Dnr: 09-100.021 Styrelseärende 2010-05-07 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till årsredovisning för GR avseende år 2009
Omsättningen i GR uppgick under 2009 till 184,1 mkr, varav 36,0 mkrfinansierats genom medlemsavgifter till GRs verksamhet, 25,1 mkr i
medlemsavgifter för vidaretransfereringar till andra regionala organisationer och 123,0 mkr i övriga intäkter.
Verksamheten har under året genererat ett överskott om 1 358 kkr.
Till förbundsstyrelsen har förslag till årsredovisning 2009, daterat 2009-04-12, överlämnats.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta
a) att fastställa föreliggande årsredovisning för GR för år 2009 huvudsakligen innefattande verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, samt
b) att översända årsredovisning till medlemskommunerna för kännedom.
Göteborg den 12 april 2010
Nils-Gunnar Ernstson
Dnr: 10-15.021 Styrelseärende 2010-05-07
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till verksamhetsinriktning och budget för
GR år 2011
Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde 2010-02-26 att översända förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2011 till
medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast 2010-04-06. Bifogat finns GRs styrgruppers förslag till verksamhetsinriktning och budget för år 2011. Förslaget innebär en oförändrad avgift per invånare för året jämfört med budget för år 2009 och 2010. Förslaget innehåller inte önskemål om någon kapitalförstärkning.
Alla kommuner har ännu inte inkommit med svar. De yttranden som inkommit tillstyrker förslag till budget. 12 kommuner ställer sig bakom förslag till oförändrad medlemsavgift för år 2011. Kungsbacka kommun vill med
anledning av det ekonomiska läget diskutera en sänkning av medlemsavgiften. Noteras kan även att två kommuner, Lerum och Tjörn, framhåller GR som en möjlig arena för hantering av kulturfrågor. Flera kommuner betonar vikten av att fortsätta diskussionen kring GRs framtida roll och mandat, som initierades 2009 samt som även aktualiseras genom den nya beredningen med VGR fr.o.m. nästa mandatperiod, för beredning av strategiska utvecklingsfrågor. Förbundsstyrelsen bör beakta de synpunkter som framkommit från
kommunerna i den fortsatta verksamheten inom GR. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att föreslå förbundsfullmäktige att besluta
a) att fastställa föreliggande verksamhetsinriktning och budget för år 2011, b) att fastställa kommunernas avgift till GR för år 2011 till 68,11 kr per
invånare, med fördelning på kommunerna i förhållande till befolkningsunderlaget per 2009-12-31, samt
c) att uppdra åt förbundsstyrelsen att i den fortsatta verksamheten beakta de synpunkter som kommunerna framfört under budgetsamrådet,
Nils-Gunnar Ernstson
/Gunnel Rydberg
Sammanfattning av medlemskommunernas
yttranden i budgetsamrådet inför 2011
Kommun Ställningstaganden
Ale kommun Kommunen ställer sig positiv till förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR 2011 och kommenterar följande:
- Vikten av en planerad översyn av GRs framtida roll samt av de transfereringar som sker inom medlemsavgiftens ram.(KS)
Alingsås kommun Förslaget till verksamhetsplan och budget för GR 2011 tillstyrks. (KS)
Göteborgs Stad KS tillstyrker förslag till verksamhets-inriktning och budget för GR 2011.
(S) och (MP) skriver i yttrande att man förutom vad gäller de sociala frågorna inte vill öka GRs arbetsuppgifter eller mandat.
(V) skriver i yrkande att man bl.a. saknar barnperspektivet, konsekvensanalyser för jämställdheten samt tydliga strategier för att bekämpa segregation.
Härryda kommun Kommunen har inga invändningar mot förslaget till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2011. Följande kommentarer lämnas:
- För att synliggöra GRs arbete bör
styrgruppernas möten i större utsträckning förläggas i medlemskommunerna.
- Information om GR bör tas upp i samband med utbildning för nya förtroendevalda.
(Budgetberedningen)
Kungsbacka kommun I likhet med föregående år anser kommunen, med hänsyn till det ekonomiska läge som råder för kommunerna, att medlemsavgiften till GR bör sänkas (KS).
Kungälvs kommun Kommunen har inga synpunkter på förslaget till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2011. (KS)
Lerums kommun Kommunen kommenterar följande:
- En gemensam beredningsgrupp med VGR välkomnas; frågan bör beredas inom respektive kommun och övervägas bör att göra även kultur till ett uppdrag för GR.
- GRs strategi för uthållig tillväxt bör göras till en del i arbetet för styrgruppen för arbetsmarknad. - Sociala styrgruppen bör arbeta inom området psykisk ohälsa bland unga. (KS)
Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun har inget att erinra mot budgetförslaget som är väl avvägt, men kommenterar följande:
- Kommunen behöver troligen stöd från GR för att upprätthålla kvaliteten inom
välfärdstjänsterna.
- Kommunen stödjer ett förtydligande av GRs uppdrag och mandat.
- Kommunen ser gärna en sänkning av den del av medlemsavgiften som transfereras till BRG till förmån för en höjning av bidraget till
Västkuststiftelsen (KS).
Mölndals stad Kommunen tillstyrker budget för GR år 2011 samt kommenterar följande:
- Önskvärt att nya projekt inom GR prövas i samband med verksamhetsplan och budget. - Viktigt föra en kontinuerlig dialog om GRs verksamhet och roll. (KS)
Partille kommun Partille kommun har inget att erinra mot förslaget samt kommenterar följande:
- Arbetet med precisering av arbetsuppgifter och ansvar för GR bör prioriteras.
- GR bör i likhet med kommunerna beakta kostnadseffektivitet i sin verksamhet. (KS) Stenungsunds kommun Kommunen godkänner GRs
verksamhetsinriktning och budget för 2011. (KSAU)
Tjörns kommun Kommunstyrelsen kommenterar att kulturen är en viktig utvecklingsfaktor och att man för att få
en gemensam grundsyn kring kultur och fritid bör tydliggöra dessa frågor i
verksamhetsinriktning och budget för GR år 2011. I övrigt har kommunen inget att erinra. (KS)
Öckerö kommun Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslag till budget för GR år 2011. (KS)
Dnr: 09-16.10 2010-05-07 Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen
Socialt hållbar utveckling – ett kunskapsunderlag
På uppdrag av förbundsstyrelsen har GRs sociala styrgrupp under 2008-2010 berett frågan om en kommungemensam diskussion om den socialadimensionen. Vad som bör ingå i ett sådant arbete är inte preciserat och ett konkret uppdrag är heller ej formulerat. I sociala styrgruppens förslag till viljeinriktning för 2009 anges att det är viktigt att belysa den sociala dimensionen som stöd för arbetet med en långsiktig hållbar utveckling.
Utgångspunkten för detta arbete är alltså att det finns en vilja och en förväntan att diskutera sociala frågor regionalt.
Vid förbundsstyrelsens möte 2009-01-15 återrapporterades sociala
styrgruppens beredningsarbete enligt följande inriktning: Arbete med en socialt hållbar utveckling har en bredare ansats än socialtjänstfrågor, det sociala handlar om samspelet mellan människor i regionen.
I förbundsstyrelsen bordlades ärendet vid två tillfällen (02-27 och 2009-05-08). Styrelsen har uttryckt sig positivt om sociala styrgruppens
beredningsarbete och inriktning, och diskussionen har främst handlat om tempo och former för den fortsatta processen.
Vid förbundsstyrelsens sammanträde 2009-09-11 uppdrogs åt den sociala styrgruppen att fortsätta arbetet med att utveckla ett diskussions- och
kunskapsunderlag kring socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen. Utifrån det förnyade beredningsuppdraget har styrgruppen under 2009-2010 utarbetat ett kunskapsunderlag, med syfte att läggas till grund för en framtida
kommungemensam diskussion. Underlaget beskriver fyra, ur ett regionalt perspektiv, grundläggande aspekter för en socialt hållbar utveckling:
• En attraktiv livsmiljö som möjliggör ett gott boende och plats att mötas.
• Människors möjligheter att finna mål och mening handlar om sysselsättning, men också om delaktighet i samhället.
• En god välfärd är avgörande för människors känsla av trygghet och rättvisa, vilket i sin tur är nödvändigt för en välfungerande
• Sammanhållningen i regionen är ömsesidigt beroende av samtliga ovanstående aspekter och grundläggande för en socialt hållbar utveckling.
Den sociala styrgruppens förslag till kunskapsunderlag redovisades för förbundsstyrelsens presidium 2010-04-19. Presidiet beslöt att
förbundsstyrelsen skulle få en redovisning av kunskapsunderlaget vid sammanträdet den 7 maj.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att återkomma till kunskapsunderlaget vid nästkommande styrelsemöte för ev. kompletteringar, samt
att anteckna redovisningen till protokollet.
Göteborg 2010-04-21 Nils-Gunnar Ernstson
Dnr: 10-29.10 Styrelsesärende 2010-05-07 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över Översiktsplan för Lilla
Edets kommun
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun, daterad 2010-03-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR yttrade sig hösten 2008 över samrådshandlingen Översiktsplan för Lilla Edets kommun. En omarbetad samrådshandling är nu ute på samråd med möjligheten att återigen lämna synpunkter.
GR hänvisar till tidigare yttrande (bilaga 1), daterat 2008-10-03 , samt nedanstående kompletterande kommentarer. GR svarar utifrån ett regionalt perspektiv och i överensstämmelse med av GR:s förbundsstyrelse beslutade mål- och strategidokument.
• Det är bra att kommunen lyfter frågan hur kommunens ambition att stärka tätorterna möter en efterfrågan på nya bostäder i spridd form på landsbygden. Många små ingrepp kan på sikt ge betydande påverkan på jordbrukslandskap och grönområden, varvid andra värden av stor betydelse för regionens utveckling kan komma att hotas. Enligt GR:s strukturbild stärks förutsättningarna för en uthållig tillväxt om utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel mm koncentreras till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken.
• Kommunen tror på en utvecklad älv- och Vänerled inom godstrafiken (alternativ till godstrafiken på väg) och prioriterar älven som trafikled och befintliga hamnars verksamhetsområde. Inom GR pågår en kunskapsuppbyggande process för att utveckla en samsyn kring den problembild som finns kring älven och dess närområde. Hittills har arbetet fokuserat på att belysa den problematik som är förknippad med en utökad sjöfart kontra utformningen av tvärförbindelser.
• GR har inte några mål- eller strategidokument att ta stöd i rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har inte haft uppdraget så här långt att arbeta med energi- och vindkraftfrågor. För att
GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad hösten 2009 att godkänna ett generellt yttrande kring vindbruksplaner (bilaga 2). Samrådsförslaget finns tillgängligt på kommunens hemsida, www.lillaedet.se
under nyheter.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade att för egen del godkänna förslag till yttrande vid sitt möte 2010-04-15.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår förbundsstyrelsen att besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-04-15, samt att omedelbart justera paragrafen.
Göteborg 2010-04-19 Nils-Gunnar Ernstson
/Bo Aronsson, Pia Arnesson
Bilaga 1
Dnr: 08-108.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2008-08-12 Pia Arnesson Reviderat 2008-09-03 samt 2008-10-03Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets
kommun med tillhörande
miljökonsekvens-beskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2008-05-23 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.Ett första tjänsteutlåtande har behandlats i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen godkände för egen del detta utlåtande vid sammanträde 2008-08-28. Därefter har förslag till yttrande reviderats av
förbundsstyrelsens presidium (sid.3, rubrik Knutpunkt Lödöse – starten på en
ny era).
I samrådshandlingen ingår naturvårdsplan och kulturarvsplan som också utgör underlag för översiktsplanen. GR har valt att kommentera innehållet i
översiktsplanen och kommer inte att specifikt kommentera den kulturarvsplan och naturvårdsplan som samtidigt är ute på samråd.
Bakgrund och syfte
Kommunens översiktsplaneberedning (ÖPB) har sedan 2004 arbetat med att ta fram en ny översiktsplan på uppdrag av kommunfullmäktige. Arbetet har bedrivits inom ÖPB och genom en medborgardialog där representanter från olika kommundelar aktivt har deltagit i arbetet med idéer och önskemål om hur olika kommundelar kan och bör utvecklas.
De miljökonsekvenser planens förslag leder till redovisas i särskild
miljökonsekvensbeskrivning. Andra konsekvenser redovisas endast i korthet och avsikten är att efter politiska prioriteringar till utställningsskedet
komplettera med beskrivningar av övriga konsekvenser och åtgärdsförslag. Sammanfattning av planen
I översiktsplanen förklaras och avhandlas fem stora övergripande teman för kommunens utveckling samt kommunens principiella ställningstaganden i dessa huvudfrågor. Huvudfrågorna är:
• Lilla Edets kommun i regionen
• Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era
• Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna • Beredskap i klimatfrågan
• Lokalisering av vindkraftverk
En viktig utgångspunkt i översiktsplanearbetet är kommunens vision som sökt besvara frågan: Vad är vi stolta över 2020? Svaren har utkristalliserats till en vision med några nyckelord som ska prägla kommunen: Växtkraft –
Välbefinnande – Stolthet – Identitet. För att nå detta tillstånd har sex strategiska områden identifierats som en ”hävstång” för visionen:
• Medborgarkraft
• Samarbete över gränserna
• Attraktiv livsmiljö – goda boenden • Goda kommunikationer
• Rätt kommunal service • Högre utbildningsnivå Kansliets kommentarer
Lilla Edet presenterar en översiktsplan som på ett utmärkt sätt visar en tydlig viljeinriktning för kommunens framtida utveckling. Översiktsplanen beskriver på ett lättläst och kortfattat sätt de utgångspunkter som legat tillgrund för planarbetet, de övergripande huvudfrågorna samt de strategier som identifierats. Översiktsplanen klargör också generellt på ett tydligt sätt kommunens syn på hur den framtida utvecklingen bör ske och vilka avvägningar som måste göras.
De mellankommunala frågarna är bra belysta och det finns en vilja att utöka samarbetet med grannkommunerna. I översiktsplanen föreslås också ett utökat samarbete mellan kommunerna längs med Göta älv.
De sociala aspekterna, som t ex tillgänglighet och kvalitet på boendet, genomsyrar planen på ett bra sätt.
Planförslagets fem huvudfrågor
Lilla Edets kommun i regionen
Lilla Edet har på ett förtjänstfullt sätt förhållit sig till GR:s strukturbild för Göteborgsregionen och satt in den egna kommunen i ett regionalt
sammanhang. Översiktsplanen utgår från Lilla Edets läge längs ett av regionens huvudstråk och den betydelse detta har för verksamhetsetablering och framförallt för kvalitativt boende inom bekvämt avstånd från Göteborg och Trollhättan. Planen pekar också på att här finns stora möjligheter till rekreation och friluftsliv med potential för en ökad regional turism.
Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era
GR ser positivt på kommunens vilja att utvecklas på ett sätt som ligger i linje med intentionerna i GR:s strukturbild. En ambition i översiktsplanen är att skapa utvecklingsmöjligheter kring en ny järnvägsstation söder om nuvarande Lödöse. Översiktsplanen uttrycker en långsiktighet i tänkandet av hur
planeringen och utvecklingen kring Lödöse knutpunkt ska ske vilket är viktigt för att Lödöse som tätort på sikt ska stärkas. Lödöse har förutsättningar att bli en viktig knutpunk både för boende i älvdalen och för kommande
verksamhetsetablering.
För att lyckas med en utveckling av Lödöse som knutpunkt krävs en samordning av de olika trafiksystemen. Utvecklingen av Lödöse som knutpunkt berör i hög grad även Ale kommun och en gemensam planering främst när det gäller markanvändning är angelägen.
Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna
Intentionen i kommunens vision är att bevara Lilla Edets lantliga identitet. Samtidigt har kommunen ambitionen att stärka tätorterna för att skapa regional konkurrenskraft.I översiktsplanen förs en diskussion som belyser de
avvägningar som måste göras för att båda dessa utvecklingslinjer ska kunna fortgå. GR instämmer i slutsatsen att det är viktigt att utvecklingen sker på ett balanserat sätt. Framförallt är det viktigt att de två framtida huvudorterna Lilla Edets centrum och Knutpunkt Lödöse kan utvecklas på ett sätt som medger samexistens och en sund utveckling av båda orterna.
Utbyggnad i anslutning till tätorter innebär att vissa områden med
brukningsvärd skogsmark och inventerad lövskog försvinner. Översiktsplanen är tydlig med att båda dessa utvecklingslinjer måste fortgå och behovet av bebyggelseutveckling bedöms i vissa fall väga tyngre än jord- och
skogsbruksintresset.
Kommunens syn på omfattningen av bebyggelseutveckling och exploatering framgår tydligt och följande riktlinjer har formulerats:
• Plantillstånd för större exploateringar får endast ges i anslutning till tätorterna.
• Plantillstånd för mindre exploateringar – försiktig bebyggelseutveckling – får ges i de mindre orterna.
• Bygglov för enstaka hus får ges på landsbygden, men däremot inte plantillstånd för större exploateringar.
Detta visar på en medveten strategi.
Beredskap i klimatfrågan
Det råder osäkerhet om hur klimatförändringen kommer att påverka kommunerna utmed Göta älv. Lilla Edet har valt att göra det till en av huvudfrågorna i översiktsplanen då flera av kommunens orter och verksamhetsområden är lokaliserade utmed älven eller i dess närhet och expansionsmöjligheterna kan påverkas.
Lokalisering av vindkraftverk
En kommunal vindkraftsstrategi är under utarbetande och de
ställningstaganden som där görs kommer att arbetas in i översiktsplanen. I planförslaget finns beredskap för vindkraftetableringar genom de
lokaliseringskriterier för vindkraftverk som redovisas.
I flera av de rådslag som genomfördes i GR:s medlemskommuner under våren framkom att det idag saknas en övergripande regional policydiskussion för hur
regionen som helhet ska klara den framtida energiförsörjningen där vindkraft är ett alternativ.
Bilaga 2
Dnr: 09-210.10 Tjänsteutlåtande 2009-10-28 Joanna Friberg TillStyrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Förslag till generellt yttrande gällande kommunala
vindbruksplaner
Flertalet kommuner inom Göteborgsregionen arbetar för närvarande med tematiska tillägg till översiktsplaner gällande vindkraft. Det finns dock inte någon lättillgänglig regional bild över vindkraftsutbyggnaden och dess konsekvenser. GR har inte några mål- eller strategidokument rörande
energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har därför inga underlag att grunda synpunkter på rörande enskilda planer. För att understryka vikten av att det regionala perspektivet belyses i dessa frågor, ges därför ett generellt yttrande kring kommunala vindbruksplaner.
Generellt kan sägas att det är viktigt att beakta intentionerna i ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar”, godkänd av GRs
förbundsstyrelse 2008-05-23. Särskilt hänvisas till de strukturbildande elementen Kustzonen samt De gröna kilarna. För Kustzonen anges att kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet, samt att särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändning i de strandnära områdena. För De gröna kilarna påpekas att deras värde i många avseenden är beroende av att grönområdena är stora och sammanhängande samt att många små ingrepp på sikt kan ge betydande påverkan.
Tonvikt läggs också på att avvägningar måste göras mellan olika aktörer och intressen, och GR vill därför understryka vikten av att diskussion kring de kommunala vindbruksplanerna förs på mellankommunal och regional nivå för att uppfylla intentionerna i strukturbilden. Det är viktigt att eventuella
Dnr: 10-26.10 Styrelseärende 2010-05-07 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över Översiktsplan 2010 för
Kungälvs kommun
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun, daterad 2010-02-05, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
Planförslaget, digital karta och dialogforum finns på Kungälvs kommuns hemsida (www.kungalv.se).
Förslag till yttrande, daterat 2010-03-30, har upprättats.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade att för egen del godkänna förslag till yttrande vid sitt möte 2010-04-15.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår förbundsstyrelsen att besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-03-30, samt att omedelbart justera paragrafen.
Göteborg 2010-04-19 Nils-Gunnar Ernstson
Dnr: 10-26.10 Styrgruppsärende 2010-03-30 Pia Arnesson Per Kristersson
Förslag till yttrande över Översiktsplan 2010 för
Kungälvs kommun
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun daterad 2010-02-05 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR svarar utifrån ett regionalt perspektiv och i överensstämmelse med av GR:s förbundsstyrelse beslutade mål- och strategidokument.
Bakgrund och syfte
Kungälv är en del i Göteborgsregionens utveckling och såväl Västra Götalands vision ”Det goda livet” som GR:s strukturbild ligger till grund för Kungälvs utvecklingsarbete.
Som en del i Göteborgsregionens arbetsmarknadsregion är kommunen tydlig med sin roll att, i samverkan med övriga kommuner, försörja regionen med bostäder. Den övergripande strategin för kommunens utveckling är att Kungälv ska växa och målet är 50 000 invånare år 2020 (jämför med dagens ca 40 700 invånare). Översiktsplanens övergripande principer för framtida
markanvändning och bebyggelseutveckling ska stimulera befolkningstillväxten och stärka förutsättningarna för näringslivet i Kungälv och i en stor och
geografiskt växande region.
Förslaget till ny översiktsplan innehåller tre grundprinciper av fundamental betydelse:
- att följa regionala målbilder
- att folkmängden ska uppnå 50 000 invånare till år 2020 - att serviceorterna ska stärkas.
Kommunfullmäktige har dessutom gett direktiv om att följande frågor särskilt ska beaktas i den nya översiktsplanen:
- Planberedskap för nya bostäder
- Riktlinjer för utvecklingen av landsbygden och i kustzonen - Nya verksamhetsområden
- Nya områden för vindkraft och andra förnyelsebara energikällor - Trafik
Översiktsplanen ska också bidra till en utveckling mot ett hållbart samhälle och därför ska samtliga dimensioner i hållbarhetsbegreppet beaktas med ett särskilt fokus på den sociala dimensionen.
Sammanfattning av planförslaget Planens övergripande inriktning:
• Kungälv ska växa och utvecklas med bostäder och näringsliv
(besöksnäringen) som en del av regionens bostads- och arbetsmarknad. • Kungälv ska främja en bättre balans mellan Göteborgsregionens norra
och södra delar och vara en aktiv del i regionens utveckling och särskilt den norra delen.
• Målsättningen är att det år 2020 ska ges möjlighet för 50 000 invånare att bo i Kungälv.
• Kommunen ska ha en planberedskap för i genomsnitt minst 400 bostäder per år.
• Bebyggelseutvecklingen i Kungälv ska stödja en välutbyggd och attraktiv kollektivtrafik. Detta kan ske genom att bygga vidare på dagens struktur, utveckla serviceorterna (Kode, Marstrand, Kärna och Diseröd) och använda prioriterade kustområden för boende, rekreation och besöksnäring.
• Som stöd för kollektivtrafiken och ett robust transportsystem ska på lång sikt fler förbindelser över Nordre och Göta älv skapas.
• Kusten ska utgöra en resurs för bebyggelseutveckling och genom att prioritera några utpekade områden stöds kollektivtrafiken.
• Jordbruksmark ska som grundprincip inte användas för ny bebyggelse. • Vindkraft ska lokaliseras med hänsyn till befintlig bebyggelse och stora
opåverkade områden.
Planens tidshorisont är fram till år 2020, men med utblick mot 2050. Kansliets kommentarer
Kungälvs kommun presenterar en översiktsplan som tar ett tydligt avstamp i GR:s strukturbild. Planförslaget är ambitiöst och belyser på ett bra sätt Kungälvs roll och ansvar i Göteborgsregionen samt tydliggör sitt förhållningssätt till ett antal regionala frågeställningar.
Kommunen har utifrån tankegångarna i GR:s strukturbild utvecklat två egna strukturbilder; ”Kungälvs strukturbild 2020” och ”Utblick strukturbild 2050”.
Att följa regionala målbilder
Kommunen anger i planen att GR:s strukturbild och dess överenskommelser ger grunden för att leda utvecklingen mot en hållbar utveckling avseende t ex minskat bilberoende och en ökad kollektivtrafikandel. Detta kan uppnås genom t ex att lokalisera nya bostäder och verksamhetsområden på ett sådant sätt så att intentionerna i GR:s mål- och strategidokument stärks.
Det framgår tydligt i planen att kommunen har motsvarande övergripande ambition. Genom att medvetet stärka redan etablerade stråk och
kollektivtrafikknutpunkter ges förutsättningar att minska bilberoendet och öka andelen kollektivtrafikresande. Lokaliseringar som inte bidrar till att göra motsvarande bör undvikas – med andra ord krävs en väl avvägd strategisk planering för att nå uppsatta ambitioner.
Ett strategiskt område som ligger mellan två viktiga knutpunkter och som inte berörs i planen är området mellan Ytterby station och motorvägshållplatsen i Kungälv. Kan detta område nyttjas på ett bra sätt för att knyta samman och stärka sambandet inom centralorten Kungälv – Ytterby?
Serviceorterna ska stärkas
När kommunen vidareutvecklar strukturbildens intentioner i sin översiktsplan är det viktigt att klargöra de funktionella krav som ställs på strukturbildens olika delar. Vilken roll ska en serviceort ha? Hur blir serviceorten attraktiv? Vilka krav ställs för att skapa hög kollektivtrafikandel? Och vilka krav ställs för att skapa en god integration mellan lokala och regionala intressen? Hur ska den ”ideala” serviceorten utformas?
Kommunen har här tagit ett första steg genom att kring varje serviceort redovisa en tätortsavgränsning med syftet att tydliggöra översiktsplanens inriktning mot en mer koncentrerad bebyggelse. Nästa steg kan vara att
tydliggöra ett innehåll som svarar upp mot det övergripande syftet med uthållig tillväxt och hur frågeställningarna ovan kan belysas.
Folkmängden ska uppnå 50 000 invånare till år 2020
Målsättningen är att det år 2020 ska ges möjlighet för 50 000 invånare att bo i Kungälv. Kommunen tar därmed en tydlig roll för att främja en bättre balans mellan Göteborgsregionens norra och södra delar genom att vara en aktiv del i regionens utveckling.
Kungälvs befolkningstillväxt kan antas komma att utgöras dels av naturlig befolkningsökning och dels av inflyttning från andra kommuner, främst Göteborg. Med tanke på att Göteborgs befolkningstillväxt till stor del beror på såväl inrikes som utrikes inflyttning är det viktigt att beakta flyttkedjor som möjliggör för alla olika grupper att bli en del av Kungälvs utveckling.
Samtidigt kan det bidra till att motverka segregation i regionen. Inom GR pågår ett arbete för att utveckla ett diskussions- och kunskapsunderlag kring socialt hållbar utveckling och som en del i detta belyses dessa flyttströmmars betydelse.
Regionens infrastruktur
I ett långsiktigt perspektiv anges i planen en tvärförbindelse, ”Alelänken”, norr om Kungälvs tätort mellan Kornhall i Göteborgs kommun och Nödinge/Nol i Ale kommun. Motsvarande struktur finns varken i GR:s strukturbild, andra regionala planer eller i planer för Ale respektive Göteborgs kommun.
Det är väsentligt att den nu framtagna strukturbildens infrastruktur stärks och utvecklas innan nya strukturerande element tillförs. De finansieringsproblem som under lång tid har funnits för investeringar av infrastruktur pekar även på svårigheten att bygga ”nya” vägar. Behovet av en ny ringled behöver klargöras och diskuteras ingående i det fortsatta arbetet.
Förverkligande av K2020
I planen lyfts arbetet inom det regionala kollektivtrafikprogrammet K2020 och det kommunala ”K2020 lokalt” fram som en grund för utformningen av ett framtida kollektivtrafiksystem. Ambitionen med en kraftigt ökad
kollektivtrafikandel, i enlighet med målsättningen i K2020, realiseras genom de strategier som väljs för hur markanvändningen skall ske. I ”K2020 lokalt” pekas bytespunkter mellan lokal och regional kollektivtrafik ut. I
översiktsplanen saknas dessa punkter och därmed saknas den strukturerande kopplingen mellan de lokala och regionala kollektivtrafikstråken.
Utvecklingen i kustzonen
Kustzonen är ett av de strukturerande elementen i GRs strukturbild. Det finns behov av att utveckla denna del av regionen dels som en regional resurs för det rörliga friluftslivet och dels för en lokal markanvändning. I planen finns några prioriterade bebyggelseområden utpekade. Frågeställningar kring kustzonens utveckling delas med bland andra Göteborgs, Stenungssunds, Tjörns och Öckerö kommuner. Hur kan dessa kvalitéer förvaltas utan att bevarandet i sig verkar hämmande? Hur kan utspridning av bebyggelse utanför de utpekade områdena motverkas innan underlag för god kollektivtrafik byggts ut? Kan en tydligare definierad roll i regionens strukturbild/kommunens utvecklade strukturbild bidra till de utpekade områdena utveckling? Ska de i planen föreslagna prioriterade bebyggelseområdena i kustzonen redan idag ses som framtida serviceorter och som därmed ges en stark koppling till
kollektivtrafiksystemet? Eftersom frågeställningarna är likartade för flera kommuner vore det önskvärt att ett samarbete inleds för att belysa möjligheter och problem i kustzonen.
Göta älv och Nordre älv
Göta älv är i hög grad ett strukturerande element i GR:s strukturbild. En samsyn kring älvens olika funktioner och hur dessa ska balanseras inbördes är avgörande för att skapa en långsiktigt stark och hållbar regional struktur. Översiktsplanen är inte i alla delar tydlig avseende Kungälvs syn på hur området utefter Göta älv och Nordre älv ska utvecklas. Inom GR pågår en kunskapsuppbyggande process för att utveckla en samsyn kring den problembild som finns kring älven och dess närområde. Hittills har arbetet fokuserat på att belysa den problematik som är förknippad med en utökad sjöfart kontra utformningen av tvärförbindelser.
Dnr: 10-54.712 Styrelseärende 2010-05-07 Till Förbundsstyrelsen Förslag till
Samverkansavtal för gymnasieskolan i
Göteborgsregionen 2011/2012 - 2014/2015
Ett underlagsmaterial till samverkansavtal för gymnasieskolan 2011/2012 - 2014/2015 har presenterats för Utbildningschefsgruppen 5 februari, 5 mars och 13 april och för Utbildningsgruppen 11 februari, 9 mars och 15 april. Dessutom har Utbildningschefsgruppens arbetsutskott 29 mars föreslagit vissa
kompletteringar. I denna process har ett antal justeringar i materialet genomförts i enlighet med framkomna önskemål.
Utbildningsgruppen har 15 april ställt sig bakom ett förslag till avtal daterat 2010-04-13.
Beträffande gymnasiesärskolan har uppfattningen varit att befintligt samverkansavtal bör prolongeras för ett år med anledning av att en ny förordning väntas om något år.
att för sin del godkänna förslag till samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år 2011/2012 – 2014/2015, daterat 2010-04-13,
att för sin del godkänna att nuvarande samverkansavtal för gymnasiesärskolan prolongeras för ett år,
att rekommendera medlemskommunerna
a) att godkänna föreliggande förslag till samverkansavtal, vilket undertecknat ska vara GR tillhanda senast 2010-08-31,
b) att befintligt samverkansavtal för gymnasiesärskolan prolongeras för ett år,
c) att varje kommun avgör på vilken politisk nivå beslut om godkännande fattas,
samt,
att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat.
Göteborg 15 april 2010 Nils-Gunnar Ernstson
Förslag till
Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år
2011/2012 - 2014/2015
1. Bakgrund och motiv
Bakgrund och motiv till avtalet återfinns i bilaga 1, vilken även innehåller förklaringar och förtydliganden jämte referenser till de regionalpolitiska utbildningsmålen och beskrivning av fördelarna med ett öppet utbildningslandskap. I bilaga 2 och 3 finns checklistor inför anmälan av nya gymnasieutbildningar till samverkansavtalet. I bilaga 4 anges tidplanen för
utbildningar inom samverkansavtalet.
2. Avtalsparter
Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) antagnings- och samverkansområde.
3. Avtalets innehåll
Parterna enas om att avtalskommunerna utgör samverkansområde vad avser antagning till samtliga nationella program och nationella inriktningar samt särskilda varianter som erbjuds inom Göteborgsregionen inom gymnasieskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte.
Inriktningar kan enligt gymnasieförordningen starta år 1, 2 eller 3 och samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar. Inriktningar som kan starta i år 1 (estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet, Förordning (2010:235)) omfattas av den gemensamma antagningen. Efter att elev antagits till ett natio-nellt program via gymnasieantagningen, antar kommunen eleven till inriktning som startar i år 2 eller 3 och registrerar därefter dessa elever i det regionala systemet för antagning, Indra. Kommun kan besluta om och meddela gymnasieantagningen om inriktningsgaranti ska gälla. Samverkansavtalet reglerar även det fjärde året på teknikprogrammet.
Samverkansavtalet gäller också de platser som medlemskommunerna erbjuder som
gruppbaserade regionalt sökbara utbildningar inom programinriktat individuellt val och inom yrkesintroduktion, som en del av de fem nationella introduktionsprogrammen. Vilka dessa utbildningsplatser är anges årligen i en lista per kommun, vilket publiceras på GR Utbildnings webbplats för gymnasiesamverkansavtalet samt på Gymnasieantagningens webbplats.
Elevens möjlighet att genomföra ett introduktionsprogram, som inte omfattas av avtalet, i annan kommun än hemkommunen bygger på separata avtal mellan berörda kommuner. Avtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i skollagen och gymnasieförordningen vilka reglerar;
dels elevernas rättigheter att erbjudas utbildning på de nationella programmen, dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar,
dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella programmen,
dels möjlighet/skyldighet att erbjuda och ta emot elever inom programinriktat individuellt val och inom yrkesintroduktion.
Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar erbjuds ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar antingen i hemkommunen eller via detta samverkansavtal.
Introduktionsprogram
Medlemskommuner kan årligen anmäla gruppbaserade utbildningsvägar inom programinriktat individuellt val (PRIV) och yrkesintroduktion som regionalt sökbara inom samverkansavtalet.
De platser, som regleras i detta avtal, är regionalt sökbara för att; dels utveckla kvaliteten inom PRIV och yrkesintroduktion, dels kraftsamla kring särskilda kompetenser.
Definition av PRIV-utbildning
Med PRIV menas en sökbar utbildning med särskilda förkunskapskrav inriktat mot ett
yrkesprogram. Syftet med utbildningen ska vara att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Utbildningen inrättas i förväg och utbildningens innehåll är fastlagt innan eleven söker utbildningen. Utöver bestämmelser om mottagande ska även bestämmelser om urval och antagning tillämpas. Utbildningen kan också anordnas för enstaka elever som integreras i klasser på nationella program. Erbjudandet gäller i mån av plats. Utbildningen kan också erbjudas via ett samverkansavtal. I detta samverkansavtal anges ovan, vilka platser som avtalet gäller.
Definition av Yrkesintroduktion
Med Yrkesintroduktion menas yrkesinriktad utbildning för etablering på arbetsmarknaden eller vidare studier. Syftet med utbildningen ska vara att eleven ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett nationellt yrkesprogram. Utbildningsanordnaren kan på förhand organisera utbildningen med givna kurspaket för att skapa tydliga och sökbara studievägar med yrkesinriktning för eleverna. Utbildningen får erbjudas för en grupp elever och kan då erbjudas genom samverkansavtal. Om urval behöver göras till de gruppbaserade regionalt sökbara platserna bör motsvarande bestämmelser gälla som för de nationella programmen. Den kommun som anmäler en utbildningsväg inom PRIV och yrkesintroduktion som sökbar ska, senast förste april året innan utbildningsvägen görs regional, anmäla, dels
utbildningsvägen genom en beskrivning av innehållet, dels hur många utbildningsplatser som är regionalt sökbara. Utbildningsvägen ska kvalitetssäkras (bilaga 3) genom att beskriva de insatser som görs för att eleven ska kunna genomföra utbildningen på ett tillfredsställande sätt i annan kommun än hemkommunen. Ett förslag till prisbild för utbildningsvägen ska
presenteras.
Rapportering
Rapportering av ändrad studieväg eller avbrott sker, via en databas kopplad till det regionala antagningssystemet Indra, till hemkommunen, som har att uppfylla det kommunala
Urval vid frisök
Via det nationella frisökssystemet kan en elev studera i annan kommun i hela landet. Detta innebär att först när elever från samverkansområdet är placerade har frisökande elever rätt att bli antagna till återstående lediga platser och hemkommunen är då skyldig att betala. Detta gäller antagningen till år ett såväl som till år två och tre.
Ändring i gällande avtal
Innehållet i och formen för den samverkan som föreslås i detta avtal kan komma att ändras under avtalsperioden med anledning av eventuella nationella förändringar i tillämpliga lagar och förordningar. Innehållet bygger på den av regeringen antagna propositionen
2008/2009:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Om någon större
förändring av den kommande gymnasieskolan skulle ske innan avtalsperiodens inledande förlängs samverkansavtalet 2007-2011 med ytterligare ett år.
Övriga samverkansavtal på gymnasieskolenivå
Gymnasiesärskolan regleras i separat avtal mellan kommunerna och GR. Gymnasieskolans naturbruksprogram regleras genom särskilt samverkansavtal mellan 12 av kommunerna och Västra Götalandsregionen, som är huvudman för dessa utbildningar. Kungsbacka har samverkansavtal kring naturbruksprogrammet med Region Halland.
Gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad
Gymnasial lärlingsutbildning är en alternativ väg att genomföra ett nationellt program på. Lärlingsutbildningen i sin helhet är därför en del i samverkansavtalet och samma villkor gäller för antagning till en lärlingsutbildning som för en skolförlagd utbildning.
Utbildning på entreprenad förekommer inom samverkansavtalet gällande ämnen och kurser inom det så kallade Gemensamma gymnasiet, där kurser kan studeras vid udda tider med elever från olika kommuner och skolor samlade i en grupp under ledning av en lärare. Denna verksamhet kan inom avtalet användas för att erbjuda t ex individuella val eller andra ämnen och kurser som ingår i elevens studieplan.
4. Samverkansformer
Samråd kring berörda utbildninga
r
De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasieutbudet. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemannanivå. Samarbetet omfattar antagning av elever inom det gemensamma antagningsområdet.
Dimensionering
Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Utbildningsanordnaren beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GRs politiska styrgrupp för utbildning, Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för. Gymnasieskolans roll för nationell och regional kompetensförsörjning regleras i skollagen.
Utbildningsgruppen ska i enlighet med fastställda regionalpolitiska utbildningsmål,
långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. Utbildningsgruppen kan lägga fram ett övergripande dimensioneringsförslag för medlemskommunerna att ta ställning till.
Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala ochregionala
utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar individens såväl som samhällets behov.
Samtliga medlemskommuner har ett ansvar för att följa den regionala demografiska
utvecklingen/elevutvecklingen. I samband med den avstämning, som sker årligen den förste april, ska också demografiska prognoser tas fram och värderas, samt handlingsplaner
avseende respektive kommuns dimensionering, med anledning av dessa prognoser, diskuteras. Med utgångspunkt i denna planprocess föreläggs sedan Utbildningsgruppen ett förslag som inte bara presenterar planerat utbildningsutbud utan också planerad dimensionering med hänsyn till denna demografiska utveckling.
GRs förvaltningschefer på utbildningsområdet, Utbildningschefsgruppen, genomför årliga samråd i oktober månad med utgångspunkt från erfarenheterna av avslutad antagning och med statistik avseende elevutveckling och sökmönster som underlag. Ett regionalt perspektiv anläggs då på dimensioneringen av antalet platser inom befintliga program inför kommande antagning. Samtliga kommuner ska, utifrån befintligt samlat antal platser i regionen, på resp program enas om en ökning resp minskning i regionen som helhet inför antagningsarbetet som startar förste december samma år. Justering av organisationen kan ske i enlighet med fastlagd tidplan för gymnasieantagningen.
Elevens förstahandsval ska, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodoses vad gäller valt program.
Samråd med fristående huvudmän
För att den regionala dimensioneringen ska kunna säkra att elevens förstahandsval kan tillgodoses, bör samråd i olika former ske med fristående huvudmän.
Samråd med berörda parter på arbetsmarknaden
Varje kommun ansvarar för att samråd sker enligt lag och förordning med berörda arbetsmarknadsparter vid start av ny utbildning samt i samband med dimensionering av antalet platser på utbildningen. Vid behov sker också regionala samråd med berörda
arbetsmarknadsparter, särskilt för att säkerställa att kravet på APL - arbetsplatsförlagt lärande, kan uppfyllas inom den regionala arbetsmarknaden. I den mån det regionala verktyget
Praktikplatsen.se kan användas för att skapa överblick ska detta prioriteras.
Utbildningsutbud
Sådana förändringar som berör en eller flera i samverkansområdet ingående kommuner, ska i god tid, senast den förste april året innan utbildning startar, innan de beslutas och genomförs föregås av information till och samråd med Utbildningschefsgruppen och Utbildningsgruppen (bilaga 2 och 3). Detta i syfte att ge samtliga i samverkansområdet ingående kommuner möjlighet att via Utbildningsgruppen lägga synpunkter på de planerade förändringarna innan dessa beslutas och genomförs. Om Utbildningsgruppen finner den föreslagna förändringen olämplig från ett regionalpolitiskt utbildningsperspektiv förbinder sig den kommun där förändring av detta slag föreslås, att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt innan beslut om förändring fattas i aktuell kommunal nämnd eller styrelse.
Antagning till gymnasieskolan
Antagningsorganisationen inom samverkansområdet är gemensam för de kommuner som ingår i samverkansområdet och har GR som huvudman. Beslut om antagning fattas av Utbildningsgruppen, som dessutom är regional antagningsnämnd. Utbildningsgruppen är ansvarig för antagningen till de utbildningar som genomförs i antagningsområdets kommuner. Samråd sker dessförinnan med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområdet eller av dessa utsedda. Samråd sker också vid andra tillfällen under året då behov finns. Elev söker till program och anger samtidigt vilken skola eleven vill genomföra sin utbildning i. Eleven prövas sedan på sitt val. Urvalet till programmet sker enligt gymnasieförordningen. Om eleven inte tas in på programmet på den skolan, prövas eleven på nästa val i ordningen.
Information om utbildningar
Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som avses i avtalet. Denna information ges såväl kommunalt som regionalt via exempelvis informationsskriften ”Vad ska jag välja?”, tidskrifterna ”Ett23” och ”Sju89”, utbildningsmässan ”Gymnasiedagarna” samt Gymnasieantagningens och GR Utbildnings webbsidor på Internet. Detta samlade utbildningsutbud, som bygger på elevernas fria val, kommuniceras årligen med arbetsmarknadens organisationer.
5. Utbildningarnas kvalitet
Checklista
Innan en utbildning, som ska omfattas av avtalet, startas ska ett antal uppgifter redovisas till GR som underlag för samråd i Utbildningsgruppen och Utbildningschefsgruppen. Dessa uppgifter är sammanställda enligt två checklistor (bilaga 2 och 3). Uppgifterna ska redovisas till GR senast den förste april året innan utbildningen startar.
Överlämning
Kommunerna ska verka för att relevant kommunikation kommer till stånd vid övergång från grundskola och introduktionsprogram till nationellt program i gymnasieskola. Överlämning kan ske på många sätt såväl i blankettform som genom möten mellan avlämnande och mottagande enhets personal. För de enheter som inte har en egen överlämningsblankett finns en gemensamt framtagen blankett. Kontaktperson för frågor kring överlämning ska för varje enhet anges i GRs gemensamma it-system. För att säkra kvaliteten i överlämningen ska årliga uppföljningsdiskussioner ske i utbildningschefsgruppen med syftet att kontinuerligt utveckla arbetsformerna och resultatet av överlämningen. Genom en väl genomförd överlämning ska eleven ges goda möjligheter att fortsätta och slutföra sin utbildning.
Regional uppföljning / utvärdering / utveckling
De regionalpolitiska utbildningsmålen och samverkansavtalet för gymnasieskolan utvärderas och följs upp regelbundet. Denna verksamhet ska samverka med den forskning på området, som bedrivs av olika aktörer. Dessa resultat appliceras på GRs samtliga samverkansavtal. Resultatet av uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsarbetet presenteras fortlöpande bland annat via GRs webbsida på Internet, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal och inte minst för föräldrar och elever. Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda
berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen.
Lokal uppföljning / utvärdering
Medlemskommunernas egna uppföljningar och sammanställningar av resultat och kvalitet utgör ett viktigt underlag för den regionala redovisningen. En del bör fokusera på ett regionalt gymnasieskoleperspektiv, vilken redovisas årligen i Utbildningsgruppen. Underlaget ska på ett enkelt sätt kunna nås av samtliga medlemskommuner, t ex via webbaserad publicering.
Avstämningsdatum
Rapportering ska ske från utbildarkommun till hemkommun per 15 oktober och 15 april eller så snart möjligt angående;
dels elever som bedöms ha ”påtagliga studiesvårigheter”, dels elever som behöver fler än tre år för att avsluta sina studier, dels vid programbyte eller avbrutna studier.
Informations- / uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år
Enligt Skollagen är varje kommun skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av introduktionsprogram för de ungdomar som inte tagits in till nationellt program i gymnasieskolan. Detsamma gäller för dem som tagits emot på ett nationellt program i gymnasieskolan, men som lämnat utbildningen. Kommunen är skyldig att löpande hålla sig informerad om hur ungdomarna är sysselsatta; i utbildning, arbete eller arbetsmarknadsåtgärd. För att kommunerna ska kunna fullgöra sitt ansvar finns kommungemensamma rutiner och ett gemensamt IT-stöd (GRUUS – Göteborgsregionens ungdomsuppföljningssystem).
Kommunerna förbinder sig att följa dessa rutiner och att verka för att fristående gymnasieskolor inom den egna kommunen gör likaledes.
För att samarbetet ska fungera fullt ut krävs att kommunerna nogsamt uppfyller sina
åtaganden gentemot ungdomarna och mot sina samarbetsparter. Varje kommun ansvarar för att utse kontaktperson för ovanstående rapportering samt informerar övriga kommuner om vem som är utsedd. Information om utsedd kontaktperson ska också finnas på GRs webbplats.
6. Ekonomiska förutsättningar
Prislista
Interkommunala ersättningar betalas i enlighet med en för GR gemensam prislista.
Överenskommelsen om interkommunala ersättningar för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna utgör en del av samverkansavtalet. Samverkansavtalet reglerar interkommunal ersättning även för särskilda varianter (om detta inte regleras nationellt) och profileringar samt för vissa utbildningar inom introduktionsprogrammen. Alla extra kostnader för
hemkommunen ska vara väl kända innan eleven väljer utbildning. Prislistan, som är baserad på bokslutsuppgifter, löper kalenderårsvis och revideras årligen i samband med att
utbildningsutbudet revideras. För studier som är av väsentligt mindre omfattning än heltid kan reducerat pris utgå.
Elevs rätt att utöka sina studier på ett yrkesprogram för grundläggande högskolebehörighet
Elev äger enligt gymnasieförordningen rätt att utöka det yrkesprogram som eleven antagits till med ytterligare 300 poäng i svenska och engelska för grundläggande högskolebehörighet.
Anordnarkommunen har rätt att debitera hemkommunen för denna kostnad enligt reglering i den interkommunala prislistan.
Utbildning i kombination studier/idrott
Utbildning i kombination studier/idrott följer prislistan för interkommunala ersättningar i GR och enligt samma rutiner som övriga utbildningar i samverkansområdet (om detta inte
regleras nationellt). Extra tillägg för utbildningar med regional elitnivå kan debiteras av kommunen. Förutsättningarna är att kommunen i så fall har slutit avtal om dessa platser på elitnivå med respektive regionalt förbund.
Avstämningsdatum
Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år i anslutning till avstämningsdatum den 15 oktober och den 15 februari.
Studieavbrott eller byte av studieväg
För elev som avbryter studierna före avstämningsdatum respektive termin debiteras hemkommunen ingen kostnad. För elev som avbryter studierna efter avstämningsdatum erlägger hemkommunen hela terminsbeloppet. Detta gäller även elev som byter program.
Resor
Elevs hemkommun svarar för kostnaden för resor mellan bostad och skola och/eller eventuellt inackorderingstillägg. Kostnader för utbildning förlagd på annan plats eller annan tid än ordinarie skoltid bekostas av anordnande kommun.
Elever i behov av särskilt stöd
Om elev har specifika, individuella behov av extrastöd och/eller resurser ska
utbildarkommunen kontakta hemkommunen för inhämtande av hemkommunens godkännande innan extra kostnader faktureras. Hemkommunen betalar den faktiska kostnaden.
Ansvarsförsäkring
Kostnader för reguljär ansvarsförsäkring hanteras så att utbildarkommun tecknar ansvarsförsäkring för elev för vilken det utgår interkommunal ersättning.
Investeringar
För investeringskostnader ansvarar anordnande kommun.
7. Regional garanti
Medlemskommunerna garanterar gemensamt vissa regionalt strategiska utbildningars genomförande. GRs Utbildningsgrupp beslutar om regionalt ekonomiskt åtagande, s k regional garanti, avseende vissa specifika gymnasieutbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen och som uppvisar låg beläggning, vilket medför höga kostnader per elevplats. Vidare ska utbildningen vara unik i så motto att den endast anordnas på en skola i Göteborgsregionen.
Regional garanti kan också beviljas om en utbildning är under uppbyggnad och har en tydlig profilering mot lokal/regional avnämare. Samtliga medlemskommuner ska bedöma
utbildningen som strategiskt viktig. Huvudmannen står då för investeringar.
Kommuner som bedriver utbildningar av ovan nämnt slag och som önskar regional garanti för dessa ska senast den förste april året innan den regionala garantin önskas träda i kraft ansöka
om regional garanti för dessa utbildningar. Ansökan ställs till GRs Utbildningsgrupp och ska innehålla uppgift om antal platser, kostnad per plats, gjorda informations- och
marknadsföringsinsatser.
Utbildningen har krav på återkommande investeringar och har ett dokumenterat väl utvecklat samarbete med lokalt/regionalt näringsliv. För att öka elevantalet ska utbildningen
kontinuerligt marknadsföras och informeras om.
Kostnadsfördelningsprincipen är den att medlemskommunerna gemensamt beslutar om gruppstorlek för den berörda utbildningen. Kostnadstäckning ges för icke belagda platser enligt GRs vedertagen fördelningsmodell baserad på kommunernas folkmängd.
Beviljande av regional garanti gäller på årsbasis för varje utbildningsomgång och omprövas årligen utifrån de kriterier som gäller enligt ovan. Elev, som tagits in på inriktning som omfattas av regional garanti, garanteras att slutföra sin utbildning inom vald inriktning. Beviljande av regional garanti föregås av en presentation av en prognos från
utbildarkommunen i god tid innan utbildningen startar. Utbildningschefsgruppen beslutar om att bevilja regional garanti för en utbildning. Avstämningar av antal elever och
kostnadsfördelningen sker årligen 15 oktober respektive 15 februari innan debitering sker. För planerad ny utbildning med regional garanti gäller att utbildarkommunen lägger fram förslag kring utbildning senast förste april året innan utbildningen planeras starta. Underlaget ska följa checklistan (bilaga 2) samt kompletteras med uttalande från berörd
branschorganisation eller liknande.
Om inte samtliga medlemskommuner är eniga om att bevilja regional garanti kan utbildarkommunen ändå starta utbildningen, men då med egen finansiering.
8. Särskilda verksamheter reglerade genom detta avtal
Betalningsansvar vid elevflytt mellan kommuner
Elev har rätt att fullfölja påbörjad utbildning i annan kommun i samverkansområdet enligt följande exempel: En elev flyttar mellan två kommuner i samverkansområdet. Båda
kommunerna anordnar själva, eller genom samverkansavtal, den utbildning eleven påbörjat. Eleven väljer att gå kvar i den f d hemkommunen eller därmed jämställd kommun enligt samverkansavtalet. Den nya hemkommunen påtar sig då betalningsansvar tills eleven fullgjort utbildningen.
Gemensamma Gymnasiet (gemensamt kursutbud)
I syfte att underlätta för elev att erhålla individuella val och i de fall ämne/kurs inte anordnas i hemkommunen erbjuds möjlighet för eleven att välja ur ett gemensamt kursutbud. Varje gymnasieskola kan vara anordnare av sådana kurser och har formellt ansvar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnadsprincip. Gemensam kurs ska förläggas på central plats i samverkansområdet under kvällstid, helger och/eller ferier om inte andra omständigheter talar för en för eleven bättre lösning. Kurser kan även erbjudas med inslag av distansstudier. GRs administrativa verktyg för Gemensamma Gymnasiet ska användas för att kvalitetssäkra verksamheten.
9. Idé- och erfarenhetsutbyte för skolans personal
Göteborgsregionens samlade kompetens på utbildningsområdet tas tillvara genom ett intensivt idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom gymnasieskolan främjas detta genom
gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi, erfarenhetsutbyte i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk inom det
gemensamma gymnasiet, bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för utbildningar av längre eller kortare karaktär.
10. Formalia
Avtalsperiod
Avtalet avser verksamheten år 2011/2012 – 2014/2015, med möjlighet att komplettera avtalet årligen.
Tvister
Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR.
Force majeure
Om fullgörande av åtagande från anordnande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen ej kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig m.m. är den anordnande kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten.
Godkännande
Föreliggande avtal ska efter godkännande i kommunen, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 31 augusti 2010 vara GR tillhanda.
För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande
För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lilla Edets kommun
Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande
För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande
Bilaga 1
1
Bakgrund och motiv
1. Syfte med samarbetet
GRs Utbildningsgrupp har sedan starten 1995 metodiskt och målmedvetet verkat för ett fördjupat samarbete på skol- och utbildningsområdet medlemskommunerna emellan. Med fokus på barnens /ungdomarnas behov, förutsättningar och önskemål har unika steg i denna riktning tagits. Ingen annanstans i Sverige kan en region uppvisa en så omfattande samverkan på detta för regionernas framtid så viktiga område. Inför avtalsåren 2002/2003-2005/2006 fördjupades samarbetet, vilket gav möjligheter att på regional nivå utveckla gymnasieskolans utbildningsutbud, dels vad gäller samlade kvantiteter/volymer i regionen, dels avseende kvaliteten på utbudet. Detta sammantaget har bidragit till att seriösa satsningar har gjorts för att optimera de resurser som avsatts för gymnasieutbildning i regionen.
Detta samarbete har skapat ett för landet unikt utbud av utbildningar både avseende bredd och djup, faktorer vilka aktivt medverkar till att öka Göteborgsregionens attraktions- och konkurrens-kraft. Detta breda utbildningsutbud innebär att den samlade ”utbildningsomsättningen” på gymnasieområdet stannar kvar i Göteborgsregionen, då endast ett fåtal elever behöver söka sig utanför regionen för att få sina utbildningsbehov tillgodosedda.
Avtalet innehåller regionala styrinstrument, som gör det möjligt att stimulera elevens fria val i för studie- och arbetsmarknaden önskvärd riktning. Detta genom de övergripande strategiska
dimensioneringsbeslut, som tillskrivs Utbildningsgruppen, samt med de redskap som står till Utbildningsgruppens förfogande när det gäller statistik, information, data avseende elevens preferenser vid val, och den kunskap/information på detta område som produceras inom uppföljnings-/utvärderingsområdet, men också via de informationskanaler kring studie- och yrkesvägledning som är uppbyggda på GR Utbildning.
Avtalet är sammantaget ett kraftfullt strategiskt styrinstrument för GRs Förbundsstyrelse och Utbildningsgrupp, utvecklat inom ramen för det frivilliga samarbetet och utan att större
administrativa resurser behövt skapas, utan att ytterligare arbetsgivaransvar behöver tas av GR och skapat inom en struktur som idag är väl känd och helt accepterad av ledande politiker och tjänstemän på utbildningsområdet i regionen.
2. Ett öppet utbildningslandskap med ett unikt utbildningsutbud
Den s.k. friskolereformen innebär att alla ungdomar kan söka en utbildningsplats på en fristående skola oavsett var i landet skolan bedriver sin verksamhet. År 2000 fattade GRs
medlems-kommuner beslut om att på samma sätt öppna upp också de kommunala gymnasieskolorna. Genom detta har alla skolor i Göteborgsregionen fått samma förutsättningar. För ungdomarna spelar det inte längre någon roll vem som äger och driver verksamheten. Den kan vara kommunal eller fristående. Samma öppenhet gäller i regionen oavsett ägarform.
GRs beslut har skapat ett för landet helt unikt utbud. Ungdomarna hade år 2010 ca 200 olika utbildningar / ca 500 sökalternativ vid nästan 80 gymnasieskolor att välja mellan. Detta ger en enastående valfrihet att välja studier efter sina egna intressen. Utöver den fördel detta ger ungdomarna kan andra argument för detta öppna utbildningslandskap lyftas fram:
Bilaga 1
- Känslan för en elev att fritt välja utbildning i en öppen struktur, där kommun- och förvaltningsgränser är utsuddade ska inte underskattas.
- Psykologin runt ett fritt val spelar stor roll, vilket i sin tur ökar den enskildes motivation och därmed troligtvis också studieresultaten.
- Jämförelser skolor emellan ökar i ett öppet system. Man lär av varandra och reflekterar oavbrutet runt frågor som handlar om bemötande av eleverna, utbildningarnas innehåll, form, kvalitet och kostnad. Detta driver på kvalitetsutvecklingen och formar på ett mycket effektivt sätt framtidens skolor.
Det är uppenbart att denna öppenhet kan bidra till att bryta segregation. Det finns i
Göteborgsregionen många exempel på detta. Nya mötesplatser skapas tack vare ungdomarnas möjlighet till ett fritt val.
Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Detta har stadigt ökat sedan ”frisöket” infördes i Göteborgsregionen. Samtidigt har antalet lediga platser totalt sett minskat genom en bättre samordning av det totala antalet
utbildningsplatser.
Gymnasieskolan kommer under de närmaste åren att vara utsatt för avsevärda förändringskrafter, vilka utgörs av förändringar i gymnasieskolans utformning och struktur föranledda av GY2011, ett minskande elevunderlag under kommande mandatperiod/avtalsperiod, samt ett ökat tryck från fristående gymnasieskolor vilka tar en allt större andel av elevunderlaget. I denna situation gäller det att kommunerna på ett klokt sätt hanterar dessa krafter för att få till stånd en så väl fungerande gymnasieutbildning som möjligt för Göteborgsregionens ungdomar.
3. Regionalpolitiska utbildningsmål
Införandet av fördjupat samarbete på gymnasieområdet harmonierar väl med de av
Utbildningsgruppen föreslagna, av förbundsstyrelsen år 2001 fastställda, regionalpolitiska utbildningsmålen, där det bland annat formuleras ett mål för samverkan inom gymnasieskolan enligt nedan; ”Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som
kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk,
administrativ, social och kulturell art.”
Denna utveckling leder till tydligare profilering av de program som erbjuds den studerande, vilket ses som helt nödvändigt. Alla utbildningar kommer inte att finnas överallt, men inom samverkansområdet skall ett brett utbud erbjudas eleverna, där tydliga programprofiler utvecklats.
Bilaga 2
1
Checklista 1:
Inför anmälan/avanmälan av gymnasieutbildningar till
samverkansavtalet
Vid avanmälan/nedläggning av utbildningar ska de punkter beaktas, som då är relevanta. 1. Inledning
- Bakgrund - Syfte
2. Nulägesbeskrivning
- Beskriv hur situationen ser ut idag och varför utbildningen behövs. - Hur ser prognosen ut för kommande elevunderlag?
- Hur ser utbudet ut i regionen vad det gäller liknande utbildningar? Finns möjlighet till regionalt samarbete?
- Beskriv tydligt skillnaden i programmen, såväl till innehåll som arbetssätt, om liknande utbildningar finns i regionen.
3. Motiv
- Ange motiv för att utbildningen ska ingå i samverkansavtalet. - Beskriv vilka kontakter som tagits som visar behovet.
- Dialogen med arbetsliv och högskola/universitet för att anpassa utbildningen efter efterfrågan har visat på att:
- Möjligheten till att erbjuda APL-platser är goda/inte goda - Intresse för lokalt program-/yrkesråd finns
- Intresse för regionalt programråd finns 4. Tidplan för arbetet
Om avsikten är att starta ett nytt program ska detta anmälas till GR:s Utbildningsgrupp. Detta i syfte att ge samtliga kommuner möjlighet att lämna synpunkter på de planerade
förändringarna. För att få med utbildningen i samverkansavtalet nästkommande år, ska arbetsmaterialet lämnas till GR senast den 1 april.
5. Elevområde
- Utbildningen är sökbar i regionen och/eller antagning sker genom riksintag. - Omfattas utbildningen av inriktningsgaranti?
6. Utbildningsplan, där följande anges
- Utbildningens examensmål med beskrivande programstruktur och ev. profileringar eller yrkesutgångar
- Ev. sätt att genomföra utbildningen; skolförlag eller som lärlingsutbildning - Möjligheter att bygga på utbildningen efter att den avslutats
Bilaga 2 - Vilket program/inriktning/profil - Antal platser - Elevantal tidigare år - Gemensam administration - Skolmåltider - Elevomsorg - Lokaler - Lokalkostnad per m2 - Undervisande personal
- Verksamhetsanslag och utrustning 8. Utbildningens kvalitet
