Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Erik Nordin
Title Kring Hälsingegårdarna
Issue 45
Year of Publication 2003
Pages 5–12
ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Kring Hälsingegårdarna
av Erik Nordin
Kringhälsingegårdarnaärtematför dettanummer avBebyggelsehistorisk tidskrift. Det är i viss mån
enfortsättningavnummer 27,1994, Hälsinglands bebyggelseföre1600,enfortsättningjagunder de gångna, nära tio årenhar önskatattdet skullevara
möjligtattgenomföra. Hälsinglands hehyggelseut- veckling borde få en fortsatt beskrivning, framför
allt det expansiva 1800-talet, då den landsbygdvi
nu serframförossochsomståricentrumför beva¬
randeambitionerna tillstordel skapades.
Förutsättningarna var länge små. Hälsingland lågiforskarskugga, liksom byggnadshistorisk forsk¬
ning och särskilt forskning om landsbygdsbebyg- gelse över huvud taget. Det fanns inte så värst mycketmerattsägaomHälsinglands byggnadskul¬
turänvadsomkunde läsasiSigurdErtxonsartikel Hälsingarnas hemiSvenska turistföreningens års¬
skrift1923.
På senare årharförutsättningarna ändrats dras¬
tiskt.Enrad tungaavhandlingar behandlar Hälsing¬
lands senare historia på ett sådant sätt att de
tillsammans ger viktiga bidrag till landskapets bebyggelsehistoria.Genomattmedelkunnatsatsas
på byggnadsvård och kulturlandskapsvård i ökad omfattning har också dokumentationavbyggnader
ochbyggnadernas miljöer och studietavkulturland¬
skapet skjutit fart. Konsthögskolans restaurerings¬
kursharägnatenårskursåthälsingegårdarna,ettvik¬
tigtdokumentationsbidrag. Slutligen harettsamlat projektarbete igångsatt1997kring Hälsingegårdar¬
nagivitenskjutsframåt för det allmännaintresset förbebyggelsen och dess förutsättningar. Projektet
har initierat och inspirerat till insatser, men har
framför alltbidragit till att förbättra kontaktvägar¬
namellanforskning, bevarande, besöksnäring och gårdsägare, ochgjortatfhelheten bättre uppmärk¬
sammats. Projektets hemsida försöker sammanfat¬
ta kunskapsläget kring hälsingegårdarna i lättläst
form. Därpresenterasockså aktuell forskning.
Detta nummer av Bebyggelsehistorisk tidskrift utgår från den tredje forskarkonferens projektet
medverkattill, denna gångmed HögskolaniGävle
som huvudansvarig. Konferensen Hälsingegårdari humanistiskforskning-människor, miljö, menta¬
litet hölls 25-26 april 2002.’ Artiklarna i numret ärdelsbearbetningaravnågraavde ”papers”som
presenterades vidkonferensen, dels artiklar skrivna kring frågor aktualiserade vid den rundresa till häl¬
singegårdarsomingickikonferensprogrammet.
De följande artiklarna ger olika aspekter på
ämnetHälsingegårdar, diskuterar det speciella med Hälsingland från en rad olika utgångspunkter.De kan ses som debattinläggi den långt ifrån färdig-
studerade frågan omHälsinglands särart ochvari den består. Var hälsingebönderna rika, och vad
innebar dettaidåtidens bondesamhälle?Hur pass
egalitärtvar detta samhälle, dominerat av bonde¬
klassen, vilka maktstrukturer fanns och hur föränd¬
rades dessa övertiden? Vad hände under den s.k.
agrararevolutionen, och hur påverkade industria¬
lismen, främsti form av skogsindustrins framväxt
detta bondesamhälle? Och hur togsigdenna histo¬
ria uttrycki bebyggelse, byggnadsskick och inred- ningskonst?
Sedettanummeroch dess artiklarsom enupp¬
maning till fortsatt frågeställande, fortsatt forsk¬
ning i enmiljö där källägeti många avseendenär torftigt, men där osedvanligt mycket ännu finns
bevaratavbyggnader och föremål från de senaste
200 årenattupptäcka och utforska!
Artiklarna
Daniel Olsson och Bertil Thelin redovisar i arti¬
keln Hälsinglands bostadshus under 1600- och 1700-talentvåuppsatserdär källägetom1600-talets
och1700-talets byggnadstyper undersöks,ettantal tidigare obeaktade källtyper redovisas.
Erik Nordins artikel Fähuslif beskriver och stäl¬
lerfrågor kring tendensenattbyggasammanfunk¬
tioner, även bostaden i hälsingegårdarna, särskilt kring sekelskiftet 1900, och pekar på att detta i mångafall gällerävendestörstagårdarna.
Även Gunvor Gustafsons artikel Störs - från långhus till länga och skjul visar att denna ålder¬
domliga byggnadstyp funnits kvar längeifäbodmil¬
jöoch pekar på tendensenattbyggasammanfunk¬
tioner. Artikeln bygger på ett nytt uppmätnings- och dokumentationsmaterial.
Gunvor Gustafsons ochJan Lundells artikel Bottnar,lider och krakhusger enöversiktövervilka byggnadstyper somkunde förekomma på en häl¬
singegård under 1700-taletgenom att granskaett
syneprotokoll för Delsbo prästgård 1705.Artikeln
är en introduktion till ett kommande arbete om
ekonomibyggnadstyper.
JanLundellproblematiserariartikelnHälsinge¬
gårdarna och linet linodlingens betydelse, och vid¬
garsynfältet frånatthänföra Hälsinglands relativa
välstånd till en schablonmässigt framförd faktor
till att omfatta ett helt odlingssystem. De stora bostadshusen diskuteras, och särskilt frågan om deras ekonomiska ochpraktiska förutsättningar.
EllaJohansson och AgnetaNeyfunderari sina artiklarDet sistaträslottet och Kalvskinn ochskog kring frågorna om de stora byggena som uttryck
för socialposition,ochgörjämförelser med andra
kulturer.
Omhälsingegårdarnas sociala sammanhang skri¬
ver Rosemarie Fiebranz, Hälsinglands kultur -
hälsingegårdarnas kultur. Honvidgar perspektivet
från den schablonbild om Hälsingegårdarna som lättuppstårnärmanfrämst betraktar det speciella,
detsomskiljer Hälsingland frånomgivningen.Och
som i fallet Hälsingland är tacksamt att visaupp och marknadsföra!
Elisabeth Wennersten redovisar i artikeln Kar¬
tanochverkligheten enfallstudie somexempel på strategier för att bibehålla och utveckla en släkts förmögenhet. Inomdet iprincip egalitära bonde-
dominerade samhället strävade mangivetvis ändå
för attbehålla och förbättra den ekonomiska och därmed också den socialapositionen.
Jesper LarssonsartikelVadärenfäbod? behand¬
laren näringsmässigtviktig del av hälsingegården
sedd som ekonomiskt system, fäboden, och pro¬
blematiserar fäboddefinitionen. Artikelnärenbör¬
jantillettavhandlingsarbeteomfäbodar och jord-
bruksekonomi isödra Norrland och Dalarna från senmedeltid till 1900.
Hälsingland
-
en kortfattad karaktäristik
Historiskt domineras Hälsingland av självägande bönder, och deras näringsfång som inbegriper all
mark efter dessförutsättningar.Vissavlägsenskogs¬
marklåg dock, elleransågsavkronan ligga utanför
böndernas intressesfär.Genomawittringklarlades
attdendisponeradesavkronansomupplät den för
andraändamål, tillenbörjan för svedjebrukgenom kolonisation från Finland. Brukengavssedan förfo¬
ganderättför kolning, och slutligen äganderättnär markenfick ettvärdeförskogsbruk.
Bondens mark bestod avinägor med åker, sval
och i liten omfattningängoch beteshage. Utmar¬
ken, skogen, stod för merparten av höfoderfång-
stenochbetet, med bodlandoch fäbodarsomstöd¬
jepunkter. I Dalarna och södra Norrland infördes tidigten formavväxelbrukpå vissajordar. IHäl¬
singlandsynesdetta växelbruk ha fåtten merutar¬
betad formänpå andra håll, med linsom envik¬
tiggrödaiväxtföljden, och marken benämndes då svaljord. Grässvålen plöjdes upp, första året odla¬
des lin, andraåretgödslades jorden och besåddes
med korn. Efternågra årmed spannmål fick jorden
växa igen och höskörd togs utunder4-6år. Sval¬
jordengavpådettasättgod avkastning högklassigt
”svalhö”. Efter6-10årvardetdagsattbörjaenny
cykel och plöjaupp svalenigen.^
Särskiltibodiandenvarsvaljorden vanlig, bero¬
ende på att gödseltillgången där var begränsad,
ochpå attjordarna högreupplämpade sigbättre
som svaljord än som åker. Svaljorden hade säker¬
ligen stor betydelse för det relativa välståndet
bland Hälsinglands bönder, liksom det systema¬
tiskautnyttjandet avall mark efter dess förutsätt¬
ningar.Bodlandetvarettsättattnyttiggöraodlings¬
bar mark belägen på den ursprungliga utmarken, påskogen. Bodlandsgårdenvar en mindreversion
av hemgården, där dels djuren vistades vår och höst, och delsfodertäkt ochodling bedrevs, främst
somnämnts somsvaljordsbruk.’
Fäbodenvarutgångspunktför skogsbetet under
sommarenochför denomvandlingavmjölken till
lagringsbara och försäljningsbara produkter som
varnödvändig. Hemgård-bodland-fäbodvar alltså
envinnandestruktur förutvinningavmarkenspro¬
duktionsförmåga.Mendetär inte enstatisk struk¬
tur, utansamtidigt ett pågående kolonisationsför- loppsomavstannade förstenbitinpå1900-talet.
Fäbodar med gynnsamtläge kan bli bodland, bod¬
land avskiljs vid arvsskiften och bodlandsbygder¬
na liknar numera alltmer den ursprungliga byg¬
den.Men naturförutsättningarna drargränserför utvecklingen. Framför allt 1800-talets nybyggen på skogar och myrar har återtagits av skogen,
ibland påskyndat genom insatser från skogsbola¬
gen. Många fäbodar har helt försvunnit, andra
beståridagavnågrastugorienglänta. Fäbodbruk
bedrivspåytterstfå ställen, och består vanligeniatt fäbodmarken inhägnats och betas, skogsbete sker undantagsvis,ystningsker endast på någraställen
för besökandeturister.
Ekonomisk och social struktur Fiälsinglands bönder var till nästan 100% skatte¬
böndersomlydde direkt under kronan.Ingenlokal
överhet förekom utöver prästen, lantmätaren och
ett fåtal officerare. Bondgårdar, inordnade i en
ganska fastbystrukturvaralltså den dominerande ägoindelningen.Byarnavarvanligenrättsmå,med
som allramest10 hemman. Skiftenagenomfördes generelltsettganskasent,Lagaskifteide flesta fall
under1800-taletstredje fjärdedel. Eftersom byarna
varsmå och belägna där terrängenvar lämpligast
skedde endastutflyttningavenstakagårdar.
Kameralt var gårdarna små. Ett fullsuttet hem¬
man, ett mantal, bestod av 16 öresland.'^ Den genomsnittliga gårdeniHälsinglandvarlångtmin¬
dre, i Bjuråker var t.ex. genomsnittsstorleken 6,6 öresland1750och3,4öresland1850.5 En”stor” gård
i Delsbo eller Alfta kunde vid 1800-talets början skattläggas till6 eller högst10 öresland.
Översatt till areal inägomark blir det frågaom förvånande smågårdar, särskilti ettmoderntper¬
spektiv.Ettöresland kundemotsvara1/2-1 ha åker,
sval ochäng,kanskenågotmernärnyodlingar räk¬
nas in.Skogsmarkens storabetydelse för bete och
höskörd blir tydlig.^
Framtill1700-taletsmittkan Hälsingland karak¬
täriseras som jämförelsevis egalitärt. Då växer
en jordlös kategori fram och blir alltmer talrik.
Kontakten med bondeklassen är dock nära, och
täta utbyten förekommer. En småskaligare bebyg¬
gelseväxerfram på ofri grund, utanvidsbebyggelse,
för hantverkare, lönearbetare och soldater. Torp¬
kontrakten är förmånliga, soldattorpen behålls av
änkan och roten måste anordna ett nytt för den
nya soldaten. Bondens yngrebarn blir pigor och drängar, hantverkare, kolare och efterhand skogs¬
arbetare. Differentieringen växer även inom bon¬
deklassen,hemmanen blir generellt mindregenom
hemmansklyvning. Dettahindrar inteatt rikedom
anrikas tillvissabondhemman,t.ex. genom strate¬
giska giftermål.
Kulturlandskapet
Denfysiska riksplaneringen från 1970-taletställde
kravpåkulturminnesvårdenatttänkaiandra struk¬
turer än mangjorttidigare.Detblevettstartskott
förettarbete medkulturlandskapet, medattiden¬
tifiera och beskriva dess värden, varvid de äldre
kartorna var det självklara källmaterialet. Detta skedde famlande till en början. Senare har man utvecklat sofistikerade metoderattmeddigital tek¬
nikta fram ochöverlagra de historiska kartornas
information över det aktuella kartmaterialet. På
1970-talet gjorde vi detta manuellt för att bättre
definiera värdenaideriksintressemiljöersomutpe¬
kats.Påekonomiska kartan antecknadesgrundläg¬
gande information, inägogränser,gårdslägen, väg- sträckningarm.m.från skifteskartorna,iolika färg
för olika kartor.Såkundemanenkeltföljaåtmins¬
tonevissadragi landskapets utveckling.
Under1990-talet har arbetet med kulturlandska¬
petutvecklats starkt, ochenviktig utgångspunkt har givetvis varitde historiska kartorna och den omfat¬
tande textinformation som beledsagar dem. Ulf SporronggaviBebyggelsehistorisk tidskrift27:1994
eninspirationtill detta arbete för Hälsinglands del.
Enradännuopubliceradeuppsatseriagrarhistoria
behandlarkulturlandskap och odlingssystemiHäl¬
singland och Norrlandi övrigt,ochgerpusselbitar
som beskriver detspeciellai väntanpå den större sammanfattningen.^
Bebyggelsen
Hälsingegårdarnasstoraoch rikt utsmyckademan-
gårdsbyggnader har länge uppmärksammats.Mäng-
denbyggnader påvarjegård har förvånat och vid
närmare beskådande kanman trots rivnings- och moderniseringsvågor fortfarande förundras över hurmycketsombevarats,utanstörreombyggnader
ochförändringar.
Men forskningen har farit varligt fram med
dennabebyggelse!Inteheller har deninventeratsså systematiskt och fullständigt somhade varitönsk¬
värt.InomHälsingegårdsprojektetharnu eninven¬
tering igångsattsmed syfteattfåenförsta överblick
över det specifika byggnadsbeståndet. I förläng¬
ningen är det vår förhoppning att inventeringen skall kunna bilda stommen i ett mer omfattande register överdokumenterad kunskapomgårdarna,
derasbyggnader och inredningar.
Påsenareårhar ändåenhel delkunskap tillkom¬
mitom bebyggelsen och dess egenskaper. I sam¬
band medprojekteringavvårdinsatser,somutförts
med statliga byggnadsvårdsbidrag, har ambitiös
dokumentationskett, ochprojekt bedrivitsomträ¬
byggnadsvård och historisk träteknik.
Hälsinglands museum har haft utredningsupp¬
dragsom närmar sig forskning.Ändå måste Häl¬
singland och dess byggnadsbestånd betecknassom alldeles för litestuderat,ochoproportionerligt lite
i förhållande till dess betydelse. De äldre beskriv¬
ningarsomfinns inriktas också främst på bostads¬
hus, och i viss mån på ålderdomligatyper aveko¬
nomibyggnader, som härbren. Någon helhetsbild
av de byggnadstyper somförekommer finns inte,
men enbörjan tillettsådantarbetepresenterashär
i artikeln Bottnar, lider, krakhus av Gunvor Gus¬
tafson ochJan Lundell. Detta är en start till ett arbete med att definiera och beskriva uthus- och
ekonomibyggnadstyper beställt hos Hälsinglands
museum avLänsstyrelsen.
Behovetavmonografiska beskrivningarärockså
stort.Isamband medbyggnadsminnesförklaringar
har grundliga utredningar genomförts, men det gäller ett fåtal gårdar.* Konsthögskolans restaure¬
ringskurs arbetade år 2000-2001 med fem häl¬
singegårdar; arbetet avkastade ettvärdefulltmate¬
rial ochvisarpådenstoravariationsrikedomen och uppfordrar till flera monografiskainsatser.’
Ävenbostadshusens interiörer ärvärdaattupp¬
märksamma. Ettrikt beståndavmåladeinteriörer
FIGUR I.Gård medflera bostadshus; takformernaärtypiska för Voxnadalen. Hässja,Alftasocken.
foto;författaren.
FIGUR z.Trogstadaleni Forsasocken, foto:författaren.
finnsbevarade, motivmåleri såvälsom merdekora¬
tivtmåleri ochtapetseradeinteriörer,förbluffande
välbevarade. Ljusdalsbygdens museum har under 1990-talet genomfört en måleriinventering. En målare har underkastats mer omfattande studier, AndersAdel, verksam i Ljusdal-Järvsö. Dalmålar¬
nas verksamhet i Hälsingland har beskrivits, det högklassiga schablonmåleriet i Ljusnandalen har studerats ochenbok,sombeskrivermycketavden
bevaradetapetskatten,ärpå gång. Menarbetsfältet
är inte uttömt, här finns plats förmer konsthisto¬
riskforskning, och inte minstforskningomförut¬
sättningarnaför Hälsinglands rika konstnärliga och
dekorativa1700-och i8oo-tal.“
Forskningsprogram
Förungefär10årsedan fördesendiskussion med syfte attskapaett forskningsprogram för Hälsing¬
lands byggnadshistoria och byggnadsvård." Upp¬
dragetvarbegränsat, och den bredareansats som detta nummer och den nu aktuella diskussionen är ettuttryck för,vardetinte frågaom. Program¬
metblevintefullföljt,men detankar diskussionen ledde till har ändåpräglat arbetet med hälsingegår¬
darna därefter, i mån av resurser. Hälsingegårds- projektet har också haft betydelse för desatsningar
somkunnatske,långt ifrån programdiskussionens ambitioner, men som ändå innebär steg framåt.
Närman nu ser tillbaka finner man attprogram¬
methandlade mycketomattsamlakunskap, kon¬
kret arbete med inventeringoch dokumentation, strukturering och tillgängliggörande av befintlig kunskap, och mindreavfrågeformulering och defi¬
nition av angelägna forskningsfält. Kanske det
beroddepådetsnävareperspektivetpåden fysiska miljön, byggnaden, gården och byn, och påattdet
fanns så ytterstlite skrivetomdetta.
Idag finns heltandraförutsättningarattgåöver disciplingränserna, det finns forskning att bygga
vidare på, och att motsäga. Men behovet av ett programför fortsattasatsningar är inte mindre.
Nutid - framtid
AttbedrivajordbrukiHälsingland ochiNorrland
iövrigt är ingenlönsam verksamhet. Jordbruketär
beroende avjordbruksstöd, och påverkas starktav deväxlande former stödet har utgått i. Det som görattjordbrukännubedrivsärdelsattdet för de
flesta finnsenekonomisk basidenskogsmarksom tillhörfastigheten, dels också den starka traditions¬
känslasom finns- manövertarenegendom med
defördelar ochförpliktelsergentemotföregångare
och efterträdare det innebär.'^
Dettidigare variationsrika jordbruket med mjölk¬
produktion och hög självförsörjandegrad, därvarje gårdvarkomplett med olika djurslag och olikagrö¬
dor,försvinner ochersättsmed specialiserade före¬
tag,med olika inriktning, anpassad till de aktuella
stödformerna.Viktigtärocksåattdet gårattlägga ihop brukningsenheter till ekonomiskt bärkraftiga företag. Detta sker inte så ofta genom köp utan främstgenomarrenden.På mångagårdar boridag
endastpensionäreroch marken brukasavandra.
Vad skall händaiframtiden?Förvemsskull kom¬
mer marken att brukas och landskapet att hållas öppet?Skall det bliettskådelandskapellerettland¬
skap präglatavproduktion? Och iså fall vilken-
betesdjur eller massaved? Och vem skall bekosta
attbevara den alltmer åldrande bebyggelsen, och
särskiltekonomibyggnaderna, somfår allt mindre användning,utöveratthärbärgera sådantmaninte nännskasta?Det ärju ändå frågaomett speciellt kulturarv, en stolthet men också en extra börda förägarna. Den stora mängden byggnader, deras
storlek och deras orördhet ställer stora krav på kostnadskrävandevård, ochpåexpertkunskap.'’
Hälsingegårdsprojektet
Under åren 1997-2003 har särskilda projektme¬
del beviljats föratt arbeta med hälsingegårdarna,
undermottotHälsingegårdar-värna, vårda, visa
vårbyggnadskultur. Utgångspunkten för projektet
harvaritattsamla krafternakring de speciella häl¬
singegårdarna genom att tydliggöra deras kvalitet
och värde, ochgenom att informeraom ochvisa
levandegårdar för besökande. Pådettasättskulle
intressetförgårdarna och deras bevarande stärkas.
Dessutomskulle fokussättaspålandsbygdens och jordbrukets problem ochen diskussion omlands¬
bygdens framtidinitieras,närjordbruketi sigsjälvt
inte ger tillräcklig utkomst.
Mycket har hänt under projektåren, ettkontakt¬
nät har byggts upp, vårdinsatser och hantverkar- utbildning har genomförts, ett antal gårdar och gårdsägareärengageradei visning,och flera disku¬
terarhur det skulle kunnagåattskapanynärings¬
verksamhet med utgångspunktigårdarna och den
kultur de representerar. Först tänker man då på turism, att skapa fungerande besöksmål, kanske
kombinerade medövernattning ienfin gårdsmiljö.
Men många andra möjligheter finns, i hantverk,
mat, och andra former av skapande verksamhet.
Detgällerattsesinagårdarintebarasomett tungt ansvar,utanockså som enmöjlighet.
En ledstjärna har varit att inte exploatera, att arbeta med kunskap och vård i samma takt som med näringsutveckling. Inventering, dokumenta¬
tionochforskning måste gå handihand med den
ekonomiskautvecklingen, och den måsteske påen solidgrund.
Vad skall nu hända, hur skall allt som skapats
underprojekttidentastillvaraoch leva vidare och
utvecklasutanden ekonomiskaextraskjutssomett
projekt innebär?'"*
Framtiden är inte helt säker, men intresset för
att den uppmärksamhet Hälsingland röntgenom
projektet och begreppet Hälsingegårdar skall leva
kvarärstarkt.Kommunerna iHälsingland har ställt sig bakom ett fortsatt arbete, där frågan om att göra Hälsingegårdarna till världsarv ställs i cent¬
rum.Olikainstitutionerharocksåvisat intresseför
att ansvaraför olika delari arbetet med hälsinge¬
gårdarna, och den troligaformen för denärmaste åren är ett nätverk med många inblandade, och
enbegränsadgemensamresursför samverkan och informationsutbyte, inom nätverket ochutåt.
Noter
1. Konferensenärdokumenteradimirmesanteckningaristen¬
cil, utarbetadeavGunvorGustafson, Hälsinglandsmuse¬
um. Tidigare konferenser projektet ordnatvarbyggnads- vårdsideologier 1997-08-26 -27 och Storvulet utan krus,
1999-09-15-16
2. Larsson2000.
3. Gustafson & Lundell 1998.
4. Ettgärdemantal jordskattär 16öresland ochettöreslandär 24penningland.
5. Fiebranz2002 s.182.
6. Endirektöversättningärdetintefrågaom,skattläggningen
genomtidernavar merkomplicerad, ocb är inte fullt klar¬
lagd än i dag. Vid arealberäkningtogs också hänsyn till markensgodhet och avkastning.Se t.ex.Fiebranz2002s.
164ff.
7. Enöversiktlig beskrivning och analysavodlingslandskapeti länetmedindelningiområdenmedolikalandskapskarak¬
tärpresenterasiHöglin1998.
8. Gaggeoch Olsson2001,Olsson2003 9. Hälsingegårdarifem socknar2002
10. Andersson2000,Folkesdotter2003,Sinha2002,Hälsing¬
erunor1996.
11. Jaghade1992tillgång till medelavRiksantikvarieämbetets forskningsanslag fören mycketbegränsad studie. Tyngd¬
punktenkomattläggas påattförteckna och karaktärisera det arkivmaterial och dokumentationerombyggnadersom fannspåolika håll, och översiktligt formulera behovoch inriktningavangelägnainsatser.
12. Inom ramen förprojektet Markernas mångfald har fler informationsskrifter publicerats av Länsstyrelsen. Frågan
om jordbrukets förutsättningar förr och nu behandlas i skriften Bönder förr ochnuiGästrikland ochHälsingland, red.LenaLandström, Länsstyrelsen Gävleborg2000.
13. Ijordbruketsbyggnader,Kulturvärdenilandskapet1993s.
132-137uppmärksammas överloppsbyggnadernas problem påarrendegårdariForsasocken. Rapportenärendelavdet s.k.Lim-projektet,enanalysavhvsmedelspolitikens miljöef¬
fekter bl.a. vadgäller byggnadsbeståndet på jordbruksfas¬
tigheter.Forsa socken ärettav20referensområdenipro¬
jektet.
14. Enutvärderingavprojektet har utförts2003 avCecilia Ols¬
sonpå Länsstyrelsens uppdrag. Pubhcerad på projektets hemsida:www.halsingegardar.se.Projektetförvarar också
enomfattandepressklippsamlingomverksamheten.
Aktuell litteratur
kring hälsingegårdarna i urval
Bibliografier
Hillbom, Anna-Lisa,2002,LitteraturomGästrikland ochHäl¬
singland.Länsmuseet Gävleborg.
Hälsingegårdsprojektets hemsida innehålleren merinnehållsrik litteraturförteckning, www.halsingegardar.se
Avhandlingar
Andersson, Maj-Britt,2000,Allmogemålaren AndersÄdel,Pris¬
ma.
Eriksson-Trenter, Anna, 2002, Anspråk och argumentation.
Enstudieavanvändningoch uttolkningavlag vidnatur¬
resurskonflikter inordvästra Hälsingland, ca 1830-1870.
Uppsalastudiesin economichistory61.
Fiebranz, Rosemarie,2002,/ord, Linne eller träkol? Genusord- ningoch hushållsstrategier.Bjuråker 1750-1850. StudiaHis- toricaUpsaliensis203.
Jonsson, Inger,1994,Linodlare, väverskor ochköpmän.Linne
som handelsvara och försörjningsmöjlighet i det tidiga iSootaletsHälsingland. Uppsala smdiesin economichis¬
tory 35.
Wallenberg Bondesson, Maria, 2003, Religiösa konflikter i
norraHälsingland1630-1800.Stockholm smdiesihistory 67.
Wejryd, Cecilia,2002,Läsarnasomhrände höcker: Erik Jan¬
sonocherikjansarnai1%40-taletsSverige.Svenska kyrko- historiskaföreningen Uppsala.
Wennersten,Elisabeth,2001,Gården och familjen.Omjordä- gandet och dess konsekvenser för människor,landskap och hebyggebeiSäljesta hy, Järvsö socken1734-1826.Medde¬
landennr108Kulmrgeografiskainstimtionen,Stockholms
universitet.
Wennersten, Elisabeth, 2002, Släktens territorier. Enjämfö¬
rande studieavsocialaregelverkidetförindustriella bon¬
desamhälletiDalarna ochHälsingland 1734-1826. Medde¬
landennr112Kulmrgeografiskainstimtionen,Stockholms
universitet.
Kulturlandskap och bebyggelse
Gustafson, Gunvor, &CLundell, Jan,1998,SvaljordiHälsing¬
land.Agrarhistoria2,SLU,vt1998,stencil.
Höglin, Stefan, 1998, Agrarhistorisk landskapsanalys över Gävleborgs län, länsöversikt. Landskapsprojektetrapport 1998:5,Riksantikvarieämbetet,LänsmuseetGävleborg.
Kardell,Örjan,Landström,Lena, Larsson,Jesper,1997,Håvra och den agrara revolutionen, en bys utveckling från
1600-talet tilli^oo-talets början. Landskapsplanering, Agrar¬
historia2,SLU,vt1997,stencil.
Landström,Lena,m.fl.2000,Bönder förr ochnuiGästrikland ochHälsingland. Länsstyrelsen Gävleborg.
Larsson,Jesper, 2000, Odlingssystem isödra Norrland och Dalarna. Hurjordbrukets förändringar skildrats i lant- brukslitteraturen under den agrara revolutionens första fas. Agrarhistoria,SLU,vt 2000,stencil.
Jordbrukets byggnader, kulturvärdenilandskapet,1993. Lim, Riksantikvarieämbetet.
Byggnader, inredning, måleri
Andersson, Maj-Britt, foto: Ericson, Nina, 1998, Husbibeln,
Mötenmedgårdar.Prisma.
Bedoire, Fredric,Högdal,Lis,2000,Denstorahälsingegården.
Gårdar ochbefolkningiVoxnansdalgång. Byggförlaget.
Tidigare publicerad i Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr. 5
1983,under rubriken Storbönder-gårdar ochbefolkningi Voxnansdalgång.
Folkesdotter, Gärd, 2003,Småhål medstoreffekt.Jämförel¬
sermellanschabloner, målare ochinteriörerfrån Häbing-
land under iSoo-talet. Konstvetenskapliga insritutionen vid Stockholmsuniversitet,vt 2003.Stencil.
GöUas,Mimmi,1996,Hälsinglandslador,enstudieavladans
olika typeroch dess betydelse för hälsingekulturen. Exa¬
mensarbete vidKTH,vt96.Stencil
Hälsingerunor 1996.Bildpåbondevägg,temanummeromHäl¬
singlands måleri, red. Kerstin Sinha, Hälsinglands hem¬
bygdskrets.
Konsthögskolans arkitekturskola,restaureringskonst,2002,Häl¬
singegårdar ifem socknar.Svensk by^^jänst, Stockholm.
Mickelsson, Hilding, 1995, Förstukvistar iHälsingland. Eke¬
ström,Färila.
Mickelsson,Hilding,Sundberg, Margaretha, 1989, Hembygds¬
gårdari Gästrikland och Hälsingland. Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund, Gävle.
Nordin, Erik,2000,”Hälsingegårdar”, Tradition i trä. Enresa genomSverige.Byggförlaget, Stockholm.
Nordin, Erik,1995, ”Hälsingegårdar”, Svenska hus, landsbyg- densarkitektur - från bondesamhälle till industrialism.
Carlssons.
Gagge, Carl Magnus och Olsson, Daniel, 2001, Ersk-Mats, Lindsjöni.-i3.Hassela socken.Nordanstigskommun. Rap¬
port2001:1från kulturmiljöfunktionen. Länsstyrelsen Gäv¬
leborg. Stencil
Olsson, Daniel, 2003, Oppigården, Halsta 1.1, Hälsingtuna socken,Hudiksvalls kommun. Rapport2003:1från kultur¬
miljöfunktionen, Länsstyrelsen Gävleborg. Stencil Olsson, Daniel,Thelin, Bertil,2000,Hälsinglands bostadshus
under 1600-talet. Avd. förkulmrvård. Institutionenförmil¬
jövetenskap och kulturvård, Göteborgs Universitet.
Olsson, Daniel, zoo2.,Hälsinglandsbostadshus under ijoo-talet.
Avd. för kulturvård. Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Göteborgsuniversitet.
Sundberg,Arma, 2003,Tvåmedeltida härbren iSandvik och Yg,enbyggnadsminnesutredning.Uppsats ibyggnadsvård, konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Stencil.
Östberg, Marita, 1998,GårdariAlfta, intressantakulturmil¬
jöer. Instimtionenför kultur och humaniora.Mitthögsko¬
lan, Härnösand.Stencil.
Hälsingegårdsprojektets publikationer
Andersson,Maj-Britt, Broström,Ingela,2000,Hälsingegårdar.
HälsingeTuroch Länsstyrelsen Gävleborg.
Bedoire, Fredric, 2001, Mannen som byggde Edsbyn, om
byggmästarenOlofJohansson. ProjektHälsingegårdar och
Ovanåkershembygdsförening.
Broström,Ingela, 1998, Erik-Anders i Asta. Länsstyrelsen Gäv¬
leborg och Länsmuseet Gävleborg. Ingår i serienHälsinge- gårdar.
Folkesdotter, Gärd, 1998, Gästgivars iVallsta, Arbrå socken.
Länsstyrelsen Gävleborgoch Länsmuseet Gävleborg. Ingår
i serienHälsingegårdar.
Nordin, Erik, 1998,Hälsingegårdar,Värna,vårda, ochvisavår byggnadskultur. Länsstyrelsen Gävleborg rapport 1997:5, omtryck2002
Nordin, Erik, 1998, Träslottet, HansAnders i Koldemo, en beskrivningavbyggnader ochmiljö. Länsstyrelsen Gävle¬
borg ochLänsmuseetGävleborg. Ingår i serienHälsinge¬
gårdar.
Olsson,Daniel,2001,Ersk-MatsiHassela. Projekt Hälsingegår¬
dar ochLänsstyrelsen Gävleborg. Ingåri serienHälsinge- gårdar.
Sinha,Kerstin,2002,med bidragavFolkesdotter, Gärd,Bildpå bondevägg, hälsingegårdarnas måleri. Hälsinglandsmuse¬
um,Ljusdalsbygdensmuseum.Länsstyrelsen Gävleborg.
Tengvall, Ingalill, 1999, Ystegårn iHillsta. Hillsta gård AB i samarbete medHälsingegårdsprojektet. IngåriserienHäl¬
singegårdar.
Övrigt
Johansson, Ella (Red), 2002,Periferins landskap. Historiska spåroch nutidablickfältisvenskglesbygd. Nordic acade¬
micpress.Lund.
Olsson, Cecilia, 2003, Projekt Hälsingegårdar, Insatser och
resultat1997-2003-tankaromframtiden. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport2003: 7.Stencil.
