprogram för Ale kommun,
utställningshandling
Göteborgsregionens kommunalförbund har i skrivelse från Ale kommun daterad 26 februari 2007 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Syftet med programmet är att på ett samlat sätt beskriva kommunens natur, naturvärden och värden för friluftslivet samt ange åtgärder och mål för att förstärka dessa värden. Programmet skall också utgöra ett underlagsmaterial för fysisk planering och den fortsatta samhällsutbyggnaden.
I samband med att förslaget gick ut på samråd våren 2006 var remisstiden så kort att varken styrgruppen för regional planering eller styrelsen inom GR hade möjlighet att ta del av ärendet. Därför lämnade kansliet sina synpunkter i ett brev till kommunen, som styrgruppen för regional planering 2006-08-31 i efterhand ställde sig bakom. Detta brev daterat 2006-06-29 bifogas missivet och utgör underlag för beslutet.
Kansliet anser att Ale kommun har beaktat de synpunkter GR lämnade vid föregående tillfälle och har därför inget i övrigt att erinra.
Vid styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads sammanträde 2007-04-20 behandlades förslag till yttrande över Naturvårdsprogram för Ale,
utställningshandling. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt att för egen del ställa sig bakom förslag till yttrande.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att inte lämna några ytterligare synpunkter på förslaget till naturvårds-program för Ale kommun förutom de som lämnades i tjänsteskrivelsen daterad 2006-06-29
Göteborg 2007-04-23 Bo Aronsson /Monica Dahlberg Dnr: 07-63.12 Styrelseärende 22 maj 2007 Till Förbundsstyrelsen
Mark för näringslivets behov - begäran om
uppdrag
Syfte
Uppdraget syftar till att utveckla arbetsformer för att Göteborgsregionens kommuner tillsammans långsiktigt ska kunna erbjuda attraktiv mark och utvecklande företagsmiljöer för näringslivets behov. Arbetet utgår från det av förbundsstyrelsen antagna mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur”. Uppdraget syftar även till att särskilt redovisa mark som är av regionalt strategisk betydelse.
Backgrund
En viktig komponent i regionens strategi för uthållig tillväxt är att säkerställa mark för regionens fortsatta expansion. I tillväxtstrategin anges att en
kontinuerlig genomsnittlig befolkningstillväxt om 8000 invånare per år kräver ett fortsatt arbete med att generera tillväxtmöjligheter för företag och nya arbetstillfällen i en mångfald av branscher. Sammantaget behöver
förutsättningar skapas för att tillgodose en nettotillväxt av 80 000 nya jobb, varav 40 000 i centrala lägen fram till 2020.
Lokaliseringsmönster är beroende av branschspecifika förutsättningar. Somliga branscher är i behov av stora markområden med god beskaffenhet, som
logistikverksamhet. Andra branscher har fördel av lokalisering med besläktade verksamheter i kluster. Besöksnäringen – turismen - är också en växande sektor. Dess behov av mark bör studeras både i centrala och perifera lägen i regionen.
Ytterligare en dimension är behovet av att stärka regionkärnan med attraktiva företagsmiljöer, samtidigt som alla regionens kommuner behöver en god balans mellan arbete, service och boende.
För att nå målet om en uthållig tillväxt krävs att näringslivets investeringar sker i lägen som bland annat skapar förutsättningar för effektiva godsflöden, attraktiva arbetsresor och en god miljö.
Metod
Arbetet genomförs i samarbete med Business Region Göteborg (BRG) och stäms av i en grupp som består av medlemskommunernas ansvariga för näringslivs- och markfrågor.
En dokumentation av kunskapsläget lägger grunden för fortsatta diskussioner om näringslivets behov, olika områdens långsiktiga utveckling och profilering, arbetsformer mm. Underhand utvecklas kontakter med företrädare för
näringslivets och - om så erfordras – även markägarintressen.
Förbundsstyrelsen beslöt 2007-04-13 att bordlägga ärendet för ytterligare samråd med BRG. Samråd med BRG skedde 2007-05-03.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att uppdra åt kansliet att, i samarbete med BRG och medlemskommunerna, utveckla arbetsformer för att långsiktigt säkerställa näringslivets behov av mark och företagsmiljöer,
att särskilt dokumentera mark som är av regionalt strategisk betydelse, samt att uppdra åt styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad att vara beredande i
detta uppdrag Göteborg 2007-05-08 Bo Aronsson Bengt Christensson Dnr: 07-45.63 Styrelseärende 22 maj 2007 Till Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över utredningen ”Från
socialbidrag till arbete”
Göteborgsregionens kommunalförbund har erbjudits möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet från utredningen ”Från socialbidrag till arbete” (SOU 2007:2), den s.k. Korpi-utredningen. Svar ska lämnas till Socialdepartementet senast den 21 maj 2007.
På förslag från presidiet för styrgruppen för arbetsmarknad beslöt
förbundsstyrelsens presidium 2007-03-26 att uppdra åt sociala styrgruppen samt styrgruppen för arbetsmarknad att i samråd arbeta fram ett förslag till yttrande och därefter återkomma till presidiet. Enligt förslaget, daterat 2007-03-12, ska yttrandet sedan behandlas av förbundsstyrelsens presidium den 7 maj och av förbundsstyrelsen den 22 maj.
GR har skrivit ett förslag till yttrande, daterat 2007-05-02.
Medlemskommunerna och berörda styrgrupper har haft möjlighet att lämna synpunkter. Förslaget behandlades av presidiet för styrgruppen för
arbetsmarknad den 3 maj och av den sociala styrgruppen den 7 maj. Förbundsstyrelsens presidium behandlade ärendet den 7 maj. Presidiet föreslår förbundsstyrelsen att besluta
att anta förslag till yttrande över utredningen ”Från socialbidrag till arbete”, daterat 2007-05-07.
Göteborg den 7 maj 2007
Gustav Höjer / Hans Troedsson Dnr: 07-45.63 Tjänsteskrivelse 2007-05-07 Hans Troedsson
Förslag till yttrande över utredningen ”Från
socialbidrag till arbete”
InledningUnder 2005 gav den dåvarande regeringen Sture Korpi uppdraget att som ensamutredare utreda hur det skulle vara möjligt att minska antalet personer med försörjning genom socialbidrag, numera kallat kommunalt
försörjningsstöd.Detta genom att berörda personer skakunna nå egen försörjning genom arbete istället.
Efter tilläggsdirektiv från den nya regeringen från 2006, presenterades utredningen ”Från socialbidrag till arbete” (SOU 2007:2) i slutet av januari 2007.
Göteborgsregionens kommunalförbund har därefter tillsammans med ett antal remissinstanser, bland annat Göteborgs kommun, inbjudits av
Socialdepartementet att avge ett remissyttrande över utredningens förslag. Utredningen och de förslag som presenterats har stor betydelse för
kommunernas och GRs medlemskommuners verksamheter.
Utredningen anger inledningsvis att det ekonomiska biståndets omfattning och utveckling i hög grad beror på arbetsmarknadsläget och på hur andra
politikområden agerar och utvecklas. Utredningen berör också många olika samhällsområden samt lägger förslag på förändringar inom flera
politikområden. Det är nödvändigt eftersom orsakerna till bidragsberoendet beror på flerafaktorer och ansvaret finns spridda på flera politikområden. Utredningens utgångspunkt har varit att målgruppen ska ges det stöd som behövs utifrån de ordinarie samhällsstrukturerna – utredningen har inte haft uppdraget att undersöka behov av nya organisationer och myndigheter – och förslagen syftar bland annat till att på olika sätt förtydliga det ansvar som olika huvudmän har för målgruppen.
Utredningens förslag riktar sig till de grupper som idag har ekonomiskt bistånd på grund av främst arbetsmarknadsskäl. Det är närmast omöjligt att mer i detalj avgränsa målgruppen. Ett sådant ställningstagande har starkt stöd i den
forskning som finns och även i de fördjupningsstudier som utredningen har genomfört.
Utredningens ambition har varit att förslagen ska ta sin utgångspunkt i den enskildes uppfattning och synpunkter på vilka förändringar som behövs för att förstärka anknytningen till arbetsmarknaden, eftersom en varaktig förändring endast kan komma till stånd om den förstärker individens egna drivkrafter och utgår från vars och ens förutsättningar.
Vidare anser utredningen att det är viktigt med ett gemensamt
samhällsekonomiskt tankesätt för de olika huvudmännens arbete. Prioriteringar måste ses ur ett sektorsövergripande perspektiv, och långsiktighet måste få större genomslag, både på central och på lokal nivå. Därför är det av central vikt att reda ut huvudmännens ansvarsfördelningdvs. vem som ska svara för vem och vad. Detta för att motverka att enskilda individer ”hamnar mellan stolarna”.
Utredningen föreslår en rad förändringar för att utveckla individers
förutsättningar att kunna försörja sig själva genom ett, i första hand, reguljärt arbete.
Göteborgsregionens kommunalförbund ställer sig bakom utredningens allmänna, inledande resonemang.
Målgrupper
Utredningen beskriver inledningsvis svårigheterna att definiera målgruppen. GRs erfarenheter är desamma – målgruppen låter sig inte enkelt beskrivas eftersom gruppen försörjningsstödstagare är lika heterogen som den övriga befolkningen. Målgruppen arbetslösa försörjningsstödstagare har mycket olika karaktär och förutsättningar, vilket påverkar enskildas möjligheter att få ett arbete såväl som de insatser som behövs från samhällets sida. I nedanstående resonemang vill GR, som illustration, beskriva fyra undergrupper som ingår i målgruppen arbetslösa försörjningsstödstagare. Definitionen av delgrupperna är viktig, eftersom den ligger till grund för vilka insatser och åtgärder som vidtas.
Två faktorer är viktiga för att kunna få ett arbete på den ordinarie
arbetsmarknaden, ett s.k. reguljärt arbete. Det ena är att resurser finns som efterfrågas. Det andra är den egna motivationsgraden.
När det gäller ”egna resurser” så bedöms de av andra, dvs. den presumtiva arbetsgivaren. Hur ser arbetsgivaren på personens utbildning, kön, utländskt påbrå, ålder, tidigare yrkeserfarenheter, hur språk behärskas, svenska och andra, m.m. har givetvis avgörande betydelse. När det t.ex. gäller tidigare yrkeserfarenhet samt utbildningsbakgrund så visar det sig att personer från andra utomnordiska länder, och framför allt utanför EU, har betydande
svårigheter att få dessa översatta till kraven på den svenska arbetsmarknaden. Om vi delar in utredningens målgrupp utifrån faktorerna Resurser och
Motivation så framträder fyra undergrupper. 1. Anställningsbara omgående
2. Anställningsbara med visst stöd, kortare eller lite längre tid 3. Anställningsbara efter särskilda åtgärder
4. Anställningsbara endast efter rehabilitering Målgrupperna kan åskådliggöras i nedanstående figur:
RESURSER HÖG LÅGA
HÖG MOTI-VATION LÅG
1. Gruppen ”anställningsbara omgående” har hög motivation och goda resurser att finna ett arbete. Huvudskälettill att man uppbär försörjningsstöd är att personen saknar möjlighet till arbetslöshetsersättning eller att den ekonomiska konjunkturen för tillfället är för svag, dvs. efterfrågan på arbetskraft.
2. Gruppen ”anställningsbara med visst stöd” bedöms kunna få ett arbete om personens förutsättningar i form av utbildning eller annat personligt stöd ökar. Individens motivation är hög.
3. Den här gruppen har utbildning och resurser att ta ett arbete, men saknar av olika skäl motivation. Det kan vara tillfälligt och bero på missbruk,
förändringar i familjesituationen eller ekonomiska problem som ett arbete inte kan tillfredsställa.
4. I den fjärde gruppen är både resurser och motivation låg och individen behöver extraordinära insatser innan det kan bli möjligt med arbete. Dessa individer står långt från arbetsmarknaden och får anses inledningsvisvara kommunernas huvudmannaansvar. Motivationsarbetet är centralt innan eller parallellt med andra insatser som syftar till ett inträde på arbetsmarknaden. Det är framförallt i grupp två ovan som det är viktigt att identifiera de personerna och att insatser sätts in så fort som möjligt. Annars riskerar den gruppen bli beroende av försörjningsstöd under lång tid. Ett sätt att identifiera olika målgrupper och vilken typ av stöd och bistånd som behövs, är att
utveckla adekvata bedömningsinstrument som kompletterar de bedömningar av arbetsförmågan som görs idag.Validering av personliga erfarenheter kan vara ett sätt.
I anslutning till målgruppsresonemanget finns det anledning att betona två saker. Syftet med indelningen av personer i delgrupper är att kunna ge ett bättre stöd. Personer flyttar sig också mellan grupperna t ex beroende på om motivationen ökat och/eller att efterfrågan på arbetsmarknaden förändras. Det andra som måste betonas är att flera personer behöver samordnade insatser från stat och kommun. Det finns från praktiken allt för måna exempel där den ena först ska göra sitt och sedan ska den andra ta över. Detta utan att en samsyn finns.
1 2
Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar och enligt utredningen behöver det förtydligas. GR välkomnar att utredningen förtydligar det ansvaret och slår fast att det är statens ansvar att både arbetsliv och medborgarna omfattas av arbetsmarknadspolitiken och får del av de insatser och åtgärder som leder till att arbetslivet har tillgång till arbetskraft och att individer får möjligheter att försörja sig genom eget arbete.
Enligt socialtjänstlagen har ”kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver” (SoL 2 kap 2 §). Vidare säger lagen att: ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv” (SoL 4 kap 1 §).
Kommunen har med andra ord ett stort lagreglerat ansvar för sina invånare, där invånaren har rätt till ekonomiskt bistånd och andra bistånd som stärker
individens möjligheter att leva ett självständigt liv. I detta ingår bland annat att främja allas rättigheter till bostad och arbete. Kommunen kan emellertid inte ta hela ansvaret eftersom andra myndigheter förfogar över områden som
kommunerna saknar kompetens och inflytande över.
Trots att arbetsmarknadspolitiken är ett tydligt statligt ansvar, har kommunerna bidragit med egna resurser under flera år för att stödjaden statliga
arbetsmarknadspolitiken – försörjningsstödet oräknat.
Utredningen påpekar att arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar och föreslår ett antal åtgärder som ytterligare förtydligar det ansvaret.
GR välkomnar att olika myndigheters ansvar förtydligas för att den enskilde ska få tillgång till de insatser som bäst stämmer överens med respektive individs möjligheter och förutsättningar.
För att kunna ta det arbetsmarknadspolitiska ansvaret krävs det en rad förändringar i Arbetsmarknadsverkets uppdrag för att kunna möta enskilda individers behov av ökade förutsättningar för att åter få ett arbete eller att över huvud taget kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
För många arbetssökande anger utredningen validering som ett viktigt instrument, inte minst för personer med utomeuropeisk bakgrund.
Göteborgsregionens kommunalförbund har sedan 2004 tillsammans med branschföreträdare arbetsmarknadens parter, arbetsmarknadsverket samt olika utbildningsanordnare arbetat mycket intensivt med att utveckla former för individers validering av sina kunskaper. Under 2006 bildade därför GR ett helägt aktiebolag för validering av medlemskommunernas invånare.
Verksamheten har varit mycket framgångsrik. GR välkomnar därför utredningens resonemang om validering som ett viktigt inslag också för personer med svårigheter att få ett fäste på arbetsmarknaden.
Sammanfattningsvis ser GR positivt på utredningens intentioner att ge möjligheter för flera att kunna försörja sig genom eget arbete. Utredningens förtydliganden om olika myndigheters ansvarsområden är avgörande för om den uppgiften ska lyckas.
Utredningens förslag
Utredningen har föreslagit ett antal åtgärder för att samhället ska lyckas med uppdraget att flera kan försörja sig själva genom eget arbete, istället för bidrag. Nedan redovisas utredningens förslag med kursiv text, åtföljt av GRs
kommentarer av förslagen. Utredningen föreslår i en rad avseenden ekonomiska resurser för olika insatser. GR anser att det generellt är alltför tidigt att ange de ekonomiska förutsättningarna, utan vidare utredning och värdering.
Utredningen föreslår att tio procent (320 miljoner kronor) av
Arbetsmarknadsverkets anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader, ska avsättas till att upphandla tjänster från externa
leverantörer för arbetssökande med en svag förankring på arbetsmarknaden.
Kommentar: Att fixera det belopp som kan användas till en fixerad
procentsats motsvarar inte den behovsbild som gäller för riket. I vissa regioner, inte minst storstadsregioner, kan andelen personer med svag förankring vara betydligt större än i andra områden. De medel som kan användas för dessa grupper bör därför dimensioneras efter hur problembilden ser ut lokalt. GR välkomnar dock att fler aktörer bidrar på olika sätt till en mera effektiv matchning mellan arbetssökande och lediga jobb. Det är emellertid inte enbart en mera effektiv matchning som behövs för att fler arbetslösa ska få jobb. Antalet arbetstillfällen i samhället totalt har stor betydelse och behöver
sammantaget öka för att motverka den obalans som råder på arbetsmarknaden.
En ny yrkesroll bör införas på Arbetsförmedlingen – ”jobbagent” – vars uppdrag blir att fokusera på arbetsgivarkontakter och
näringslivsorganisationer.
Kommentar: Vad GR förstår så är detta ett av arbetsmarknadsverkets huvuduppdrag och ingen ny yrkesroll, som särskilt behöver poängteras.
- Arbetsgivarna ska kunna ge etableringsjobb till dem som är arbetslösa och aldrig haft ett arbete. Arbetsgivaren får betala mindre skatt på det jobben.
Kommentar: Utredningens förslag påminner om de ”nystartsjobb” som infördes från och med årsskiftet med minskade arbetsgivaravgifter. Det kan säkert ge fördelar för personer utanför arbetslivet, även om det finns viss risk för undanträngningseffekter.
En mentor på arbetsplatsen ska hjälpa en anställd i början
Kommentar: Förslaget är positivt för en bra introduktion av den nyanställde och bör bli en allmänt tillgänglig insats. Arbetsgivaren, oavsett privat eller offentlig, bör ersättas ekonomiskt för att kunna bidra med detta extra introduktionsstöd för nyanställda.
Sociala kooperativ bör användas för människor som behöver träning för att komma igång att arbeta.
Kommentar: GR uppfattar förslaget som en bra grundidé och komplement till övriga sektorer i arbetslivet – privata och offentliga.
I vissa utsatta bostadsområden i storstadsregionerna finns grupper av arbetslösa som inte anser det mödan värt att överhuvudtaget registrera sig som arbetslösa på arbetsfördelningen, eftersom de tror att en sådan anmälan inte har någon betydelse och inte kommer att leda till arbete.
Arbetsmarknadsverket delar ut pengar efter hur många som är anmälda på arbetsförmedlingen och det blir därför fel. Man ska istället räkna efter hur många som arbetar
Kommentar: Denna uppgivenhet kan i sin tur leda till att arbetslösheten anses vara låg i detta område. En låg arbetslöshet kan emellertid dölja en låg
förvärvsfrekvens, vilket i stället indikerar ett stort mått av utanförskap. GR anser att den i utredningen föreslagna fördelningsmodellen på ett bättre sätt speglar den situation och därmed de insatser som krävs i en
storstadsregion.
Finansiell samordning. Arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting måste inte alla vara med och överens om hur pengar till stöd ska användas. Det är bättre att de använder pengarna på det sätt som är bäst i just deras kommun.
Kommentar: Behovet av samverkan mellan olika myndigheter är stort när det gäller personer med svårigheter att få ett arbete. Risken är stor att dubbelarbete utförs samtidigt som det är svårt att urskilja vilken myndighet som har det egentliga ansvaret. Det leder till att personer lätt hamnar ”mellan stolarna”. Det är därför positivt med de möjligheter till finansiell samordning som numera finns mellan myndigheter. Utredningen föreslår att nuvarande regel om att alla myndigheter måste vara överens om samordning förändras så att samordning kan ske även om någon myndighet väljer att avstå.
Det är alltid den enskildes behov som ska stå i centrum, därför måste alla samverka för att kunna tillgodose behoven ur olika aspekter.
Den målgrupp som finansiell samordning avser är i behov av insatser från flera myndigheter samtidigt. Inledningsvis är det svårt att avgöra vilka insatser och resurser som kommer att bli aktuella, därför är det viktigt att alla myndigheter deltar i samarbetet från början.
GR avvisar därmed utredningens förslag om att inte alla myndigheter måste vara med. GR anser att alla myndigheter även i fortsättningen ska vara överens om deltagande i den finansiella samordningen.
GR noterar vidare att utredningen vill fördubbla statens insats i samband med finansiell samordning från dagens fem procent till tio procent. Det är säkert positivt med en höjning av nivån, men ändå tveksamt om begränsningen till en viss procentsats är motiverad. Snarare borde de idéer och den verksamhet som parterna tillsammans planerar, få styra nivån på den ekonomiska insatsen.
Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommunerna och sjukvården ska samarbeta och skriva en plan för hur personer som inte har sjukförsäkring ska få träning.
Kommentar: Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Socialstyrelsen visade i en undersökning 2004, att ca 15 procent av
försörjningsstödstagarna saknade sjukpenninggrundande inkomst – så kallade ”nollklassade” – och därmed föll utanför försäkringskassans ansvar.
Försäkringskassans ansvarsområde är dock större än enbart sjukpenning, vilket medför att personer utan sjukpenninggrundande inkomst, går miste om
exempelvis rehabilitering och/eller bedömning av arbetsförmågan. Utredningens förslag kan på det sättet enbart anses som positivt.
Utredningen vill undersöka om bara en särskild myndighet i en kommun kan ha ansvar för arbetslösa. Oavsett myndighetsorganisation är utredningens förslag om att utforma bedömningsinstrument som kan användas gemensamt av de olika aktörerna värt att arbeta vidare med
Kommentar: Flera länder, bland annat Danmark och Norge, har skapat nya myndigheter för att i kommunerna ta emot arbetssökande oavsett av vilket skäl. På det sättet förväntas handläggningen och resurser snabbare komma arbetssökanden till del. Innan en sådan organisation införs i Sverige är det som utredningen föreslår av betydelse att först utvärdera andra länders erfarenheter. För att kunna göra gemensamma bedömningar av vilka insatser som behövs, måste ett särskilt bedömningsinstrument utformas som tar hänsyn till den enskildes arbetsförmåga ur olika aspekter.
