1(3)
Nina Svenbro
Utredare Rapport 2013:10
Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona
Miljöförvaltningen
Inventering enskilda avlopp 2012/2013, delrapport
Landskrona kommun
2(3)
S/gem/dok/avlopp/inventering ensk avlopp/Resultat av inventering/
delrapport enskilda avlopp 2012-2013
Genomförande
Under hösten 2012 påbörjades en inventering av enskilda avlopp i Landskrona. Uppskatt- ningsvis finns det runt 600 fastigheter med enskilt avlopp i kommunen. Denna uppskatt- ning grundar sig framförallt på antalet abonnenter av slamtömning hos LSR. Hittills har 104 fastigheter inventerats. Fastigheter med enskilt avlopp har kunnat identifieras med hjälp av LSR:s abonnentregister för slamtömning. För att komplettera har sedan GIS-lagret som visar det kommunala spillvattennätets utbredning använts. På så vis har det varit möj- ligt att hitta de fastigheter som ligger utanför det kommunala nätet men som inte finns med i LSR:s register.
Varje inventeringsärende har initierats med ett informationsutskick till respektive fastig- hetsägare. Utskicken har skett gruppvis efter fastighetsbeteckning. De fastigheter som har fått utskick hittills är de som har beteckningen Viarp, Äskatorp, Härslöv och Rönneberga.
I början av inventeringen följdes alla utskick upp med en inspektion av avloppsanläggning- en ute på plats, tillsammans med fastighetsägaren. För att effektivisera inventeringen sked- de sedan en övergång till att uppmana fastighetsägarna att skicka in skriftlig information angående avloppsanläggningen.
Ofta har den inskickade informationen från fastighetsägarna innehållit en eller flera oklar- heter, beträffande till exempel typ av anläggning eller anläggningens ålder. Det har många gånger funnits tillståndhandlingar i miljöförvaltningens arkiv som inte har överensstämt med de uppgifter som fastighetsägaren har lämnat. Detta har i de allra flesta fall kunnat redas ut genom ett telefonsamtal med fastighetsägaren. I vissa fall har en uppföljande in- spektion bokats in.
Inventeringsresultaten hittills
Avloppen i siffror
Av sammanlagt 104 fastigheter med enskilt avlopp hade 58 stycken så kallat direktutsläpp av avloppsvatten. Detta innebär att på 56 % av fastigheterna genomgår avloppsvattnet inte någon rening utöver slamavskiljning. Bland de övriga fastigheterna finns något typ av re- ningssteg. Detta reningssteg är oftast av en äldre modell, i regel någon typ av filterbrunn där avloppsvattnet filtreras genom ett sand- eller gruslager. Miljö- och hälsoskyddsnämn- den godkände många anläggningar av denna typ efter att kravet på längre gående rening än slamavskiljning kom i samband hälsoskyddslagen 1969. En filterbrunn av denna typ ger ingen tillfredsställande rening med avseende på näringsämnen utifrån funktionskraven i Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för spillvatten (NFS2006:7).
Endast 8 av de sammanlagt 104 anläggningarna har ett tillstånd för enskild avloppsanlägg- ning som är nyare än 1990.
Problem kopplat till slamtömning
Under inventeringen har det framkommit att det är relativt vanligt att fastighetsägare från- går Landskrona stads renhållningsordning och föreskriften om årlig slamtömning från den kommunala renhållaren, LSR. Sammanlagt 20 stycken av de totalt 104 inventerade fastig- heterna har vid inventeringen saknat en årlig slamtömning från LSR (ej medräknat de som har någon typ av dispens som befriar dem från slamtömning). Anledningarna till detta vari- erar. En del fastighetsägare har anlitat andra entreprenörer än LSR. Andra har inte haft nå- gon slamtömning alls eftersom det inte tycker att det behövs. Några få har en nedgrävd
3(3)
S/gem/dok/avlopp/inventering ensk avlopp/Resultat av inventering/
delrapport enskilda avlopp 2012-2013
slamavskiljare där tömning inte är möjlig. Det finns även en grupp som själva tömmer sin avloppsbrunn samt förvarar och sprider slammet.
Samtliga av dessa fastighetsägare har informerats om kravet på årlig slamtömning från LSR, alternativt fått information kring dispensansökan.
Efterfrågan på kommunalt avlopp
Det finns en stor efterfrågan på kommunalt avlopp på landsbygden. Speciellt två områden har identifierats där frågan är aktuell. Området Aspan (på Vallåkravägen) är en grupp fas- tigheter som sedan länge tillhör NSVA:s verksamhetsområde för vatten och avlopp. Ut- dragning av vatten har skett, men inte av spillvatten. Många fastighetsägare i Aspan har under inventeringen frågat kring spillvattenledningen och varför den inte har blivit av. Fas- tigheterna i området ligger tätt och avloppsanläggningarna är överlag undermåliga.
Även för boende längs med Tågarpsvägen, Norra Rönnebergavägen och på Rönneberga backe har frågan kring kommunalt avlopp blivit aktuell. NSVA planerar att under 2013 dra en avlastande ledning mellan Tågarp och Asmundtorp, längs med Norra Rönnebergavägen.
Fastighetsägare längs med sträckan ska enligt NSVA ”efter utredning ges möjlighet att ansluta sig” till vatten- och spillvattennätet. Fastigheterna får då ansluta sig som avtalskun- der, eftersom de inte tillhör verksamhetsområdet för VA. Många fastighetsägare i området har uttryckt att de vill ansluta sig. En del är oroade för att ”grannarna inte ska vilja ansluta sig” och för att kostnaderna ska bli höga om inte alla i närområdet går ihop och betalar. Det finns därför en önskan att miljöförvaltningen ska vara tydliga med att förmedla att de en- skilda anläggningarna inte är godkända, för att på så sätt skapa incitament för fastighetsä- garna att samarbeta kring en utdragning.
