Kursinformation med litteraturförteckning. Svenska som andraspråk II 30 högskolepoäng

(1)

Kursinformation med litteraturförteckning

Svenska som andraspråk II 30 högskolepoäng

Vårterminen 2012

(2)

Översiktlig beskrivning av grundutbildningen i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk är ett eget ämne i skolan och högskolan. Ämnets fokus i

högskoleutbildningen ligger både på svenska språket som ett andraspråk och på inlärning av svenska ur ett andraspråksperspektiv. Härigenom skiljer sig detta kunskapsfält till innehåll och karaktär både från det modersmålsinriktade studiet av svenskan och från studiet av de främmande språken. På universitetet har utbildning och forskning i svenska som andraspråk vuxit fram i gränsområdet mellan ämnesdisciplinerna allmän språkvetenskap, fonetik,

nordiska språk och tvåspråkighetsforskning. Svenska som andraspråk är ett ungt ämne med en fortgående kunskapsutveckling och en såväl internationell som svensk forskningsorientering.

Vid Stockholms universitet ges grundutbildning i svenska som andraspråk i form av fristående kurser upp till 120 högskolepoäng. Möjlighet finns att gå vidare till

forskarutbildning inom allmän språkvetenskap, nordiska språk eller tvåspråkighetsforskning med individuellt vald specialisering mot svenska som andraspråk.

Uppgiften för grundutbildningen är att ge vetenskapligt grundad kunskap om svenska som andraspråk och en ämnesteoretisk grund för undervisning i ämnet i skola och

vuxenutbildning. Egen språkfärdighetsträning i svenska ingår inte i dessa kurser.

Kurserna riktar sig till personer med svenska som modersmål eller jämförbar språkfärdighet i svenska, som i sin yrkesutövning möter personer med svenska som andraspråk, speciellt inom skola och utbildning, men också inom andra samhälleliga förvaltningar och organisationer.

De fristående kurserna är organiserade trappstegsformigt i en grundkurs (I), en

fortsättningskurs (II), en kandidatkurs och en magisterkurs om vardera 30 högskolepoäng. I grundkursen läggs huvudvikten på en ordentlig introduktion i ämnets två karaktärsområden:

svenska språket i andraspråksperspektiv och andraspråksinlärning. Dessutom ges en orientering om samhälls- och utbildningsfrågor i samband med invandringen och

invandrargrupperna i Sverige. I fortsättningskursen vidgas perspektivet till en mer komplett grund i ämnet, där också funktionella aspekter på andraspråksanvändning och bedömning av andraspråkskompetens behandlas ingående. I kandidat- och magisterkurserna är siktet ställt på att den studerande självständigt skall kunna söka ny kunskap i ämnet och utnyttja

forskningslitteraturen. I dessa kurser ingår att utföra en egen undersökning som presenteras i en skriftlig form som fyller uppsatskravet i filosofie kandidat- respektive magisterexamen.

(3)

Välkommen till Svenska som andraspråk II, 30 högskolepoäng

I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista för samtliga delkurser. Informationen finns även på vår webbplats <www.nordiska.su.se> där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning.

Kursens innehåll och uppläggning

I kursen behandlas funktionella och sociala perspektiv på andraspråksanvändning och läs- och skrivutveckling i mångkulturella miljöer samt bedömning av svenska som andraspråk med fokus på bedömning i undervisningen. Kursen består av fyra delkurser. Delkurserna ges i följande ordning under vårterminen 2012: 1. Bedömning 2. Läs- och skrivutveckling i mångkulturella miljöer 3. Andraspråksanvändning 4. Uppsats. Under delkurs 4, Uppsats, ska du skriva en kortare vetenskaplig uppsats. Denna delkurs löper över hela vårterminen så att du får möjlighet att planera och genomföra en kortare vetenskaplig undersökning som sedan presenteras i skriftlig form i slutet av vårterminen. I slutet av terminen finns en schemalagd skrivperiod som är fri från undervisning.

Kursens lärandemål

Efter genomgången kurs ska du kunna

• beskriva drag och problem i andraspråkstalares språkbruk i skrift med fokus på funktionella och sociala aspekter

• på vetenskaplig grund resonera kring frågor som rör skriv- och läsutveckling i mångkulturella miljöer

• redogöra för några teoretiska modeller av andraspråkskompetens samt resonera kring för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang

• genomföra en liten språkvetenskaplig undersökning inom andraspråksfältet

Betyg, examination och fortsatta studier

En sjugradig betygsskala används, där betygen A–E är godkända betyg och Fx–F är

underkända betyg. Betygskriterier framgår under de olika delkurserna nedan. Som betyg på helkurs sätts ett medelvärde av delkursernas betyg i förhållande till poängtalet. Efter kursen har du möjlighet att gå vidare till Svenska som andraspråk, kandidatkurs eller Svenska som andraspråk III.

(4)

Kursen regleras av en kursplan

Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats.

Även examinationsformer, betygskriterier och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen.

Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen.

Det här behöver du kunna

För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället (sakprosa), dvs. av annat slag än

skönlitteratur. Om du känner dig osäker bör du kontakta studievägledaren.

För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och Internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter.

Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2), Lantis och universitetsbiblioteket. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto.

Plagiat och otillåtet samarbete vid examination

Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970.

Delkurs 1: Andraspråksanvändning, 7,5 hp

Innehåll

I delkursen behandlas funktionella och sociala perspektiv på andraspråksbruk i skrift och i tal.

Aspekter som belyses är sambandet mellan uttrycksform och funktion, interkulturell pragmatik, språkhandlingar som resurs och kommunikativ kompetens. Dessutom tar

delkursen upp nordiska undersökningar som fokuserar interkulturella möten, språkanvändning och språkutvecklande arbetssätt på mångkulturella praktik- och arbetsplatser.

(5)

Arbetsformer

Undervisningen består av seminarier med redovisning av förberedda uppgifter och diskussion av teman som behandlas i kurslitteraturen.

Närvaro

Närvaron är obligatorisk.

Kurskrav

Skriftliga uppgifter ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet.

Examination

Lärandemål 1 examineras genom en individuell inlämningsuppgift. Lärandemål 2 examineras genom en gruppuppgift som redovisas muntligt och skriftligt.

Lärandemål för delkursen

Efter genomgången delkurs förväntas du kunna

1) beskriva drag och problem i andraspråkstalares språkbruk i skrift med fokus på funktionella och sociala aspekter genom att använda begrepp från teorier och resonemang om

andraspråksanvändning i litteraturen

2) beskriva och problematisera en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en praktik- eller arbetsplats.

Betygskriterier

Du får betyg enligt en sjugradig skala där A-E är godkända betyg och Fx-F är underkända betyg. För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E/G).

Lärandemål 1 betygsätts med en sjugradig skala och avgör därmed betygsättningen på delkursen. Lärandemål 2 betygsätts med en tvågradig skala (G/U).

A

1. Studenten beskriver drag och problem i andraspråksanvändares språkanvändning i skrift med fokus på funktionella och sociala aspekter på ett genomgående problematiserande sätt med ett resonemang som genomgående är förankrat i litteraturen.

2. Studenten beskriver och problematiserar en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en praktik- eller arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv och anknyter till litteraturen.

B

1. Studenten beskriver drag och problem i andraspråksanvändares språkanvändning i skrift med fokus på funktionella och sociala aspekter på ett i huvudsak problematiserande sätt med ett resonemang som genomgående är förankrat i litteraturen.

(6)

C

1. Studenten beskriver drag och problem i andraspråksanvändares språkanvändning i skrift med fokus på funktionella och sociala aspekter på ett någorlunda problematiserande sätt med ett resonemang som i huvudsak är förankrat i litteraturen.

D

1. Studenten beskriver drag och problem i andraspråksanvändares språkanvändning i skrift med fokus på funktionella och sociala aspekter med ett resonemang som i huvudsak är förankrat i litteraturen.

E

1. Studenten beskriver drag och problem i andraspråksanvändares språkanvändning i skrift med fokus på funktionella och sociala aspekter med ett resonemang som delvis är förankrat i litteraturen.

Fx

1. Studenten beskriver drag och problem andraspråksanvändares andraspråksanvändning i skrift med fokus på funktionella och sociala aspekter på ett sätt som är oförenlig med resonemang i litteraturen.

och/eller

2. Studenten beskriver en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en praktik- eller arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv på ett sätt som är missvisande.

F

1. Studenten beskriver inte drag och problem i andraspråksanvändares andraspråksanvändning i skrift med fokus på funktionella och sociala aspekter och/eller anknyter inte till litteraturen.

och/eller

2. Studenten beskriver inte en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en praktik- eller arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv.

Delkurs 2: Läs- och skrivutveckling i mångkulturella miljöer, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen behandlar betingelserna för läs- och skrivutveckling i mångkulturella och

flerspråkiga kontexter i ett kognitivt, sociokulturellt och multimodalt perspektiv. I delkursen presenteras också olika sätt att analysera texter, med fokus på ett andraspråksperspektiv, där

(7)

skrift samverkar med andra visuella kommunikationsformer. Såväl barns som vuxnas läs- och skrivutveckling behandlas. En orientering ges även om forskning om dövas läsning.

Arbetsformer

Undervisningen består av seminarier som ägnas åt genomgång och diskussion av de teman som behandlas i kurslitteraturen.

Närvaro

Obligatorisk närvaro.

Kurskrav

Skriftliga uppgifter inklusive hemtentamen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet.

Examination

Lärandemål 1 examineras genom en hemtentamen. Lärandemål 2 examineras genom muntlig redovisning av en förberedd gruppuppgift.

Lärandemål för delkursen

1) resonera kring betingelserna för läs- och skrivutveckling i mångkulturella och flerspråkiga kontexter i ett kognitivt, sociokulturellt och multimodalt perspektiv.

2) beskriva och diskutera läromedelstexters uppbyggnad i ett andraspråksperspektiv

Betygskriterier

Du får betyg enligt en sjugradig skala där A-E är godkända betyg och Fx-F är underkända betyg. För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E/G).

Lärandemål 2 har en tvågradig skala (G-U). Lärandemål 1 betygsätts enligt en sjugradig skala och avgör därmed betygsättningen på delkursen.

A

1. Studenten resonerar på ett genomgående vetenskapligt anknutet och problematiserande sätt kring betingelserna för läs- och skrivutveckling i mångkulturella och flerspråkiga kontexter i ett kognitivt, sociokulturellt och multimodalt perspektiv.

2. Studenten beskriver och diskuterar läromedelstexters uppbyggnad i ett andraspråksperspektiv genom att använda begrepp från litteraturen.

B

1. Studenten resonerar på ett i huvudsak vetenskapligt anknutet och problematiserande sätt kring betingelserna för läs- och skrivutveckling i mångkulturella och flerspråkiga kontexter i ett kognitivt, sociokulturellt och multimodalt perspektiv.

(8)

C

1. Studenten resonerar på ett i huvudsak vetenskapligt anknutet och någorlunda

problematiserande sätt kring betingelserna för läs- och skrivutveckling i mångkulturella och flerspråkiga kontexter i ett kognitivt, sociokulturellt och multimodalt perspektiv.

D

1. Studenten resonerar på ett i huvudsak vetenskapligt anknutet kring betingelserna för läs- och skrivutveckling i mångkulturella och flerspråkiga kontexter i ett kognitivt, sociokulturellt och multimodalt perspektiv.

2. Studenten beskriver och diskuterar läromedelstexters uppbyggnad i ett andraspråksperspektiv genom att använda begrepp från litteraturen..

E

1. Studenten resonerar på ett i vissa delar vetenskapligt anknutet sätt kring betingelserna för läs- och skrivutveckling i i mångkulturella och flerspråkiga kontexter i ett kognitivt,

sociokulturellt och multimodalt perspektiv.

2. Studenten beskriver och diskuterar läromedelstexters uppbyggnad i ett andraspråksperspektiv genom att använda begrepp från litteraturen..

Fx

Studenten resonerar kring betingelserna för läs- och skrivutveckling i mångkulturella och flerspråkiga kontexter i ett kognitivt, sociokulturellt och multimodalt perspektiv. på ett sätt som inte stämmer med vedertagna vetenskapliga uppfattningar.

F

Studenten resonerar kring betingelserna för läs- och skrivutveckling i mångkulturella och flerspråkiga kontexter i ett kognitivt, sociokulturellt och multimodalt perspektiv och beskriver läromedelstexters uppbyggnad praktiskt taget utan anknytning till vedertagna vetenskapliga uppfattningar.

och/eller

Studenten har inte lämnat tillräckligt underlag för bedömning.

Delkurs 3: Bedömning, 7,5 hp

Innehåll

I delkursen behandlas bedömning av svenska som andraspråk med fokus på bedömning i undervisningen. Utifrån den övergripande distinktionen mellan formativ och summativ bedömning diskuteras syfte, metod och arbetssätt för att nå olika bedömningsmål, t.ex.

bedömning av språkutveckling, språklig medvetenhet, strukturell och/eller pragmatisk kompetens, kommunikativ kompetens etc. Bl.a. behandlas bedömning baserad på prov, performansanalys, självskattning, klassrumsobservationer, portfoliometodik. Delkursen ger

(9)

även en viss orientering om bedömning av andraspråkskompetens i andra sammanhang än i undervisning.

Arbetsformer

Undervisningen består av seminarier som ägnas åt genomgång och diskussion av olika teman i litteraturen.

Närvaro

Obligatorisk närvaro vid de seminarier då de förberedda gruppuppgifterna redovisas. Vid övriga tillfällen rekommenderas närvaro.

Kurskrav

Skriftliga uppgifter inklusive salstentamen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet.

Examination

Lärandemål 1 och 2 examineras genom en salstentamen. Lärandemål 3 examineras genom en gruppuppgift som redovisas på ett seminarium.

Lärandemål för delkursen

1) redogöra för några teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning med relevans för bedömning;

2) resonera kring för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang;

3) resonera kring principer för planering, operationalisering och genomförande av olika slag av bedömning/prov och diskutera möjliga slutsatser utifrån resultatet.

Betygskriterier

Lärandemål 3 har en tvågradig skala (G/U). Lärandemål 1 och 2 betygsätts enligt en sjugradig skala, där A-E är godkända betyg och Fx-F är underkända betyg. Det lägsta betyget avgör betygsättningen på delkursen. För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E/G).

A

1. Studenten redogör självständigt och på ett sätt som genomgående stämmer med vedertagna vetenskapliga uppfattningar för några teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning med relevans för bedömning.

2. Studenten resonerar på ett genomgående problematiserande sätt och på ett sätt som

genomgående är förankrat i litteraturen kring för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang.

(10)

3. Studenten resonerar kring principer för planering, operationalisering och genomförande av olika slag av bedömning/prov och diskuterar möjliga slutsatser utifrån resultatet på ett sätt som är förankrat i litteraturen.

B

1. Studenten redogör självständigt och på ett sätt som i huvudsak stämmer med vedertagna vetenskapliga uppfattningar för några teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning med relevans för bedömning.

2. Studenten resonerar på ett i huvudsak problematiserande sätt och på ett sätt som

genomgående är förankrat i litteraturen kring för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang

C

1. Studenten redogör delvis självständigt och på ett sätt som i huvudsak stämmer med vedertagna vetenskapliga uppfattningar för några teoretiska modeller av

andraspråkskompetens och andraspråksinlärning med relevans för bedömning.

2. Studenten resonerar på ett någorlunda problematiserande sätt och på ett sätt som i huvudsak är förankrat i litteraturen kring för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang

D

1. Studenten redogör på ett sätt som i huvudsak stämmer med vedertagna vetenskapliga uppfattningar för några teoretiska modeller av andraspråkskompetens och

andraspråksinlärning med relevans för bedömning.

2. Studenten resonerar på ett sätt som i huvudsak är förankrat i litteraturen kring för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang

E

1. Studenten redogör på ett sätt som någorlunda stämmer med vedertagna vetenskapliga uppfattningar för några teoretiska modeller av andraspråkskompetens och

andraspråksinlärning med relevans för bedömning.

2. Studenten resonerar på ett sätt som i vissa delar är förankrat i litteraturen kring för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang

(11)

Fx

Studenten redogör för några teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning och/eller resonerar kring för- och nackdelar med olika bedömningsformer ett sätt som är oförenligt med litteraturen.

och/eller

Studenten resonerar kring principer för planering, operationalisering och genomförande av olika slag av bedömning/prov på ett sätt som inte stämmer med vedertagna vetenskapliga uppfattningar.

F

Studenten redogör för några teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning och/eller resonerar kring för- och nackdelar med olika

bedömningsformer och/eller resonerar kring planering och genomförande utan anknytning till litteraturen.

och/eller

Studenten har inte lämnat tillräckligt med underlag för bedömning.

Delkurs 4: Uppsats, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen behandlar språkvetenskaplig teori och metod i samband med eget vetenskapligt skrivande. Studenten ska författa och försvara en kortare vetenskaplig uppsats. Uppsatsämnet väljs i samråd med examinator i anslutning till det teoretiska innehållet i kurserna Svenska som andraspråk I eller Svenska som andraspråk II. Studenten ska dessutom fullgöra en oppositionsuppgift.

Arbetsformer

Undervisningen består av seminarier där uppsatsämne, teori och metod diskuteras. Du får också viss enskild handledning. Delkursen avslutas med ventileringsseminarier där du dels lägger fram och försvarar din uppsats, dels opponerar på en studiekamrats uppsats.

Närvaro

Närvaron är obligatorisk.

Kurskrav

Skriftliga uppgifter inklusive uppsatsen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet.

(12)

Examination

Lärandemål 1 och 2 examineras genom författande och försvar av en uppsats och graderas med en sjugradig skala. Lärandemål 3 examineras genom en oppositionsuppgift och betygsgraderas ej. Uppsats och opposition genomförs individuellt.

Lärandemål för delkursen

Efter delkursen ska du kunna

- genomföra en liten språkvetenskaplig undersökning inom andraspråksfältet - presentera undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text

- granska och diskutera språkvetenskapliga undersökningar inom området svenska som andraspråk.

Betygskriterier

Du får betyg enligt en sjugradig skala där A-E är godkända betyg och Fx-F är underkända betyg. För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E).

Endast lärandemål 1 betygsdifferentieras och avgör därmed delkursens betyg.

A

 Studenten genomför, med anknytning till tidigare forskning, en undersökning inom området där

 en språkvetenskaplig metod har tillämpats konsekvent, noggrant och insiktsfullt

 syfte, metod och slutsatser stämmer överens

 tänkbara generella slutsatser presenteras och diskuteras utifrån de empiriska resultaten.

 Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text.

 Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen.

B

1) Studenten genomför, med anknytning till tidigare forskning, en undersökning inom området där

 en språkvetenskaplig metod har tillämpats konsekvent, riktigt och noggrant

 syfte, metod och slutsatser stämmer överens.

2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text.

3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen.

C

1) Studenten genomför, med anknytning till tidigare forskning, en undersökning inom området där

 en språkvetenskaplig metod har tillämpats noggrant och i stort sett konsekvent och riktigt

 syfte, metod och slutsatser stämmer överens.

2) Studenten presenterar undersökningen i stort sett enligt aktuella normer för vetenskaplig text.

(13)

D

1) Studenten genomför en undersökning inom området där

 en språkvetenskaplig metod har tillämpats i stort sett riktigt

 syfte, metod och slutsatser stämmer överens i det väsentliga.

E

1) Studenten genomför en undersökning inom området där

 en språkvetenskaplig metod i långa stycken har tillämpats i stort sett riktigt

 det finns ett samband mellan syfte, metod och slutsatser.

Fx

1) Studenten genomför en undersökning där

 det finns en metod men den tillämpas klart osystematiskt eller felaktigt

 det finns stora brister i överensstämmelse mellan syfte, metod och slutsatser.

och/eller

2) Studenten presenterar undersökningen på ett sätt som gör den svår att förstå.

och/eller

3) Studenten genomför inte oppositionen.

F

1) Studenten genomför en undersökning där

 det saknas överensstämmelse mellan syfte, material och metod

 metod och/eller begreppsapparat är inte systematisk eller saknar anknytning till språkvetenskaplig forskning

och/eller:

2) Studenten presenterar undersökningen på ett sätt som avviker markant från aktuella normer för vetenskaplig text

och/eller:

3) Studenten genomför inte oppositionen.

(14)

Kurslitteratur

Kurslitteraturen är fastställd av institutionsstyrelsen 2010-05-05.

Delkurs 1: Andraspråksanvändning, 7,5 hp

Carlsson, Ylva. 2001. Tack för senast. I: U. Börestam, L. Larsson, B. Söderman & Å.

Vikström (red.), Postskriptum. Språkliga studier till minnet av Elsie Wijk-Andersson.

Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 42–54. (13 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

Garlén, Claes & Sundberg, Gunlög. 2008. Handbok i svenska som andraspråk. Stockholm:

Norstedts Akademiska Förlag. S. 90-173, 185-189, 251-259, 411-414, 437-440. Avsnitt:

Domän Arbete + artiklarna Artighet, Fråga, Tacka, Uppmana. (101 s.)

Holmberg, Per. 2005. Funktionell grammatik för textarbete i skolan. I: I. Lindberg & K.

Sandwall (red.), Språket och kunskapen - att lära på sitt andraspråk i skola och högskola.

Rapport från nordisk konferens den 7-8 oktober 2005 i Göteborg. Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet. S. 129-147. (18 s) (Stencil, säljs på institutionen.)

Jansson, Gunilla. 2001: “Säg precis så mycket som behövs och ingenting mer! Om

interkulturell kommunikation och gränslöst skrivande. I: Afzelius, A. m.fl., Att se med nya ögon. (Svensklärarföreningens årsskrift 2001.) (11 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Jansson, Gunilla. 2010. Text i samtal. Redskap för vägledning i en hybrid verksamhet. Under utgivning i C. Falk, A. Nord & R. Palm (red.), Svenskans beskrivning 30. Förhandlingar vid Trettionde sammankomsten för svenskans beskrivning, Stockholm den 10 och 11 oktober 2008. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. S. 143-153. (10 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Karlsson, Anna-Malin. 2006. En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Småskrift utgiven av Språkrådet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (168 s.)

Kramsch, Claire. 2002. Introduction. “How can we tell the dancer from the dance?” I: C.

Kramsch (red.), Language acquisition and language socialization. Ecological perspectives.

London: Continuum. S. 1-30. (30 s.)

Lund, Karen & Svendsen Pedersen Michael. 2006. Can (a second) language be learned in the workplace? I: K-M. Frederiksen & K. S. Jakobsen & M. Svendsen Pedersen, & K. Risager (red.), Second Language at Work. IRIS Publications 1: Roskilde University. S. 11–24. (14 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela. 2007. Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kap 4-5. (98 s.)

Sundberg, Gunlög. 2010. Språkbeskrivningar i ett andraspråksperspektiv – språket sett som regel eller som resurs? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2009. Genrer och funktionellt

(15)

språk i teori och praktik. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Tillgänglig på http://www.sfi.su.se/publikationer.html (10 s.)

Söderberg, Tobias. 2007: Argumentationsmönster och styckestruktur i andraspråkstexter.

Språknivå och förhållningssätt till textgenren insändare i andraspråkstexter. I: MINS 58.

Insändare, fjällhandböcker och Ni-tilltal. Tre kandidatuppsater i svenska. Institutionen för nordiska språk. Stockholms universitet. Stockholm. S. 108-154. (146 s.)

Søgaard Sørensen, Marianne & Holmen, Anne. 2004. At blive en del af en arbejdsplads – om sprog og læring i praksis. Institut for Pædagogisk Antropologi. Danmarks Pædagogiske Universitet. https://pure.dpu.dk/ws/fbspretrieve/132/at_blive_en_del_af_en_arbejdsplads.doc (77 s.)

Textvård: Att läsa, skriva och bedöma texter. Texter utgivna av Svenska språknämnden, 94.

Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. 2. uppl. (140 s.) (Läses enligt lärarens anvisningar.)

Thorén, Anna. 1991. Att tacka i Sverige och i Tyskland. I: K.-J. Danell, G. Persson & A.

Stedje (red.), Språket som kulturspegel. Umeforskare berättar. Umeå. S. 47-51. (4 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

Totalt 840 sidor.

Delkurs 2: Läs- och skrivutveckling i mångkulturella miljöer, 7,5 hp

Axelsson, Monica. 2005. Litteracitetsutveckling i Stockholms flerspråkiga förskolor. I: M.

Axelsson, C. Rosander & M. Sellgren (red.), Stärkta trådar – flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. ( 79 s.)

Elbro, Carsten. 2001: Läsning och läsundervisning. Norstedts ordbok, Stockholm. Kap. 2, 3, 4 och 5. (82 s.)

Fast, Carina. 2008. Literacy: i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (168 s.)

Heath, Shirley Brice. 1983. Ways with words: Language, life and work in communication and classroom. Cambridge: Cambridge University Press. Kap. 3-7. (187 s.)

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). 2004. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Följande artiklar:

- Franker, Quarin, Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. S. 675-713.

- Naucler, Kerstin, Barns språkliga socialisation före skolstarten. S. 437-459. (64 s.)

Liberg, Caroline. 2001. Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar. I: K. Nauclér (red.), Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande.

(16)

Nationellt centrum. Stockholm: HLS Förlag. (18 s.) Finns att ladda ner på nätet.

http://www.sfi.su.se/publikationer.html

Nygård Larsson, Pia. 2009. Hur systematisk är systematiken? Några semiotiska resursers betydelse för skapandet av explicita tematiska mönster i lärartext och lärobok. I: P. Juvonen (red.), Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium. Stockholm. 7-8 november 2008. ASLA:s skriftserie 22. Stockholm. S. 71-83. (12 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

Tuomela, Veli. 1995. Att läsa på ett andraspråk. I: L. Melin, Läsning och läsproblem. Häften för didaktiska studier 54. Didaktikcentrum, Stockholm: LHS Förlag. (4 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

Wennerberg. Jeanna. 2002. Dövas läsning - en forskningsöversikt. I: NTD nr 3, 2002. (5 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

Totalt 620 sidor.

Delkurs 3: Bedömning, 7,5 hp

Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko. 2005. Tankarna springer före. Stockholm: HLS förlag.

(148 s.)

Bedömningsmaterial – Svenska för invandrare. Kurs A-D. 2004.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1277. S. 9-94. (85 s.)

Eklund Heinonen, Maria. 2008. Bedömning av muntlig språkfärdighet och

processbarhet. Grammatisk språkförmåga i ett muntligt språktest. I: J. Granfeldt, G.

Håkansson, M. Källkvist & S. Schlyter (red.), Språkinlärning, språkdidaktik och teknologi.

Rapport från ASLA: s höstsymposium i Lund 2007. S. 49-62. Lund: Media Tryck. (12 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning.

Skolverket 2007. S. 9-125. (116 s.). Tillgänglig på internet.

Genesee, Fred & Upshur, John A. 1996. Classroom-Based Evaluation in Second Language Education. Cambridge University Press. (268 s.)

Hughes, Arthur. 2003. Testing for Language Teachers (second edition). Cambridge:

Cambridge University Press. (172 s.)

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). 2004. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Följande artiklar:

- Sjökvist. Lena, Att arbeta med portfölj. S. 627-643.

- Wrigstad, Thomas, Sfi-provet som bedömningsinstrument – teoretiska och praktiska perspektiv. S. 715-742.

(76 s.)

(17)

The PISA 2003 – Assessment framework. (OBS! Den engelska versionen) http://www.oecd.org/dataoecd/46/14/33694881.pdf. S. 107-129. (22 s.)

Sundberg, Gunlög. 2002. Att bedöma andraspråkstexter. I: Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. 2006. Svenska Språknämndens skriftserie 94. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. S. 102-110. (8 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

Delkurs 4: Uppsats, 7,5 hp

Josephson, Olle. 2003 (rev. av M. Blåsjö). Uppsatsen. Handledning för uppsatsskribenter i svenska och nordiska språk. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.

(Kompendium, säljs på institutionen)

(18)

Högskolelagen

Den grundläggande högskoleutbildningen ska utveckla studenternas

− förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

− förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och

− beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,

utveckla förmåga att

− söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,

− följa kunskapsutvecklingen, och

− utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(Högskolelagen 8§ 2009:1037)