• No results found

Utbildningsinspektion i Björnen

Förskoleklass

Grundskola årskurs 1–5

Innehåll

Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Björnen... 2 Bedömningar ... 2

Inledning

Skolverket har granskat verksamheten i Björnen och besökt skolan den 24 janu-ari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som vjanu-arit ansvjanu-ariga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) .

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella upp-följningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.

I skolan intervjuades elever, rektorn, personal i förskoleklass och årskurserna 1–

5, personal i elevhälsan samt föräldrar med barn i förskoleklass, årskurs 2 och årskurs 5. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och

verk-samheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.

Beskrivning av Björnen

Björnen Antal barn

Förskoleklass 26

Grundskola 132

Skolbarnsomsorg 64 Källa: Skolans uppgifter.

Björnen ligger i Burträsk, cirka 35 km sydväst om Skellefteå. Största arbetsplat-ser är förutom sjukhem och skolor, Snidex snickeri och Norrmejerier där Wäs-terbottensosten tillverkas.

Utbildningen omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1–5 samt integre-rad skolbarnomsorg. Skolan har en heltidsanställd rektor som även ansvarar för fem förskoleavdelningar; Liljegården, Gesällen, Björnåkers, Solbacken och Sol-änget som ligger i Bodbysund.

Den pedagogiska personalen som omfattar cirka 17 heltidstjänster, arbetar i två arbetslag Södra Björn och Norra Björn. De båda arbetslagen omfattar vardera en fritidsavdelning och de åldersblandade klasserna F–1, 2–3 och 4–5.

Elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog och rektorn samt be-rörd personal. Specialpedagogen är knuten till Björnen på heltid men skolskö-terskan ingår även i elevhälsoteam vid andra skolor.

Bedömningar

Samlad bedömning

Det är inspektörernas bedömning att elevernas lärandemiljö överlag präglas av en lugn och trivsam stämning med god kontakt mellan elever och mellan elever och personal. Personalen visar ett tydligt engagemang för sina elever. Värde-grundsfrågorna är prioriterade i det dagliga arbetet. Rektorn håller sig väl för-trogen med den dagliga verksamheten och har en tydlig strategi för att skapa dialog kring skolutveckling utifrån skolans lärprocesser och helhetsperspektiv på skolans verksamhet.

Vid Björnen genomförs inte någon systematisk dokumentation, uppföljning och analys av elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 i förhållande till kraven i de nationella kursplanerna. Detta måste skolan förbättra. De individuella utveck-lingsplanerna behöver också utvecklas.

Kvalitetsarbetet behöver utvecklas och i högre grad pröva undervisningsmålen, följa upp och utvärdera resultat gentemot de nationella målen och utifrån detta pröva och utveckla nya metoder.

I Skellefteå kommun används en styrkortsmodell i kvalitetsredovisningen, som också benämns lokal arbetsplan. Det är dock svårt att utläsa i vilken utsträck-ning de nationella målen har förverkligats och vilka ytterligare åtgärder för

mål-uppfyllelse som ska vidtas. Det saknas också en analys av skolans resultat ut-ifrån de nationella målen.

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kun-skapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obliga-toriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (2 – 4 §§

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elevens val motsvarar inte förordningens krav (2 kap. 19 – 20 §§ grundsko-leförordningen).

Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.

- Elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas.

- Åtgärdsprogrammen bör på ett tydligare sätt följas upp så att rätt insatser genomförs för att stödja elevernas lärande och utveckling.

- Rektorn bör tydliggöra elevhälsoteamets roll och funktion.

- Klass- och elevråd bör få en mer framträdande roll för att öka elevernas vana att arbeta i demokratiska former samt att även öka elevernas inflytande över verksamheten.

- Skolans arbete mot kränkande behandling bör göras känd hos föräldrarna.

- Rektorn och personalen bör utöka sin samverkan med Björnåkerskolan.

Kunskaper

I läroplanen framgår att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. En av förutsättningarna för detta arbete är att elevernas kunskapsresultat följs upp och utvärderas av lärarna. Kunskapsutvecklingen följs och dokumenteras företrädesvis i svenska, matematik och engelska. Förut-om resultat från de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 förekommer inte någon tydlig uppföljning och utvärdering av elever-nas kunskaper i övriga ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i alla ämnen.

Skolan genomför nationella ämnesprov i årskurs 5. Nästan alla elever har nått målen i årskurs 5 i svenska, engelska och matematik. Resultaten för pojkarna är något högre än för flickorna. Analys utifrån resultat från nationella ämnesprov från tidigare år saknas i skolans redovisning eftersom läsåret 2007/2008 är det första året som Björnen har årskurs 5.

Tabell 1: Resultat på nationella prov i årskurs 5 år 2007

Andel (i procent) som uppnår målen i årskurs 5

Svenska 95 Engelska 90 Matematik 95 Källa: Skolans kvalitetsredovisning

Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat. En förutsättning för detta är att skolan verkar för att eleven har kännedom om målen. Vid Björnen arbetar rektorn och personalen för elevaktiva arbetssätt. Skolan visar exempel på hur personalen konkretiserar målen för eleverna och sätter in målen i en helhet.

Enligt grundskoleförordningen ska läraren fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens skolgång. Minst en gång per termin ska läraren, eleven och vårdnadshavaren samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Vid detta utvecklingssamtal ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möj-ligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Björnen genomför utvecklingssamtal en gång per termin. Individuella utveck-lingsplaner upprättas för alla elever och utgår ifrån elevernas egna formuleringar kring sin sociala och kunskapsmässiga utveckling i så kallade tankekartor. Syftet är att tankekartorna ska vara ett stöd för elevens kunskapsprocess samt under-lag för utvecklingssamtalet. De individuella utvecklingsplaner som inspektörer-na tagit del av beskriver nuläget. Elevens förmågor, vilka insatser som ska göras samt vem som ansvarar för de olika insatserna. De individuella utvecklingspla-nerna innehåller dock inga tydliga mål som eleven ska uppnå. Det är inspektö-rernas bedömning att skolan bör utveckla sina dokument för att uppfylla de krav som ställs på en individuell utvecklingsplan. Den ska tydliggöra målen, vilka insatser som ska göras för att nå målen samt vem som ansvarar för de olika insatserna. Tankekartorna kan med fördel ingå i dokumentationen.

Skollagen föreskriver att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Rektorn ansvarar för att behov om stöd utreds, beslutar om åtgär-der och ska se till att åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Elev och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Björnen finns rutiner för att identifiera och utreda elevers behov av särskilt stöd. Föräldrarna är delaktiga i processen och åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Inspektionen visar att stöd ges företrädesvis i ämnena svenska, engelska och matematik. Det är otydligt om elever i behov av stöd i andra ämnen får det stöd de behöver. Då skolan inte tydligt följer upp och utvärderar kunskapsresultat i övriga ämnen så finns inget tydligt verktyg att upptäcka elever i behov av stöd. Det är viktigt att skolan gör regelbunden uppföljning av kunskapsresultat i samtliga ämnen för att även kunna utreda behov av stöd i andra ämnen än svenska, engelska och matematik.

För att åtgärdsprogrammen ska kunna utgöra underlag för uppföljning och analys av åtgärder som vidtagits och vad som kan utvecklas bör kvaliteten på Björnens åtgärdsprogram förbättras. Skolan bör exempelvis arbeta för en ge-mensam kunskap om hur mål och åtgärder kan formuleras. Målen bör i högre grad göras utvärderingsbara och det bör tydligare framgå att åtgärder även vid-tas på grupp och organisationsnivå. Inspektörerna bedömer att åtgärdspro-grammen tydligare bör följas upp så att rätt insatser genomförs för att stödja elevernas lärande och utveckling.

I elevvårdsteamet ingår, förutom rektorn, skolsköterska, specialpedagog och berörd personal. Enligt intervjuer är skolsköterskans och specialpedagogens kompetens och roller otydliga för personalen. Inspektörernas bedömning är att

skolsköterskans och specialpedagogens kompetens, roll och funktion bör tyd-liggöras på skolan.

Enligt läroplanen skall skolan sträva efter att eleverna utvecklar ett allt större inflytande över undervisningen. Både rektorn och personalen vid Björnen lyfter fram betydelsen av att möta barnen där de finns i sin utveckling samt att skapa goda relationer. Ett viktigt verktyg är dialogen i vardagen. Skolan har ett pågå-ende arbete för att öka elevens medskapande i sin egen lärprocess. Lärarna ar-betar för att träna eleverna att se och utgå från sin egen nivå. Inspektörerna bedömer att skolan bör fortsätta att utveckla elevernas inflytande över lärpro-cessen. En förutsättning för detta är att skolan arbetar med att konkretisera de nationella målen och verkar för att eleven har kännedom om dessa.

I klassråd och elevråd finns forum för eleverna att samverka och att arbeta i demokratiska former. Inspektörerna bedömer att personalen bättre bör utnyttja klass- och elevråd för att öka elevernas vana att arbeta i demokratiska former samt att även öka deras inflytande.

Normer och värden

Värdegrundsarbetet är ett prioriterat område för såväl rektorn som personal.

Skolan visar också exempel på en rad olika förebyggande insatser i det dagliga värdegrundsarbetet. Intrycket vid inspektionstillfället var att det råder en trygg och trivsam stämning mellan elever och mellan elever och personal. Intervjuer med personal och elever visar att det finns en känd och fungerande arbetsgång för att upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid kränkande behandling. Inspek-tionen visar dock att denna process inte är helt känd hos föräldrarna. Inspektö-rerna bedömer att skolans arbetsgång i arbetet för att upptäcka, utreda och vid-ta åtgärder vid kränkande behandling bör i högre grad göras känd hos föräld-rarna.

Björnen har en skolgård med goda förutsättningar för lek och spel. Gården är stor vilket kan medföra risker för elevens säkerhet och trygghet. Inspektörerna vill uppmana personalen vid Björnen att ta hänsyn till detta vid planering av rastaktiviteter, antalet rastvakter och fördelning av deras ansvarsområden för att säkerställa elevernas säkerhet och trygghet även på rasterna.

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska varje skola upprätta en likabehandlingsplan. Planen ska vara anpassad för varje enskild verksamhet vid skolan - förskoleklass, skolan och fritidshemmet, utgå från en aktuell kartläggning av situationen på skolan och årligen följas upp och utvärderas. Björnen har en likabehandlingsplan, där elever och föräldrar informeras om planens innehåll. Den upprättas, följas upp och ses över under medverkan av föräldrar och elever men en specificering av insatserna utifrån de enskilda verksamheterna vid skolan – t ex förskoleklass och fritidshemmet – framgår inte av planen. Uppföljning i skolans kvalitetsredovisning har genom-förts men bedömning av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling framkom-mer inte. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.

Ledning och kvalitetsarbete

Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn har ansvar för skolans resultat och ansvara för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, till målen i skol-planen och den lokala arbetsskol-planen. Rektorn för Björnen har en tydlig fokus på skolans lärprocesser bland elever och personal. Rektorn visar stort förtroende för sin personal och håller sig förtrogen med verksamheten genom såväl plane-rade som oplaneplane-rade besök, genom medarbetarsamtal och genom regelbundna diskussioner om verksamhetens syfte och genomförande. Samverkan såväl inom arbetslagen som mellan rektor och arbetslag fungerar väl.

Enligt läroplanen ska lärarna samverka med andra lärare i arbetet för att nå ut-bildningsmålen i grundskolan. Rektorn har ansvar för samverkan med andra skolor och arbetslivet så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelsen av deras val av fortsatt utbildning. Förutom vid överlämning mellan årskurs 5 och årskurs 6 och ett informellt samarbete mellan specialpedagogerna finns ingen samverkan mellan Björnen och Björnåkerskolan. Inspektörerna bedömer att denna samverkan måste utökas. Rektorerna har ett gemensamt ansvar för detta arbete.

Kvalitetsarbete

Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolans kvalitet ständigt utvecklas. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.

Kvalitetsarbete på Björnen beskrivs av rektorn och personal som en ständigt pågående process. Personalen och rektorn uttrycker en gemensam vilja att ut-veckla skolans verksamhet. Skolan håller regelbundna träffar för diskussioner om skolutveckling och lärprocesser med utgångspunkt i egna vardagsdilemman.

En dokumentation av det kvalitetsarbete som både rektorn och personalen ingående beskriver bör utgöra en självklar del av kvalitetsredovisningen.

Varje skola ska upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kon-tinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I kvalitetsredovis-ningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbild-ningens måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen ska också innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllel-sen. Varje skola ska ha en arbetsplan som anger hur skolan ska arbeta mot de nationella målen. Arbetsplanen ska utvärderas varje år och ligga till grund för kvalitetsredovisningen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt att skolans resultat följs upp och utvärderas.

Björnen följer kommunens mall för arbetsplan och kvalitetsredovisning. Kom-munens modell utgår från styrkort med områden som medborgare/kund, ut-veckling/tillväxt, ekonomi, medarbetare och arbetssätt/processer. I kvalitetsre-dovisningen, som också är arbetsplan, redovisas mål, metoder, måluppfyllelse och åtgärder för utveckling.

Redovisningen sker utifrån kommunens och skolans prioriterade mål men det finns ingen redovisning av hur väl skolan förverkligar de nationella målen för utbildningen. Kvalitetsredovisningen innehåller inte heller vilka åtgärder skolan avser att vidta för att nå högre måluppfyllelse. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen finns med i redovisningen, men exempelvis skolbarns-omsorgen och förskoleklassen är sparsamt redovisade i kvalitetsredovisningen som inte motsvarar förordningens krav.

Tillgång till likvärdig utbildning

Skolan har förutsättningar att genomföra undervisning i samtliga ämnen. In-spektionen visar dock att eleverna på Björnen inte erbjuds elevens val som un-dervisningsämne och därmed uppfyller inte skolan förordningens krav. Under-visningen i ämnet syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.

Undervisningens innehåll och inriktning ska vara förenlig med kursplanen får de ämnen som utgör elevens val.

Enligt inspektörerna är det svårt att överblicka om eleverna vid skolan får den undervisningstid som timplanen anger för respektive ämne. I elevernas sche-man är inte alla ämnen utlagda. Däremot utgörs arbetsdagen av så kallade betspass för att, enligt skolan, skapa frihet i undervisningen för lärare och ar-betslag. Lärarna informerar varje dag vad undervisningen ska innehålla och vad eleverna ska göra. Undervisningen i de naturorienterande ämnena bedrivs ofta tematiskt. Alla eleverna är heller inte medvetna om vilka ämnen som ingår i arbetspassen eller vilka ämnen som ingår i temaarbetena. På schemat förekom-mer begrepp som ”OÄ”, en beteckning på ett ämnesblock som försvann när 1994 års läroplan infördes. Inspektörerna vill tydliggöra att det är målen i kurs-planerna som ska styra undervisningen och timplanen ska styra fördelningen av tiden mellan olika ämnen. Det är viktigt att skolan kan säkerställa att undervis-ningen är av den omfattundervis-ningen att eleverna har möjlighet att nå målen för de olika ämnena i årskurs 5. Detta blir särskilt viktigt mot bakgrund av att skolan saknar systematik i att följa upp elevernas kunskapsresultat i alla ämnen.

Resurser

Personalen har pedagogisk utbildning och lärartätheten för skolan ligger i pari-tet med riksgenomsnitpari-tet. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbild-ningen. Kompetensutveckling genomförs och det pågår diskussion, under rek-torns ledning, om skolutveckling.

Datum Ort

2008-05-27 Umeå

Pär Axelsson

Katarina Sandling Jonsson

Dnr 53-2007:2250