Grundskola årskurs 6–9
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Björnåkerskolan och besökt skolan den 23 januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella upp-följningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I skolan intervjuades rektorn, personal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser. Även andra
iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Björnåkerskolan Antal elever
Grundskola 225
Grundsärskola 2 Källa: Skolans uppgifter
Björnåkerskolan ligger i Burträsk, cirka 4 mil från Skellefteå, och ingår i södra för- och grundskoleområdet i Skellefteå kommun. Utbildningen på skolan om-fattar grundskolans årskurser 6–9. En heltidsanställd rektor ansvarar för skolan.
Björnåkerskolan ligger i direkt anslutning till Björnen, F–5 verksamheten i Bur-träsk. Skolorna har tillsammans tillgång till en stor skolgård, en idrottshall och ett skolbibliotek. Simhall finns också inom gångavstånd. Björnåkerskolan tar emot elever från Björnen, men också från Bodbysund, Bygdsiljum och Skråm-träsk, vilket innebär att många av eleverna åker skolskjuts till skolan.
Undervisningen på Björnåkerskolan bedrivs i åldershomogena årskurser och är organiserad kring två arbetslag som var för sig omfattar 6–9. Det finns också ett elevhälsoteam som består av specialpedagog, skolsköterska, studie- och yrkes-vägledare, fritidsledare samt rektor. I nuläget har skolan inte tillgång till kurator.
Bedömningar
Samlad bedömning
Björnåkerskolan har sedan förra läsåret vuxit till att omfatta även årskurs 6, något som hållit elevantalet konstant, men samtidigt inneburit en omställning för personalen. Skolan har också sedan september förra året en ny rektor. Det är tydligt att skolans personal och rektorn har ambitioner och vill utveckla sko-lan på många områden.
Ambitionerna visar sig bland annat i skolans ansatser att utveckla de individuel-la utvecklingspindividuel-lanerna, åtgärdsprogram för eleverna och ett mer strukturerat elevvårdsarbete. Inspektörerna bedömer dock att skolan måste fortsätta utveck-la de ovanstående. Skoutveck-lan har också arbetat för att lyfta nationelutveck-la mål och be-tygskriterier vilket har gett att eleverna känner att de får bra information och har insikt i sin betygssättning.
Kunskapsresultaten för skolan är i nuläget jämförbara med kommun- och riks-snitt. Flickornas resultat har försämrats något, medan pojkarnas resultat har förbättrats. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sin systematiska uppföljning och analys av de samlade kunskapsresultaten som en del av det pedagogiska förbättringsarbetet.
Inspektionen visar bland annat att skolans arbete behöver förbättras avseende individanpassning av undervisningen, elevinflytande och stödinsatser till elever i
behov av särskilt stöd. Ett redan prioriterat område på skolan är elevvårdsarbe-tet. Intervjuer visar att det finns förbättringsområden exempelvis när det gäller hur stödet till eleverna organiseras och utvärderas, eller när det gäller arbetet med elevernas åtgärdsprogram.
Skolans kvalitetsredovisning måste också tydligare kopplas till de nationella målen och bli en naturlig del av och dokumentation av skolans kvalitetsarbete.
Undervisningen i språkvalsalternativen svenska och engelska, samt undervis-ningen i svenska som andraspråk är också områden som skolan måste se över och säkerställa att ämnen bedrivs i enlighet med förordningarna.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kun-skapsresultaten i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
- Undervisningen i språkvalsalternativet svenska och engelska anordnas inte enligt förordningens krav. (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).
- Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs inte i enlighet med för-ordningen (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförför-ordningen).
- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§
förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Elevernas åtgärdsprogram bör förbättras.
- Skolans arbete med särskilt stöd och rutinerna vid beslut bör förbättras.
- Elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas.
- Skolan måste öka sin samverkan både inom skolan och med andra skolor.
- Skolans arbete mot en mer likvärdig bedömning och betygsättning bör för-bättras
- Lärarna bör tydligare framhålla de nationella strävansmålen och hur elever-na utvecklas mot dessa.
- Elevernas möjligheter till trygga och meningsfulla rastaktiviteter förbättras.
- Skolan måste säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid i samtliga ämnen.
Kunskaper
Björnåkerskolan har arbetet med att öka medvetenheten om nationella mål och kriterier bland elever och lärare. Skolan och kommunen arbetar för en mer lik-värdig bedömning och har bland annat tagit fram gemensamma kriterier och bedömningsunderlag i vissa ämnen. Skolan använder sig av en omdömeshante-rare där alla läomdömeshante-rare ger omdömen i sina ämnen. Under året har peronalen arbetat för att målbeskrivningarna i ämnen ska bli tydligare och därigenom underlätta mentors utvecklingssamtal och återkopplingen till eleverna utifrån omdömena från alla undervisande lärare.
Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9
Björnåkerskolan Kommunen Riket
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Genomsnittligt
meritvärde 218,4 217,1 207,2 206,0 208,6 207,7 206,3 206,8 207,3 - Flickor
235,0 232,2 217,1 219,6 219,0 222,4 217,3 218,3 218,8 - Pojkar
192,7 205,8 197,5 192,9 198,7 193,8 195,8 195,7 196,5 Andel elever som
nått målen i alla ämnen
81,5 84,5 81,8 78,1 79,5 82,1 75,5 76,0 76,1 Andel (i procent)
behöriga till natio-nellt program
91,3 94,4 96,6 89,8 91,1 92,0 89,2 89,5 89,1 Källa: Skolverkets statistik
Tabell 1 visar att eleverna på Björnåkerskolan fram till år 2007 har presterat bättre än både kommunsnitt och rikssnitt. Under 2007 har resultaten sjunkit något och närmat sig genomsnittet i både kommunen och riket. Det finns en svag tendens till att pojkarnas resultat har förbättrats medan flickornas försäm-rats. När det gäller elever som är behöriga till ett nationellt program ligger Björnåkerskolan elever fortfarande högre jämfört med kommunen och riket.
Tabell 2: Resultat i nationella prov i årskurs 9 och slutbetyg i samma ämnen i pro-cent
Elevernas resultat på na-tionella ämnesproven år
2006/2007
Elevernas slutbetyg år 2006/2007
Ämnen G VG MVG G VG MVG
Svenska 53,5/32,8 29,6/30,2 15,5/..* 23,3/49,4 43,3/42,5 30,0/6,9 Engelska 50,7/46,4 26,8/39,3 19,7/.. 30,0/52,9 33,3/35,6 33,3/10,3 Matematik 47,1/55,8 27,1/31,4 18,6/.. 36,7/46,0 23,3/39,1 40,0/12,6 Källa: Skolverkets statistik * Elevernas antal understiger 10 och visas inte.
En jämförelse av överensstämmelsen mellan elevernas resultat på de nationella ämnesproven och deras slutbetyg i samma ämnen visar att det har funnits rela-tivt stora skillnader. Från år 2006 till år 2007 har skillnaderna dock minskat, även om vissa skillnader kvarstår. Inspektörerna är medvetna om att många faktorer påverkar den slutgiltiga betygssättningen, men som ett led i arbetet mot likvärdig bedömning och betygssättning är resultaten värda att uppmärksam-mas. Intervjuer visar också att det finns frågor kring betygssättningen på skolan och samsynen i bedömningsfrågor. Som tidigare nämnts bedriver skolan redan ett utvecklingsarbete och inspektörernas bedömning är att det är viktigt att det fortsätter.
Alla elever har en individuell utvecklingsplan som revideras vid utvecklingssam-talen. Inspektörerna bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör ut-vecklas så att de blir tydligt framåtsyftande och ger information om vilka kon-kreta mål som eleven ska arbeta mot. Det framkommer också under inspektio-nen att eleverna upplever att syftet med den individuella utvecklingsplainspektio-nen är oklart. Mer att läsa om den individuella utvecklingsplanens utformning och innehåll finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10).
Björnåkerskolan har det senaste åren betonat nationella mål och kriterier i stör-re utsträckning och eleverna berättar att lärarna går igenom kriterier och mål i de olika ämnena och inför olika avsnitt. Det är dock oklart hur skolan lyfter fram strävansmålen i arbetet med eleverna. Inspektörerna bedömer att eleverna tydligare bör få reda på hur de utvecklas i linje med de nationella strävansmålen.
I läroplanen framhålls lärarens skyldighet att samverka med andra undervisande lärare och att organisera arbetet så att eleverna ska få möjlighet att känna sam-manhang och att få arbeta ämnesövergripande. Inspektionen visar dock att det finns liten samverkan mellan lärarna i de olika ämnena och att ämnesövergri-pande arbeten sällan förekommer. Samverkan mellan de överlämnande skolor-na och Björnåkerskolan är också liten och består i nuläget endast av överläm-ningskonferenser vid elevernas övergång till årskurs 6. Skolorna har börjat se över hur dokumentation kring elevernas kunskapsutveckling på ett tydligare sätt kan följa med eleven till mottagande skola, men inspektionen visar att det i dagsläget inte finns någon större samverkan kring exempelvis bedömning av elevernas kunskapsresultat och deras kunskapsutveckling från F–9. Arbetssätten skiljer sig också mycket mellan exempelvis Björnen och Björnåkerskolan och det ställs stora krav på eleverna att snabbt anpassa sig till nya rutiner och nya arbetssätt. Specialpedagogerna har dock själva sett nyttan av att kunna samverka kring barn i behov av särskilt stöd och har startat ett informellt samarbete. In-spektörernas bedömning är att Björnåkerskolan måste öka sin samverkan både inom skolan och med andra skolor. Det finns goda förutsättningar för ett mycket tydligare samarbete som skulle främja det pedagogiska arbetet kring eleverna och som skulle kunna leda till högre måluppfyllelse för eleverna.
Björnåkerskolan har ett elevhälsoteam som träffas en gång i veckan. Där ingår rektorn, skolsköterska, specialpedagog, fritidsledare och studie- och yrkesvägle-dare. Kurator saknas i nuläget. Istället deltar en praktiserande psykolog på vissa träffar för att täcka upp akuta behov. Elevhälsoteamet menar att det finns stort behov av en kurator, då det finns elever som skulle behöva exempelvis samtals-stöd.
Intervjuer med personalen visar att man upplever att det i nuläget finns många barn med särskilda behov på skolan och man känner stor oro för att inte kunna möta deras behov. Enligt grundskoleförordningen och läroplanen har rektorn ett uttalat ansvar för att se till att en elevs problem utreds innan åtgärder sätts in. Lärarna har ett ansvar för att individanpassa sin undervisning och tillsam-mans med till exempel speciallärare hitta särskilda stödåtgärder som tillåter att eleven så långt som möjligt kan integreras med sina klasskamrater. Elevhälso-teamet har redan uppmärksammat olika förbättringsområden kring det elevvår-dande arbetet med eleverna och har påbörjat ett utvecklingsarbete. Inspektö-rerna bedömer dock att skolan i nuläget saknar tydliga rutiner för hur behov av särskilt stöd ska uppmärksammas och utredas. Vidare saknas rutiner för hur rektors beslut, efter utredning, om särskilt stöd ska verkställas och utvärderas.
På Björnåkerskolan skrivs åtgärdsprogram av mentor, och vid behov skrivs det tillsammans med specialpedagog. Inspektionen visar dock att arbetet med åt-gärdsprogrammen bör förbättras. Via intervjuer framkommer att det inte är säkerställt att åtgärdsprogram skrivs för alla elever som är i behov av särskilt stöd. Vidare tycks fokus ligga på insatser för att eleverna ska klara målen i ma-tematik, svenska och engelska. Åtgärdsprogrammet ska också innehålla konkre-ta delmål som eleven kan arbekonkre-ta mot och det bör tydligt framgå vilka konkrekonkre-ta insatser skolan ska vidta för att hjälpa eleven. Det framkommer också att det kan variera stort hur lång tid det tar innan ett åtgärdsprogram följs upp.
Det är också oklart om alla elever som är i behov av särskilt stöd får det. I nulä-get styrs stödet till eleverna delvis av schemat. Inspektörernas bedömning är att skolan måste säkerställa att alla elever som är i behov av särskilt stöd får det och att det är anpassat efter elevernas behov. Stödinsatser måste också tydligt och systematiskt utvärderas, inte bara snabbt på individnivå, utan också regelbundet på skolnivå. Skolan måste också, som särskild stödinsats, överväga om elever som har annat modersmål än svenska är i behov av studiehandledning på sitt modersmål.
Vid inspektionen framkommer också att elevernas möjlighet till inflytande kan förbättras. Deras inflytande över undervisningen varierar stort mellan ämnena och deras inflytande tycks inte ha ökat i takt med stigande ålder och mognad.
Det finns ett elevråd på skolan och man har klassråd vid behov. Elevernas till-tro till det demokratiska systemet på skolan är dock lågt. Inspektörerna bedö-mer att elevernas möjlighet till inflytande bör förbättras. De bör få träning i demokratiska mötesformer och möjlighet att känna tilltro till skolans system och sina egna möjligheter att ha inflytande.
Normer och värden
Björnåkerskolan har ett tydligt förebyggande arbete mot kränkningar och mobbning, vilket bland annat inkluderar temadagar om trivsel och trygghet, samarbetsövningar, klassaktiviteter och särskilda mentorsdagar. Det finns även en fritidsledare som arbetar aktivt med elevernas trivsel. Skolan har också ett system med SMS-elever (Skolans Mobbningsspanare) i varje klass som håller ett extra öga på sina klasskamrater. SMS-eleverna träffar sedan mobbningsteamet varannan vecka och för fram synpunkter och iakttagelser. Utvecklingssamtalet är också ett tillfälle då elever har tillfälle att ta upp hur de trivs på skolan. Inter-vjuer visar dock att i takt med att eleverna blir äldre så avtar frågorna om deras trygghet på skolan.
Under inspektionen blir det dock tydligt att det finns förbättringsområden kring elevernas rastsituation. Elevernas uppehållsrum ligger i en avsides del av skolan och det saknas kontinuerlig uppsikt över eleverna. Inspektörerna bedömer att situationen i uppehållsrummet bör ses över och att skolan måste se till att ele-verna kan utöva meningsfulla rastaktiviteter och känna sig trygga.
Skolan har en likabehandlingsplan som reviderats under hösten. Likabehand-lingsplanen är inte heller känd bland elever och föräldrar, och de har inte heller varit delaktiga i utformningen av planen. Inspektörerna bedömer också att arbe-tet med likabehandlingsplanen kan förbättras. Likabehandlingsplanen bör i stör-re utsträckning ta utgångspunkt i en aktuell kartläggning som beskriver situatio-nen på skolan. Likabehandlingsplasituatio-nen ska anpassas efter skolans olika verk-samheter och vara ett konkret stöd i arbetet från år till år. Se Skolverkets all-männa råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
Det finns ordningsregler som är kända av elever och föräldrar. Om eleven inte följer dessa regler är personalen, enligt egen utsago, överens om hur skolan går vidare med tillsägelse och exempelvis föräldrakontakt. Det finns dock ingen nedskriven åtgärdstrappa som man förankrar hos elever och föräldrar. Varje år ser personal och elever över ordningsreglerna och reviderar dem vid behov.
Ledning och kvalitetsarbete
Rektorn är ny på skolan sedan september 2007. Han är dock redan känd på skolan bland elever och föräldrar och personalen menar att de har stora för-hoppningar om att rektorn ska bidra till att strukturera arbetet och utveckla skolan. Intervjuer visar samstämmigt att rektorn driver frågan om skolans eko-nomi allra tydligast, men man ser också att han strukturerar möten och försöker skapa sig en bild av skolans pedagogiska arbete. Många av de brister som in-spektörerna har uppmärksammat rör områden som rektor har ansvar för enligt läroplanen, grundskoleförordning och skollag. Det är av största vikt att rektorn säkerställer att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och på att undervisningen anordnas enligt gällande bestämmelser.
Rektorn har nyligen vidtagit åtgärder för att utöka elevernas undervisning i ma-tematik och engelska. Undervisningstiden har tagits från en verksamhet som tidigare benämndes ”stuga”, där eleverna hade möjlighet att arbeta med olika ämnen och till exempel göra läxor. Undervisningstiden till stugan hade i sin tur tagits från flera olika ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan måste säkerstäl-la att eleverna får sin garanterande undervisningstid och att man vid förändring-ar i schemat ser över att tiden i respektive ämne tillgodoses.
En hög andel av Björnåkerskolans personal har pedagogisk utbildning och un-dervisningen bedrivs av behörig personal i hög utsträckning. Det inspektörerna vill betona är att rektorn även ska se till att lärare har ämneskompetens för den undervisning som de bedriver. I nuläget undervisar slöjdlärare i språkvalet svenska och engelska. Brist på ämneskompetens kan leda till en frustrerande undervisningssituation både för lärare och elever, och kan leda till brister i ele-vernas måluppfyllelse.
Björnåkerskolan har en process för sitt kvalitetsarbete och personalen lyfter nya utvecklingsområden varje år. Skolan har en lokal arbetsplan som utvärderas varje år och ligger till grund för kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer dock att kvalitetsarbetet i högre utsträckning bör innehålla diskussioner om elevernas kunskapsresultat och kunskapsutveckling och hur skolans verksamhet kan anpassas och förbättras för att nå högre måluppfyllelse. Intervjuer visar att elevernas kunskapsresultat på individ- och gruppnivå diskuteras regelbundet i arbetslagen, men övergripande diskussioner om skolans resultat organiseras sällan. Analysen kring skolans resultat kan omfatta trender som rör särskilda ämnen, skillnader mellan flickor och pojkar, elever med utländsk bakgrund eller hur väl utvecklingsprojekt i olika ämnen främjat resultaten. Även skolans insat-ser för att stödja barn med särskilda behov bör följas upp och utvärderas, samt arbetet med normer och värden.
Kvalitetsredovisningen ska sedan vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten och den ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning skolan har nått de nationella utbildningsmålen och vilka åtgärder skolan avser vidta för att öka måluppfyllelsen.
Björnåkerskolans kvalitetsredovisning omfattar enheternas prioriterade mål och de kommunala målen. Däremot framgår inte i vilken utsträckning de nationella
målen förverkligats och hur skolan ska förbättra måluppfyllelsen. Det är också viktigt att alla verksamheter på skolan synliggörs i kvalitetsredovisningen, till exempel fritidsledarens verksamhet. Elever och föräldrar ska också få medverka när kvalitetsredovisningen utarbetas. Inspektörerna bedömer att skolans kvali-tetsredovisning inte uppfyller författningarnas krav. Se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.
Inspektionen visar att eleverna vid Björnåkerskolan överlag har tillgång till en likvärdig utbildning. Enligt grundskoleförordningen ska elever dock ha möjlig-het att välja svenska eller engelska som språkval för att bredda och fördjupa sina kunskaper i antingen det ena eller båda ämnena. På Björnåkerskolan fram-går inte att eleverna bara kan läsa ett av ämnena om de så önskar. I intervjuer framkommer också att elever ska ha behov av stöd i ämnena för att få delta i språkvalet svenska och engelska. Inspektörerna bedömer att undervisningen i språkvalsalternativet svenska och engelska inte bedrivs enligt förordningens krav.
Ämnet svenska som andraspråk är jämställt med ämnet svenska. Undervisning i svenska som andraspråk ska enligt grundskoleförordningen anordnas vid be-hov, till exempel för elever som har ett annat modersmål än svenska och för invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna. Rektor är den som ska besluta om det finns ett sådant behov. Det är alltså viktigt att skolan har en rutin för att följa aktuella elevers språkutveckling och deras utveckling i alla ämnen. Skolan måste säkerställa att
Ämnet svenska som andraspråk är jämställt med ämnet svenska. Undervisning i svenska som andraspråk ska enligt grundskoleförordningen anordnas vid be-hov, till exempel för elever som har ett annat modersmål än svenska och för invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna. Rektor är den som ska besluta om det finns ett sådant behov. Det är alltså viktigt att skolan har en rutin för att följa aktuella elevers språkutveckling och deras utveckling i alla ämnen. Skolan måste säkerställa att