• No results found

Utbildningsinspektion i Bolidenskolan

Förskoleklass

Grundskola årskurs 1–9

Innehåll

Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Bolidenskolan ... 2 Bedömningar ... 2

Inledning

Skolverket har granskat verksamheten i Bolidenskolan och besökt skolan den 4 och 5 december 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) .

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella upp-följningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.

I skolan intervjuades rektorerna, personal, elever i årskurserna 6 och 9 samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.

Beskrivning av Bolidenskolan

Bolidenskolan Antal elever

Förskoleklass 27

Grundskola 316

Obligatorisk särskola 1

Skolbarnsomsorg 83 Källa: Rektorerna vid Bolidenskolan

Bolidenskolan ligger cirka 3 mil väster om Skellefteå och ingår i skolområde Norr. Utbildningen omfattar förskoleklass och grundskolans årskurser 1–9, samt så kallade förberedelseklasser för nyanlända elever. Vid skolan finns skol-barnsomsorg.

Skolan leds av två rektorer, en rektor ansvarar för grundskolans årskurser 1–9, förberedelseklasser och skolbarnsomsorgen. Den andra rektorn ansvarar för förskoleklass och förskolorna i området. Förskolorna och skolbarnsomsorgen omfattas inte av denna rapport.

Till Bolidenskolan kommer elever från Sandfors skola i årskurs 7.

Bedömningar

Samlad bedömning

Bolidenskolan har lägre genomsnittliga meritvärden i årskurs 9 än genomsnittet i både Skellefteå kommun och riket. Särskilt pojkarnas resultat är anmärknings-värt låga. Rektorerna och lärarna bör analysera skolans resultat och diskutera vilken påverkan resultaten bör få på undervisningens organisation, innehåll och arbetssätt. Resultaten bör också kopplas till skolans sätt att ge och organisera stödinsatser för elever som är i behov av särskilt stöd. Stöd ges företrädesvis i ämnena svenska, engelska och matematik. Skolan bör analysera och följa upp vad detta leder till och om skolan riskerar att bli en så kallad treämnesskola.

Elever uttrycker att de är nöjda med sina lärare och inspektörerna bedömer att skolan har engagerad personal som deltar i utvecklingsarbeten och vill utveckla skolan. Enligt inspektörerna bör dock lärarna i sin strävan efter att utveckla skolan mer tydligt utgå från styrdokumentens mål att sträva mot och involvera eleverna mer i planering och utvärdering av undervisningen. Eleverna bör också informeras mer om målen för att kunna ta ett större ansvar för sin utbildning.

Inspektörerna ser positivt på de utvecklingsarbeten som pågår i Bolidenskolan kring dokumentation av kunskapsutveckling, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. I det fortsatta utvecklingsarbetet är det dock viktigt att sko-lan utvecklar sina metoder att beskriva och följa upp mål.

Skolan präglades vid besöket av en lugn och trivsam miljö och inspektörerna fick samstämmiga uppgifter om att stämningen är god på skolan. Skolan har engagerad personal som direkt tar tag i konfliktsituationer när sådana uppstår.

Det förebyggande värdegrundsarbetet behöver dock förbättras och resultatet följas upp.

Inspektionen visar att personalen inte upplever skolan som en enhetlig skola, utan mer som två skolor eller ibland fler skolor. Personalen för yngre och äldre elever träffas sällan för att diskutera praktiska och pedagogiska frågor.

Bolidenskolan tar emot elever som nyligen anlänt till Sverige i så kallade förbe-redelseklasser på ett bra sätt men skolan måste se till att eleverna får informa-tion om sina rättigheter. Skolan måste också ta ansvar för att ge eleverna det de har rätt till i fråga om modersmålsundervisning, undervisning i svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmål.

De behov av förbättringsinsatser som finns inom skolorna pekar på att kvali-tetsarbetet bör förbättras och tydligare omfatta de nationella målen. Skolan måste också i kvalitetsredovisningen tydligare redovisa, bedöma och analysera måluppfyllelsen.

Sammantaget pekar de förbättringsinsatser som påtalas i denna rapport på att rektorn för årskurserna 1–9 behöver ta ett tydligare ledningsansvar för den pe-dagogiska utvecklingen av skolan som helhet.

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kun-skapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samt-liga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet).

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elevens val erbjuds inte enligt förordningens intentioner och timplanens omfattning (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Språkvalet anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grund-skoleförordningen).

- Det finns elever i behov av särskilt stöd som inte har utarbetade åtgärds-program (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte enligt gällande bestämmelser (2 kap.

15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

- Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till elever som behöver det (5 kap. 2 – 3 §§ grundskoleförordningen).

- Beslut om anpassad studiegång saknas för några elever (5 kap. 10 § grund-skoleförordningen).

Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.

- Lärarnas uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling bör utvecklas och tydligare relateras till kursplanernas mål.

- Pedagogisk samverkan mellan grundskolans årskurser bör förbättras för att stödja elevernas långsiktiga lärande och underlätta övergångar.

- Skolans förebyggande värdegrundsarbete bör förbättras liksom uppföljning och utvärdering av värdegrundsarbetet.

- Information till elever och föräldrar om målen för utbildningen bör förbätt-ras.

- Kursplaner och läroplan bör bli mer styrande i verksamheten.

- Elevernas möjligheter till inflytande över sitt lärande och arbete i demokra-tiska former bör förbättras.

- Skolan måste säkerställa att elever i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till.

- Åtgärdsprogrammens innehåll och kvalitet bör förbättras.

- De individuella utvecklingsplanernas kvalitet bör förbättras och informatio-nen om elevens kunskapsutveckling vid utvecklingssamtal bör i större ut-sträckning relatera till mål i kursplaner och läroplan.

- Skolan måste säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisning utifrån timplanen för de olika ämnena.

- Skolan bör försäkra sig om att informationen om rätten till modersmålsun-dervisning når alla berörda.

- kunskapen om särskolans kursplaner och timplan bör förbättras.

Kunskaper

Resultat och utvärdering av lärandet

Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet planeras och genom-förs utifrån läroplanens intentioner och att eleverna ges förutsättningar att ut-vecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Lek och skapande utgör grunden för verksamheten och stimulerar barnens möjligheter till utveckling och lärande samt lägger en grund för fortsatt skolgång.

Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9, år 2005-2007.

Bolidenskolan Skellefteå kommun Riket

2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 191,2 198,4 194,7 206,0 208,6 207,7 206,3 206,8 207,3 - Flickor 205,6 216,8 227,5 219,6 219,0 222,4 217,3 218,3 218,8

- Pojkar 167,6 184,2 167,3 192,9 198,7 193,8 195,8 195,7 196,5

Andel (i pro-cent) behöri-ga till natio-nellt program

94 84 85,1 89,8 91,1 92,0 89,2 89,5 89,1

- Flickor 96,8 90,5 95,2 93,0 92,6 94,0 90,7 90,7 90,4

- Pojkar 89,5 79,3 76,9 86,7 89,6 90,1 87,7 88,3 87,9

Andel elever som nått målen i alla ämnen.

78 70 66 78,1 79,5 82,1 75,5 76,0 76,1

Källa: Skolverkets statistik

Tabell 1 visar att det genomsnittliga meritvärdet för Bolidenskolan år 2007 var 194,7 vilket är lägre än det genomsnittliga meritvärdet för både Skellefteå kom-mun och riket. Inspektörerna kan konstatera att skolans betygsresultat också över tid ligger lägre än snittet i både kommunen och riket. Tabellen visar också att skillnaderna mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärden är mycket stor.

Varken rektorerna eller lärarna har reflekterat över resultaten och således inte heller analyserat tänkbara orsaker till det låga genomsnittliga meritvärdet och de stora skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat.

Eleverna i årskurs 2 genomgår diagnoser i läsutveckling enligt Skellefteåmodel-len och skolorna genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5 och 9. Av den sammanställning av resultat på nationella prov i årskurs 5 för de tre senaste åren kan inspektörerna konstatera att det är svårt att dra några långtgående slut-satser eftersom samtliga elever inte genomfört proven. Resultaten kommunice-ras till elever och föräldrar vid utvecklingssamtalen i både årskurs 5 och 9. In-spektörerna bedömer att arbetet med att analysera resultaten och vidta åtgärder för att nå högre måluppfyllelse är ett angeläget utvecklingsområde i Bolidensko-lan.

I de nationella kursplanerna finns mål för vad eleverna ska lära sig i samtliga ämnen och enligt läroplanen ska måluppfyllelsen kontinuerligt följas upp och utvärderas. Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och fortlöpande informera elever och föräldrar om studie-resultat och utvecklingsbehov.

I Bolidenskolan pågår ett utvecklingsarbete som kallas ”röda tråden” där lärare från hela skolan har arbetat fram en plan över innehåll och önskvärda färdighe-ter i samtliga ämnen. Till detta arbete har lärarna också kopplat kunskapsupp-följning i ett dokument som kallas omdömeshanteraren. Dessa omdömen an-vänds som underlag för utvecklingssamtal och framtagande av individuella ut-vecklingsplaner, IUP. Inspektörerna bedömer att skolans utvecklingsarbete kring kunskapsuppföljning, utvecklingssamtal och IUP är positivt och att sko-lan är på väg att utveckla bra redskap för att följa och stödja elevernas kun-skapsutveckling.

Skolan bör dock i det fortsätta arbetet utveckla sina metoder att beskriva och följa upp mål. Exempelvis är innebörden av begreppet ”når målen för perio-den” otydligt för både personal, föräldrar och elever. Inspektörerna bedömer också att skolan måste tydliggöra de individuella planernas syfte och innehåll för både elever och föräldrar. Inspektionen visar att kvaliteten på de planer som upprättas behöver utvecklas och konkret beskriva vilka insatser som skolan bör vidta för att eleven skall utvecklas mot målen.

Elever ska i takt med stigande ålder och mognad ha ett ökat inflytande över sin utbildning och delaktighet i det inre arbetet i skolan. Inspektionen visar att ele-ver och föräldrar i Bolidenskolan i varierande omfattning informeras om ut-bildningens mål, vilket medför att kännedomen om målen hos elever och för-äldrar också varierar. En förutsättning för att elever ska kunna ha ett verkligt inflytande i undervisningen är att de har god kännedom om skolans mål. Detta medför, enligt inspektörerna, att många elever vid skolorna saknar verktyg för att kunna utöva inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt. På Bolidenskolan förekommer det att elever och lärare diskuterar hur arbetet kan genomföras och där elevers initiativ tas tillvara, men det är mer kopplat till en-skilda lärare än som en medveten strategi från skolans sida.

Skolan ska sträva mot att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Inspektionen visar att samverkan, exempelvis genom klassråd och elevråd genomförs i Bolidenskolan men att endast elever från årskurserna 7–9 ingår i skolans elevråd. Inspektörer-na bedömer att skolans arbete med inflytande och ansvar bör förbättras och vill poängtera skolans ansvar för att skapa intresse för demokratiarbetet bland ele-verna.

Individanpassning och särskilt stöd

Vid Bolidenskolan är det vanligt att undervisningen planeras och utformas av läraren. Detta sker ofta utifrån läroböcker och eleverna anvisas vilka arbetsupp-gifter de ska göra. Den individanpassning som görs inom klassens ram handlar till stor del om att eleverna kan få ett varierat antal uppgifter, ibland av skilda svårighetsgrader. Läromedel och tradition tenderar att styra undervisningens innehåll och arbetssätt i stället för läroplaner och kursplaner.

Undervisningen ska enligt läroplanen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Läraren behöver följa upp och dokumentera varje elevs kunskaps-utveckling också för att kunna individanpassa undervisningen samt göra be-dömningar av om en elev är i behov av särskilt stöd.

Från och med den 1 juli 2006 har det införts förändringar i skolformsförord-ningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utarbetandet av pro-grammet. Av åtgärdsprogrammet skall framgå vilka elevens behov är, hur be-hoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.

Vid Bolidenskolan finns rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, matematik och engelska. Särskilt stöd ges företrädesvis i des-sa ämnen. Personal uttrycker att det finns behov av ett mer strukturerat arbets-sätt med elever i behov av särskilt stöd och vid inspektionen framkommer ock-så en osäkerhet om huruvida samtliga elever i behov av stödinsatser får det sär-skilda stöd de har rätt till.

Åtgärdsprogram utarbetas för elever i behov av särskilt stöd men att det finns behov av att utveckla åtgärdsprogrammens kvalitet. Inspektörerna bedömer att skolan i det fortsätta utvecklingsarbetet bör utveckla en gemensam kunskap om hur mål och åtgärder kan beskrivas och utvärderas i åtgärdsprogram. Vid in-spektionen framkommer också att det finns elever vid Bolidenskolan som får särskilt stöd, men som inte har utarbetade åtgärdsprogram. Inspektörerna be-dömer att skolan måste säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd får åt-gärdsprogram och det stöd de har rätt till.

En elev ska enligt grundskoleförordningen få studiehandledning på sitt mo-dersmål, om eleven behöver det. Vid Bolidenskolan får ingen elev studiehand-ledning på sitt modersmål trots att det finns elever som behöver det. Inspektio-nen visar också att skolan saknar kunskap om elevers rätt i denna fråga samt att det råder en otydlighet kring vilken som har ansvar för att informera eleverna om deras rättigheter. Inspektörerna bedömer att skolan måste se till att de ele-ver som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål får det.

Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar ska beslut om anpassad studiegång fattas. Vid Bo-lidenskolan finns elever som på grund av att de inte får studiehandledning på sitt modersmål inte kan delta i exempelvis undervisningen i fysik. Beslut om anpassad studiegång saknas dock för dessa elever vilket inte är förenligt med förordningen och måste rättas till.

Bedömning och betygssättning

Det pågår ett kommunövergripande arbete med betyg och bedömning i hela kommunen och på skolnivå genomförs diskussioner kring betyg och bedöm-ning bland annat i arbetslagen.

Diskussioner kring betyg och bedömning vid Bolidenskolan omfattar dock inte alltid samtliga lärare. De lärare som undervisar de yngre eleverna känner exem-pelvis inte till hur eleverna klarar kursplanernas mål i årskurs 5 och 9. Inspektö-rerna vill poängtera att arbetet med skolövergripande sammanställningar och analyser av resultat är en förutsättning för att bedömningar skall kunna göras av om verksamheten är utformad på ett sätt som ger eleverna förutsättningar att nå de nationella målen. Det är också viktigt att personal i alla årskurser deltar i dessa diskussioner så att resultaten för de elever som lämnar årskurs 9 ses som en angelägenhet för hela skolan. Inspektörerna bedömer att skolan behöver fortsätta diskutera de kunskapskvaliteter som kursplanerna tar upp både inom skolan och mellan skolorna för att säkerställa en rättvis bedömning och betygs-sättning.

Normer och värden

Inspektionen visar att Bolidenskolan i huvudsak erbjuder en trygg arbetsmiljö för elever och personal och att det råder ett gott klimat på skolan med goda relationer mellan elever och personal. Både elever och personal framhåller att det sällan förekommer kränkningar. Elevrepresentanter uttrycker i intervjuer att de känner sig trygga med att vuxna tar tag i situationer som uppstår. En fritids-ledare finns tillgänglig för framför allt de äldre eleverna på raster och håltimmar vilket upplevs positivt.

Vid intervjuer framkommer att varje pedagog arbetar med värdegrundsfrågor utifrån behov och intresse i elevgrupperna. Arbetet med normer och värden bedrivs mer medvetet bland de yngre eleverna än bland de äldre eleverna. Det framkommer dock att det finns ett tydligt behov i personalgruppen att konkre-tisera det värdegrundsarbete som diskuterats och omsätta idéer i praktiskt före-byggande värdegrundsarbete med eleverna. Ett arbete som elevhälsoteamet planerar att påbörja med start vårterminen 2008. Inspektörerna ser positivt på detta initiativ och bedömer att det finns behov av att föra diskussioner i hela personalgruppen om hur värdegrundsarbetet i praktiken ska utformas utifrån läroplanen. Det är viktigt att se till att skolans synsätt och värdegrundsarbete är väl förankrat hos såväl personal som elever. Skolan behöver också utveckla rutiner för att följa upp resultatet av arbetet med normer och värden på ett tyd-ligt sätt.

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska varje skola upprätta en likabehandlingsplan. Planen ska vara anpassad till den egna verksamheten, utgå från en aktuell kartläggning av situationen på sko-lan och årligen följas upp och utvärderas. Förskoleklassen har upprättat en lika-behandlingsplan som utgår från deras verksamhet och beskriver vad som ska genomföras under året. Skolan har också tagit fram en plan för årskurserna 1–9

som vid inspektionstillfället är ute på remiss hos föräldrarna. Planen beskriver i allmänna ordalag insatser för det förebyggande arbetet vid kränkande behand-ling. I planen framgår även hur personalen skall agera vid akuta situationer av kränkande behandling. Planen saknar dock uppgifter om vilka insatser som avses att påbörjas och genomföras under det kommande året utifrån en kart-läggning av verksamhetens behov. Elever har vid inspektionstillfället ännu inte involverats i arbetet. Inspektörerna vill i det sammanhanget uppmärksamma skolan på att sedan den 15 oktober 2006 ska en sådan likabehandlingsplan upp-rättas, följas upp och ses över under medverkan av barn och elever. Mot bak-grund av ovanstående bedömer inspektörerna att skolan måste fortsätta arbetet med att omarbeta sin likabehandlingsplan så att den uppfyller lagens alla delar.

Det finns ordningsregler utarbetade vid Bolidenskolan. Elever och föräldrar har getts möjlighet att delta i framtagandet av regler och en förankringsprocess av reglerna pågår. Alla elever känner vid inspektionstillfället dock inte till reglerna.

Inspektionen visar att ordningsreglerna bör tydliggöras för samtliga elever.

Ledning och kvalitetsarbete

Styrning och ledning

I läroplanen anges att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamhe-ten inriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det är rektorns ansvar att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Bolidenskolan leds av två rektorer. En rektor ansvarar för förskolorna i områ-det samt förskoleklassen och den andra rektorn ansvarar för årskurserna 1–9.

Rektorn för förskoleklassen har arbetat länge vid skolan och slutför den statliga rektorsutbildningen vid tidpunkten för inspektionsbesöket. Den andra rektorn har ett vikariat vid skolan sedan höstterminens start. Tills in hjälp har rektorer-na stöd av en utvecklingspedagog på deltid i syfte att driva pågående utveck-lingsarbeten vidare. Det stödet upphör vid årsskiftet. Båda rektorerna har per-sonalansvar för cirka 35 personer var. Skolans nuvarande organisation genom-fördes den första januari 2007.

Inspektörerna bedömer att det utifrån de förhållanden som framkommit i in-spektionen är angeläget att rektorernas pedagogiska ledarskap förstärks. Den vikarierande rektorn är inte känd av elever och föräldrar och kan inte sägas vara förtrogen med verksamheten. Rektorn måste i högre utsträckning ta sitt ansvar

Inspektörerna bedömer att det utifrån de förhållanden som framkommit i in-spektionen är angeläget att rektorernas pedagogiska ledarskap förstärks. Den vikarierande rektorn är inte känd av elever och föräldrar och kan inte sägas vara förtrogen med verksamheten. Rektorn måste i högre utsträckning ta sitt ansvar