6 Rollen som cirkelledare
Sammanfattning 3
En inspiratör för gruppen 4 Förberedelser innan cirkeln 5 Jag är ledare! 5
Förebilder 6 Kommunikation 6
När kommunikationen inte fungerar 7 Flexibelt ledarskap 8
Lagom är bäst 8
Konkreta tips till cirkelledaren! 9
Rollen som cirkelledare
Cirkelledaren är den som för arbetet i studiecirkeln framåt, förbe- reder träffarna och ser till att arbetsklimatet blir så bra som möjligt – en guide och inspiratör som delar med sig av sin ämneskunskap och skapar en cirkel där alla kan delta på lika villkor.
Folkbildningens verksamhet finansieras av stats-, landstings- och kommunbidrag som betalas ut mot att studieverksamheten redovi- sas till Folkbildningsrådet. Därför är deltagarlistan och redovisning av denna till ABF så viktig och värdefull! Är du som ledare arvode- rad för ditt uppdrag är listan också din lönerapport.
Sammanfattning
Som cirkelledare är du både praktiskt ansvarig för gruppen och den som ger trygghet, inspiration och aktivitet till gruppen. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga i cirkelarbetet och din roll blir att skapa goda förutsättningar för att deltagarna ska kunna vara med och påverka och ta plats i cirkeln. Deltagarna har ansvar för sitt eget lärande och du kan aldrig lära dem något utan att de själva tar en aktiv del i lärprocessen. Du kan hjälpa dem att lära sig själva!
Ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter deltagarna har och ta fasta på det. Det skapar ett gott utgångsläge för cirkeln.
Kom ihåg att du och deltagarna tillsammans ska upprätta ett mål med cirkeln och en arbetsplan. Det är ni tillsammans som bestämmer vad ni vill göra i cir- keln.
Är du ny i din roll som ledare är det naturligt att du känner dig lite osäker.
Försök att fokusera på det som du tycker är positivt med att bli cirkelledare.
Tänk på deltagarna som nya vänner med samma intresse som du.
Har du redan haft flera cirklar gäller det att du vågar ta dig an fler utmaning- ar. Att till exempel jobba med olika målgrupper är väldigt utvecklande för den egna ledarrollen.
Att vara cirkelledare kan ibland vara ganska ensamt. Passa på att byta er- farenheter kring ledarskapet på gemensamma ledarträffar hos ABF. Att ha en eller flera duktiga cirkelledare som förebild ger ny inspiration. Plocka det bästa och gör till ditt eget!
En god kommunikation i din cirkel är förstås viktigt för att studiecirkelns arbetssätt med det demokratiska lärandet ska fungera. Skapa ett gott samtals- klimat och lyssna aktivt. Ibland kan det uppstå brus – störningar – i kommuni- kationen. Försök att ta bort det brus du kan men ha förståelse för att en del brus finns. Se till att du alltid är tydlig i dina instruktioner så undviker du en hel del missförstånd trots bruset.
Som cirkelledare behöver du kunna vara flexibel och anpassa ditt ledarskap efter den grupp och de individer du har framför dig. Det innebär inte att du ska ändra dig som person, bara att du kan behöva variera dina metoder lite grann.
Ta inte på dig mer än vad du hinner och orkar och var dig själv – då är du bäst!
Folkbildningsrådet:
Organ bildat 1991 av Folkbildnings- förbundet, Rörel- sefolkhögskolornas intresseorganisa- tion (RIO) och Landstingsförbun- det. Dess uppgift är att inom de gränser som riks- dag och regering fastställer ansvara för folkbildnings- verksamheten beträffande fördel- ning av statsbidrag samt uppföljning och utvärdering av anslagens an- vändning. Inom Fbr ingår även Folkhögskolornas informationstjänst (FIN).
En inspiratör för gruppen
Cirkelledarskapet handlar mycket om att skapa trygghet, inspiration och aktivi- tet i gruppen – ett pedagogiskt och demokratiskt ledarskap!
Ett stort mål för dig som ledare för gruppen bör vara att alla känner sig delak- tiga. Delaktighet förutsätter trygghet och för att de övriga i gruppen ska känna sig trygga krävs det att du också gör det. Att vara förberedd inför träffen med de andra i gruppen är en av de viktigaste framgångsfaktorerna liksom att försöka skapa en stämning/miljö som du själv trivs i. Utstrålar ledaren trygghet och välbefinnande avspeglar det sig även på gruppen.
Att du som cirkelledare ska ge alla svaren är vare sig folkbildningsmässigt el- ler särskilt intressant. Se på din ledarroll som att du är en ledsagare till kunskap för deltagarna. Det är inte ditt ansvar att lära dem – men de kan ta hjälp av dig för att lära sig själva. Planera in övningar där deltagarna uppmuntras att själva söka information. Du kan fortfarande hjälpa dem i lärandet men du kan gå ifrån föreläsningsformen och använda andra metoder för att göra lärandet mer in- tressant och hållbart. Hållbart i den meningen att kunskapen håller längre om deltagaren själv tar aktiv del i lärprocessen.
Ditt ansvar är att skapa goda förutsättningar för lärandet. För att göra det behöver du ta vara på deltagarnas förkunskaper, intresseområden och nyfiken- het. Utifrån dessa punkter kan du skapa en god lärmiljö där alla får komma till tals och vara med och påverka.
Reflektera
• Vilka förberedelser anser du själv att du måste göra för att känna dig säker inför första träffen i din studiecirkel?
• Ge exempel på en välkomnande och trevlig atmosfär som du skulle vilja ge deltagarna i din grupp när de kommer till cirkeln.
• Är det någon skillnad på att vara lärare och att vara cirkelledare?
• Med tanke på studiecirkelns arbetssätt – vilken är din roll som cirkelledare?
• Är cirkelledarrollen olika beroende på vilket ämne man har cirklar i, i så fall hur?
Förberedelser innan cirkeln
Kom ihåg att planering och förberedelser ska ta hänsyn till deltagarnas möjlig- het att påverka studiecirkeln utifrån sina förväntningar och önskemål – detaljstyr inte! Du kan göra en grovskiss till arbetsplanen innan första cirkelträffen men ar- betsplanen är ett levande dokument! Det är du och deltagarna tillsammans som ska besluta om vad ni ska göra i cirkeln och viket mål ni ska ha med den.
Det är också viktigt att tänka på att vi människor lär oss och tillägnar oss ny information på olika sätt. Alla vill och kan lära bara de hittar rätt sätt. Någon vill lyssna på ett föredrag, en annan läsa en bok och en tredje kanske experi- mentera praktiskt. Detta kallas lärstilar, du kan läsa mer om lärstilar i häftet om Vuxnas lärande. Kanske kan ni variera sättet att jobba i gruppen utifrån delta- garnas önskemål.
En annan viktig faktor att ta hänsyn till är att alla fakta och all den informa- tion vi får till oss tolkas utifrån våra erfarenheter och förkunskaper. Det kan vara ett utmärkt tillfälle att i presentationen lägga in frågor som gör att du lär känna deltagarna lite bättre och på så sätt kan använda deras förkunskaper på ett klokt sätt.
Jag är ledare!
Väldigt många blivande eller nyblivna cirkelledare känner en osäkerhet inför sig själva i rollen som ledare. Kommer jag att klara av uppdraget? Hur ska jag få alla att trivas? Tänk om de blir osams? Tycker gruppen att jag är en dålig cirkel- ledare? Det är många frågor som kan snurra i huvudet när du tackat ja till att bli cirkelledare.
Med alla dessa farhågor är det inte så lätt att ställa sig framför en ny grupp människor. Känner du så kan du säkert avhjälpa en del av oron genom att tyd- liggöra för dig själv vilka farhågor och förhoppningar du har inför ditt cirkel- ledarskap. Vad är du rädd ska hända när du leder cirkeln och vad är du säker på kommer att fungera bra? Gör gärna en lista över dina farhågor och förhopp- ningar inför cirkelledarskapet. När du är medveten om vad du tycker är oros- moment så är det lättare att göra något åt dem. Är du osäker på praktiska saker gällande till exempel lokal eller studiematerial? Åk till lokalen och se hur den ser ut, föreställ dig hur den kommer att fungera för din cirkel. Be personalen på ABF-expeditionen om att få studiematerialet i god tid så att du kan läsa igenom allt hemma. Prata med ditt lokala ABF, de kan hjälpa dig med dina frågor kring allt praktiskt. Du ska även se ABF som din pedagogiska resurs. Du är alltid väl- kommen att prata om cirkelledarskapet med ABF.
Nu borde du kunna stryka en del farhågor på din lista. Kanske är det till och med så att förhoppningarna är fler än farhågorna? Se till att du gör dig av med dina osannolika farhågor! Ta fasta på det positiva på din lista. Kom ihåg att det är helt okej att säga fel ibland och att inte ha svar på varenda fråga. Gör cirkeln till ett gemensamt kunskapssökande. Se cirkeldeltagarna som blivande vänner med samma intresse som du. Var dig själv och våga ge dig hän!
Dokument:
Aktstycke, urkund, skriftlig handling eller redogörelse
Hänge sig:
(med stor inlevel- se) ägna sig (åt)
När du skaffat dig en viss erfarenhet som cirkelledare är det nyttigt att du då och då tar dig en funderare på vilken typ av ledare du är. För att nå utveckling i ditt cirkelledarskap behöver du fundera över vilka starka och vilka mindre starka sidor du har som ledare. Är det första gången du leder en cirkel är det helt okej att utnyttja det du är bra på, till exempel ämneskunskap, trygghets- skapande eller en positiv inställning. Är du däremot mer van att leda cirklar och utbildningar kan det vara dags att utmana dig själv lite mer. Våga säga ja till andra målgrupper än de du brukar ha, utveckla den metodik du använder dig av, eller våga släppa taget lite mer och låta deltagarna vara med och styra! Det är väldigt utvecklande och lärorikt att leda olika typer av grupper. Du får efter hand en fingertoppskänsla för varje grupps behov.
Förebilder
Att vara cirkelledare är ofta ett ensamarbete. I ABF vimlar det dock av erfarna cirkelledare som gärna delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Du kanske själv har mött en väldigt bra cirkelledare när du har deltagit i en cirkel.
Hur gjorde den personen i olika situationer? Genom att reflektera över detta och över de studiecirklar du själv har kan du göra andras kunskaper till dina egna. Plocka det bästa från personer du själv inspireras och imponeras av. Passa på att fråga andra cirkelledare hur de gör vid till exempel gemensamma cirkel- ledarträffar. Att byta erfarenheter med andra ledare ger stor möjlighet till ut- veckling och ny inspiration.
Reflektera
• Vem är den bästa ledare jag har träffat på?
• Vad var det som gjorde henne eller honom så bra för mig?
• Upplevde de andra i gruppen att den här ledaren var lika bra som jag tyckte? Varför då?
Kommunikation
Att det är viktigt med en god kommunikation i en cirkelgrupp kan nog vi alla skriva under på. Hur ska annars det demokratiska lärandet fungera? Hur ska vi kunna upprätta ett gemensamt mål och en gemensam arbetsplan? Hur ska vi kunna föra kloka samtal i cirkeln om vi inte kan kommunicera med varandra.
Allt det där stämmer ju mycket väl men ta dig en funderare på vad kommuni- kation är. För att kunna avgöra om den fungerar bör vi sätta oss in i vad ordet kommunikation står för och vad begreppet god kommunikation innebär.
För att det över huvud ska kunna uppstå någon form av kommunikation, överföring av information mellan människor, så behövs det en sändare – någon som säger något och en mottagare – någon som lyssnar. Om en deltagare säger något till dig och du under tiden tittar ut genom fönstret och undrar om det ska börja regna så kan det knappast kallas kommunikation, eller hur? En god kom- munikation kräver alltid aktiva och lyhörda sändare och mottagare. Rollen som sändare och mottagare växlar naturligtvis under samtalets gång.
I din roll som cirkelledare är det din uppgift att se till att det goda samtalet har en given plats i cirkeln. Här finns det tid för alla och envar att säga vad den tycker utan att bli avbruten. Att få lov att mötas i ögonhöjd, det vill säga sam- tala på en jämlik nivå med varandra är väldigt utvecklande både för individen och för hela gruppen. Se till att ni alla i cirkeln värnar om samtalet och om att vara lyhörda lyssnare till varandra.
När kommunikationen inte fungerar
Vad är det som händer när kommunikationen inte fungerar? Det uppstår brus – störningar – i kommunikationen. Brus kan delas in i två olika delar, brus av mer praktisk art och brus som finns inom människan. Det praktiska bruset kan till exempel bestå av en högljudd ventilationsanläggning i studielokalen, ett öppet fönster med en buss utanför på gatan och så vidare. Den här typen av brus är lätt att se och i de flesta fall ganska lätt att avhjälpa. Värre är det med den typ av brus som finns inom oss.
Som cirkelledare måste du vara medveten om att deltagarna inte alltid kan vara på topp. Det kan ha hänt saker i det övriga livet som gör att deltagaren inte riktigt kan koncentrera sig på cirkeln, det kan man säga är ett sorts brus. Kanske har personen det tufft på jobbet, har en sjuk mamma eller något annat som gör att rollen som en lyhörd och aktiv mottagare eller sändare är svår att ta på sig.
Det är då viktigt att du som ledare inte avkräver deltagaren mer än vad denne just då klarar av. Det ska ses som ett beröm till cirkeln att denne deltagare över huvud tagit kommit till cirkelträffen. Brus kan naturligtvis bestå av mindre allvarliga saker också. Ibland har vi helt enkelt tankarna på annat håll. För att slippa missförstånd trots bruset som vi får lov att hantera i cirkeln är det bra med extra tydliga instruktioner. Du finner tips på det under rubriken ”Konkreta tips för cirkelledare”, på sidan 9.
Jämlik:
Som anses ha lika stort värde som varje annan person
Koncentrera:
Själsligt helt inrikta (sig) (på en begrän- sad uppgift); (för- svagat) inrikta (sig) (på något)
Sändare Brus Mottagare
Reflektera
• Vad tycker jag är en god kommunikation i cirkelgruppen?
• Vad har jag upplevt för brus i min kommunikation med andra?
Flexibelt ledarskap
Cirkelgruppen består av en rad olika individer som befinner sig på olika nivåer både kunskapsmässigt och i livet. Du behöver kunna fånga upp individerna där de är och låta dem börja sitt lärande där de står. Genom att ta god tid på er i presentationen vid cirkelns första träff kan du bilda dig en uppfattning om hur deltagarna är och vad de vill med cirkeln. Du inventeraralltså deras förvänt- ningar samtidigt som du får reda på mer om hur de fungerar som människor och säkert lite om vilken lärstil de kan tänkas föredra. Allt detta tillsammans gör att du kan bli mer flexibel som ledare och anpassa ditt ledarskap utifrån den grupp och utifrån de individer du har framför dig.
Du behöver vara beredd på att leda olika mycket i olika grupper. I början kan en studieovan grupp behöva mer frågeställningar och uppgifter från dig för att komma igång. Ofta blir gruppen efter hand mer och mer initiativtagande. Det viktiga är att du tänker på att anpassa ditt ledarskap utifrån gruppen istället för att gruppen ska anpassa sig till ditt sätt att leda. Det innebär inte att du ska ändra på vem du är, bara att du ibland kan behöva ändra på dina metoder för att tillgodose deltagarnas behov. Mot slutet av cirkeln kanske du bara behöver vara den som fångar upp godbitar i samtalet och spinner vidare på dessa.
Gör dig själv tillgänglig för deltagarna. Det är viktigt att du är en trygg och lyhörd ledare. Ibland har en deltagare ett problem eller en funktionsnedsätt- ning som de inte vill delge hela gruppen. Deltagaren behöver ändå känna ett så pass stort förtroende för dig så att denne känner sig bekväm att säga som det är till dig. Det underlättar självklart både för dig och för deltagaren.
Kom nu ihåg att det får ta tid att bli en bra och trygg cirkelledare! Utgå alltid från dig själv och från din cirkelgrupp i ditt ledarskap. Lås dig inte i att försöka vara den perfekta cirkelledaren. Perfekt, det blir du bara om du vågar vara dig själv!
Lagom är bäst
Som cirkelledare känner du med all säkerhet ett stort engagemang och ett brin- nande intresse för din cirkelgrupp och för ditt ämne. Det ger dig kraft att orka.
Tänk bara på att inte ta på dig mer än du orkar. Det är ingen som kräver att du ska göra allt. Det är klokt att bromsa i tid om du känner att dina uppdrag börjar bli för många eller för krävande. Annars löper du risk att bränna ut dig. Prata med ditt lokala ABF om du känner att du har ett för stort eller för tungt uppdrag Inventera:
Gå igenom och upprätta förteck- ning över
som cirkelledare. Tillsammans kan ni säkert komma fram till en lösning som du känner passar dig och din livssituation.
Cirkelledarna är ABFs viktigaste resurs, det är en självklarhet att måna om alla cirkelledare och se till att ni trivs med ert uppdrag!
Konkreta tips till cirkelledaren!
Det finns en hel del saker som kan vara bra att tänka på för att göra lärandet tillgängligt för alla:
• Läs högt det du har skrivit på tavlan.
• Orden på whiteboarden/tavlan skrivs stort men med gemena (små) bokstä- ver och inte för nära varandra. Svart penna syns bäst.
• Om deltagarna ska redovisa ett grupparbete så variera formen. Att bara använda skriftliga redovisningar blir betungande för den som har svårt att skriva. Redovisningen kan till exempel göras i form av en utställning eller ett rollspel. En mind map på tavlan kan vara bra att använda för att ta sig an ett nytt ämne.
• Använd dig inte av förkortningar när du skriver på tavlan.
• Förklara svåra ord eller försök att hitta ett enklare ord att använda.
• Om du ska låta cirkeln göra grupparbeten, läs instruktionen tydligt och dela sedan ut en kopia till alla deltagare.
• Variera läsning, diskussioner, skrivuppgifter och mer praktiska uppgifter för att tillgodose alla lärstilar och alla olika behov.
• Lägg inte fram papper och penna på varje plats i studielokalen. För den som har svårigheter att läsa och skriva kommer detta att uppfattas som att det blir en jobbig cirkel där deltagarna förväntas anteckna mycket. Lägg istället pen- nor och block i en hög någonstans i lokalen så kan den som vill få ta.
• Ge korta instruktioner.
• Gör dig själv hemmastadd i lokalen. Är du säker så blir din grupp det också.
• Skapa en sådan stämning så att deltagarna känner sig fria att själva komma med synpunkter på sättet att lära.
Ha roligt tillsammans! Ett lustfyllt lärande är det allra bästa!
Måna:
Sörja för någons välbefinnande
Mindmapping:
(eng., av mind
’minne’ och map
’kartlägga’), an- teckningsteknik, en variant av mnemoteknik
ryck Åtta45 Tryckeri AB. Art nr AB1012F
