• No results found

Eskilstorp 2:26 m.fl. vid Södra Åkarps Kyrkoväg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Eskilstorp 2:26 m.fl. vid Södra Åkarps Kyrkoväg"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sida 1 (7)

ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för

Eskilstorp 2:26 m.fl. vid Södra Åkarps Kyrkoväg UTLÅTANDE

Detaljplanen har varit föremål för granskning under tiden 22 november till 13 december 2019 enligt delegeringsbeslut 2019-11-12. Handlingar har översänts för yttrande till sakägare enligt fastighets- förteckning samt till myndigheter, nämnder och andra berörda enskilda organ. Yttranden som kommit in under granskningen sammanfattas i detta dokument med svar i form av kommentarer (yttranden i original finns tillgängliga på Samhällsbyggnadsavdelningen). Endast de yttranden som har någon erinran mot förslaget eller annat relevant påpekande till det, kommenteras. De ändringar som föreslås göras i planen med anledning av granskningen redovisas där det är relevant för

kommentaren till yttrandet att det sker. Ändringarna är också sammanfattade längst bak i utlåtandet.

Yttranden utan erinran mot planen är markerade med u.e. i nedanstående sammanställning.

1. STATLIGA MYNDIGHETER M.FL.

1.1. Länsstyrelsen u.e.

1.2. Lantmäteriet u.e.

1.3. Trafikverket

2. KOMMUNALA NÄMNDER M.FL.

2.1. Myndighetsservicenämnden u.e 2.2. Tekniska nämnden/enheten 2.3. Omsorgsnämnden u.e.

2.4. Räddningstjänsten Trelleborg-Vellinge-Skurup

3. ENSKILDA ORGAN 3.1 E.ON Energidistribution AB 3.2 Weum Gas AB u.e.

3.3 TeliaSonera Skanova Access AB

4. SAKÄGARE, MARKÄGARE, BOENDE, FÖRENINGAR, M.FL.

4.1. Yttrande 1

4.2. Yttrande 2 (sakägare) 4.3. Yttrande 3 (sakägare) 4.4. Yttrande 4 (sakägare) 4.5 Yttrande 5 (sakägare) 4.6 Yttrande 6 (sakägare) 4.7 Yttrande 7 (alla sakägare) 4.8 Yttrande 8

4.9 Miljöpartiet de Gröna i Vellinge 4.10 LRF Vellinge

4.11 Falsterbonäsets Naturvårdsförening

(2)

1 STATLIGA MYNDIGHETER M.FL.

1.3 Trafikverket

Innan väghållarskapet för Södra Åkarps kyrkoväg ändras ska ett intentionsavtal tecknas mellan Vellinge kommun och Trafikverket. Detta bör helst ske före antagandet av detaljplanen.

Kommentar: Kommunen avser teckna ett sådant avtal med Trafikverket innan antagandet och tar kontakt med Trafikverket innan antagandet.

2 KOMMUNALA NÄMNDER M.FL.

2.2 Tekniska enheten

Tekniska enheten har lämnat synpunkter på att hastigheter för olika gator och vägar är inlagda i planbeskrivningen med hänvisning till illustration och plankarta. Hastigheter sätts slutligen i trafikreglering och inte i detaljplanen.

Kommentar:

Synpunkterna noteras. Planhandlingarna utgör program för kommande projektering av området.

Kompletterande justering av befintlig trafikreglering samt vid behov ny sådan utarbetas utifrån detaljplanens huvudsakliga inriktning.

2.4 Räddningstjänsten Trelleborg-Vellinge-Skurup

Räddningstjänsten lämnar inga detaljerade synpunkter på planförslaget men mer utgångspunkter inför kommande projektering av området avseende bland annat tillgång till brandvatten, insatstid, tillgänglighet och utrymning.

Kommentar: Synpunkterna vidarebefordras till Tekniska enheten inför projektering.

3 ENSKILDA ORGAN

3.1 E.ON Energidistribution AB

Positiva till att önskemål om E-områden tillgodosetts. Önskar ytterligare E-område för den befintliga transformatorstationen i södra delen av planområdet vid gränsen mot Asklunda.

Kommentar: Ett E-användningsområde för den befintliga transformatorstationen ritas in på plankartan.

3.3 TeliaSonera Skanova Access AB

Önskar få infört i genomförandebeskrivningen att exploatören ska bekosta eventuell flytt av TeliaSonera Skanova Access ledningar.

Kommentar: Detta står sedan tidigare i genomförandebeskrivningen.

4 SAKÄGARE, MARKÄGARE, BOENDE, FÖRENINGAR, M.FL.

4.1 Yttrande 1

Vellinge uttrycker ofta att man inte ska bebygga åkermarken men verkligheten är en annan.

Kommentar: Synpunkten noteras.

4.2. Yttrande 2 (sakägare)

Anser att kommunens ställningstagande att ta jordbruksmarken i anspråk är tillräckligt motiverat.

Mot bakgrund av klimatförsämringarna kommer Sverige behöva bli mer självförsörjande på livsmedel och kunna odla dessa på de goda jordarna för att slippa import. Hänvisar också till

(3)

miljökvalitetsmål 13 och behovet av att långsiktigt förvalta jordbruksmarken. Skriver också att de efterlyser en ”fullständig miljökonsekvensbeskrivning”.

Förskolans placering upplevs som störande om skolgården vetter mot den egna tomten. Man arbetar hemifrån och vill inte bli störd när eleverna är ute och leker på rasterna. Tror inte att avskärmande planteringar hjälper. Föreslår ett parkmarksstråk utanför deras fastighet mot förskolan. Skriver också att de är tveksamma till om de föreslagna gatorna klarar den ökande motorburna trafiken som kan bli resultatet av utbyggnaden. Undrar om exploatören har tillräckliga ekonomiska möjligheter att genomföra utbyggnaden, inte minst mot bakgrund av alla problem med området Hagahill/ Herres- torps ängar.

Observera att det finns avloppsledningar över åkern till vår och grannens fastighet, dessa räknar vi med kommer fungera utan avbrott och fortsatt ingå i det kommunala VA-nätet.

Förutsätter att planerna som finns att IP Only ska förse området med fibernät/bredband inte försenas av planens genomförande.

Kommentar: Det ankommer enligt plan- och bygglagen kommunerna att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen. Denna utbyggnad ligger helt inom befintliga vägar i Vellinge tätort och utgör i översiktsplanen ett utpekat område för ny bebyggelse i Vellinge med huvudsaklig

inriktning på bostäder. Kommunens bedömning är att ett fullständigt MKB-dokument inte krävs för denna detaljplan. Länsstyrelsen har instämt i den bedömningen. Kommunen förstår att förskolans placering kan upplevas som störande utifrån hur läget är idag, men anser att läget ändå är väl valt utifrån flera utgångspunkter. Dessa är exempelvis centralt läge, nära skoltomten på andra sidan av allén vilket underlättar samarbete och samplanering skola-förskola, kommunikationer, nära att gå till park och centrum mm. En möjlighet är att vända på den illustrerade lösningen så att själva byggnaden möter de befintliga husen istället för gården. Då blir byggnaden ett skydd mot eventuella störningar från barn som är ute och leker. Planteringszonen på förskoletomten tas därmed bort så att placeringen på tomten blir friare. Kommunen avser att hela området ska ingå i kommunalt VA- verksamhetsområde samt att eventuella ledningsomdragningar som utbyggnaden kräver ska

bekostas av exploatören. Bredbandsutbyggnaden ska inte behöva påverkas av planens genomförande såvida fiberkabeln dras utmed Södra Åkarps Kyrkoväg. Det är kommunens bedömning att, gatunätet så som det är föreslaget att utformas, klarar utbyggnaden. Området får kommunalt huvudmannaskap vilket säkerställer kommunalt ansvar för såväl utbyggnad och drift av gator, torg och grönområden.

4.3. Yttrande 3 (sakägare)

Anser att området på grund av sin storlek kräver en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning. Vad säger länsstyrelsen om kommunens ställningstagande kring MBK:n?

Ökat buller kring fastigheten lär bli en konsekvens av både utbyggnadstiden och det utbyggda området. Trafikutredningen utgår från många antaganden om framtidens trafik jämfört med

dagsläget. Deras trädgård ligger till största delen mot Södra Åkarps Kyrkoväg så ökat buller påverkar och försämrar utemiljön avsevärt. Hade hellre sett att skolorna placerades längs med Hököpinge- vägen. Valde huset för dess fria och ostörda läge med lantlig karaktär. Bebyggelse på åkrarna runt omkring förändrar känslan helt. Huset är från 1700-talet och passar inte in bland nybyggda hus i form av villor och flerfamiljshus. Anser att det är ett riksintresse att bevara landsortsmiljön i byarna och deras kringliggande marker. Hur kan planen anses uppfylla det? Varför inte istället satsa på ny bebyggelse runt nya stationsorterna Östra Grevie och Västra Ingelstad med bra tågpendlingsmöjlig- heter? Det är mer hållbart än bilpendling. Regeringen vill öka självförsörjandegraden i Sverige, då kan det inte vara rätt att bebygga riktigt bra åkermark.

Kommentar: Det ankommer enligt Plan- och bygglagen kommunerna att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen. Planområdet har stöd i Vellinges gällande översiktsplan (ÖP 2010 som vann laga kraft 2013-06-27). Denna utbyggnad ligger helt inom befintliga vägar i Vellinge tätort och utgör ett utpekat område för ny bebyggelse i Vellinge med huvudsaklig inriktning på bostäder. Kommunens bedömning är att ett fullständigt MKB-dokument inte krävs för denna detaljplan. Länsstyrelsen har instämt i den bedömningen.

Fastigheten ligger en bra bit från Södra Åkarps Kyrkoväg och inget tyder på att den skulle få en bullersituation som överskrider riktvärdena. Skolornas placering är enligt kommunen väl avvägd att läget ändå är väl valt utifrån flera utgångspunkter. Dessa är exempelvis centralt läge, nära

(4)

skoltomten på andra sidan av allén vilket underlättar samarbete och samplanering skola-förskola, kommunikationer, nära att gå till park och centrum mm. Placering utmed Hököpingevägen ger inte de fördelarna för skola och förskola. Planens genomförande innebär en förändring av närområdets karaktär, men fortfarande efter utbyggnad kommer aktuell fastighet att ha ett fritt läge på tre sidor och samma förhållande till Södra Åkarps Kyrkoväg som idag. Bebyggelsen i denna plan kommer en bra bit bort och de närmaste husen är de som redan finns.

De senaste tio åren har Vellinge kommun både förtätat i befintliga Vellinge samt ökat planlägg- ningen av mark i Östra Grevie och Västra Ingelstad. 350-400 lägenheter har byggts i Vellinge som ett resultat av detaljplaner som förtätar befintlig bebyggelse och fler därtill kommer framöver.

4.4. Yttrande 4 (sakägare)

Undrar om kommunen övervägt att flytta vägen utanför deras fastighet lite norrut för att få bättre plats med cykelvägen. Om inte, så varför?

Är oroliga för deras ena byggnad, Smedjan, som i planen ligger på mark med punktprickmarkering.

Undrar om det innebär att den inte får byggas upp igen om huset t ex skulle förstöras i en brand? I Smedjan finns bl a garage, tvättstuga och entré.

Undrar hur tidplanen ser ut för den föreslagna vägen från motorvägen mot byarna öster om Vellinge?

Undrar om höjden runt deras tomt i söder och väster kommer att begränsas. Tycker det står i granskningshandlingen men vill ha förtydligande.

Skulle gårdens huvudbyggnad kunna vara ett alternativ till placering av förskolan. Om inte, varför?

Undrar hur kommunen kan ge kompensation för olägenheter under byggtiden.

Önskar bekräftelse på att man inte måste flytta uppfart och garage och att den planerade cykelvägen framför huset utformas i samråd med dem.

Kommentar: Under och efter granskningen har kommunen studerat cykelvägen förbi er fastighet noggrannare och kommit fram till att ändra sträckningen så att den viker av inåt/neråt området innan den kommer fram till ert hus. Därmed blir det mer utrymme för er att komma ut och in i garaget.

Smedjan ligger idag nära vägen och av hänsyn till Trafikverkets säkerhetsavstånd mellan väg och byggnader har kommunen gjort marken som smedjan ligger på punktprickad i detta planförslag, den kan alltså ligga kvar i nuvarande utbredning, men inte byggas ut eller upp efter exempelvis brand eller rivning. För att underlätta återuppbyggnad justeras den punktprickade marken till ungefär halva bredden.

Den vägsträcka som i översiktsplanen är skisserad mellan motorvägen och byarna vid järnvägen i öster är högst osäker vad avser dess tillkomst.

Föreskrivet antal våningar väster och söder om ert hus är två.

Vissa delar av förskolan är möjliga att inrymma i gamla gårdens ekonomibyggnader (dvs de byggrätter som skapas där dessa byggnader finns idag). Det går dock inte att ha hela förskolan där eftersom det inte finns bra tillgång till friyta för utevistelser där.

Plan- och bygglagen ger inte möjlighet till ekonomisk kompensation som resultat av planläggning av bebyggelse runt det egna huset.

Uppfart och garage måste inte flyttas men planen ger den möjligheten om önskemålet skulle uppstå i framtiden.

4.5 Yttrande 5 (sakägare)

Sakägaren motsätter sig planförslaget.

Anser att det är fel att bebygga åkermarken och hänvisar till Miljöbalkens 3:e kapitel och tycker att det inte kan vara ett väsentligt samhällsintresse. Menar att miljöbalken tillämpas på ett annat sätt idag än då översiktsplanen togs fram. Hänvisar till ett rättsavgörande, oklart vilket. Hänvisar också till generella regler i Plan och bygglagens 2 och 3 kapitel där det står att mark- och vattenområden ska användas till det som de är mest lämpliga för. Anser att jordbruksmarken ska förbli en resurs i livsmedelsproduktionen.

Kommentar: Det ankommer enligt Plan- och bygglagen kommunerna att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen. Denna utbyggnad ligger helt inom befintliga vägar i Vellinge tätort och utgör ett utpekat område för ny bebyggelse i Vellinge med huvudsaklig inriktning på bostäder.

(5)

Kommunens bedömning är att ett fullständigt MKB-dokument inte krävs för denna detaljplan.

Länsstyrelsen har instämt i den bedömningen. De rättsavgöranden och analyser som kommunen tagit del av visar inte att planläggning av större områden på jordbruksmark skulle vara otillåtet.

4.6 Yttrande 6 (sakägare)

Önskar att två åtgärder görs redan innan utbyggnaden av området tar fart, dels att uppföra ett bullerplank som skyddar mot trafikbuller och ljusstörningar utmed Hököpingevägen. Dels att sänka hastighetsgränsen på Hököpingevägen till 40 km/h.

Är missnöjda med trevägskorsningen (en av infarterna/-entréerna till planområdet från Hököpingevägen.

Önskar att korsningen flyttas något eller annan lösning som inte riskerar ljuskäglor utmed tomtgränsen.

Ser att trafiken kommer att öka enligt trafikutredningen från 2100 fordon per dygn till 3700 år 2036.

Anser att det föreligger risk för överskridande av miljökvalitetsnormer och bullerriktvärden vid utbyggt område enligt detaljplanen.

Kommentar: Bullerutredningen visar inte på framtida förhållanden som överskrider riktvärdena i trafikbullerförordningen. Kommunen gör ingen förändring av läget på den aktuella infarten.

Ökningen av trafiken är en prognos utifrån historiskt trafikbeteende. Prognosen inkluderar effekterna av den föreslagna utbyggnaden enligt detaljplanen.

Kommunen är positiv till att sådana buller- och ljusskyddande åtgärder uppförs innan utbyggnaden av bostäder. Deras närmare placering och dimensionering kan lämpligen ses över under

projekteringen av allmän platsmark och vid den mindre ombyggnaden av Hököpingevägen och tätortsporten där.

4.7 Yttrande 7 (alla sakägare)

Många villaägare i norra delen av Asklundaområdet yttrade sig negativt mot utbyggnad av området redan i översiktsplanen, en utbyggnad som nu konkretiseras i detaljplanen.

Anser att kommunen ska vara främst för kommuninvånarnas intresse och att de nya bostäderna i området främst kommer att bebos av ”utsocknes”. För kommuninvånarna innebär hög efterfrågan på bostäder att deras fastigheter stiger i värde.

Från allmän synpunkt finns inget intresse från kommuninvånarna att bebygga och ”ödelägga”

naturen för fler bostäder. Anser att marken har större värde obebyggd. I översiktsplanen har kommunen beskrivit visionen om ”ett framtida skånskt Toscana” och ”den idylliska lantliga staden på Söderslätt”. Villamattor på jord med klass 10 är ansvarslöst. Bebyggelse för boende må

visserligen anses som angeläget men bör ske annorstädes. Anser att planområdet är för glest bebyggt, därmed ineffektivt användande av åkermarken. Närboende ogillar planlösningen i det nordöstra hörnet.

Undrar om entreprenören har något samband med den/de entreprenörer som sedan många år exploaterat Hagahillområdet öster om planområdet? Erfarenheterna från den processen avskräcker.

Har yttranden i tidigare skede som ej besvarats, bland annat om hur man går tillväga för att överklaga översiktsplanen. Anser att något samråd inte skett med dem.

Kommentar: Kommunen bygger för att utveckla goda boendemiljöer för alla, och de som flyttar till kommunen från andra (oftast närliggande) kommuner blir ju kommuninvånare som bidrar till kommunens utveckling och framtid, precis som de som redan flyttat hit. Det ankommer enligt Plan- och bygglagen kommunerna att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen. Denna utbyggnad ligger helt inom befintliga vägar i Vellinge tätort och utgör ett utpekat område för ny bebyggelse i Vellinge med huvudsaklig inriktning på bostäder. Kommunens bedömning är att ett fullständigt MKB-dokument inte krävs för denna detaljplan. Länsstyrelsen har instämt i den bedömningen. Översiktsplanen kan man lämna synpunkter och förslag på under tiden den tas fram.

Detta gjordes för flera år sedan, så den möjligheten finns inte just nu. I planprocessen finns samråd och granskning som är skeden då kommunen inhämtar synpunkter på planförslaget (positiva såväl som negativa). Kommunen har dessutom hållit ett särskilt samrådsmöte kring förslaget. Gällande översiktsplan kan inte överklagas, däremot detta detaljplaneförslag. Överklagan görs av sakägare direkt (senast tre veckor) efter kommunfullmäktiges beslut att anta planen.

(6)

4.8 Yttrande 8

Skriver att de planerade trevägskorsningarna borde flyttas från Hököpingevägen. Önskar även omedelbara åtgärder med sänkning av hastigheten på densamma till 60 km/h. Bullerstörningarna från vägen är redan idag mycket ohälsosamma och med en trafikökning såsom planen skisserar blir det ännu värre. Hänvisar till Boverkets/Naturvårdsverkets riktlinjer.

Kommentar: Kommunen har i planbeskrivningen försökt beskriva hur man ser på de kringliggande gatornas hastigheter efter en utbyggnad. Ambitionen är något sänkta hastigheter även på några av de kringliggande vägarna.

4.9 Miljöpartiet de Gröna i Vellinge

Miljöpartiet vill inte exploatera god jordbruksmark mot bakgrund av att Sverige importerar en stor del av de livsmedel vi konsumerar samtidigt som det globalt råder brist på odlingsbar mark.

Miljöpartiet hänvisar till översiktsplanen där det står att Vellinge ska värna jordbrukslandskapet och den goda jorden. Redan i sitt yttrande då översiktsplanen togs fram ville Miljöpartiet undanta så produktiv åkermark från vidare exploatering. Yttrandet hänvisar också till Miljöbalken 3 kap 4§ där det anges att jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose viktiga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Kommentar: Synpunkterna noteras. Det ankommer enligt Plan- och bygglagen kommunerna att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen. Denna utbyggnad ligger helt inom befintliga vägar i Vellinge tätort och utgör ett utpekat område för ny bebyggelse i Vellinge med huvudsaklig inriktning på bostäder. Kommunens bedömning är att ett fullständigt MKB-dokument inte krävs för denna detaljplan. Länsstyrelsen har instämt i den bedömningen. De senaste tio åren har Vellinge kommun både förtätat i befintliga Vellinge samt ökat planläggningen av mark i Östra Grevie och Västra Ingelstad. 350-400 lägenheter har byggts i Vellinge som ett resultat av detaljplaner som förtätar befintlig bebyggelse och fler kommer därtill.

4.10 LRF Vellinge

LRF önskar fortfarande inte att åkermarken bebyggs så som detaljplanen föreslår. Kommunen borde beskriva jordbruksmarken mer respektfullt.

Kommentar: Kommunen har i det här fallet bedömt att åkermarken som den tidigare lantbrukaren sålt till nuvarande fastighetsägare, som initierat prövning av planläggning av lämpligheten att på platsen uppföra bebyggelse i enlighet med detta planförslag. Översiktsplanen är utgångspunkten i planläggningen av detta område. I översiktsplanen gör kommunen en sammanvägd bedömning av hur marken, vattnet och den byggda miljön ska utvecklas under planens planeringshorisont. Då kommunen är belägen i en fullåkersbygd finns ett ansvar för att hushålla med den goda jordbruks- marken. De senaste tio åren har Vellinge kommun både förtätat i befintliga Vellinge samt ökat planläggningen av mark i Östra Grevie och Västra Ingelstad. 350-400 lägenheter har byggts i Vellinge som ett resultat av detaljplaner som förtätar befintlig bebyggelse och fler kommer därtill framöver. Men allt bostadsbyggande kan dessvärre inte ske genom förtätning, ny mark måste också användas i en del fall.

4.11 Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF)

FNF vill att kommunens politiker tänker om och slutar planlägga för bebyggelse på en av Sveriges bästa jordar, den högavkastande sydvästskånska moränleran. FNF anser också att en bebyggelse i enlighet med planförslaget skadar landskapsbilden och att ny bebyggelse på den här goda åker- marken strider mot ambitionen i översiktsplanen om att värna den goda jorden med sina fria vidder för långsiktig hållbarhet och lönsam produktion. FNF vill att Vellinges politiker medverkar till en lagstiftning som ger jordbruksmarken status som riksintresse för att på så sätt skydda den för framtiden. Detaljplanen bör mot bakgrund av ovanstående omprövas anser FNF.

(7)

Kommentar: Kommunen har i det här fallet bedömt att åkermarken som den tidigare lantbrukaren sålt till nuvarande fastighetsägare, som initierat prövning av planläggning av lämpligheten att på platsen uppföra bebyggelse i enlighet med detta planförslag. Översiktsplanen är utgångspunkten i planläggningen av detta område. I översiktsplanen gör kommunen en sammanvägd bedömning av hur marken, vattnet och den byggda miljön ska utvecklas under planens planeringshorisont. Då kommunen är belägen i en fullåkersbygd finns ett ansvar för att hushålla med den goda jordbruks- marken. De senaste tio åren har Vellinge kommun både förtätat i befintliga Vellinge samt ökat planläggningen av mark i Östra Grevie och Västra Ingelstad. 350-400 lägenheter har byggts i Vellinge som ett resultat av detaljplaner som förtätar befintlig bebyggelse och fler kommer därtill framöver. Men allt bostadsbyggande kan dessvärre inte ske genom förtätning, ny mark måste också användas i en del fall.

Sammanfattning: ändringar i planförslaget efter granskning

Ändringar motiverade av synpunkter som lämnats eller andra överväganden inför granskningen:

• Transformatorstationen som ligger i områdets södra del förses med område för E-ändamål.

• Cykelvägen förbi gamla Smedjan med garageutfart mot Södra Åkarps Kyrkoväg leds om så att det blir mer plats framför.

• Punktprickmarken utanför gamla smedjan vid Södra Åkarps Kyrkoväg minskas i omfattning.

• På förskoletomten tas punktprickade marken bort så att byggnaden kan placeras på båda sidor och därmed om den placeras mot det befintliga huset mittemot skärma lekljud från förskolegården.

• Ett intentionsavtal med Trafikverket rörande väghållarskapet för Södra Åkarps Kyrkoväg undertecknas före antagandet.

Andra ändringar:

• Gatusektionerna ritas om något med breddade planteringszoner.

SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Plan- och byggenheten

Annan Möller Johan Helgeson

Samhällsbyggnadschef Planarkitekt

References

Related documents

- Området ligger som en entré till södra Vellinge och det är mycket positivt att företagen anammat en tydlig hållbarhetsprofil med trevliga koncept, säger Carina Wutzler (M).. Vi

Andel transporter med farligt gods och olyckskvoter är hämtade från beräkningarna som ligger till grund för de riktlinjer som tagits fram för Vellinge kommun avseende

Vellinge kommun gör bedömningen att ett genomförande av detaljplan inte kan anses försämra förutsättningarna för varken någon enskild art eller skapa negativa kumulativa

Vellinge kommun gör bedömningen att ett genomförande av detaljplan inte kan anses försämra förutsättningarna för varken någon enskild art eller skapa negativa kumulativa

Vellinge kommun gör bedömningen att ett genomförande av detaljplan inte kan anses försämra förutsättningarna för varken någon enskild art eller skapa negativa kumulativa

Planen möjliggör även vidare exploatering, men detta genom att nu gällande bestämmelser bekräftas i planen. Vid en eventuell utbyggnad/nybyggnad ska eventuella kostnader i samband

Bestämmelse om genomförandetid bör kompletteras med information om från när den börjar löpa.. En planbestämmelse om stängsel och utfart kan inte reglera förhållanden

Du kan få sjukvård och rehabilitering i ditt hem när du på grund av sjukdom eller fysisk eller psy- kisk funktionsnedsättning inte kan ta dig till vård- central eller läkare på