Bokslutsstatistik för företag

(1)

Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581

Företag 2008:1 27.5.2008

God tillväxt inom det åländska näringslivet

De analyserade branscherna (tillverkningsindustri, byggverksamhet, parti- och detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, sjötransport och övrig transport samt tjänstebranschen) i denna rapport visar att det åländska näringslivets verksamhet fortsättningsvis går bra. År 2005 såldes åländska Chips Abp till norska Orkla ASA, och många åländska företag fick ett stort ekonomiskt tillskott när man sålde Chipsaktierna.

Observera att Chipsaffären inverkar kraftigt på flera företags bokslut år 2005, och därmed även på resultatet av denna undersökning.

Den totala omsättningen för de företag som ingår i undersökningen har ökat med ca 11 procent från år 2004 till år 2006, från ca 1 513 miljoner euro till ca 1 679 miljoner.

Omsättningen har återhämtat sig från nedgången 2004 och har ökat med 3,2 procent det senaste året. Räkenskapsperiodens vinst har minskat med ca 2 procent mellan år 2004 och 2006, från ca 123 miljoner euro till 121 miljoner.

Sjötransportsektorns betydelse stor för det åländska näringslivet

Den mest betydelsefulla branschen i underlagsmaterialet är sjötransportbranschen som i denna analys stod för ca 43 procent av den sammanlagda omsättningen för de företag som ingår i undersökningen. Samtidigt stod sjötransportbranschen för 52 procent av den sammanlagda vinsten, vilket är betydligt mer än under de två senaste åren. Drygt 57 procent av de direkta skatterna kom från sjötransporten. Branschen sysselsätter samtidigt drygt 45 procent av det sammanlagda antalet anställda i de analyserade branscherna.

Detaljhandelns lönsamhet sämst, transportsektorn bäst

De flesta lönsamhetsindikatorerna visar att detaljhandelns lönsamhet var sämst av de branscher som granskats i denna statistik. Sett till helheten är lönsamheten dock fortfarande god inom alla analyserade branscher. Bästa lönsamheten finns inom branscherna sjötransport och övrig transport. Sjötransportbranschens lönsamhet har förbättrats väsentligt sedan år 2005. Även tjänstebranschens lönsamhetsnyckeltal är mycket goda.

Bra soliditet och likviditet inom övrig transport

Bäst soliditet och likviditet har branschen övrig transport, även sjötransportbranschen har mycket god soliditet och bra likviditet. Sämsta soliditeten och likviditeten uppvisar

Bokslutsstatistik för företag 2004-2006

(2)

Beskrivning av statistiken

Bokslutsstatistiken för de åländska företagen baseras på underlag från skatteförvaltningens EVR- register med beskattningsuppgifter från näringsidkare, yrkesutövare och samfund. Materialet har kompletterats med uppgifter ur företagsregistret och Ålands arbetsställeregister. Vissa kontroller och bearbetningar av bristfälliga uppgifter har gjorts av Statistikcentralen i Helsingfors. Samtliga uppgifter för år 2006 gäller för den redovisningsperiod som avslutades under perioden 1.1.2006 – 31.12.2006. Räkenskapsperioden för de flesta företagen som ingår i statistiken är kalenderåret.

Statistiken för år 2006 innehåller bokslutsuppgifter om branscherna tillverkningsindustri, byggverksamhet, handel (parti- och detaljhandel), hotell- och restaurangverksamhet, sjötransport och övrig transport samt tjänstebranschen. Branscherna finansiell verksamhet samt primärnäringarna har inte tagits med i undersökningen på grund av deras speciella resultatstruktur.

Näringsgrensindelningen är uppgjord enligt den officiella indelningen NI 2002 och en förklaring till indelningen finns som bilaga. Det totala antalet företag som ingår i undersökningen för år 2006 är 765, antalet företag per bransch som presenteras i rapporten överstiger 20. Merparten av företagen i underlagsmaterialet består av fåmannaföretag, större delen representerar den grupp som har 0 till 4 anställda. De företag som undersökningen omfattar står för ungefär 92 procent av arbetsplatserna inom den privata sektorn. De företagsformer som statistiken omfattar är andelslag, aktiebolag, kommanditbolag, ekonomisk förening, beskattningssammanslutning samt öppet bolag. Samtliga företag som ingår i statistiken har totala rörelseintäkter (omsättning + rörelsens övriga intäkter) som överstiger 20 000 euro. Enskilda näringsidkare (yrkesutövare och näringsidkare) har utelämnats.

De olika branscherna redovisas skilt för sig, en kort beskrivning av branschen inleder avsnittet och sedan följer ett sammandrag av branschens totala resultat- och balansräkningar. De nyckeltal som är mest representativa för respektive bransch redovisas i diagram, de övriga finns i tabellform. För nyckeltalen redovisas också medianer och kvartiler. Detta som ett instrument som de enskilda företagen kan använda vid analys av den egna verksamheten. För de nyckeltal som framräknats kan samtliga uppgifter hämtas direkt ur företagens offentliga årsredovisningar. Mer specifika nyckeltal har utelämnats eftersom tillgång till företagens interna uppgifter saknas. För mer detaljerad beskrivning av nyckeltalen hänvisas läsaren till rapporten ”Bokslutsstatistik för företag 2002-2004”

(Statistik 2006:5), rapporten finns även på ÅSUBs webbsida (http://www.asub.ax).

Slutligen bör det även observeras att samtliga summor uppges i löpande priser (inflationen har inte beaktats), varför den reella förändringen från år till år är något lägre än den uppgivna. Jämförelser görs med de BNP-beräkningar som Statistikcentralen tagit fram för Åland, då ÅSUBs egna beräkningar för 2006 års uppgifter ännu inte var tillgängliga vid publiceringstillfället. Branschvisa totala sysselsättningsuppgifter innefattar även de arbetsplatser som innehas av personer bosatta utanför Åland. Jämförelsen med sysselsättningen grundar sig på 2005 års uppgifter då 2006 års sysselsättning inte ännu fanns tillgänglig vid publiceringstillfället.

(3)

Sämre lönsamhet inom tillverkningsindustrin

Bokslutsstatistiken för år 2006 omfattar 104 företag inom tillverkningsindustrin. De olika näringsgrenar som finns representerade inom tillverkningsindustrin finns bifogade sist i meddelandet. De företag inom tillverkningsindustrin som undersökningen omfattar sysselsatte tillsammans ca 1 159 personer år 2006. Företagens storlek varierar från enmansföretag till företag med över 170 anställda. I undersökningsmaterialet utgör livsmedelsindustrin den största undergruppen inom industribranschen följd av förlagsverksamhet, metallindustri, eldistribution samt trävaruindustrin.

Branschen kan betecknas som kapitalintensiv till sin struktur med en stor andel materiella tillgångar i balansräkningen. Tillverkningsindustrin stod för ca 7,7 procent av den totala sysselsättningen på Åland år 2005, och tillverkningsindustrins andel av Ålands BNP uppgick år 2006 till ca 8,6 procent.

Tabell 1 visar resultat- och balansräkningen för tillverkningsindustrin totalt. Industribranschen fortsätter att återhämta sig något år 2006 från den dramatiska nedgången i omsättningen mellan 2003 och 2004. En närmare granskning visar att förlags- och tidningsutgivningsverksamheten stod för nästan hela nedgången i omsättningen. Distributionsverksamhet som utnyttjar momsfriheten av försändelser av ringa värde (ingår i förlagsverksamheten) växte starkt fram till år 2003, men bl.a.

förändringarna i de övriga nordiska ländernas lagstiftning ledde till att den åländska distributionsverksamhetens fördelaktighet minskade. Vad gäller räkenskapsperiodens vinst, har den försämrats väsentligt sedan år 2004. Nedgången i vinsten härstammar delvis från posten finansiella intäkter och kostnader som har försämrats märkbart.

I tabell 2 presenteras de olika finansiella nyckeltalen för tillverkningsindustrin.

Avkastningsprocenten på investerat kapital är högre än skuldräntan, vilket innebär att avkastningen på det kapital företaget anskaffat är större än vad ersättningen för det till långivare är.

Driftsbidragsprocenten borde inom industrin vara mellan 10 – 25 procent, och med 15,0 procent uppfyller tillverkningsindustrin detta mål. Rörelseresultatprocenten är nöjaktig, medan nettoresultatprocenten har förbättrats något sedan år 2005. Tillverkningsindustrin kännetecknas av en mycket god soliditet. Kassalikviditeten är god, och balanslikviditeten tillfredsställande.

(4)

Tabell 1: Tillverkningsindustrins totalt resultat- och balansräkning

2004 2005 2006

Industri Industri Industri

Antal företag 95 99 104

RESULTATRÄKNING i 1 000 euro

Omsättning 213 044 216 177 234 173

Förändring i produktlager (ökning+/ minskning-) 341 1 141 397

Tillverkning för eget bruk 1 296 1 683 1 969

Övriga rörelseintäkter 4 268 2 727 11 657

Material och tjänster totalt -108 691 -110 238 -123 754

Personalkostnader totalt -47 138 -47 828 -50 128

Avskrivningar och nedskrivningar totalt -11 823 -13 194 -14 019

Övriga rörelsekostnader -34 175 -36 381 -37 344

Rörelsevinst (-förlust) 17 121 14 087 22 951

Finansiella intäkter och kostnader totalt 15 207 -8 089 -14 713

Vinst (-förlust) före extraordinära poster 32 328 5 998 8 238

Extraordinära poster totalt 250 3 042 -140

Vinst (-förlust) före bokslutsdispositioner 32 578 9 040 8 098

Bokslutsdispositioner totalt -1 288 347 -801

Direkta skatter totalt -8 029 -4 344 -3 141

Räkenskapsperiodens vinst (-förlust) 23 261 5 043 4 156

2004 2005 2006

Industri Industri Industri

BALANSRÄKNING i 1 000 euro AKTIVA

Immateriella tillgångar totalt 3 656 3 407 19 348

Materiella tillgångar totalt 133 177 137 249 126 033

Placeringar totalt 149 021 136 973 139 784

Bestående aktiva 285 853 277 629 285 165

Omsättningstillgångar totalt 21 643 26 189 27 722

Fordringar totalt 78 280 81 664 77 974

Finansiella värdepapper totalt 3 235 4 912 8 944

Kassa och banktillgodohavanden 12 760 20 510 31 243

Rörliga aktiva totalt 115 918 133 275 145 883

Aktiva totalt 401 771 410 905 431 049

PASSIVA

Eget kapital totalt 177 910 166 373 167 039

Ackumulerade bokslutsdispositioner 35 799 37 057 37 704

Obligatoriska reserveringar totalt 39 96 71

Långfristigt främmande kapital totalt 102 358 123 980 142 988

Kortfristigt främmande kapital totalt 85 665 83 399 83 247

Passiva totalt 401 771 410 905 431 049

(5)

Tabell 2: Tillverkningsindustrins nyckeltal

Nyckeltal

Totalt Undre kvartil Median Övre kvartil Totalt Undre kvartil Median Övre kvartil

Rörelsens intäkter totalt i 1 000 euro 218 904 245 830

Omsättning i 1 000 euro 216 177 234 173

Avkastningsprocent på investerat kapital 2,9 1,1 6,3 18,2 4,3 -0,3 7,2 23,2

Skuldränta 3,1 1,3 2,3 3,3 3,1 0,6 2,2 2,9

Driftsbidrag i procent 12,5 3,2 10,6 19,8 15,0 3,5 11,1 20,7

Rörelseresultatprocent 6,4 -0,8 3,6 12,1 9,3 0,1 6,6 14,7

Nettoresultatprocent 0,8 -1,3 2,0 8,6 2,1 -1,6 3,5 9,7

Personalkostnader i procent av omsättningen 22,1 13,3 25,9 38,8 21,4 8,2 21,5 37,7

Soliditet 49,7 19,2 47,3 68,2 47,5 17,9 40,6 69,4

Kassalikviditet 1,3 0,7 1,3 2,5 1,4 0,6 1,2 2,2

Balanslikviditet 1,6 1,1 1,7 3,5 1,8 1,1 1,7 3,5

Industri Industri

2005 2006

Driftsbidragsprocent för tillverkningsindustrin

12,9 11,5 12,6 13,3 12,5

15,0

0 5 10 15 20

1

%

2001 2002 2003 2004 2005 2006

Avkastningsprocent på investerat kapital och soliditet för tillverkningsindustrin

10,5

52,2

11,7

51,4

9,4

53,6

2,9

49,7

4,3

47,5

13,2

53,4

10 20 30 40 50 60

%

2001 2002 2003 2004 2005 2006

(6)

Tillväxten inom branschen byggverksamhet avtar

För år 2006 ingick 99 företag inom byggbranschen i bokslutsstatistiken. De företag som ingår i bokslutsstatistiken sysselsatte tillsammans ca 523 personer. Byggbranschen stod för ca 6,0 procent av den totala sysselsättningen på Åland år 2005 och dess andel av BNP år 2006 var ca 5,2 procent.

Byggbranschen domineras av underbranschen ”uppförande av hus” både i omsättning och i antal företag.

Tabell 3 visar resultat- och balansräkningen för byggbranschen totalt. Byggbranschen har uppvisat en stark tillväxt under åren 1999 till 2005. Under denna period mer än fördubblades branschens omsättning. År 2006 minskar omsättningen dock med 21 procent, från 103 miljoner euro till 82 miljoner euro. Räkenskapsperiodens vinst har minskat även den mellan år 2005 och 2006, med 24 procent (från ca 6,6 miljoner euro till ca 5,0 miljoner euro). Inom byggbranschen är det några större företag som står för större delen av omsättningen: de tio största företagen står för knappt hälften av hela byggbranschens omsättning. Däremot har dessa företag inte lika stor del av vinsten, de tio största företagen står för ca 39 procent av vinsten.

Tabell 4 presenterar de olika nyckeltalen för byggbranschen. En analys av nyckeltalen visar att byggbranschen är tämligen välmående. De nyckeltal som visar resultatstrukturen är goda.

Avkastningsprocenten på investerat kapital är god, men har sjunkit markant sedan år 2004.

Skuldräntan är riktigt bra, däremot finns det tjugo företag som har högre skuldränta än avkastningsprocent på investerat kapital, en situation som i det långa loppet är ohållbar.

Nettoresultatprocenten är god, medan driftsbidrag i procent och rörelseresultatprocenten är nöjaktig.

Personalkostnaderna i procent av omsättningen är relativt låga, men har ökat det senaste året.

Soliditetsprocenten är god, även om den har minskat det senaste året. Kassalikviditeten och balanslikviditeten är tillfredsställande. Även här varierar det mycket mellan företagen, den undre kvartilen visar tillfredsställande värden medan den övre kvartilen visar mycket goda siffror.

(7)

Tabell 3: Byggbranschens totala resultat- och balansräkning

2004 2005 2006

Bygg Bygg Bygg

Omsättning 90 644 103 133 81 819

Förändring i produktlager (ökning+/ minskning-) -222 -72 -152

Tillverkning för eget bruk 73 104 215

Övriga rörelseintäkter 481 658 1 613

Finansiella intäkter och kostnader totalt 6 834 2 095 -56

Extraordinära poster totalt -35 -170 903

Bokslutsdispositioner totalt 25 56 206

Direkta skatter totalt -396 -2 267 -1 342

2004 2005 2006

Bygg Bygg Bygg

BALANSRÄKNING i 1 000 euro 2,17 0,76

AKTIVA

Immateriella tillgångar totalt 94 88 302

Finansiella värdepapper totalt 2 446 4 090 3 946

Aktiva totalt 82 820 78 236 90 023

PASSIVA

Passiva totalt 82 820 78 236 90 023

(8)

Tabell 4: Byggbranschens nyckeltal

Nyckeltal

Avkastningsprocent på investerat kapital 13,5 7,6 17,5 39,4 7,5 5,1 14,5 35,9

Skuldränta 1,1 0,2 1,6 3,0 1,1 0,3 2,0 3,5

Rörelseresultatprocent 6,6 4,3 11,3 24,7 6,3 1,5 8,4 22,8

Nettoresultatprocent 6,4 3,6 8,2 21,5 4,6 1,0 6,4 19,2

Soliditet 61,7 25,5 56,3 73,9 49,5 23,5 49,2 70,0

Bygg Bygg

2005 2006

Omsättning och resultat för byggbranschen (1 000 euro)

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000

Omsättning Resultat

1 000 euro

2001 2002 2003 2004 2005 2006

Personalkostnader i procent av omsättningen för byggbranschen

21,4 23,1 23,2

21,7

19,1

25,2

0 5 10 15 20 25 30

Personalkostnad i procent av omsättningen

%

2001 2002 2003 2004 2005 2006

(9)

Både parti- och detaljhandel är lönsamma branscher

Handeln är här uppdelad i parti- respektive detaljhandel. Partihandeln i undersökningen omfattar 74 företag och antalet sysselsatta uppgick till ca 487 år 2006. Detaljhandeln i sin tur representeras i undersökningen av 160 företag, som tillsammans sysselsatte ca 641 personer år 2006. Partihandeln stod för ca 2,0 procent av den totala sysselsättningen år 2005, medan detaljhandelns andel av sysselsättningen var ca 6,9 procent. Deras sammanlagda andel av BNP uppgick till ca 7,7 procent år 2006.

Resultat- och balansräkningen för partihandeln totalt presenteras i tabell 5, medan detaljhandelns resultat- och balansräkning presenteras i tabell 6. Partihandeln erfar en kraftig tillväxt mellan åren 2004 och 2006. Partihandelns omsättning ökade från ca 230,3 miljoner euro till ca 272,7 miljoner euro, medan detaljhandelns ökade från ca 153,7 till ca 159,8 miljoner euro. Den sammanlagda omsättningen inom handeln steg med ca 5 procent år 2006.

Räkenskapsperiodens vinst ökade både inom parti- och detaljhandeln mellan år 2003 och 2004.

Inom partihandeln har denna trend fortsatt också åren 2005-2006, medan vinsten inom detaljhandeln minskat markant. Vinstökningen inom partihandeln kom från företagens egen verksamhet, medan förändringarna i vinstnivån inom detaljhandeln härrör från höga finansiella intäkter åren 2004 och 2005, samtidigt som rörelsevinsten minskat. Inom partihandeln är det några få stora företag som dominerar branschen, av partihandelns 74 företag stod de fyra största företagen för över 60 procent av branschens totala omsättning. Samtidigt stod dessa fyra företag även för en tredjedel av vinsten. Inom detaljhandeln stod de fyra största bolagen för ca 35 procent av omsättningen och för 28 procent av vinsten.

De olika nyckeltalen för partihandeln presenteras i tabell 7, medan detaljhandelns nyckeltal presenteras i tabell 8. Både parti- och detaljhandeln har bra avkastningsprocent på investerat kapital, partihandeln har dock generellt något högre siffror vad gäller lönsamhetsnyckeltalen.

Skuldräntan är även den god för de båda delbranscherna, både undre och övre kvartilerna visar bra värden. Driftsbidragsprocenten borde inom handeln vara mellan 2 – 10 procent, och både parti- och detaljhandeln uppfyller detta mål. Även här varierar det dock rätt mycket mellan olika företag, de övre kvartilerna för både parti- och detaljhandel visar mycket goda värden. Rörelseresultatprocenten kan betecknas som nöjaktig för partihandeln, medan den för detaljhandeln är svag. Soliditeten är god för båda delbranscher. Kassalikviditeten är god för partihandeln, och tillfredsställande för detaljhandeln. Balanslikviditeten är tillfredsställande för båda delbranscherna.

(10)

Tabell 5: Partihandelns totala resultat- och balansräkning

2004 2005 2006

Partihandel Partihandel Partihandel

Omsättning 230 266 255 627 272 689

Förändring i produktlager (ökning+/ minskning-) -436 562 141

Finansiella intäkter och kostnader totalt 493 314 -181

Extraordinära poster totalt -120 -456 5 064

2004 2005 2006

Partihandel Partihandel Partihandel BALANSRÄKNING i 1 000 euro

AKTIVA

Immateriella tillgångar totalt 3 881 2 565 2 525

Finansiella värdepapper totalt 874 784 10 547

Aktiva totalt 107 901 116 604 171 529

PASSIVA

Passiva totalt 107 901 116 603 171 529

(11)

Tabell 6: Detaljhandelns totala resultat- och balansräkning

2004 2005 2006

Detaljhandel Detaljhandel Detaljhandel

Omsättning 153 744 155 069 159 771

Förändring i produktlager (ökning+/ minskning-) 10 0 0

Finansiella intäkter och kostnader totalt 14 074 12 679 -707

Extraordinära poster totalt -816 -1 054 -903

Bokslutsdispositioner totalt 433 -67 -155

2004 2005 2006

Detaljhandel Detaljhandel Detaljhandel BALANSRÄKNING i 1 000 euro

AKTIVA

Finansiella värdepapper totalt 26 809 664 394

Aktiva totalt 206 224 220 586 71 712

PASSIVA

Passiva totalt 206 224 220 586 71 712

(12)

Tabell 7: Partihandelns nyckeltal

Nyckeltal

Skuldränta 1,9 0,5 1,9 3,1 2,0 0,2 1,4 2,5

Nettoresultatprocent 4,2 0,7 3,7 13,8 7,4 1,1 5,4 19,1

Soliditet 47,0 23,6 52,8 81,4 54,0 22,0 43,3 66,0

Partihandel2005 Partihandel2006

Tabell 8: Detaljhandelns nyckeltal

Nyckeltal

Avkastningsprocent på investerat kapital 9,6 0,2 12,6 33,1 10,8 -4,3 12,0 32,2

Skuldränta 3,5 0,6 2,1 3,2 2,3 0,5 1,8 3,1

Rörelseresultatprocent 4,0 -0,5 3,5 9,9 3,9 -0,9 2,9 9,7

Soliditet 76,6 8,0 39,0 59,4 40,5 8,5 33,8 60,6

2006 Detaljhandel Detaljhandel

2005

Personalkostnader i procent av omsättning

7,5

9,9

7,4

10,8

7,7

10,7

7,3

12,0

7,1

12,5

7,4

12,4

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

Partihandel Detaljhandel

%

2001 2002 2003 2004 2005 2006

(13)

Förbättrad lönsamhet för hotell- och restaurangbranschen

I undersökningen omfattades hotell- och restaurangbranschen år 2006 av 85 företag, vars antal anställda uppgick till ca 373 personer. Branschen svarade år 2005 för ca 3,0 procent av den totala sysselsättningen på Åland och dess andel av BNP uppgick år 2006 till ca 2,0 procent. Noteras bör att den låga BNP-andelen i jämförelse med sysselsättningen tyder på lägre produktivitet än i övriga ekonomin. Branschen innefattar restauranger, kaféer, hotell, och andra övernattningsanläggningar.

Resultat- och balansräkningen för hotell- och restaurangbranschen totalt presenteras i tabell 9.

Mellan år 2005 och 2006 har hotell- och restaurangbranschens omsättning ökat från ca 27,7 miljoner euro till ca 31,8 miljoner euro, en ökning med 14,6 procent. Turiststatistiken 2006 visade att de sammanlagda övernattningarna ökade med 4,3 procent år 2006. Dominansen av de större företagen är inte lika märkbar inom hotell- och restaurangbranschen som inom de andra analyserade branscherna, då de tre största företagen står för ca 31 procent av branschens totala omsättning.

Räkenskapsperiodens vinst visar en liten nedgång år 2006, men ligger fortfarande på en hög nivå jämfört med om man ser tillbaka på de senaste åtta åren.

Nyckeltalen presenterade i tabell 10 visar en liten försämring av lönsamheten jämfört med år 2005.

Avkastningsprocenten på investerat kapital är högre än skuldräntan, även för de företag som återfinns i undre kvartilen. Driftsbidragsprocenten borde inom tjänstebranscherna vara mellan 5 – 15 procent, och med 10,0 procent uppfyller hotell- och restaurangbranschen detta riktvärde. Den undre kvartilen ligger strax under den undre gränsen, med 4,8 procent. Rörelseresultatprocenten och nettoresultatprocenten är nöjaktiga. För nettoresultatprocenten visar den undre kvartilen negativa siffror, -0,3 procent. Personalkostnader i procent av omsättningen är för hotell- och restaurangbranschen höga, vilket beror på att branschen är mycket personalintensiv.

Personalkostnadernas andel ökade marginellt det senaste året.

Soliditeten för hotell- och restaurangbranschen är endast tillfredsställande i genomsnitt, på gränsen till svag. Kassalikviditeten är tillfredsställande och balanslikviditeten är svag för merparten av branschen. Gemensamt för både soliditet och likviditet är att undre kvartilen konsekvent visar svaga siffror medan övre kvartilen visar goda siffror. I och med att branschens genomsnittliga nyckeltal i regel är lägre än medianvärdena, verkar de större turistföretagen lida av större likviditetsproblem än de mindre aktörerna.

(14)

Tabell 9: Hotell- och restaurangbranschens totala resultat- och balansräkning

2004 2005 2006

Hotell-restaurang Hotell-restaurang Hotell-restaurang

Omsättning 26 541 27 772 31 830

Förändring i produktlager (ökning+/ minskning-) -1 0 0

Finansiella intäkter och kostnader totalt -353 -381 -420

Vinst (-förlust) före extraordinära poster 687 2 016 1 668

Extraordinära poster totalt -189 -297 -174

Vinst (-förlust) före bokslutsdispositioner 499 1 719 1 493

Direkta skatter totalt -280 -270 -272

Räkenskapsperiodens vinst (-förlust) 306 1 462 1 258

2004 2005 2006

Hotell-restaurang Hotell-restaurang Hotell-restaurang BALANSRÄKNING i 1 000 euro

AKTIVA

Omsättningstillgångar totalt 800 905 1 063

Finansiella värdepapper totalt 5 75 70

Aktiva totalt 20 597 20 834 26 135

PASSIVA

Ackumulerade bokslutsdispositioner 331 442 189

Passiva totalt 20 597 20 834 26 135

(15)

Tabell 10: Nyckeltal för hotell- och restaurangbranschen

Nyckeltal

Skuldränta 3,3 1,0 2,8 4,4 2,7 0,4 2,6 4,2

Soliditet 26,6 0,9 18,0 63,0 21,5 4,1 26,9 60,1

Hotell-restaurang Hotell-restaurang

2005 2006

Personalkostnader i procent av omsättningen

31,4

34,5 34,0 34,6

31,8 31,7

0 5 10 15 20 25 30 35 40

2001 2002 2003 2004 2005 2006

%

Rörelse- och Nettoresultatsprocent

9,6

6,2 8,4

5,2 4,4

2,0 3,9

1,5 8,3

6,5 6,1

4,3

2 4 6 8 10 12

%

2001 2002 2003 2004 2005 2006

(16)

Ökad omsättning och lönsamhet för sjötransportbranschen

Transportbranschen har här indelats i två huvudgrupper, sjötransport och övrig transport. Dessa presenteras var för sig. Antal företag i undersökningen som ingick i sjöfartsbranschen var 24 stycken år 2006 och antalet anställda uppgick till ca 3 594. Underlaget inkluderar företag med varierande personalstorlek, en del av företagen sysselsätter 0 till 4 personer, men branschen innehåller även tio företag som sysselsätter 30 personer eller fler. Året 2006 såldes Birka Princess, och detta återspeglas på sysselsättningssiffrorna som för denna bransch sjönk med 187 personer.

De övriga transporterna, som omfattar land- och lufttransporter, stödtjänster till transport samt post- och telekommunikation, bestod av 45 företag år 2006. Dessa sysselsatte tillsammans ca 366 arbetstagare år 2006. Branschen består till stor del av företag med ett fåtal anställda, drygt 64 procent av företagen sysselsätter mindre än fem anställda.

Transportbranschen stod för ca 28,6 procent av den totala sysselsättningen (antalet arbetsplatser) år 2005, varav sjötransportbranschen stod för ca 23,4 procentenheter. Transportbranschens bidrag till BNP var år 2006 ca 36,8 procent, varav sjötransporterna stod för den största delen.

Resultat- och balansräkningen för sjötransportbranschen totalt presenteras i tabell 11, medan den övriga transportbranschens resultat- och balansräkning presenteras i tabell 12. Mellan år 2005 och 2006 ökade sjötransportbranschens omsättning från ca 719 miljoner euro till ca 725 miljoner euro, en ökning med ca 0,9 procent. Övrig transport å andra sidan uppvisade en minskning på ca 3 procent mellan år 2005 och 2006, från drygt 57 miljoner euro till knappt 56 miljoner euro. I likhet med den ökande omsättningen inom sjötransportbranschen ökade även räkenskapsperiodens vinst mellan åren 2005 och 2006, från ca 31 miljoner euro till ca 63 miljoner euro. För den övriga transportbranschen ligger vinsten återigen på en normal nivå efter den kraftiga förbättringen 2005, vilken kan härledas till kraftigt ökade poster av engångsnatur under övriga rörelseintäkter.

Sjötransportbranschens olika nyckeltal presenteras i tabell 13, medan den övriga transportbranschens nyckeltal presenteras i tabell 14. Generellt har sjötransportbranschens nyckeltal förbättrats under år 2006, medan övriga transportbranschens nyckeltal försämrats. En stor del av övriga transportbranschens försämrade nyckeltal beror dock på ovannämnda poster under övriga rörelseintäkter år 2005. Avkastningsprocenten på investerat kapital (ROI) är ungefär på samma nivå som sjötransportbranschens. Skuldräntan är relativt låg för de båda delbranscherna, men inom sjötransporter har en fjärdedel av företagen en negativ riskbuffert, m a o är skuldräntan högre än ROI. Driftsbidraget i procent är mycket bra för båda branscher. Även rörelse- och nettoresultatprocenten är goda för båda delbranscher. Sjötransportbranschens undre kvartil visar dock negativa siffror för både rörelseresultatprocenten och nettoresultatprocenten. Både sjötransport- samt den övriga transportbranschen har mycket god soliditet. Sjötransportbranschen har relativt god kassa- och balanslikviditet. För den övriga transportbranschen är likviditeten ännu bättre.

(17)

Tabell 11: Sjötransportbranschens totala resultat- och balansräkningar

2004 2005 2006

Sjötransporter Sjötransporter Sjötransporter

Omsättning 670 793 718 576 723 597

Förändring i produktlager (ökning+/ minskning-) -3 126 0 0

Finansiella intäkter och kostnader totalt 10 571 -4 198 -807

Extraordinära poster totalt -2 172 2 442 6

Bokslutsdispositioner totalt 2 272 13 015 -9 852

2004 2005 2006

Sjötransporter Sjötransporter Sjötransporter BALANSRÄKNING i 1 000 euro

AKTIVA

Immateriella tillgångar totalt 845 294 1 540

Finansiella värdepapper totalt 113 113 166

Aktiva totalt 842 095 799 260 815 297

PASSIVA

Passiva totalt 842 095 799 260 815 297

(18)

Tabell 12: Övriga transportbranschens totala resultat- och balansräkning

2004 2005 2006

Transporter Transporter Transporter

Omsättning 53 478 57 397 55 703

Förändring i produktlager (ökning+/ minskning-) 0 0 0

Tillverkning för eget bruk 817 984 1 543

Finansiella intäkter och kostnader totalt 2 756 1 122 1 225

Extraordinära poster totalt -35 900 -1 011

Bokslutsdispositioner totalt -51 -55 14

2004 2005 2006

Transporter Transporter Transporter BALANSRÄKNING i 1 000 euro

AKTIVA

Omsättningstillgångar totalt 612 720 302

Finansiella värdepapper totalt 824 1 317 2 970

Aktiva totalt 59 715 90 674 65 886

PASSIVA

Passiva totalt 59 715 90 674 65 886

(19)

Tabell 13: Sjötransportbranschens nyckeltal

Nyckeltal

Avkastningsprocent på investerat kapital 4,5 -0,8 7,6 30,2 12,5 2,0 9,0 35,4

Skuldränta 4,2 0,4 2,6 4,0 3,0 0,0 2,2 3,4

Rörelseresultatprocent 4,1 -0,3 13,1 18,1 12,4 -0,3 8,0 23,0

Soliditet 54,4 21,1 50,5 73,4 59,4 18,7 49,0 76,0

Sjötransporter

Sjötransporter2005 2006

Tabell 14: Övriga transportbranschens nyckeltal

Nyckeltal

Skuldränta 1,7 0,2 1,9 3,2 1,6 0,0 1,4 3,7

Nettoresultatprocent 38,6 -0,1 4,2 17,1 10,0 0,5 6,5 14,7

Soliditet 68,7 23,1 48,1 75,9 70,8 21,5 56,0 86,6

Transporter Transporter

2005 2006

Nettoresultatprocent för sjötransport och övrig transport

10,1 9,9 9,7 9,2 8,2

7,3 11,3

6,6 38,6

10,0 9,6

10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0

%

2001 2002 2003 2004 2005