Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, tisdag 5 februari 2019, ,

(1)

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2019-02-05

JUSTERING

PLATS OCH TID Kommunhuset 2019-02-11 PARAGRAFER 25-52

UNDERSKRIFTER SEKRETERARE

Helena Olsson ORDFÖRANDE

Anders Johansson JUSTERARE

Christina Bertilsson

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla.

SAMMANTRÄDE Kommunstyrelsen 2019-02-05 SÄTTS UPP 2019-02-12

TAS NED 2019-03-06

FÖRVARINGSPLATS Kommunkontoret UNDERSKRIFT

Helena Olsson

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, tisdag 5 februari 2019, 15.00–16.45, 17.05-17.30

BESLUTANDE

LEDAMÖTER Anders Johansson (S), ordförande Georg Forsberg (C), 1:e vice ordförande Liselotte Siivonen (S)

Jessica Hildén (S) Åse-Britt Falch (S) Robin Johansson (S) Christian Sjöholm (S) Berit Larsson (C) Kenneth Bengtsson (C) Jan Fallström (M) Ulla-Britt Mortensen (V) Lars-Åke Berg (SD)

(2)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

Ordförandens och justerares signaturer

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

TJG ERSÄTTARE Christina Bertilsson (M) Carola Nilsson (L) Johan Olsson (SD) ÖVRIGA

EJ TJG ERSÄTTARE Gun-Britt Johansson (S), § 25-44 Marianne Kjellström (S), § 25-47 Kenneth Pihlström (S)

Eva Frykenberger (C), § 25-44 Peter Pettersson (C)

Annika Bjelvert (M), § 25-44 Åke Lindberg (M)

Tony Holmgren (M), § 25-44 Mari Lindström (MP) Leif Andersson (SD) Paul Creller (SD)

ÖVR NÄRVARANDE Roger Kvarnlöv, kommunikationschef, § 26

Sigbrith Martinsson, vice ordförande Kils trygga hem, § 27

Mats Brorsson, sektorchef Familj och utbildning, § 28 Jan-Olov Ragnarsson, kommundirektör

Helena Olsson, kommunsekreterare

(3)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

ÄRENDEN

Upprop ... 4

Val av protokollsjusterare... 5

Förändringar i föredragningslistan ... 6

Information om månadsrapporten "Vi är Kils kommun" ... 7

Information om Fårfesten ... 8

Lägesrapport om verksamhet och ekonomi i föreningen Kils trygga hem ... 9

Information om ärendet Nybyggnation av en treparallellig skola F-6, Vikstaskolan, samt förändring av Stenåsenskolan till förskola ... 10

Ändring av villkor för försäljning av Lersätter 1:65 ... 11

Nyttjanderättsavtal inom fastigheten Norra Hannäs 1:43 (Hannäs hästcenter) ... 13

Ansökan från Ung Företagsamhet ... 15

Revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2019 ... 16

Val av 5 ledamöter och 5 ersättare till kommunstyrelsens beredningsutskott, samt val av ordförande och vice ordförande ...17

Val av 7 ledamöter och 7 ersättare till kommunstyrelsens verksamhetsutskott, samt val av ordförande och vice ordförande ... 19

Val av 7 ledamöter och 7 ersättare till kommunstyrelsens tillväxtutskott, samt val av ordförande och vice ordförande ... 21

Datum för dagar om utskottens roller m.m. ... 23

Val av kommunens representanter i kommunala pensionärsrådet ... 24

Val av kommunens representanter i rådet för funktionshindrade ... 26

Val av kommunens representanter i företagarrådet ... 28

Val till beredning som arbetar med investeringar 2020 och 2021 ... 29

Svar på medborgarförslag om permanent scen i Järnvägsparken i Fagerås ... 30

Svar på medborgarförslag om att tillsätta en arbetsgrupp för planering av firande av Nordvästra stambanans 150-årsjubileum ... 32

Nybyggnation av en treparallellig skola F-6, Vikstaskolan, samt förändring av Stenåsenskolan till förskola ... 33

Förslag till åtgärder i 2019 års budget ... 36

Anmälan av delegeringsbeslut ... 39

Inbjudningar till kurser och konferenser ... 40

Rapporter från kurser och konferenser ... 41

Skriftliga meddelanden ... 42

(4)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 25

UPPROP

SAMMANFATTNING

Upprop förrättas. Totalt 15 ledamöter och tjänstgörande ersättare närvarar vid uppropet.

(5)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 26

VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE

KOMMUNSTYRELSENS BESLUT

Kommunstyrelsen utser Christina Bertilsson (M) att justera dagens protokoll.

(6)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 27

FÖRÄNDRINGAR I FÖREDRAGNINGSLISTAN

SAMMANFATTNING

Ordföranden föreslår att ärendet "Information om Fårfesten" läggs till som punkt 2 på föredragningslistan.

Kommunstyrelsen beslutar att ärendet "Information om Fårfesten" läggs till som punkt 2 på föredragningslistan.

(7)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 28 Dnr KS 19/54

INFORMATION OM MÅNADSRAPPORTEN "VI ÄR KILS KOMMUN"

SAMMANFATTNING

Månadsrapporten "Vi är Kils kommun" är en beskrivning av läget i kommunens verksamheter och de omvärldsfaktorer som påverkar oss och våra kunder.

HANDLINGAR I ÄRENDET

Månadsrapport "Vi är Kils kommun", januari 2019

Kommunstyrelsen har tagit del av informationen.

(8)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 29

INFORMATION OM FÅRFESTEN

SAMMANFATTNING

Kommunikationschef Roger Kvarnlöv informerade om Fårfesten. Mellan 8 000 och 10 000 besökare beräknas till Kil 1-3 mars. Kils kommun deltar och planeringen är i full gång. Förtroendevalda ska träffa besökare och Kilsbor i Kils kommuns monter.

(9)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 30

LÄGESRAPPORT OM VERKSAMHET OCH EKONOMI I FÖRENINGEN KILS TRYGGA HEM

SAMMANFATTNING

Sigbrith Martinsson, vice ordförande i föreningen Kils trygga hem ger en lägesrapport om föreningens verksamhet och ekonomi.

Föreningens stiftare är Kils kommun och Riksbyggen. Syftet med föreningen är att äga, förvalta och utveckla äldrebostäder i Kils kommun. Detta inkluderar de särskilda boendena Sannerudshemmet, Åkerbo och Karlslund som övertogs den 3 april 2018. Kommunen hyr i sin tur boendena i sin helhet och hyr ut dem enligt biståndsbeslut. Dessutom inkluderas det trygghetsboende som håller på att byggas.

Boendet ska bestå av 29 lägenheter, gemensamhetsytor och lokaler för hemtjänst.

Beräknad inflyttning är mars 2020.

(10)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 31 Dnr KS 18/65

INFORMATION OM ÄRENDET NYBYGGNATION AV EN TREPARALLELLIG SKOLA F-6, VIKSTASKOLAN, SAMT FÖRÄNDRING AV STENÅSENSKOLAN TILL FÖRSKOLA

SAMMANFATTNING

Mats Brorsson, sektorchef Familj och utbildning, informerar om ärendet Nybyggnation av en treparallellig skola F-6, Vikstaskolan, samt förändring av Stenåsenskolan till förskola.

Beslut i ärendet fattas under § 47.

(11)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 33 Dnr KS 18/187

ÄNDRING AV VILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV LERSÄTTER 1:65

SAMMANFATTNING

Kommunstyrelsen beslutade 5 juni 2018 att sälja fastigheten Lersätter 1:65 till Wenmec AB. Försäljningen villkorades av att Wenmec skulle låta utföra och bekosta en detaljplansändring med anledning av att stora delar av marken är prickad mark vilket innebär att byggnation ej får ske. Wenmecs ursprungliga tanke var att bygga kontor på fastigheten varvid planändringen fordrades. Wenmec har beslutat att bygga ut befintligt kontor och nyttja Lersätter 1:65 som parkering alternativt uppställningsplats. Detta ändamål hindras inte av den prickade marken.

Wenmec vill således förvärva Lersätter 1:65 utan att först genomföra en detaljplansändring. En ändring kan dock komma bli aktuellt i framtiden om byggnation planeras, genom ägande är då Wenmec ensamt ansvariga för genomförandet av sådan ändring.

Förvaltningen ser inga hinder till att försälja marken utan föregående detaljsplansändring. Köpeskillingen om 168 500 kronor är oförändrad.

Kommunstyrelsens protokoll 2018-06-05, § 105 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2018-12-18

BESLUTSGÅNG

Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet.

Kommunstyrelsen beslutar försälja Lersätter 1:65 till Wenmec AB för en köpeskilling om 168 500 kronor.

(12)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

BESLUTET SKICKAS TILL Wenmec AB

Ledningsstaben, ekonomi och styrning

Ledningsstaben, utredning och ärendehantering

(13)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 34 Dnr KS 19/68

NYTTJANDERÄTTSAVTAL INOM FASTIGHETEN NORRA HANNÄS 1:43 (HANNÄS HÄSTCENTER)

SAMMANFATTNING

Föreningarna, Värmlands körsällskap, Islandshästföreningen Glaumur, Värmlands läns fjordhästförening som huserar på Hannäsudden har sedan många år tillbaka haft nyttjanderättsavtal med kommunen avseende marken samt byggnader inom nyttjanderättsområdet. Senaste avtalet tecknades 2008, med förlängning tre år i sänder om uppsägning inte sker. Det innebär att avtalet löpte ut 2018 och förlängdes per automatik med tre år.

Vi möte med föreningarna påtalades att de behöver säkra sin nyttjanderätt till marken för en längre tidsperiod, då detta vanligtvis krävs för att erhålla

investeringsmedel. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att ett nytt tioårigt nyttjanderättsavtal tecknas, då detaljplanen för aktuellt område nyligen ändrades till att avse hästverksamhet. Nyttjanderättsavtalet tecknas på samma villkor som tidigare avtal.

Kommunstyrelsens protokoll 2009-01-13, § 15 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-01-09

BESLUTSGÅNG

Kommunstyrelsen beslutar teckna nytt nyttjanderättsavtal med föreningarna, Värmlands körsällskap, Islandshästföreningen Glaumur, Värmlands läns fjordhästförening, för en period om tio (10) år.

BESLUTET SKICKAS TILL Värmlands körsällskap,

Islandshästföreningen Glaumur, Värmlands läns fjordhästförening,

(14)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

Ledningsstaben, ärendehantering och utredning

(15)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 35 Dnr KS 18/593

ANSÖKAN FRÅN UNG FÖRETAGSAMHET

SAMMANFATTNING

Ung företagsamhet har inkommit med en ansökan om kommunalt verksamhetsbidrag för 2019-2020 om 59 700 kronor per år.

Ung företagsamhet utbildar gymnasieelever i entreprenörskap och har verksamhet i alla Värmländska kommuner. Ung företagsamhet ger elever möjlighet till att starta, driva och avveckla sitt företag under ett läsår med målsättning att öka förståelsen för hur det är att vara företagare samt inspirera eleverna att i framtiden bli egen företagare.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja Ung företagsamhets ansökan om kommunalt verksamhetsbidrag.

Ansökan från Ung Företagsamhet i Värmland om bidrag 2019- 2020 2018-10-09 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2018-12-10

BESLUTSGÅNG

Kommunstyrelsen beslutar att bevilja ansökan om kommunalt verksamhetsbidrag 2019-2020 från Ung Företagsamhet med 59 700 kronor/år. Finansieras via verksamhetsområde näringsliv och turism.

BESLUTET SKICKAS TILL Ung Företagsamhet

Sektor samhälle och service

Ledningsstaben- ekonomi och styrning

(16)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12

KS § 36 Dnr KS 19/98

REVIDERING AV RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND 2019

SAMMANFATTNING

Riktlinjerna för ekonomiskt bistånd ska revideras årligen. Syftet med riktlinjerna är att ge ett förtydligande av lagstiftningen och underlätta den praktiska

tillämpningen av socialtjänstlagen för de handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd.

Förvaltningen har genomfört aktuell revidering. Förslag till ändringar redovisas under rubriken ”Förvaltningens uppfattning”.

Kommunstyrelsen föreslås fastställa riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2019.

Nu gällande riktlinjer för ekonomiskt bistånd, fastställda av socialnämnden 2017-12-20

Förslag till riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2019 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-01-15

BESLUTSGÅNG

Kommunstyrelsen beslutar att fastställa riktlinjerna för ekonomiskt bistånd 2019 enligt bilaga.

BESLUTET SKICKAS TILL

Enhetschef, individ- och familjeomsorg Förste socialsekreterare, ekonomigrupp

(17)

KS 2019-02-05, § 36

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2019

RAPPORT

(18)

Innehållsförteckning Sid

1. Allmänt……….5

1.1 Översyn av riktlinjer………...………..5

1.2 Mål och syfte för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen………5

1.3 Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd...5

2. Försörjningsstöd enligt 4 kap. 1§ SoL...6

2.1 Rätten till försörjningsstöd...6

2.2 Ansökan innevarande månad...6

2.3 Avdrag på försörjningsstödet...6

2.4 Inkomstberäkning vid ogiltig frånvaro...6

2.5 Lägre försörjningsstöd i vissa fall...7

3. Riksnormen och övriga poster i försörjningsstödet...7

3.1 Riksnormens poster...7

3.2 Kosttillägg...7

3.3 Övriga poster i försörjningsstödet...8

3.4 Boendekostnader...8

3.5 Hushållsel...10

3.6 Hemförsäkring...10

3.7 Arbetsresor...10

3.8 Läkarvård och medicin...11

3.9 Sjukhusvård...11

3.10 Akut tandvård...11

3.11 Glasögon...11

3.12 Avgifter till fackförening och A-kassa...11

3.13 Sjukresor...11

4. Livsföring i övrigt...12

(19)

4.1 Barnomsorgskostnader...12

4.2 Hemutrustning...12

4.3 Flyttkostnader...12

4.4 Telefon...13

4.5 Tandvård utöver akut tandvård...13

4.6 Spädbarnsutrustning...13

4.7 Umgängeskostnader...14

4.8 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse på institution...14

4.9 Kostnader för egen bil...14

4.10 Begravningskostnader...15

4.11 Rättshjälp...15

4.12 Rekreation...15

4.13 Legitimation...15

4.14 Kläder och skor utöver riksnormen...15

4.15 Julklappar...16

5. Grupper av bidragssökare...16

5.1 Arbetslösa...16

5.2 Ungdomar (t.o.m. 25 år)...17

5.2.1 Gymnasiestuderande ungdom...17

5.3 Vuxna studerande...18

5.4 Företagare...19

5.5 Utländska medborgare...19

5.5.1 EU-medborgare...19

5.6 Anknytningsinvandrare...20

5.7 Personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik...20

5.8 Brottsoffer...21

5.9 Barn...21

5.9.1 Anmälan om barn som far illa...22

(20)

5.10 Gifta och sammanboende...22

5.11 Inneboende...22

5.12 Växelvis boende för barn...22

6. Skulder och avbetalningar...22

6.1 Hyresskulder...23

6.2 Elskulder...23

6.3 Barnomsorgsskulder...23

6.4 Skulder på underhållsstöd...23

6.5 Kvarstående skatt...23

7. Inkomster och egna tillgångar...24

7.1 Inkomster...24

7.1.1 Insättningar på konto...24

7.1.2 Ungdomars egna inkomster...24

7.1.3 Jobbstimulans...25

7.2 Kapital...25

7.2.1 Vuxna personers kapitaltillgångar...25

7.2.2 Barns kapital...25

7.2.3 Bilinnehav som kapitaltillgång...25

7.2.4 Egen fastighet/Bostadsrätt som kapitaltillgång...25

7.3 Överskott från tidigare period...25

8. Jobbcenter/Vuxencenter...26

9. Ungdomscenter...26

10. Vägledningsinsats...27

11. Bidragsbrott...27

12. Ansökningar om bostad...27

(21)

1. ALLMÄNT

1.1 Översyn av riktlinjer

En översyn av gällande riktlinjer skall göras årligen. Översynen kan resultera i revidering och uppdatering av befintliga riktlinjer. Beslut om förändringar av riktlinjer för försörjningsstöd fattas av kommunstyrelsen.

1.2 Mål och syfte för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen Verksamheten skall garantera den enskilde en skälig

levnadsnivå om behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Detta sker genom information, rådgivning och i sista hand ekonomiskt bistånd.

Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att individens eget ansvarstagande och egna resurser sätts i centrum vilket syftar till att göra individen självförsörjande och att minska behovet av ekonomiskt bistånd.

När beslut om ekonomiskt bistånd rör barn skall särskilt beaktas

vad hänsynen till barnets bästa kräver. I alla utredningar som innefattar barn skall barnens situation beskrivas (Se även kapitel 5.9).

1. 3 Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL kan ej ges med villkor om återbetalning.

Grundreglerna för återkrävande av försörjningsstöd anges i 9 kap 1 § SoL och 9 kap 2 § SoL.

 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet

att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL utgått felaktigt eller med för högt belopp. Se även kapitel 10 – bidragsbrott.

 Ekonomiskt bistånd, som lämnats som förskott på förmån eller ersättning.

 Ekonomiskt bistånd, som lämnats till enskild som är indragen i arbetskonflikt.

 Ekonomiskt bistånd, som lämnats till enskild som på grund av omständigheter han/ hon ej kunnat råda över, hindrats från att förfoga över sina inkomster eller tillgångar.

(22)

Ekonomiskt bistånd i andra fall enligt 4 kap 2 § SoL får återkrävas om det har getts ut under villkor om återbetalning.

I beslut, som avser ekonomiskt bistånd mot återbetalning, skall den

enskilde vara informerad om detta vid utbetalningstillfället. Beslutet skall vara skriftligt och innehålla de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten.

2. FÖRSÖRJNINGSSTÖD ENLIGT 4 KAP 1 § SOL

2.1 Rätten till försörjningsstöd

För att rätten till försörjningsstöd skall föreligga måste två kriterier vara uppfyllda. Dels måste den sökande haft otillräckliga inkomster för att på egen hand tillförsäkra sig en skälig levnadsnivå, dels måste den enskilde göra allt vad han/hon kan för att bidra till sin försörjning. Vad han/hon skall bidra med för rätt till bistånd varierar beroende på den enskildes situation och förmåga. En arbetsför person skall vara inskriven på arbetsförmedlingen och aktivt söka efter arbete. Den arbetslöse har också skyldighet att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. utbildning, svenskundervisning för invandrare och olika former av arbetsrehabiliterande åtgärder.

En hemmavarande förälder skall ta ut föräldrapenning och även ansöka om bostadsbidrag. En individ som ej anser sig kunna stå till arbetsmarknadens förfogande skall vara sjukskriven med bl.a. läkarintyg.

Vilka krav och villkor som gäller för olika bidragsgrupper finns angivet i kapital 5.

2.2 Ansökan innevarande månad

Försörjningsstöd utges i princip inte retroaktivt utan avser att täcka utgifter för en kommande period.

För att hela månaden skall beaktas måste den som löpande uppbär försörjningsstöd senast den 15:e i ansökningsmånaden inkomma med samtliga nödvändiga handlingar till socialkontoret, i annat fall beräknas försörjningsstödet från det datum då ansökan blivit komplett.

Vid nybesök beviljas sökanden, i normalfallet, försörjningsstöd från det datum kontakt togs med socialkontoret. Är personen i fortsatt behov av bistånd skall han/hon tydligt informeras om ovan nämnda villkor för försörjningsstödets utgivande.

Undantag från det här beskrivna kan göras efter individuell prövning. I första hand skall dessa undantag utgöras av ekonomiskt bistånd till fasta kostnader, exempelvis el, hyra och

hemförsäkring.

2.3 Avdrag på försörjningsstödet

För varje ogiltig frånvarodag görs avdrag med 1/21 av familjens totala biståndsbehov. En halv dags ogiltig frånvaro innebär avdrag med 0.5/21 av familjens totala biståndsbehov.

Ex: familjen Svensson har ett normunderskott för juni på 3 000:-. Sven Svensson har en dags ogiltig frånvaro på Jobbcenter/AME och hans irakiska fru Nema har 0.5 dags ogiltig frånvaro på SFI-undervisningen.

(23)

Avdraget blir 1.5/21 x 3 000 = 214:-. För juni månad skall familjen i försörjningsstöd då beviljas 3 000-214 = 2 786:-.

2.4 Inkomstberäkning vid ogiltig frånvaro

I vissa fall räknar man inte på hushållets faktiska inkomst utan vilken inkomst familjen kunde haft, detta kan t.ex. gälla de som har aktivitetsstöd eller studiemedel.

Om en individ har ogiltig frånvaro (eller tagit ledigt) som medför minskat aktivitetsstöd räknas som inkomst det som individen skulle fått utbetalt om han/hon haft full närvaro, således skall inte ekonomiskt bistånd kompensera personer som genom egen förskyllan erhållit lägre aktivitetsstöd.

Personer som har studiemedel från CSN och har möjlighet att ta lånedelen kan givetvis inte tvingas till att göra det, men tydlig information skall ges att de inkomster individen kunde haft (bidrag + lån) kommer att ligga till grund för normberäkningen.

Samma bedömning/beräkning som det ovan beskrivna gäller även om personen/hushållet skulle kunna öka sina inkomster på annat sätt, men väljer att avstå (att exempelvis söka bostadsbidrag).

För den som har en dagsersättning baserat på deltagande i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Jobbcenter/AME, praktik osv) och har utbetalning för detta från annan myndighet gäller följande.

Har personen genom egen förskyllan förorsakat minskad ersättning än han/hon kunde haft görs inte avdrag, hänsyn tas enbart till den inkomst som personen kunde fått om han/hon gjort vad på denne ankom.

Ex: AA har aktivitetsstöd för att delta i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. AA:s dagsersättning är 173:-/dag (netto). Vid koll med FK visar det sig att AA missat två ersättningsdagar p.g.a. att arbetsgivaren rapporterat in ogiltig frånvaro för två dagar. Aktuell beräkningsperiod innefattar 20 arbetsdagar. AA har 18 godkända dagar och får utbetalt 18 x 173 = 3 114:- från FK. Om AA skött sig hade han fått 20 x 173:- = 3 460:-. Det är denna summa,

3 460:-, som förs in som inkomst i normberäkningen, vilket resulterar i att AA får ett minskat försörjningsstöd på 3 460 - 3 114 = 346:-.

Mer än 50 % ogiltig frånvaro är grund för att helt avslå en ansökan, eftersom personen i de fallen inte huvudsakligen följt uppgjord planering. I en samlad bedömning bör dock även beaktas om den enskilde gjort något övrigt som kan föra i riktning mot egen försörjning (t.ex. tagit

arbetsgivarkontakter, vidtagit rehabiliteringsåtgärder m.m.).

2.5 Lägre försörjningsstöd i vissa fall

Vid särskilda omständigheter, som inte handlar om avdrag p.g.a. ogiltig frånvaro, kan beviljande av ett lägre försörjningsstöd komma i fråga. Ett exempel är när den enskilde är i behov av hjälp på grund av att han/hon hamnat i akut nödsituation. Den enskilde kan ha haft

försörjningsmöjligheter genom egna medel, men trots detta blivit i behov av hjälp till sitt livsuppehälle. Här kan norm för livsmedel användas eller i en del fall normen för personliga kostnader.

I en del fall kan det också vara fråga om personer som helt uppenbart inte har alla de utgifter som ingår i riksnormen.

När det är klarlagt att det ekonomiska biståndet inte går till avsett ändamål, exempelvis vid missbruk, kan ett lägre bistånd beviljas.

3 RIKSNORMEN OCH ÖVRIGA POSTER I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET

3.1 Riksnormens poster

 Livsmedel

(24)

 Kläder och skor

 Hygien

 Barn-och ungdomsförsäkringar

 Förbrukningsvaror

 Dagstidningar/telefon/TV-licens

 Lek och fritid 3.2 Kosttillägg

Kosttillägg kan i vissa fall utgå till bidragsberättigade personer med fördyrade matkostnader på grund av sjukdom. Behovet skall styrkas

med läkarintyg. Kosttillägg (per månad) utgår med högst 1 % av basbeloppet vid behov av glutenfri kost och med högst 2 % av basbeloppet vid behov av fettreducerad och proteinreducerad kost.

Kosttillägg beviljas endast om den sökande ej har handikappersättning för dessa extrautgifter.

Konsumentverket har 2005 fastslagit att diabetes inte medför fördyrade matkostnader, höjd matnorm skall således inte utgå till diabetiker.

Vad gäller kosttillägg avseende laktosintolerans finns inga riktlinjer från Konsumentverket.

Storleken på de fördyrade kostnaderna är beroende av vilka ersättningsprodukter som väljs. En individuell prövning får göras utifrån de merkostnader som sökande kan redovisa.

3.3 Övriga poster i försörjningsstödet

Förutom riksnormen ingår följande poster i försörjningsstödet.

Beloppen avser faktisk och godtagbar kostnad:

 Boende

 Hushållsel

 Hemförsäkring

 Arbetsresor

 Läkarvård och medicin

 Akut tandvård

 Glasögon

 Avgift för A-kassa och fackförening

3.4 Boendekostnader för år 2019

Högsta godtagbara boendekostnad per månad (gäller flertalet sökanden):

1-2 VUXNA 4 900:- 1-2 VUXNA och 1 BARN 6 200:- 1-2 VUXNA och 2 BARN 7 650:- 1-2 VUXNA och fler än 2 BARN 7 650:- + 1 450:-/barn

Vid särskilda skäl kan en högre boendekostnad godkännas:

1-2 VUXNA_________________________________7 250:- 1-2 VUXNA och 1 BARN______________________ _ 8 575:- 1-2 VUXNA och 2 BARN______________________ 10 650:- 1-2 VUXNA och fler än 2 barn________ _ 13 150:-+ 2 075:-/barn

(25)

Om bedömning görs att biståndsbehovet för individen/hushållet riskerar att bli långvarigt kan en boendekostnad överstigande högsta godtagbara i regel godkännas maximalt fyra månader. En förutsättning är att individen/hushållet är villig att söka billigare boende och att man aktivt försöker få en flyttning till stånd. Säger sig individen/hushållet inte vara beredd att flytta till annat, billigare, boende och/eller ej aktivt agerar för att få en flytt till stånd godkänns enbart den högsta godtagbara boendekostnaden för individen/hushållet.

I de fall sökande åläggs att byta till billigare boende fattas ett beslut om vilket skäligt rådrum som gäller i det enskilda fallet. Till beslutet skall en besvärshänvisning bifogas.

Särskilda skäl att längre tid än fyra månader godkänna en faktisk

boendekostnad överstigande ”högsta godtagbara” kan vara äldre som bott länge på samma plats, funktionshinder, barn med särskilda behov m.m.

En individuell prövning behöver som alltid ske i det enskilda fallet; exempelvis bör man göra en bedömning om det för personen/hushållet finns realistiska alternativ till nuvarande

boendesituation.

Boendekostnad i lägenhet

Bistånd till hyreskostnad beviljas med den faktiska hyreskostnaden.

Kostnader för garage, kabel-TV, hyresgästförening och andra tillval räknas ej som godtagbar kostnad i normalfallet. Om tillvalen finns vid inflyttningen och ej går att förhandla bort, så skall kostnaderna godtas.

Är ett hushåll med hög boendekostnad beroende av ekonomiskt bistånd en längre period, mer än sex månader, bör krav ställas på byte av bostad för att komma ner till genomsnittshyran på orten.

En förutsättning är att billigare lägenhet finns att få och att en flytt ej är olämplig av sociala skäl.

Utrymmesstandarden räknas i normalfallet så att en vuxen eller två vuxna sammanboende tillförsäkras ett rum medan två barn får dela ett sovrum, kök och vardagsrum oräknat. Ungdomar som gått ur gymnasiet räknas i detta avseende som vuxna. En individuell prövning skall dock ske utifrån barnens ålder och kön.

Beräkning av boendekostnad i egen fastighet och bostadsrätt Den ekonomiska utredningen kring boendet skall visa familjens faktiska boendekostnad i form av:

 vatten

 renhållning

 sotning, uppvärmning

 skuldräntor

 villaförsäkring

 tomträttsavgifter

 fastighetsskatt

Faktiska boendekostnader kan accepteras under fyra månader

(dock ej amorteringar) i avvaktan på en försäljning. En boendekostnad upp till högsta godtagbara boendekostnad kan accepteras under sex månader.

Därefter bör godtagbar boendekostnad sänkas till genomsnittshyran på orten, om familjen ej bytt till billigare boendeform.

I ovanstående fall skall en bedömning också göras, om den sökande har ett bundet kapital i sin fastighet eller bostadsrätt.

Vid innehav av egen fastighet alternativt bostadsrätt skall möjligheten att erhålla skattejämkning för räntekostnader alltid beaktas och vara ett villkor vid ansökan om ekonomiskt bistånd.

(26)

Inneboende

För sökande som är inneboende avses de som inte har delad bostad med hushållsgemenskap. Den faktiska boendekostnaden bör beaktas, om den är skälig. Som riktlinje gäller i normalfallet 1 650:/månad. En förutsättning är att den sökande kan styrka sin boendesituation genom uppvisandet av ett skriftligt avtal med bostadsinnehavaren.

Hemmaboende ungdomar

Ungdomar som bor hos sina föräldrar och inte tidigare betalt någon hyra beviljas inte bistånd till boendekostnad om inte föräldrarna får högre boendekostnader (exempelvis pga. minskat

bostadsbidrag). Får föräldrarna högre boendekostnader räknas i normalfallet motsvarande belopp som skälig hyra för ”barnet”. Dessa uppgifter skall styrkas skriftligt, där det framkommer hur mycket boendekostnaden ökat pga. att ungdomen bor där.

Om sökande tidigare regelbundet med egna inkomster betalt hyra i aktuellt boende kan faktisk hyresdel beviljas om den är skälig.

Vid tillfälligt boende, tre månader eller kortare, utgår ingen hyresdel. Det anses inte skäligt att föräldrar skall ta ut hyra av sina barn som tillfälligtvis bor hemma. Däremot beviljas riksnorm så att barnet kan betala för sitt uppehälle till föräldrarna.

Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren

Vissa personer som bor ihop och delar vissa kostnader har inte ekonomiskt ansvar gentemot varandra. Det kan röra sig om vuxna hemmaboende barn som föräldrarna inte har någon försörjningsskyldighet för, vänner eller syskon som bor tillsammans eller föräldrar som bor hemma hos sina vuxna barn. För denna grupp beräknas normen som den personliga kostnaden för ensamstående samt personens andel av hela hushållets gemensamma hushållskostnader.

Boendekostnader beräknas som den andel av bostadskostnaden som motsvarar det antal rum sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum räknas som två enheter och köket som en enhet (jmf RSV:s föreskrifter/RFFS 1 998:9) samt

Riksförsäkringsverkets allmänna råd/2001:8/ om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar.

Boendeutredningar för ungdomar under 25 år

Grundregeln är att ungdomar under 25 år bor hemma tills de med varaktiga inkomster kan försörja sig på egen hand.

Ungdomar som bott i egen lägenhet i mer än sex månader efter gymnasiestudier och klarat sin hyra genom egna inkomster, kan beviljas hyreskostnad som godtagbar utgift.

När ungdomar uppger att de inte får bo kvar hemma, alternativt inte kan flytta hem, görs en boendeutredning.

Påvisar utredningen ett behov av eget boende för den unge kan kostnaden för ett sådant boende räknas som en godtagbar utgift.

Andrahandslägenhet

Den som ansöker om försörjningsstöd till boendekostnad i andrahandslägenhet bör som regel uppvisa ett andrahandskontrakt.

Utan ett skriftligt godkännande från fastighetsägaren har inte ungdomar (upp till 29 år) och barnfamiljer rätt till bostadsbidrag. Sökande bör därför uppmanas ordna sådant intyg. Saknas skriftligt godkännande från fastighetsägaren, godkänns andrahandshyran som godtagbar boendekostnad under förutsättning att sökanden söker annan bostad.

Hyreskostnad under vistelse på kriminalvårdsanstalt.

(27)

Hyreskostnader/kostnader för magasinering av möbler för personer som avtjänar fängelsestraff kan beviljas om strafftiden är sex månader eller lägre. Ev särskilda skäl till att bevilja hyreskostnad för längre period beslutas av förste socialsekreterare/enhetschef.

Andra boendeformer

När det gäller andra boendeformer, t.ex. husvagn eller båt, räknas den faktiska boendekostnaden efter omständigheterna i varje enskilt fall. För personer som saknar permanent bostad ingår kostnaden för magasinering av möbler, under skälig tid, i den faktiska boendekostnaden.

En person som saknar egen bostad, bor tillfälligt inneboende eller är hänvisad till andra tillfälliga boendealternativ, lever oftast en kringflackande tillvaro. Detta kan leda till större kostnader för boendet i form av t.ex. dyrare matkostnader och resor. En individuell prövning behöver som alltid ske i det enskilda fallet.

3.5 Hushållsel

Hushållsel beviljas som godtagbar kostnad, i normalfallet godkänns faktisk kostnad. Om kostnaden verkar orimligt hög kan en jämförelse göras med Energimyndighetens statistik över olika hushållstypers hushållselförbrukning.

3.6 Hemförsäkring

Kostnad för hemförsäkring skall ingå i försörjningsstödet. Den sökande bör uppmanas att teckna hemförsäkring. På grund av ändrade regler om rättshjälp, är det viktigt att rättsskydd ingår i hemförsäkringen. Om tveksamhet uppstår kring lämplig kostnad för

hemförsäkring kan en jämförelse göras med Konsumentverkets beräkningar.

Observera att kostnad för hemförsäkring beviljas för en månad i taget, då det som regel går att få månadsbetalning via autogiro. En annan bedömning kan göras i de fall sökandens möjligheter till självförsörjning inom kort är begränsade.

3.7 Arbetsresor

Kostnader för arbetsresor godtas om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen/skolan uppgår till minst fyra km enkel väg. Här får även räknas in eventuell resväg som familjen har för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen.

Allmänna kommunikationsmedel skall användas. Om detta inte är möjligt, se riktlinjer för kostnader för egen bil.

3.8 Läkarvård och medicin

Kostnad för läkarvård som ingår i högkostnadsskyddet utgör en godtagbar utgift. Likaså är receptbelagd medicin. När det gäller receptbelagd medicin som inte ingår i högkostnadsskyddet är bedömningen, huruvida kostnaden är godtagbar eller, restriktiv. Kvitto skall alltid uppvisas. För icke-receptbelagd medicin, salvor m.m. är grundregeln att den enskilde (genom posten ”hygien” i riksnormen) själv får bekosta detta. I vissa fall kan det vara motiverat att bevilja ekonomiskt bistånd även för ovannämnda utgifter (i första hand när det gäller barn). Ett eventuellt gynnande beslut skall alltid föregås av konsultation med kollega/kollegor och/eller förste socialsekreterare.

3.9 Sjukhusvård

En person som uppbär försörjningsstöd och periodvis vårdas på

sjukvårdsinrättning, har full norm hela tiden. Som godtagbar kostnad räknas vårdavgiften per dygn minus matnorm.

(28)

3.10 Akut tandvård

Ekonomiskt bistånd för akut tandvård, dvs. akuta inflammationer och smärttillstånd som fordrar omedelbar behandling, skall utgå inom ramen för försörjningsstödet. Kostnadsförslag krävs ej i dessa fall.

3.11 Glasögon

Bistånd till glasögon kan beviljas efter ordination av leg. optiker eller läkare eller om nya glasögon behövs på grund av olycksfall.

Försörjningsstöd kan beviljas med högst 2 % av basbeloppet för

bågar, faktisk kostnad för synundersökning och standardglas godkännes i normalfallet, observera dock att lägsta pris alltid skall eftersträvas.

Ansökan om bistånd till kontaktlinser beviljas endast om behovet är styrkt genom läkarintyg.

Den sökande skall lämna in kostnadsförslag från optiker innan beslut fattas.

Vid endast tillfälligt behov av försörjningsstöd och om utgiften i ett

längre perspektiv kan betalas av den enskilde, är inte utgiften en godtagbar kostnad. Ekonomiskt bistånd till bifokala (dubbelslipade), progressiva glas eller till färgade glas får endast beviljas då behovet är styrkt av optikerintyg.

3.12 Avgift till fackförening och A-kassa

Bistånd till avgifter för fackförening och A-kassa (ALFA-kassa) utgår i regel med det belopp som gäller för den organisation som den enskilde tillhör. Sökande bör dock undersöka möjligheten att få helt eller delvis reducerad avgift.

När det gäller personer nära pensionsålder eller som bedöms stå mycket långt från

arbetsmarknaden, bör diskussion föras med den enskilde huruvida det är rimligt att fortsätta betala månatlig A-kasseavgift.

3.13 Sjukresor

Ekonomiskt bistånd kan beviljas till egenavgiften för sjukresor. Resterande del av kostnaden för resan får den enskilde genom ersättning från Landstinget.

Sjukresor skall i första hand göras med Landstingets servicelinje eller med allmän kollektivtrafik som tåg eller buss. Nyttjande av privat bil ersätts endast vid särskilda fall av Landstinget.

4. LIVSFÖRING I ÖVRIGT

4.1 Barnomsorgskostnader

Familjer med ett löpande behov av försörjningsstöd och med barn inom barnomsorgen skall inte betala någon barnomsorgsavgift. Ett intyg som bekräftar att familjen uppbär försörjningsstöd skickas till Barn- och utbildningsnämnden (BUN). När biståndsbehovet upphör skall BUN meddelas det. Klienten informeras om ovanstående rutiner.

När det handlar om tillfälliga behov av ekonomiskt bistånd medräknas barnomsorgsavgift som godtagbar utgift.

Även kostnad för privat barnomsorgsplats kan i vissa fall godtas under en kortare period.

4.2 Hemutrustning

(29)

När en ansökan görs om bistånd till hel eller kompletterande hemutrustning, skall en bedömning göras av den sökandes förutsättningar att med egna medel kunna skaffa en del av den.

Har den sökande möjlighet att inom rimlig tid med egen inkomst eller på annat sätt skaffa nödvändig hemutrustning, skall bistånd ej beviljas. Undantag kan vara familjer med minderåriga barn eller personer där sociala och ekonomiska skäl gör att bistånd till en viss utrustning kan vara nödvändig redan i avvaktan på inkomst.

Samråd med kollegor skall ske innan eventuell hemutrustning beviljas.

Vid prövning av stöd till hemutrustning skall hänsyn tas till befintlig hemutrustning inklusive den utrustning som kan medföras vid separation eller flytt från föräldrahemmet samt aktuell och framtida försörjningsmöjlighet. Hembesök skall i princip alltid göras.

Enbart nödvändig utrustning vad gäller möbler och husgeråd skall

beviljas. Utgångspunkten är att behovet tillgodoses genom inköp av hemutrustning till marknadens lägsta priser (se aktuell lista i handläggarpärmen).

Bistånd till inköp av enklare TV och dammsugare beviljas efter individuell bedömning. Vid behov av en mer avancerad dammsugare pga. allergi, krävs läkarintyg.

Till hemutrustning kan bistånd beviljas med maximalt 10 % av basbeloppet för ensamstående. Vid fler i familjen kan beloppet ökas med maximalt 3,5 % av basbeloppet per person.

Tillgång till dator och internetuppkoppling i hemmet är i vissa fall nödvändigt för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. I synnerhet kan detta sägas gälla för familjer med barn i skolålder. Innan ekonomiskt bistånd utgår måste först utredas om behovet kan tillgodoses på något annat sätt, exempelvis genom att skolan tillhandahåller dator.

Inköp av dator kan beviljas med högst 5 % av basbeloppet. Löpande kostnader för bredband kan beviljas med maximalt 0,5 % av basbeloppet per månad.

4.3 Flyttkostnader

I normalfallet skall flytten ombesörjas av den sökande själv. Bistånd kan då beviljas till hyra av släpvagn. Den som pga. funktionshinder eller av andra sociala skäl, ej kan ombesörja sin flytt på egen hand kan beviljas bistånd till flytt med flyttfirma. Beslut föregås av individuell bedömning.

En långväga flytt kan medföra höga kostnader. Enligt delegation kan socialsekreterare fatta beslut avseende flyttkostnader upp till 25 % av basbeloppet och 1:e socialsekreterare/IFO-chef upp till 50

% av basbelopp, kostnader därutöver beslutas av kommunstyrelsen.

4.4 Telefon

Telefonkostnader ingår i normbeloppet. Bistånd därutöver kan endast beviljas i sådana fall då medicinska eller sociala skäl föreligger.

4.5 Tandvård utöver akut tandvård

Utöver akut tandvård som ingår i försörjningsstödet kan bistånd beviljas till nödvändig tandvård.

I nödvändig tandvård ingår t.ex.

 att avhjälpa och lindra tandvärk

 uppehållande tandvård som årliga kontroller och tandvård för att avhjälpa infektioner

 undanröja betydande sociala svårigheter, t.ex. om förlust av tänder lett till utseendemässigt handikapp, ersättning av tandförluster i framtandsområdet

(30)

 uppnå godtagbar tuggförmåga

Vid behov av mer omfattande tandvård skall sökande alltid inkomma med kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Det skall framgå hur lång den beräknade behandlingstiden väntas bli.

Det ekonomihandläggaren först har att ta ställning till är om föreslagen tandvård är helt

nödvändig för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. Bedömning om detta skall resultera i ett beslut som delges den enskilde. För att säkerställa en adekvat bedömning bör behandlande tandläkare kontaktas, i vissa fall kan det också bli aktuellt med konsultation av annan tandläkare.

Det som bedöms som nödvändig tandvård är att jämställa med godtagbar utgift (i

normberäkning). Beslutets giltighet tidsbegränsas till maximalt sex månader (med möjlighet till förlängning vid omprövning). Värt att beakta är att vissa personer har rätt till ett så kallat grönt kort.

I de fall sökande har ett eget betalningsutrymme anses det rimligt att den enskilde själv använder sex månaders normöverskott till egen betalning. Ekonomiskt bistånd kan då beviljas med

resterande del.

I övriga fall, när inte ett tydligt månatligt normöverskott föreligger, får sökande redovisa uppkomna tandvårdskostnader i samband med den månatliga ekonomiska prövningen om bistånd. Fakturor avseende utförd tandbehandling enl. kostnadsförslag medtages i

normberäkningen.

Alla tandvårdsärenden som inte avser akut tandvård tas upp för diskussion i ekonomigruppen.

Observera att sökande som kräver ett myndighetsbeslut avseende inlämnat kostnadsförslag har rätt till det. Ansökan avslås med hänvisning till att kostnaden inte är aktuell (faktisk kostnad uppstår först i samband med fakturering).

4.6 Spädbarnsutrustning

Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå vid första barnets födelse med maximalt 10 % av prisbasbeloppet, om familjen i övrigt är

beroende av bistånd till sin försörjning. Bistånd kan beviljas tidigast två månader före beräknat förlossningsdatum. Detta belopp avser att täcka inköp av barnvagn, säng med sängutrustning, baskläder och

utrustning för bad och matning. Vid barn nummer två, tre osv avgör det faktiska behovet i det enskilda fallet hur stort belopp som

skall beviljas. Här bör det inte bli aktuellt med mer än halva summan för spädbarnsutrustning, om inte speciella skäl föreligger.

Flyktingfamiljer som ej bott i Sverige mer än två år, kan söka extra hemutrustningslån för att täcka extra utgifter i samband med barns födelse.

Se aktuell lista i handläggarpärmen avseende marknadens lägsta pris på hemutrustning.

4.7 Umgängeskostnader

Om barnet bor stadigvarande hos den ene föräldern kan i normalfallet umgängeskostnader hos den andre föräldern godtas för maximalt sex dagar per månad och barn.

Överstiger antalet umgängesdagar sex får föräldrarna själva reglera detta ekonomiskt. Kostnaden för umgänge beräknas utifrån följande poster i normen: livsmedel, fritid/lek samt hygien.

Undantag avseende antal dagar görs när det handlar om familjehemsplacerade barn eller om ett giltigt avtal föreskriver ett visst antal umgängesdagar.

Vid växelvis boende för barnet medräknas samtliga poster i riksnormen (se även kap 5.12).

(31)

Bistånd till resor kan beviljas i samband med umgänge. I normalfallet delar bo- och umgängesföräldern på resekostnaderna. Om boföräldern inte kan/inte vill betala kan umgängesföräldern beviljas bistånd till hela resekostnaden.

Billigaste färdsätt skall användas och kvitto, t.ex. färdbiljett, skall uppvisas.

Fler resor än i dom eller avtal fastställda umgängestillfällen skall inte beviljas.

En rimlighetsbedömning skall alltid göras vad som är att betrakta som skäliga kostnader för umgängesresor. Är exempelvis avståndet långt mellan föräldrarna kan det vara rimligt att enbart bevilja en resa varannan månad eller i samband med lov.

I normalfallet är maxkostnaden för umgängesresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort (2019: 1 615 :-/mån).

4.8 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse på institution

Personer som är inskrivna för vård eller behandling som en insats med stöd av socialtjänstlagen, är berättigade till bistånd på samma villkor som andra. Försörjningsstödets nivå ska dock reduceras för kostnader som den sökande inte har under vårdperioden.

En vuxen person som vårdas på institution och som saknar egna inkomster eller medel kan beviljas fickpengar med maximalt 3,5 % av basbeloppet per månad. Beloppet ska täcka kostnader för kläder/skor, fritid/lek, hygienartiklar samt för telefon. Det är dock viktigt att ta reda på, vad som faktiskt ingår i vårdkostnaden i det enskilda fallet och göra en individuell bedömning.

Vad gäller bistånd till resor i samband med institutionsvård, t ex för informationssamtal, in- och utskrivning, umgänge med barn samt möten med socialsekreterare, utgår inte försörjningsstöd utan betalas inom vårdkostnaden.

Personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård har också rätt att

erhålla ekonomiskt bistånd till fickpengar, om de saknar egna inkomster eller medel.

Personer som sitter anhållna, häktade eller är intagna på

kriminalvårdsanstalt får hela sin försörjning genom kriminalvårdens försorg. Frihetsberövade personer kan vid vissa tillfällen ha möjlighet att erhålla ersättning för utförda uppgifter (flitpeng).

Vid ansökningar om ek. bistånd skall undersökas om den möjligheten finns för den sökande.

En del av de pengar en intagen tjänar på att jobba på anstalten sätts in på ett speciellt

permissionskonto. Dessa pengar är tänkta att användas till permissioner. Den intagne betalar alltså själv det han/hon vill göra på sina permissioner. Den intagne kan av Kriminalvården få hjälp med resekostnad, om kostnaden överstiger 0,5 procent av basbeloppet.

I samband med att en frihetsberövad person ansöker om ekonomiskt bistånd skall man alltid begära in specifikation/översikt på den intagnes ekonomi.

4.9 Kostnader för egen bil

Bistånd lämnas i allmänhet ej till bilkostnader. Undantag kan göras förutsatt att bilen är nödvändig på grund av:

 sjukdom, funktionshinder eller sociala skäl.

 behov av bil för resor till och från arbete eller utbildning, då allmänna kommunikationsmedel saknas.

Bistånd beviljas med 18:50:-/mil enligt Riksskatteverkets norm för skattefri milersättning.

Ersättningen ska då täcka omkostnader som drivmedel, skatt, försäkring. Om biståndsbehovet riskerar bli långvarigt bör en diskussion föras kring eventuell flytt. Finns lämpliga alternativ som avsevärt sänker arbetsresekostnaderna bör i normalfallet efter tre månader endast arbetsresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort beviljas som godtagbar utgift.

Här skall beaktas den enskildes möjlighet att söka skattejämkning för arbetsresor.

(32)

Vid behov av bil på grund av sjukdom eller handikapp bör upp-

märksammas att rätt till handikappersättning från försäkrings-kassan kan föreligga. Bistånd som beviljas i avvaktan på sådan ersättning skall utgå som förskott på förmån.

Beträffande bilinnehav som egen tillgång se avsnitt 7.2.3.

4.10 Begravningskostnader

Begravningskostnader skall i första hand täckas av tillgångar i dödsboet alternativt genom föräldrars eller efterlevande makars inkomster och tillgångar om det föreligger en

försörjningsskyldighet. Om dödsboets tillgångar eller om försörjningsskyldigas ekonomiska förmåga inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaden, kan dödsboet eller den

försörjningsskyldige ansöka om ekonomiskt bistånd enligt kap 4 § 1 SoL. Rätten till bistånd utreds i vanlig ordning.

Vid bedömning av dödsboets betalningsförmåga avräknas alla kända tillgångar som fanns på dagen för dödsfallet begravningskostnaden, även eventuell kommande skatteåterbäring. Hänsyn skall tas till tillgångar i form av försäkringar. Återkrav enligt SoL 9 kap 2 § kan upprättas mot tillgångar som visar sig senare.

Bistånd till begravningskostnader beviljas med högst 50 % av gällande prisbasbelopp för skäliga faktiska kostnader.

Rätten till bistånd omfattar kostnader som är nödvändiga för att begrava den avlidne på bostadsorten. Merkostnader för att begrava den avlidne utanför Sverige ingår inte i rätten till bistånd.

Kostnader för städning och tömning av den avlidnes bostad ingår inte i vad som räknas som skälig levnadsnivå.

Ansökan om begravningskostnad görs på särskild blankett.

4.11 Rättshjälp

I normalfallet skall advokatkostnader täckas av hemförsäkringens rättsskydd eller inom ramen för den allmänna rättshjälpen.

Ekonomiskt bistånd kan vid familjerättsliga ärenden beviljas till självrisken. Bistånd till övriga advokatkostnader beviljas endast i undantagsfall, om synnerliga skäl föreligger.

4.12 Rekreation

I riksnormen ingår kostnader för fritidsaktiviteter. Det kan finnas särskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer med långvarigt biståndsbehov eller vuxna med medicinska eller sociala behov. Beslut bör föregås av kollegial diskussion. Ekonomiskt bistånd bör räcka till tåg- eller bussresa samt logi.

4.13 Legitimation

Mot uppvisande av kvitto kan ek. bistånd beviljas för utfärdande av legitimation.

4.14 Kläder och skor utöver riksnormen

Utgifter för kläder är fastslaget i riksnorm och extra bistånd utgår därför i regel inte till detta ändamål. Vid särskilda omständigheter kan emellertid skäl finnas att frångå denna huvudregel.

Det kan t.ex. handla om snabb viktminskning/ökning p.g.a. sjukdom, vinterkläder för nyanlända, barnperspektiv osv. I sådana fall kan ytterligare bistånd utgå med maximalt en extra

månadsklädnorm per person.

(33)

Vad gäller kostnader för specialbeställda kläder och skor som inte täcks av handikappersättning kan bistånd i vissa fall beviljas. Vid fördyrade kostnader, för t ex ortopediska skor, kan

mellanskillnaden för kläder/skor enligt riksnorm och den faktiska kostnaden för ortopediska skor utgå. Ansökan ska styrkas med intyg från läkare.

Familjer med ungdomar som tar studentexamen och har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, sex månader eller mer, kan beviljas ekonomiskt bistånd avseende utgifter för extra klädkostnader så som studentmössa och studentkläder. Bistånd kan beviljas med max 3 % av gällande prisbasbelopp. Ungdomen ska vara folkbokfört hos den förälder som ansöker om bistånd.

Beslut föregås alltid av individuell prövning och samråd i ekonomigrupp.

4.15 Julklappar

Barnfamiljer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, sex månader eller mer, kan beviljas ekonomiskt bistånd till julklappar med 1 % av gällande prisbasbelopp/barn. Barnet ska vara folkbokfört hos den förälder som ansöker om bistånd. Beslut föregås alltid av individuell prövning och samråd i ekonomigrupp.

5. GRUPPER AV BIDRAGSTAGARE

5.1 Arbetslösa

En arbetsför person utan sysselsättning skall, för att vara berättigad till försörjningsstöd, alltid vara aktivt arbetssökande. Inledningsvis får den arbetslöse söka arbete på eget valt sätt. Detta kan innebära att man enbart söker inom avgränsade sökområden, yrkesmässigt och geografiskt.

Förefaller det svårt att få jobb på detta vis måste personen/personerna senast en månad efter första besöket på socialkontoret vara beredd att utvidga sökområdena. Vid besöken hos socialsekreterare bör samtliga sökande kunna redovisa några sökta jobb. En individuell bedömning skall dock alltid göras vilka krav som är rimliga att ställa.

Om den enskilde erbjuds arbete på annan ort, kan det krävas av familjen att flytta till den ort där de kan försörja sig genom eget arbete. Om flytten är olämplig av sociala skäl kan en annan bedömning göras.

Redan vid första mötet skall den sökande informeras om, och erbjudas plats på, kommunens arbetsmarknadsenhet, AME. För ungdomar, generellt upp till 25 år, gäller information om, kommunens Ungdomscenter (UC).

Är personen vid andra mötet fortsatt arbetslös och/eller inte inom en mycket snar framtid skall påbörja en utbildning via arbetsförmedlingen, görs en anvisning till AME alternativt

Ungdomscenter (se kapitel 8 och 9). Deltagandet i kommunens AME eller Ungdomscenter skall för den enskilde vara en kompetenshöjande åtgärd, som leder denne närmare arbetsmarknad och egen försörjning. Det är av stor betydelse att syftet med anvisningen till AME och UC tydliggörs.

De som är arbetslösa skall i första hand få sin försörjning genom den ordinarie

arbetslöshetsförsäkringen. Försörjningsstöd kan utgå till arbetslösa som inte har rätt till någon form av arbetslöshetsförsäkring eller som komplement, när denna försäkring är låg och ej täcker försörjningsbehovet.

De personer som utan giltigt skäl avvisar erbjudet arbete eller annan sysselsättningsåtgärd

uppfyller ej kraven för rätten till försörjningsstöd. Observera att det i normalfallet ej ställs krav om att en individ skall ansöka/tacka ja till provisionsbaserad sysselsättning, undantag kan göras vid bedömning om att aktuellt arbete förmodligen på sikt leder till självförsörjning för den enskilde.

Rätt till bistånd föreligger inte för personer som utan giltigt skäl blivit avstängd från den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen. Dessa personer kan dock inte alltid nekas all form av hjälp. Med hänvisning till kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 2 § SoL för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp de behöver, så kan det här bli fråga om att ändå ge den enskilde medel till det omedelbara livsuppehället och ibland också till boendet. En restriktiv prövning av

försörjningsstödet skall tillämpas i dessa fall.

(34)

5.2 Ungdomar (t.o.m. 25 år)

Ungdomar utan sysselsättning och egen försörjning är en prioriterad grupp vad gäller insatser för att undvika ett långvarigt biståndsberoende. Av denna orsak finns en särskild

ungdomshandläggare i ekonomigruppen. I nära samverkan med både arbetsförmedling och Ungdomscenter skall ungdomshandläggaren verka för att finna lösningar på individens sysselsättnings- och försörjningsproblem.

Situationen för en ungdom kan variera avsevärt. För en arbetslös som genomgått gymnasie- och/eller universitetsstudier och bedöms sakna arbetshinder är det rimligt att krav ställs om att denne avsätter tid motsvarande ett heltidsarbete för att aktivt söka arbete. Information om dessa krav lämnas redan när den första kontakten tas.

Den unge skall vid återbesök hos handläggaren därefter kunna redogöra för på vilket sätt detta arbetssökande gått till, t.ex. genom uppvisande av s.k. jobbsökarlista.

För en ungdom med betydande arbetshinder är det sällan rimligt att ställa ovan nämnda krav, en individuell bedömning måste som alltid göras.

En avklarad gymnasieutbildning ökar väsentligt en individs möjlighet till framtida egen försörjning genom sysselsättning. Av det följer att socialnämnden skall verka för att ungdomar fullföljer sina gymnasiestudier. Undantag från denna huvudprincip kan göras om en återgång till studier framstår som uppenbart olämpligt (se även kapitel 5.2.1).

Ungdomar som inte på egen hand lyckas nå ut i sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden anvisas till kommunens UC (se kapitel 5.1 och kapitel 9). På UC finns vägledare som kan stötta och hjälpa ungdomen på olika sätt, exempelvis genom att skriva CV, leta praktik-platser, vara

behjälplig i vårdkontakter, samverka med arbetsförmedlingen, osv.

5.2.1 Gymnasiestuderande ungdom

Föräldrar har underhållsskyldighet mot barn enligt 7 kap Föräldrabalken. Underhållsskyldigheten upphör formellt då den unge fyller 18 år eller vid den tidpunkt gymnasiestudierna avslutas, dock senast vid 21 års ålder.

Vid avhopp från gymnasiestudier är utgångspunkten att socialtjänsten, i samarbete med skolan, i första hand skall verka för den unges återgång till studier. Gymnasiestudier kan i regel jämställas med kompetenshöjande verksamhet och en fullgjord utbildning ökar ungdomens möjligheter på arbetsmarknaden. Av det följer att rätten till bistånd inte kan anses föreligga i de fall en ungdom, utan giltigt skäl, avbryter sina gymnasiestudier. Man anses då inte göra vad man kan för att bidra till sin försörjning.

Giltiga skäl för avhopp kan vara att ungdomen planerat så att han/hon står på tröskeln till egen försörjning på annat sätt (t.ex. genom arbete) eller om en återgång till gymnasiestudier av särskilda skäl förefaller uppenbart olämpligt. För att säkerställa en relevant bedömning bör avstämning alltid göras med aktuell gymnasieskola. Observera att sjukdom inte skall behöva utgöra skäl för avhopp; den unge har rätt att vara fortsatt inskriven på gymnasieskolan om han/hon är sjukskriven med läkarintyg.

En återgång till studier berättigar till ersättning från CSN och förbättrar den unges framtida försörjningsmöjligheter samtidigt som föräldrarnas försörjningsplikt återinträder.

Har bedömning gjorts att den unge inte bör fullfölja sina gymnasiestudier skall denne ”brytas loss”

från föräldrarna och utgöra ett i ekonomiskt mening eget hushåll, vilket innebär att individen beräknas och registreras som ensamstående vuxen.

I undantagsfall kan även en gymnasiestuderande ungdom brytas loss och bli ett enskilt

ekonomiskt hushåll. Exempel på detta är om relationen ungdom-förälder är mycket problematisk och konfliktfylld. Beslut om att göra den unge till ett eget ärende skall alltid föregås av en

diskussion med ungdomshandläggare och förste socialsekreterare, detta gäller även i de fall som föräldrarna är aktuella för försörjningsstöd.