Utbildningsinspektion i Skellefteå kommun

(1)

53-2007:2250

Utbildningsinspektion i Skellefteå kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Beslut

Kommunrapport

Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskoleverksamhet Vuxenutbildning

Skolrapporter

Särskolor:

Anderstorps särskola 1–10 Grundskolor:

Alhemsskolan och Norrhammarskolan F–6 Auraskolan och

Stackgrönnanskolan Bergsbyskolan Björnen

Björnåkerskolan Bolidenskolan Brännanskolan Bureskolan

Bygdsiljumskolan och Skråmträskskolan Byskeskolan

Ersmarksskolan och Kusmarksskolan Furuskolan Fällforsskolan Getbergsskolan Gummarksskolan och Klutmarksskolan Hjoggböleskolan och Uttersjöbäckens skola Kanalskolan och Frejaskolan

Medleskolan Mobackenskolan Morö backe skola Moröskolan

Norrhammarskolan årskurs 7–10 Ostviksskolan och

Drängsmarksskolan Sandforsskolan

Sjungande dalens skola Sunnanåskolan

Sörböleskolan Tuböleskolan Ursviksskolan F–9 Vita skolan

Yttre Ursviksskolan Örjansskolan

Gymnasieskolor:

Anderstorpsskolan Balderskolan Kaplanskolan

Naturbruksgymnasiet

Bilaga

(3)

Postadress: 903 27 UMEÅ Besöksadress: Nygatan 18–20

Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-5273 3939

Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå

2008-05-27 1 (4) Dnr 53-2007:2250

Genomförd utbildningsinspektion i Skellefteå kommun Skolverket har genomfört inspektion i Skellefteå kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande.

Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 16 oktober 2007 till den 5 mars 2008.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tid- punkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 27 augusti 2008 ska Skellefteå kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs.

(4)

2008-05-27 2 (4) Dnr 53-2007:2250

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Skolverket bedömer att Skellefteå kommun har en fungerande ledningsorganisation och personalen i kommunens olika verksamheter har i hög utsträckning pedagogisk utbildning. De olika verksamheterna visar också resultat som i flertalet fall ligger över riksgenomsnittet. Grundskolornas genomsnittliga meritvärde ligger över rikets nivå och andelen elever i kommunens gymnasieskolor som fullföljer sin utbildning inom fyra år ligger klart över riksgenomsnittet de senaste två åren. Det finns dock stora skillnader i resultat mellan grundskolorna och insatser behövs för att öka måluppfyllelsen. Att åtgärder för att nå högre resultat behövs visar också de skillnader som finns i betygsresultaten mellan flickor och pojkar.

Skolverket bedömer dock att kommunen måste utveckla sitt arbete med att följa upp och utvärdera kunskapsresultaten. Att följa upp och utvärdera resultaten i de olika verksamheterna är grundläggande för att öka måluppfyllelsen för barn, elever och vuxenstuderande. I nuläget har kommunen och grundskolorna kännedom om elevernas resultat i svenska, engelska och matematik. På flertalet grundskolor finns dock inget system för att följa upp elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen.

Kommunen bör därför säkerställa att det i kommunen och på varje skola utvecklas metoder så att elevresultaten följs upp och utvärderas i samtliga ämnen på individ-, grupp- och skolnivå. Även uppföljningen och utvärderingen av resultaten i särsko- lan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver förbättras.

Vid inspektionen framkommer att det finns en medvetenhet hos ledningen och bland personalen om vikten av ett aktivt kvalitetsarbete. Kommunens så kallade styrkortsmodell i kvalitetsarbetet upplevs dock i många verksamheter som svår- arbetad. Verksamheterna har svårt för att utifrån modellen tydliggöra de nationella målen för att sedan bedöma måluppfyllelsen och vidta åtgärder. Inspektionen visar att verksamheternas kvalitetsredovisningar, liksom kommunens, måste bli tydligare och bättre kopplas till de nationella målen. Skolverket bedömer att kommunen bör säkerställa att framför allt rektorerna i högre utsträckning tar ansvar för att det i varje verksamhet finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete och att skolors och andra verksamheters kvalitetsredovisningar följer förordningen om kvalitetsredovisning.

Intervjuer med personal, elever och föräldrar ger bilder av ett värdegrundsarbete som i huvudsak har lett till ett gott klimat på förskolor och skolor. Det finns dock några skolor som behöver förbättra sitt arbete inom området normer och värden.

Att förhindra att elever utsätts för kränkningar är grundläggande i all utbildning och omsorg. Inspektionen visar på ett aktivt arbete i den riktningen. Så gott som alla skolor och verksamheter har likabehandlingsplaner, men utformningen av många av dessa lever inte upp till lagens krav på en likabehandlingsplan. Kommunen mås- te snarast åtgärda detta.

(5)

2008-05-27 3 (4) Dnr 53-2007:2250

Skolverket bedömer att kommunen också måste se över genomförandet av mo- dersmålsundervisningen. Behovet av modersmålsundervisning behöver i högre grad tillgodoses inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Skellef- teå kommun behöver också uppmärksamma de individuella behoven hos barn, elever och studerande med utländsk bakgrund som nyligen anlänt till Sverige. I kommunens grundskolor finns elever i så kallade förberedelseklasser. Skolverket bedömer att kommunen behöver följa upp och se till så att dessa elever integreras i ordinarie verksamheter så snart som möjligt.

Skolverket bedömer att kommunen behöver ta ett större ansvar för att alla elever enligt den nationella timplanen får sin garanterade undervisningstid. Organisationen av undervisningstidens omfattning är i flertalet fall inte samordnad mellan avläm- nande och mottagande skolor, vilket enligt Skolverket kan innebära att alla elever inte erhåller den garanterade undervisningstiden. Kommunen har heller inga rutiner för att följa upp undervisningstiden.

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i årskurs 5 i samtliga ämnen (1 kap. 12 § och 2 kap. 8 § skollagen samt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen och 2 kap. 2 § särskoleförordningen).

- Kommunen genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i årskurs 9 (1 kap. 12 § och 2 kap. 8 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordning- en samt 2 kap. 2 § särskoleförordningen).

- Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen (1 kap. 12 § och 2 kap. 8 § skollagen samt 1 kap. 6 § gymnasieförordningen, 1 kap.

7 § gymnasiesärskoleförordningen och 2 kap. 8 § förordningen om kommunal vuxenutbildning).

- Kommunens kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Kommunen informerar inte elever och föräldrar om rätten till modersmålsun- dervisning (2 kap. 9 – 14 §§ grundskoleförordningen och avsnitt 1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).

- Några av gymnasieskolans lokala kurser motsvarar inte författningarnas krav (2 kap. 14 §, 7 kap. 4 § samt 1 kap. 6 § gymnasieförordningen).

- Kommunen har inte säkerställt att urvalsreglerna för elevers antagning till Freja- skolan följer skollagen (4 kap. 6 § skollagen)

- Kommunen har inte sett till att samtliga skolor och verksamheter har upprättat likabehandlingsplaner i enlighet med författningarnas krav (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

(6)

2008-05-27 4 (4) Dnr 53-2007:2250

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.

- Kommunens kvalitetsarbete bör i högre grad utgå från de nationella målen.

- Kommunen bör följa upp och utvärdera verksamheten i de särskilda gruppe- ringar som finns för elever i behov av särskilt stöd.

- Kommunen bör säkerställa att skolornas bedömning och betygssättning är lik- värdig och rättvis.

- Kommunen bör se över förutsättningarna för vissa rektorer att hålla sig förtrog- na med verksamheterna.

- Kommunen bör förbättra tillgången till modersmålsundervisning.

- Kommunen bör följa upp att alla elever får sin garanterade undervisningstid.

- Kommunen bör förbättra samverkan mellan och inom de olika skolformerna.

- Kommunen bör följa upp och utvärdera skolsituationen för elever med utländsk bakgrund som nyligen anlänt till Sverige.

På Skolverkets vägnar

Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef

Pererik Hagberg

Undervisningsråd

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Elisabeth Ahlgren och avdelningsjurist Alf Johansson samt undervisningsråd Jonas Hedström.

Kopia till

Enligt fastställd sändlista Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(7)

Dnr 53-2007:2250

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas

Verksamhetsrapporter Förskoleverksamheten

- Barn till asylsökande erbjuds inte förskoleverksamhet på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige (7 § förordningen om utbildning, förskoleverk- samhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.).

- Kommunen medverkar inte till att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (avsnitt 1 och 2.2 läroplanen för förskolan).

Skolbarnsomsorgen

- Fritidshemmens kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Särskoleverksamheten

- Särskoleverksamheternas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Vuxenutbildningen

- Vuxenutbildningen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten inom den samlade vuxenutbildningen (2 kap. 8 § förord- ningen om kommunal vuxenutbildning samt avsnitt 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna).

- Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Studerande har inte tillgång till alla kurser inom den grundläggande vuxenutbildningen (1 kap. 2 § och 2 kap. 15 – 17 §§ förordningen om kommunal vuxenutbildning).

Särskolor

Anderstorps särskola

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§ för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

(8)

Grundskolor

Alhemsskolan och Norrhammarskolan F–6

- Grundskolorna och särskolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, 2 kap. 2 § i särskolefö- rordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsen- det, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolornas kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§ för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Norrhammarskolan informerar inte om rätten till studiehandledning på mo- dersmålet till de elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).

- Skolorna anordnar inte elevens val (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).

Auraskolan och Stackgrönnanskolan

- Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Eleverna har inte möjlighet att välja ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).

- Skolornas elever har inte tillgång till ett allsidigt urval av ämnen inom elevens val (2 kap. 20 § grundskoleförordningen).

Bergsbyskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolan anordnar inte elevens val enligt förordningen (2 kap. 19 – 20 §§ grund- skoleförordningen).

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

(9)

Björnen

- Elevens val motsvarar inte förordningens krav (2 kap. 19 – 20 §§ grundskole- förordningen).

Björnåkerskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Undervisningen i språkvalsalternativet svenska och engelska anordnas inte enligt förordningens krav (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).

- Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs inte i enlighet med förord- ningen (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

Bolidenskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurserna 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Elevens val erbjuds inte enligt förordningens intentioner och timplanens omfattning (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Språkvalet anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grundskole- förordningen).

- Det finns elever i behov av särskilt stöd som inte har utarbetade åtgärdsprogram (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

(10)

- Svenska som andraspråk anordnas inte enligt gällande bestämmelser (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

- Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till alla elever som behöver det (5 kap. 2 – 3 §§ grundskoleförordningen samt avsnitt 1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).

- Beslut om anpassad studiegång saknas för några elever (5 kap. 10 § grundskole- förordningen).

Brännanskolan

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 §§ för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Eleverna i årskurserna 7 – 9 har inte möjlighet att välja endast ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförord- ningen).

- Skolan anordnar inte elevens val i enlighet med förordningen (2 kap. 19 – 20 §§

grundskoleförordningen).

- Skolan ger inte information om rätten till studiehandledning på modersmål till berörda elever (5 kap. 2 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).

Bureskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Språkvalet anordnas inte enligt förordningen (2 kap. 17 – 18 §§ grundskoleför- ordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte enligt gällande bestämmelser (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

- Eleverna ges inte förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- I några ämnen bestäms elevernas betyg utifrån andra kriterier än de nationella mål och betygskriterier som har fastställts för ämnena (7 kap. 8 § grundskole- förordningen).

(11)

- I ämnet matematik innebär gruppindelningen av eleverna att vissa elever inte ges möjlighet att nå alla betygssteg (läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och bilagan till förordningen om kursplaner för grundskolan).

- Skolan anordnar inte elevens val (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).

Bygdsiljumskolan och Skråmträskskolan

- Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolorna anordnar inte elevens val (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).

Byskeskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Elevernas möjlighet att välja ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet genomförs inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grund- skoleförordningen).

- Skolan informerar inte om elevs rätt till och erbjuder inte studiehandledning på modersmålet (5 kap. 2 § grundskoleförordningen och avsnitt 1 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).

- Skolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

Ersmarksskolan och Kusmarksskolan

- Ersmarksskolan anordnar inte elevens val enligt förordningen (2 kap. 19 – 20 §§

(12)

- Språkvalet anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grundskole- förordningen).

Furuskolan

- Skolan anordnar inte svenska som andraspråk enligt förordningen (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

- Skolan ger inte studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Skolan erbjuder inte engelska eller svenska som separata alternativ i språkvalet samt erbjuder detta alternativ i stället för särskilt stöd (2 kap. 18 § grundskole- förordningen).

- Elevens val anordnas inte enligt förordningens krav (2 kap. 19 – 20 §§ grund- skoleförordningen).

Fällforsskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolan anordnar inte undervisning i hem- och konsumentkunskap förrän i årskurs 6 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att uppnå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

Getbergsskolan

(13)

Gummarksskolan och Klutmarksskolan

- Klutmarksskolan saknar ordningsregler (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen).

- Gummarksskolan anordnar inte elevens val (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleför- ordningen).

Hjoggböleskolan och Uttersjöbäckens skola

- Hjoggbölekolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Hjoggböleskolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.)

- Det finns elever i behov av särskilt stöd i Hjoggböleskolan som inte får det stöd de har rätt till (5 kap. 4 § grundskoleförordningen).

- Hjoggböleskolan anordnar inte elevens val (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförord- ningen).

- Eleverna i Hjoggböleskolan ges inte förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i hem- och konsumentkunskap samt i ämnet teknik (2 kap. 6 § grundskoleförord- ningen).

Kanalskolan och Frejaskolan

- Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Vid Kanalskolan finns elever i behov av särskilt stöd som inte har upprättade åtgärdsprogram (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Det finns elever i behov av särskilt stöd som inte får det stöd de behöver (5 kap.

4 § grundskoleförordningen).

- Kanalskolan anordnar inte svenska som andraspråk i enlighet med förordning- ens krav (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

(14)

- Skolorna erbjuder inte engelska och svenska som separata alternativ i språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).

Kågeskolan

- Elevernas möjlighet att välja ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet genomförs inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grund- skoleförordningen).

- Skolan informerar inte elever med annat modersmål än svenska om rättigheten att få studiehandledning på modersmålet (5 kap. 2 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).

Lövångersskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det ob- ligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Eleverna ges inte förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).

- Det finns elever i behov av särskilt stöd som inte har utarbetade åtgärdsprogram (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med gällande bestämmelser (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

- Skolan anordnar inte elevens val (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).

(15)

Medleskolan

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

Mobackenskolan

- Skolan informerar inte om rätten till studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 i lä- roplanen för det obligatoriska skolväsendet).

- Skolan anordnar inte svenska som andraspråk enligt gällande bestämmelser (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

Morö backe skola

Moröskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap.

6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

(16)

- Undervisningen i svenska som andraspråk anordnas inte enligt förordningens krav (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

Norrhammarskolan årskurser 7–10

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga ämnen i grundskolan och grundsärskolan (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, 2 kap. 2 § särskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Det finns elever som inte får det stöd de behöver (5 kap. 4 § grundskoleförord- ningen).

- Det finns elever i behov av särskilt stöd som inte har utarbetade åtgärdsprogram (5 kap. 1 § grundskolförordningen).

- Eleverna har inte möjlighet att välja endast ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).

- Vid betygssättning i grundsärskolan bedöms inte elevens kunskaper i relation till den kravnivå som anges i kursplanerna (7 kap. 6 § särskoleförordningen).

- Skolan ger inte studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).

- Skolan har inte fastställda ordningsregler (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen).

Ostviksskolan och Drängsmarksskolan

- Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolorna anordnar inte undervisning i hem- och konsumentkunskap vilket med- för att eleverna inte ges möjlighet att uppnå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grund- skoleförordningen och bilaga 3 skollagen).

- Eleverna vid skolorna erbjuds inga valmöjligheter inom elevens val (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).

(17)

Sandforsskolan

- De individuella utvecklingsplanerna motsvarar inte förordningens krav (7 kap.

- Beslut om särskilt stöd fattas inte av rektorn (5 kap. 1 och 4 §§ grundskoleför- ordningen).

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i alla ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

Sjungande dalens skola

Sunnanåskolan

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Skolan informerar inte om rätten till studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 läro- planen för det obligatoriska skolväsendet).

(18)

Sörböleskolan

- Det finns elever som inte får det stöd de behöver (5 kap. 4 § grundskoleförord- ningen).

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§ för- ordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Eleverna har inte möjlighet att välja ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).

Tuböleskolan

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

Ursviksskolan F – 5

(19)

- Skolan genomför inte elevens val (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).

Ursviksskolan 6 – 9

- Kvalitetsredovisningen motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§ förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Verksamheten för 6 – 9 genomför inte en systematisk uppföljning och utvärde- ring av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i lä- roplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolan anordnar inte språkval i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grund- skoleförordningen).

Vita skolan

- Skolan anordnar inte svenska som andraspråk enligt gällande bestämmelser (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

Yttre Ursviksskolan

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 och 3a §§

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

(20)

Örjansskolan

- Skolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- I några ämnen bestäms elevernas betyg utifrån andra kriterier än de nationella mål och betygskriterier som har fastställts för ämnena (7 kap. 8 § grundskole- förordningen).

- Eleverna har inte möjlighet att välja endast ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).

- Skolan ger inte studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

Gymnasieskolor Anderstorpsskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 6 § gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna).

- Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap. 1 § gymnasieförord- ningen).

1 § gymnasieförordningen).

- Det finns elever i behov av särskilt stöd som inte har utarbetade åtgärdsprogram (8 kap. 1 a § gymnasieförordningen).

- Skolan ger inte information om rätten till studiehandledning på modersmålet till berörda elever (8 kap. 5 § gymnasieförordningen samt avsnitt 1.1 läroplanen för de frivilliga skolformerna).

(21)

- Utbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 § skollagen).

Balderskolan

- Det finns elever som inte skyndsamt får sitt behov av särskilt stöd utrett (8 kap.

1 a § gymnasieförordningen).

- Skolan genomför inte utvecklingssamtal med den individuella studieplanen som grund med alla elever en gång per termin. Vidare informeras inte alltid vård- nadshavare till omyndiga elever (7 kap. 19 § gymnasieförordningen).

- Skolan ger inte information om rätten till studiehandledning på modersmålet till berörda elever (8 kap. 5 § gymnasieförordningen samt avsnitt 1.1 läroplanen för de frivilliga skolformerna).

- Skolan informerar inte alla elever om rätten till modersmålsundervisning (5 kap.

7 – 10 § gymnasieförordningen samt avsnitt 1.1 läroplanen för de frivilliga skolformerna).

Kaplanskolan

- Skolan genomför inte utvecklingssamtal med den individuella studieplanen som grund med alla elever en gång per termin. Vidare informeras inte alltid vård- nadshavare till omyndiga elever (7 kap. 19 § gymnasieförordningen).

- Klassråd saknas i gymnasiesärskolan (4 kap. 4 § gymnasiesärskoleförordningen).

Naturbruksgymnasiet

- Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap. 1 § gymnasieförord- ningen).

- Elever som inte har fått minst betyget Godkänt på en kurs informeras inte om rätten att gå om kursen eller att gå igenom en prövning (6 kap. 14 § och 7 kap.

14 § gymnasieförordningen).

(22)

- Utvecklingssamtal genomförs inte varje termin med alla elever. (7 kap. 19 § gymnasieförordningen).

- Skolan erbjuder inte språk (5 kap. 3 – 4 §§ gymnasieförordningen).

(23)

Dnr 53-2007:2250

Utbildningsinspektion i Skellefteå kommun

Innehåll

Inledning... 1 Underlag... 1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2 Sammanfattande bedömning ... 3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat ... 4 Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...14

Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Skellefteå kommun.

Skolverket sände den 18 juni 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomföran- de. Kommunens styrelse och centrala förvaltningar för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 16 oktober 2007 till den 5 mars 2008. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åt- gärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter.

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av in- spektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skol- verkets nationella uppföljningssystem. I Skellefteå kommun genomfördes intervjuer med representanter för barn- och utbildningsnämnden och dess förvalt-

(24)

ning samt med gymnasienämnden med tillhörande förvaltning. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning har besökts. Intervjuer har genom- förts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och för- äldrar. I förskoleverksamheten och i skolbarnsomsorgen har inga besök i verksamheterna genomförts utan bedömningen av dessa verksamheter görs med utgångspunkt dels i intervjuer med ett antal rektorer, personal från respektive verksamhet, föräldrar, ansvariga politiker och förvaltningstjänstemän, dels i dokumentation som kvalitetsredovisningar och sammanställningar av kommu- növergripande dokument.

Kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, särskoleverksamhet och vuxenutbildning bedöms i särskilda verksamhetsrapporter. Särskoleverksamhet redovisas också i de rapporter som behandlar skolor där det finns elever mot- tagna i särskolan.

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 3 540

Skolbarnsomsorg 2 377

Förskoleklass 693

Grundskola 7 455

Obligatorisk särskola 113

Gymnasieskola 3 247

Gymnasiesärskola 75

Kommunal vuxenutbildning 442

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 63 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 178 Källa: Skellefteå kommun

Skellefteå kommun ligger i Västerbottens län och tillhör i Skolverkets statistik kommungruppen större städer. Antalet invånare i kommunen är cirka 72 000.

Barn- och grundskolenämnden har ansvar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. Gymnasienämnden har ansvar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux och svenska för invandrare, sfi.

Grundskolorna är fördelade på tre skolområden; norra, östra och södra områ- det. I respektive område ingår också förskolor, fritidshem och familjedaghem.

Förutom rektorer finns en områdeschef för varje skolområde. Sammanlagt finns 39 kommunala grundskolor, varav 14 är betygssättande och en kommunal så kallad resursskola, Skolvarvet. Särskoleverksamheten bedrivs dels i fasta trä- nings- och grundsärskoleklasser, dels i grundskolor som har elever integrerade i grundskoleklasser.

(25)

Kommunen har fyra gymnasieskolor som tillsammans erbjuder 16 av 17 nationella program. Individuella program med flera olika inriktningar finns på gym- nasieskolorna. IVIK, individuellt program introduktionskurs för nyanlända elever med utländsk bakgrund, finns på Balderskolan. Förutom rektorer finns en skolenhetschef på varje gymnasieskola. Rektorerna i gymnasieskolan har ansvar för verksamhet, ekonomi och personal inom ett eller flera program. Gymnasie- särskolan omfattar hotell- och restaurangprogrammet, industriprogrammet, specialutformat program och individuella program.

Kommunens vuxenutbildning omfattar utbildning i egen regi, komvux samt särvux och sfi. Kommunen köper också utbildningar av en extern utbildnings- anordnare, Lernia. Centrum för vägledning och validering, CV, finns i centrum och på Campusområdet, där bland annat högskoleutbildningar finns förlagda.

Här kan de studerande få vägledning och få sina kunskaper validerade.

I kommunen finns fem fristående grundskolor och två fristående gymnasieskolor. Dessa inspekteras i särskild ordning och bedöms i egna rapporter.

Sammanfattande bedömning

Skolverket bedömer att Skellefteå kommun har en fungerande ledningsorganisation och personalen i kommunens olika verksamheter har i hög utsträckning pedagogisk utbildning. De olika verksamheterna visar också resultat som i flertalet fall ligger över riksgenomsnittet. Grundskolornas genomsnittliga meritvär- de ligger över rikets nivå och andelen elever i kommunens gymnasieskolor som fullföljer sin utbildning inom fyra år ligger klart över riksgenomsnittet de senaste två åren. Det finns dock stora skillnader i resultat mellan grundskolorna och insatser behövs för att öka måluppfyllelsen. Att åtgärder för att nå högre resultat behövs visar också de skillnader som finns i betygsresultaten mellan flickor och pojkar.

Skolverket bedömer att kommunen måste utveckla sitt arbete med att följa upp och utvärdera kunskapsresultaten. Uppföljning och utvärdering av resultaten i de olika verksamheterna är grundläggande för att öka måluppfyllelsen för barn, elever och vuxenstuderande. I nuläget har kommunen och grundskolorna kän- nedom om elevernas resultat i svenska, engelska och matematik. På flertalet grundskolor finns dock inget system för att följa upp elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Kommunen bör därför säkerställa att kunskapsresultaten följs upp och utvärderas i samtliga ämnen på grupp- och skolnivå. Även uppfölj- ningen och utvärderingen av resultaten i särskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver förbättras.

Vid inspektionen framkommer att det finns en medvetenhet hos ledningen och bland personalen om vikten av ett aktivt kvalitetsarbete. Kommunens så kallade styrkortsmodell i kvalitetsarbetet upplevs dock i många verksamheter som svår- arbetad. Verksamheterna har svårt för att utifrån modellen tydliggöra de nationella målen för att sedan bedöma måluppfyllelsen och vidta åtgärder. Inspek- tionen visar att verksamheternas kvalitetsredovisningar, liksom kommunens, måste bli tydligare och kopplas till de nationella målen. Skolverket bedömer att kommunen bör säkerställa att framför allt rektorerna i högre utsträckning tar ansvar för att det i varje verksamhet finns ett fungerande systematiskt kvalitets-

(26)

arbete och att skolors och andra verksamheters kvalitetsredovisningar följer förordningen om kvalitetsredovisning.

Intervjuer med personal, elever och föräldrar ger entydiga bilder av ett värde- grundsarbete som i huvudsak har lett till ett gott klimat på förskolor och skolor.

Det finns dock några skolor som behöver förbättra sitt arbete inom området normer och värden.

Att förhindra att elever utsätts för kränkningar är grundläggande i all utbildning och omsorg. Inspektionen visar på ett aktivt arbete i den riktningen. Så gott som alla skolor och verksamheter har likabehandlingsplaner, men utformningen av många av dessa lever inte upp till lagens krav på en likabehandlingsplan.

Kommunen måste snarast åtgärda detta.

Skolverket bedömer att kommunen också måste se över genomförandet av modersmålsundervisningen. Behovet av modersmålsundervisning behöver i högre grad tillgodoses inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Skellefteå kommun behöver också uppmärksamma de individuella behoven hos barn, elever och studerande med utländsk bakgrund som nyligen anlänt till Sverige. I kommunens grundskolor finns elever i så kallade förbere- delseklasser. Skolverket bedömer att kommunen behöver följa upp och se till att dessa elever integreras i ordinarie verksamheter så snart som möjligt.

Skolverket bedömer att kommunen behöver ta ett större ansvar för att alla elever får sin garanterade undervisningstid, vilken uttrycks i den nationella timplanen. Organisationen av undervisningstidens omfattning är inte samordnad mellan avlämnande och mottagande skolor, vilket enligt Skolverket kan innebära att alla elever inte erbjuds den garanterade undervisningstiden. Kommunen har heller inga rutiner för att följa upp den garanterade undervisningstiden.

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområ- den). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättrings- områden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Bedömning av måluppfyllelse och resultat

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, sär- skilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, indi- vidanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolvä- sendet.

(27)

Kunskaper, utveckling och lärande

Resultat

Inspektionen visar genom dokumentstudier och intervjuer att förskoleverksam- heten i Skellefteå kommun utmanar och stimulerar till ett lustfyllt lärande och främjar leken i enlighet med läroplanen. Barnens intressen tillvaratas då personal planerar verksamhetens innehåll. Kommunen har genomfört satsningar inom områdena språk, matematik, natur och hälsa, vilket också genomsyrar förskolornas verksamheter. En särskild insats för att implementera läroplanen har genomförts för både personal och föräldrar. Mer att läsa om kommunens förskoleverksamhet finns i en särskild rapport.

Enligt skollagen är skolbarnsomsorgens uppgift att komplettera skolan samt att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Enligt dokumentstudier och intervjuer erbjuder Skellefteå kommun barnen en meningsfull fritid och utgör ett komplement till skolan. Föräldrar och barn är i huvudsak nöjda med fritidshemmens verksamhet. Personalen arbetar aktivt för att barnen ska vilja påverka och ta ansvar. Vid intervjuer framkommer dock att i många fritidshem är verksamhetens innehåll till största delen inriktad på de yngre barnen.

I de fritidshem som har möjlighet att organisera barnen i flera grupper och där- med erbjuda mer varierade aktiviteter stannar också de äldre barnen kvar i verksamheten. Mer att läsa om kommunens skolbarnsomsorg finns i en särskild rapport.

Grundskolorna i Skellefteå kommun når högre betygsresultat i jämförelse med riksgenomsnittet. Som framgår av tabell 1 har det genomsnittliga meritvärdet legat högre än nivån för riksgenomsnittet de senaste två åren. Andelen elever som nått målen i alla ämnen och andelen elever behöriga till gymnasieskolan har legat över riksgenomsnittet de senaste tre åren.

(28)

Tabell 1: Resultatmått i Skellefteå grundskolor 2005–2007.

Andel elever som nått målen i alla ämnen

Andel elever som ej nått må- len i två eller fler ämnen

Andel elever behöriga till gymnasieskolan

Genomsnittligt meritvärde

År 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Skellefteå

kommuns grundskolor

78,1 79,5 82,1 11,7 10,9 9,4 89,8 91,0 92,0 205,9 208,6 207,7

Riket 75,5 76,0 76,1 14,5 14,4 14,1 89,2 89,5 89,1 206,3 206,8 207,3 Björnåkers-

skolan

81,5 84,5 81,8 10,9 11,3 9,1 91,3 94,4 96,6 218,4 217,1 207,2 Bolidensko-

lan

78,0 70,0 66,0 12,0 12,0 12,8 94,0 84,0 85,1 191,2 198,4 194,7 Brännansko-

lan

93,1 95,0 94,2 3,9 4,0 4,1 98,0 97,0 98,3 216,4 221,6 213,7 Bureskolan 80,0 72,5 76,3 4,3 15,7 13,2 88,6 92,2 88,2 202,9 200,3 192,7 Byskeskolan 87,2 85,7 93,1 6,4 12,9 2,3 92,3 94,3 97,7 210,4 202,4 214,7 Furuskolan 84,4 87,1 82,6 15,6 3,2 17,4 87,5 96,8 91,3 195,5 214,8 199,1 Frejaskolan 92,6 88,9 96,0 7,4 3,7 0,0 92,6 88,9 96,0 207,0 222,1 232,2 Kanalskolan 87,4 70,8 84,7 6,3 12,3 7,1 93,7 84,9 94,9 214,7 213,1 220,8 Kågeskolan 82,1 81,7 89,1 5,1 4,3 4,3 97,4 100 94,6 214,9 214,4 212,6 Lövånger-

skolan

78,6 82,9 82,1 17,9 11,4 12,8 89,3 88,6 87,2 208,0 213,6 199,7 Norrham-

marskolan

79,0 83,1 75,9 7,0 7,8 10,7 95,0 93,5 95,5 223,9 222,0 217,1 Sörbölesko-

lan

65,7 75,2 67,9 17,5 13,9 18,6 75,5 87,3 79,5 196,0 194,8 187,7 Ursvikssko-

lan

82,1 76,6 90,2 10,4 15,6 4,9 97,0 92,2 95,1 210,8 200,9 211,9 Örjanskolan 32,4 68,9 78,2 47,1 17,6 12,7 72,1 82,4 89,1 152,1 200,5 210,0 Källa: Skolverkets statistik

Som framgår av tabell 1 är det stora skillnader i resultat mellan grundskolorna.

Skolornas meritvärden varierar från 187,7 till 232,2 år 2007. Frejaskolan har högst andel elever som når målen i alla ämnen och har nästan 45 poäng bättre meritvärde än Sörböleskolan. Inspektörerna vill framhålla att det behövs åtgär- der så att högre resultat nås. Särskilt Sörböleskolan och Bolidenskolan behöver vidta åtgärder för att förbättra resultaten. Inspektörerna konstaterar att i dessa skolor finns brister i arbetet med särskilt stöd, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråk. Att närmare analyser och åtgärder behövs bekräf- tas också av att betygsresultaten i dessa skolor är lägre än modellberäknat värde enligt SALSA¹. Skolans skyldigheter när det gäller elevernas kunskapsresultat ska inriktas på att ge varje elev förutsättningar att nå målen för utbildningen i alla ämnen. Eleven ska av lärare få stöd och om det behövs även särskilt stöd,

1 SALSA Analysverktyg för Lokala Sambands Analyser, modellberäknade (förväntade) betygsvärden tas fram i en modell där hänsyn tagits till föräldrarnas utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands.

(29)

för att nå dit i sin kunskapsutveckling. Det är kommunens och skolans ansvar att sätta in tillräckliga åtgärder för att motsvara uppdragets krav.

Att åtgärder för att nå högre resultat behövs visar också de skillnader som finns i betygsresultaten mellan flickor och pojkar. Det genomsnittliga meritvärdet på kommunnivå år 2007 är 222,6 för flickor och 194,5 för pojkar. En granskning av betygsresultaten i olika ämnen visar att andelen pojkar som når målen är lägre i samtliga ämnen utom i ämnet idrott och hälsa. Särskilt ämnena fysik och kemi visar på stora skillnader mellan pojkar och flickor. Det är mer än dubbelt så många pojkar som inte uppnått målen jämfört med flickorna år 2007 (cirka nio procent för pojkar och fyra procent för flickor). Skillnader i resultat finns närmare beskrivna i respektive skolrapport.

För de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena får läraren besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas om undervisningen helt eller i huvudsak varit ämnesövergripande. Av eleverna i årskurs 9 i Skellefteås grundskolor fick cirka tio procent blockbetyg i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena år 2007. Statistiken visar att bland elever med blockbetyg i dessa ämnen var det en större andel som uppnådde betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt jämfört med de elever som fick ämnesbetyg. Inspektörerna bedömer att kommunen och de grundskolor som sätter blockbetyg bör analysera detta.

Andelen elever som uppnått minst godkänt på de nationella ämnesproven i årskurs 9 i kommunens grundskolor är högre än resultaten för riket för åren 2006–2007.

Tabell 2: Resultat nationella ämnesprov årskurs 9 år 2006–2007 Andel (%) elever

som minst upp- nått resultatet G i ämnesprovet i svenska

Andel (%) elever som minst upp- nått resultatet G i ämnesprovet i matematik

Andel (%) elever som minst uppnått resultatet G i äm- nesprovet i engels- ka

År 2006 2007 2006 2007 2006 2007

Skellefteå kommun

97,6 98,5 89,8 88,0 97,7 96,9 Riket 96,2 96,3 87,6 84,4 95,5 95,0 Källa: Skolverkets statistik

På kommunnivå finns ingen sammanställning av skolornas resultat på de nationella ämnesproven för årskurs 5. Däremot redovisar varje skola sina resultat på dessa prov i sin kvalitetsredovisning. De flesta grundskolor når goda resultat i ämnena svenska och engelska men det finns skolor där resultaten i matematik behöver förbättras i årskurs 5. Några grundskolor redovisar en relativt hög andel elever som inte uppnått målen i matematik på de nationella proven i årskurs 9. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör analysera resultaten i matematik och att kommun och berörda skolor därefter vidtar nödvändiga åtgär- der.

Andelen elever i kommunens gymnasieskolor som fullföljde sin utbildning inom fyra år har legat över riksgenomsnittet de senaste två åren.

(30)

Tabell 3: Resultaten i kommunens gymnasieskolor år 2006 och 2007 jämfört med riket.

Anderstorps skolan

Balder skolan

Kaplan skolan

Naturbruks gymnasiet

Riket

År 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Andel elever

som fullföljde gymnasieut- bildningen inom fyra år (procent)

80,5 82,5 80,0 85,5 77,4 85,4 78,6 94,1 76,0 76,2

Andel elever med reduce- rat program (procent)

3,5 1,8 4,0 5,0 3,1 5,0 3,0 0,0 4,5 4,0

Andel elever med utökat program (procent)

54,1 57,5 24,5 22,6 58,6 42,6 6,1 67,6 22,6 22,5

Genomsnittlig

betygspoäng 14,3 14,3 14,3 14,3 13,7 13,7 12,4 12,5 14,1 14,1 Källa: Skolverkets statistik