Förskola Familjedaghem
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av verksamheten... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat förskoleverksamheten i Skellefteå kommun under perioden 5–9 november 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar.
Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbe-dömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skol-verkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästa in-spektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dokument från kommunen och försko-leverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Skellefteå kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningsledning och rekto-rer. Dessutom genomfördes intervjuer med personalrepresentanter från varje områ-des förskolor och föräldrar med barn i verksamheten.
Beskrivning av verksamheten
Förskoleverksamhet Antal barn
Förskola i kommunal regi 3 273
Förskola i enskild regi 99
Familjedaghem 154 Källa: Kommunens statistik
Förskoleverksamheten i Skellefteå kommun är organiserad i tre områden, i vilka även skolbarnsomsorg, förskoleklass och skolverksamhet ingår. Varje område har en om-rådeschef med underställda rektorer. En del rektorer ansvarar såväl för samhet som skolbarnsomsorg och skola. Andra rektorer ansvarar för förskoleverk-samhet och skolbarnsomsorg eller skolverkförskoleverk-samhet och skolbarnsomsorg. Det finns också en förvaltningschef med övergripande ansvar.
Verksamheten omfattar 133 förskolor, 30 familjedaghem och fem öppna förskolor varav tre förskolor har nattöppet. I kommunen finns även fyra förskoleavdelningar för barn med specifika funktionshinder. I några förskolor bedrivs också skolbarnsom-sorgens verksamhet.
I kommunen finns fem enskilda förskolor. Kommunen har ansvar för tillsyn av de enskilda förskolorna. De omfattas inte av Skolverkets utbildningsinspektion.
Bedömningar
Samlad bedömning
Rektorerna är förtrogna med verksamheten men det pedagogiska ledarskapet i försko-lorna varierar i stor utsträckning. Kommunen bör därför se över förutsättningarna för rektorerna så att de ges bättre möjlighet att utveckla förskoleverksamheten i riktning mot de nationella målen. Även kvalitetsarbetet bör utvecklas såväl på kommun- som förskolenivå. Förskolorna gör egna kvalitetsredovisningar men förskolornas resultat redovisas inte i kommunens kvalitetsredovisning. Detta måste Skellefteå kommun åtgärda.
I Skellefteå kommun erbjuds oftast plats inom förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål, trots att det i vissa delar av kommunen finns ett stort behov av förskoleplat-ser. Kommunen bör dock säkerställa att platserbjudandet kan garanteras inom skol-området. Många förskolegrupper är stora och även om utredningar genomförs så används de inte alltid som underlag vid placering av nya barn. Det är därför angeläget att kommunen utreder och analyserar konsekvenserna innan beslut som påverkar förskolornas gruppstorlekar och gruppsammansättning genomförs. Faktorer såsom personaltäthet, antalet barn i behov av särskilt stöd och lokalernas storlek har stor betydelse för att bibehålla en god pedagogisk verksamhet.
Barn till asylsökande erbjuds inte förskoleverksamhet på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Endast barn i åldern 4–5 år erbjuds plats i allmän förskola vilket inte är i enlighet med förordningen. Vidare medverkar inte kommunen och försko-lorna till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt mo-dersmål. Detta måste kommunen åtgärda. Kommunen bör också säkerställa att alla barn i behov av särskilt stöd för det stöd som de behöver.
Avslutningsvis visar inspektionen, via dokumentstudier och intervjuer, att förskole-verksamheten inom Skellefteå kommun har många goda kvaliteter. Enligt föräldrar trivs barnen i sina förskolor och föräldrarna är nöjda med verksamheten och samver-kan med personalen. Kommunen har satsat på flera olika projekt bland annat inom områdena språk, matematik, natur och hälsa. Detta har, enligt dokumentstudier och intervjuer, gett avtryck i verksamheten som dessutom i många delar tar sin utgångs-punkt i läroplanen för förskolan.
Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Barn till asylsökande erbjuds inte förskoleverksamhet på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige (7 § förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.).
- Kommunen medverkar inte till att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (avsnitt 1 och 2.2 läroplanen för förskolan).
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom föl-jande områden.
- Kommunen bör säkerställa att alla rektor ges förutsättningar för att utveckla för-skolornas verksamhet i riktning mot de nationella målen.
- Kvalitetsarbetet bör utvecklas och systematiseras såväl på förskole- som kom-munnivå.
- Kommunen bör förbättra den långsiktiga planeringen av förskoleverksamheten samt använda de konsekvensutredningar som genomförs innan beslut som påver-kar förskolornas gruppstorlepåver-kar och gruppsammansättning fattas. Även hänsyn till personaltäthet och lokalernas storlek bör beaktas.
- Arbetet med likabehandlingsplanerna bör förbättras.
- Kommunen bör arbeta för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleut-bildning.
- Kommunen bör försäkra sig om att övergången mellan förskola och förskoleklass genomförs med god kvalitet i alla förskolor.
- Kommun bör säkerställa att alla barn i behov av särskilt stöd i förskolan får det stöd de behöver.
Utveckling och lärande
Pedagogisk verksamhet
Enligt läroplanen ska kommunens förskolor erbjuda barnen en god pedagogisk verk-samhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska vara trygg, målinriktad och planerad. Innehållet ska främja leken, kreativiteten och stimule-ra till ett lustfyllt lästimule-rande. Verksamheten ska tillvastimule-rata barnens intressen, behov och åsikter och arbeta systematiskt för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påver-ka och ta ansvar. Inspektionen visar genom dokumentstudier och intervjuer att för-skolans verksamhet i Skellefteå kommun utmanar och stimulerar till ett lustfyllt läran-de och främjar leken i enlighet med läroplanen. Barnens intressen tillvaratas bland annat då personal planerar verksamhetens innehåll. I kommunen har satsningar ge-nomförts inom områdena språk, matematik, natur och hälsa, något som även genom-syrar förskolornas verksamheter. Även en särskild insats för att implementera
läropla-nen har genomförts för både personal och föräldrar. Inspektörerna bedömer att för-skolorna överlag erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet.
Barn med annat modersmål än svenska
Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att varje barn som har ett annat moders-mål än svenska utvecklar sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Förskolorna ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. I kommunen erbjuds inte barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt mo-dersmål, trots att flera språk förekommer bland barnen. I förskolorna arbetar perso-nalen i varierad omfattning med att ge barnen stöd att utveckla det svenska språket.
Kommunen har påbörjat en kartläggning av hur många barn som har annat moders-mål än svenska i syfte att utveckla verksamheten för dessa barn. Inspektörerna bedö-mer att kommunen vid inspektionstillfället inte medverkar till att alla barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål, vilket måste åtgärdas.
Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem
Enligt läroplanen för förskolan ska samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem genomföras för att ge barnen kontinuitet och det ska finnas tydliga rutiner för över-gångarna samt ett förtroendefullt och nära samarbete med vårdnadshavarna. I kom-munen finns rutiner för övergång mellan förskola och förskoleklass som tillämpas i olika stor omfattning. Inspektörerna bedömer att kommunen bör försäkra sig om att övergångar mellan förskolan och förskoleklassen genomförs med god kvalitet.
Barnens rätt till stöd
Enligt läroplanen ska den pedagogiska verksamheten anpassas till alla barn i försko-lan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. I kommunen sker arbetet för att ge barnen rätt till stöd på olika sätt i de olika skolområdena. Det finns ett stort engagemang bland såväl rektorer som personal för att hitta lämpliga lösningar för barnen. I första hand anpassas förskolegruppernas storlek och sammansättning. Spe-cialpedagog finns att tillgå och även andra resurser inom elevhälsan kan nyttjas. För-skolorna samverkar även med externa resurser som barnpsykiatri, barnhabilitering och liknande. Dock framkommer att det i förskolor med stora barngrupper ibland kan vara svårt att ge alla barn det stöd de behöver. Inspektörerna bedömer att kommunen bör försäkra sig om att alla barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet får det stöd de behöver.
I kommunen finns fyra särskilda avdelningar för barn med hörselnedsättning, svåra allergier samt flerhandikapp. Avdelningarna utgör en del av en större förskola. Inspek-tionen visar att personalen har lång erfarenhet och god kompetens samt att personal-tätheten är högre vid dessa avdelningar. Inspektörerna påpekar dock att i Skolverkets allmänna råd ”Kvalitet i förskolan” kan utläsas att kommunen bör sträva efter att barns behov av särskilt stöd i första hand ska tillgodoses inom den ordinarie verk-samheten hellre än genom särlösningar. Även den så kallade närhetsprincipen i skolla-gen ska beaktas, med hänsyn taskolla-gen till vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser ska plats erbjudas så nära barnets hem som möjligt. Inspektörerna uppmanar kommunen att kontinuerligt följa upp och utvärdera om de insatser som genomförs har avsedd effekt och ligger i linje med målen i styrdokumenten.
Normer och värden
Värdegrundsarbetet
Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar respekt och för-ståelse för alla människors lika värde. Alla som arbetar i förskolan ska stimulera bar-nens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter. Förskolan ska även motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inspektionen visar att det i förskoleverk-samheten sker ett medvetet arbete för att förhindra kränkningar. Även ett medvetet arbete med jämställdhet sker i förskolorna, ofta i form av värderingsövningar. Föräld-rarna uppger att personalen arbetar för att barnen ska utveckla demokratiska värde-ringar och att de känner sig trygga att lämna barnen i förskolan. Den kommunöver-gripande föräldraenkäten visar även den på positiva resultat av värdegrundsarbetet.
Likabehandlingsplan
Det råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabe-handlingsplan i varje förskola. I planen ska åtgärder som ska genomföras under året redovisas och planen ska följas upp varje år. Kommunen ansvarar även för att planer-na anpassas utifrån varje verksamhets behov. Inspektionen visar att en del förskolor har egna likabehandlingsplaner medan andra förskolor ingår som en del i den närlig-gande skolans likabehandlingsplan. Planerna är av skiftande kvalitet och flertalet be-höver anpassas utifrån varje förskolas behov. Inspektörerna har dock sett exempel på väl utformade planer. Inspektörerna bedömer att ett antal förskolors likabehandlings-planer bör förbättras utifrån ovanstående.
Ledning och kvalitetsarbete
Ledningens kunskap om mål och uppdrag samt ansvar för verksamhetens utveckling
I läroplanen finns mål som anger inriktning på förskolans arbete och därmed också den önskade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Det finns också riktlinjer för all perso-nal i förskolan. Riktlinjerna anger dels det ansvar som vilar på alla som arbetar i för-skolan, dels det ansvar som arbetslaget har. I kommunen finns rektorer som enbart ansvarar för förskoleverksamhet och rektorer som ansvarar för både skolverksamhet, skolbarnsomsorg och förskola. Inspektion visar att flertalet rektorer är insatta i för-skolornas verksamhet men det varierar i vilken grad de driver arbetet med att försko-lorna utvecklas i riktning mot de nationella målen. Vid intervjuer framkommer att de rektorer som till övervägande del ansvarar för förskolor också på ett tydligt sätt driver kvalitetsarbetet i förskolan. Förutsättningarna för rektorerna varierar i stor utsträck-ning. Inspektörerna bedömer att kommunen bör säkerställa att alla rektor ges förut-sättningar för att utveckla förskolornas verksamhet i riktning mot de nationella målen.
Systematiskt kvalitetsarbete
Enligt läroplanen ska förskolan arbeta för att nå de mål som ställts upp för den peda-gogiska verksamheten. För att få kännedom om målen uppnåtts fordras uppföljning och utvärdering i verksamheterna, ett system som kvalitetssäkrar resultaten. Försko-lorna i Skellefteå kommun utvärderar och dokumenterar sitt arbete och utgår till viss del från mål i läroplanen. Bedömningar av måluppfyllelsen görs i form av exempelvis enkäter till föräldrar och barnintervjuer. I kommunen används så kallade styrkort som ett verktyg för kvalitetsredovisning. Personalen och rektorerna uppger att det har varit svårt att anpassa styrkortens mål till förskolans nationella mål. En del förskolor gör egna utvärderingar ”vid sidan om” kvalitetsredovisningen. Inspektionen visar att för-skolorna är på väg att hitta en struktur för kvalitetsarbetet som dock kan förbättras
och bli tydligare utifrån de nationella målen för förskolan. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet bör utvecklas och systematiseras såväl på förskole- som kommunnivå.
Kvalitetsredovisning
Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvär-deringen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en re-dogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshem-met avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Alla förskolor har utarbetat kvalitetsredo-visningar som delvis utvärderar de nationella målen för förskolan och ligger till grund för kommunens kvalitetsredovisning. I kommunens kvalitetsredovisning omnämns endast förskolans verksamhet sparsamt. Inspektörerna bedömer att kommunens kva-litetsredovisning inte uppfyller förordningens krav.
Tillgång till plats
Enligt skollagen ska kommunen erbjuda plats till barn i förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål, inom 3–4 månader efter anmälan, till barn vars föräldrar förvärvs-arbetar, studerar eller utifrån barnets egna behov. Vidare ska barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga tillhandahållas förskoleverksamhet tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Kommun ska också informera föräldrarna om verksamheten i förskolan och syftet med den. Ovanstående genomförs i Skellefteå kommun men kommunen bör dock säkerställa att platserbjudandet kan garanteras i alla skolområ-den. Vidare erbjuds barn till asylsökande i åldern 4–5 år plats i allmän förskola. För de yngre barnen till asylsökande beviljas plats endast i särskilda fall. Detta är inte fören-ligt med förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Barnen ska erbjudas förskoleverksamhet på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige.
Grupper
Enligt skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning och storlek. Hän-syn bör bland annat tas till barnens ålder, behov av särskilt stöd, personalens kompe-tens och lokaler. I Skellefteå kommun finns ingen uttalad strävan efter om hur många barn en förskolegrupp ska bestå av. Inspektionen visar att gruppernas storlek varierar från 10 till 23 barn. Variationen är stor och uppges bland annat bero på att förskolor på landsbygden har lågt barnantal. Enligt Skolverkets statistik har kommunen 17 barn per förskolegrupp i genomsnitt, vilket är lika med rikssnittet. Vid inspektionen fram-kommer att flertalet 1–5 årsgrupper i centrala Skellefteå består av 18–20 barn. Det finns också förskolegrupper med 12 barn som är under tre år. Även stora grupper förekommer där det finns flera barn i behov av särskilt stöd. Vid intervjuer fram-kommer att den långsiktiga planeringen av barnomsorgsbehovet i kommunen är brist-fällig. Rektorer och personal gör konsekvensutredningar avseende gruppstorlekar och sammansättningar men uppger att de inte alltid ligger till grund för beslut om ändrat barnantal i grupperna. Kommunen utvärderar således inte effekterna av förskolegrup-pernas storlek och sammansättning. Inspektörerna bedömer att kommunen bör an-vända de konsekvensutredningar som är gjorda innan beslut som påverkar förskolor-nas gruppstorlekar och gruppsammansättning fattas. Även hänsyn till personaltäthet och lokalernas storlek bör beaktas.
Personalens utbildning och erfarenhet
Enligt skollagen ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att bar-nens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. I Skellefteå
kommun har 50 procent av personalen som tjänstgör i förskolan pedagogisk högsko-leutbildning med inriktning mot barn i förskoleålder. Motsvarande siffra för riket är 51 procent. Om ett arbete ska kunna bedrivas i enlighet med läroplanen måste det finnas goda kunskaper i arbetslaget om barns utveckling och lärande samt kompetens att anpassa den pedagogiska miljön till det. En kvalitetsfaktor är att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning inriktad på barn i förskoleåldrarna. Inspektörerna bedömer att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning bör öka.
Kompetensutveckling
Personalen får relevant kompetensutveckling. Vid intervjuer framkommer att det ibland kan vara svårt för personal att delta då inga vikarier sätts in. Detta är en angelä-gen fråga för kommunen att arbeta vidare med.
Lokaler
Enligt skollagen ska förskoleverksamheten bedrivas i ändamålsenliga lokaler. I kom-munen bedrivs verksamheten överlag i sådana lokaler då barnantalet är anpassat till lokalens yta. Som tidigare beskrivits bör kommunen även beakta lokalernas storlek inför beslut som påverkar förskolornas gruppstorlekar och gruppsammansättning.
Datum Ort
2008-05-27 Umeå
Eva Edlund
Veronica Bonivart-Säfström
Dnr 53-2007:2250