Ny mötesstation i Nynäsgård

(1)

Utställningshandling för järnvägsplan

Gestaltningsprogram

Plats för valfri illustration/bild som speglar

innehållet i dokumentet Gemensam karta,

erhålles senare

Ny mötesstation i Nynäsgård

Augusti 2010

(2)

2 Järnvägsplan Nynäsbanan mötesspårsutbyggnad vid Nynäsgård – Gestaltningsprogram

Medverkande

Trafikverkets projektgrupp Gunnar Hammar, projektledare Leif Axelsson, ansvarig järnvägsplan Per Gustafsson, delprojektledare

Gestaltningsprogram WSP

Eva Åberg WSP, teknikansvarig landskapsarkitektur Lina Sofia Engström WSP, landskapsarkitektur Daniel Larsson WSP, illustratör

(3)

S A M M A N FAT T N I N G O CH I N N EH Å L L

Järnvägsplan Nynäsbanan mötesspårsutbyggnad vid Nynäsgård – Gestaltningsprogram 3

Innehåll Sammanfattning

Nynäsbanan håller på att förbättras. I första hand för att göra pendeltågs- trafiken mer tillförlitlig men också för att det ska vara möjligt att ge banan en tätare trafik med moderna tåg. Bland annat har alla plattformar på stationerna förlängts söder om Västerhaninge och nya mötesspår byggs vid Segersäng och Hemfosa. Nästa steg i banans upprustning är att bygga dubbelspår mellan Tungelsta och Västerhaninge.

Ytterligare ett steg i förbättringen av banans kapacitet planeras nu genom att nytt mötesspår och två 240 m långa sidoplattformar anläggs vid Ny- näsgårds station. I samband med mötesspårets genomförande planeras bullerskydd för de boende längs Villagatan.

Det nya spåret ligger i alla delar intill befintligt spår och kommer på så sätt ej att göra några nya avtryck i landskapet. Utefter den aktuella sträckan kommer gestaltningsfrågorna i huvudsak att beröra de nya si- doplattformarna och anslutningarna till gång- och cykelvägar.

Liksom för övriga mötesstationer, har det studerats översiktligt hur Nynäsgårds station kan utformas om Nynäsbanan i framtiden byggs ut till dubbelspår. Vid en sådan utbyggnad har antagits att sträckan Nynäs- hamn - Nynäsgård förblir enkelspårig och att dubbelspårsutbyggnaden norrut mot Ösmo görs genom att ett nytt spår anläggs på västra sidan om det befintliga spåret. Den nu aktuella ombyggnaden genomförs därför så att spårgeometrin är förberedd för framtida dubbelspår norrut.

Detta gestaltningsprogram ingår i järnvägsplan för projektet Mötes- spårsutbyggnad vid Nynäsgård.

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ...4

1.1 Projektets bakgrund och syfte ... 4

1.2 Förutsättningar för projektet ... 4

1.3 Gestaltningsprogrammets mål, innehåll och upplägg ... 4

1.4 Så planeras en järnväg...4

2. Arkitektoniska utgångspunkter ...5

2.1 Överordnad målbild ...5

2.2 Upplevelseperspektiv ...5

3. Förutsättningar ...6

3.1 Järnvägens historia i landskapet ... 6

3.2 Landskapets huvudkaraktär ... 6

3.3 Landskapsanalys ...7

3.4 Resenärsupplevelse ...7

4. Gestaltningsprinciper ...8

4.1 Övergripande må l ... 8

4.2 Utgångspunkter för utformning ... 8

4.3 Typutformningar ... 8

5. Förslag ...10

5.1 Mötesspår med två sidoplattformar ...10

5.2 Bullerskydd ...10

5.3 Stationsmiljö ...12

5.4 Bullerskyddsskärm ...13

(4)

I N L ED N I N G

1 Inledning

1.1 Projektets bakgrund och syfte

Nynäsbanan som går mellan Älvsjö och Nynäshamn utgör en viktig förbindelse till Stockholm för kommunerna Nynäshamn och Haninge. I båda kommunerna pendlar många av invånarna till sina arbeten, främst i Stockholm. Kommunerna planerar exploatering i flera av tätorterna utefter Nynäsbanan. Förbättrad trafikering på Nynäsbanan och en förbättrad väg 73 uppges av kommunerna som viktiga för att tätorterna ska kunna växa som planerat.

Idag trafikeras Nynäsbanan främst av SLs pendeltåg. Pendeltågstrafiken upprätthålls som halvtimmestrafik med utglesning till entimmestrafik under kvällar och helger.

Antalet resenärer har kraftigt ökat under senare år. Trafikverket rustar nu upp Nynäsbanan för att öka punktligheten och förkorta restiden.

Ytterligare ett steg i förbättringen av banans kapacitet planeras nu genom att nytt mötesspår och två 240 m långa sidoplattformar anläggs vid Nynäsgårds station.

I samband med att mötesspårets genomförs kommer bullerskydd att anläggas utmed Villagatans fastigheter.

1.2 Förutsättningar för projektet

Gestaltningsprogrammet tar sin utgångspunkt i det arbete som gjorts under 2009 då systemhandling för mötesspårsutbyggnad vid Nynäsgård tagits fram. I den samlade kapacitetsförstärkningen av Nynäsbanan utöver ombyggnaden av Nynäsgård har följande redan genomförts:

Samtliga plattformar har förlängts till 240 m.

Mötesspår har byggts vid Hemfosa och Segersäng.

Nynäshamns station och stationen vid Nynäshamns färjeterminal har slagits ihop till en station, vid småbåtshamnen.

Stationen vid Nynäshavsbad har flyttats norrut till området Estö/

Gröndal och heter nu Gröndalsviken.

I järnvägsplaneskedet fastställs järnvägsprojektets totala omfattning.

Detaljeringsgraden i gestaltningsprogrammet skall i detta skede vara så hög att det helt kan ligga till grund för projekterings- och genomförande- skedet.

Av Nynäshamns kommuns översiktsplan (1991) framgår att området öster om stationen som idag mestadels hyser garage och förrådsbygg- nader är avsatt för framtida bebyggelseförtätning. Området är enligt översiktsplanen tänkt att få blandad bebyggelse. Översiktsplanen anger också att en större del av området kring Nynäsgårds lokstallar bör avsättas för järnvägsmuseets verksamhet. Ett reservat för en framtida buss- och gång- och cykelbro över järnvägen finns i höjd med de nya plattformarnas södra ända.

1.3 Gestaltningsprogrammets mål, innehåll och upplägg

Med utgångspunkt i ”Banverkets arkitekturpolicy” , ”Banverkets kvali- tetsprogram för järnvägsutformning” samt ”Gestaltningsprogram - en vägledning”, syftar gestaltningsprogrammet till att på ett överskådligt sätt identifiera utformningsfrågor och arkitektoniska utgångspunkter som projektet har att förhålla sig till, samt att formulera medvetna prin- cipförslag och riktlinjer för hur dessa ska hanteras.

Att upprätta ett gestaltningsprogram är också en metod att på ett struk- turerat sätt arbeta sig igenom gestaltningsfrågorna i ett projekt.

Målet är att resultatet av järnvägens byggande och förändringar ska upplevas som en helhet där avvägningen mellan estetiska, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter gjorts på bästa sätt.

Programmets innehåll:

• Översiktlig beskrivning av landskapets förutsättningar

• Gestaltningsförslag med föreslagna åtgärder för stationsområdet , plattformsutrustning, bullerskärmar och stödmurar redovisade med principskisser

1.4 Så planeras en järnväg

Planeringsprocessen går från översiktliga studier till detaljbeskrivning- ar. Under tiden för Trafikverket en dialog med olika aktörer och olika intressenter i vår omvärld. På samrådsmöten med närboende, kommuner och andra som berörs hämtas värdefulla kunskaper, förslag och idéer till projektet. Bilden intill beskriver denna process.

Idéskede Förstudie Järnvägsutredning

Järnvägsplan Projektering Byggskede

Vad vill vi göra?

Nu gör vi det!

Vad kan vi göra? Var ska vi göra det?

Så ska vi göra det!

Här ska vi göra det!

Planeringsprocessen.

Översiktskarta, delsträcka Västerhaninge - Nynäshamn.

(5)

A R K I T EK TO N ISK A U TG Å N GSPUN K T ER

2 Arkitektoniska utgångspunkter

2.1 Överordnad målbild

Trafikverkets policy och mål är att anlägga en helhetssyn på anlägg- ningarnas egenskaper och förutom funktion, säkerhet och ekonomi även beakta estetik och miljö.

Begreppet estetik omfattar inte enbart skönhetsvärden hos objektet som isolerat föremål, utan även människans totala upplevelse av hela anläggningen. Järnvägens viktiga roll, dess tradition och betydelse för människorna motiverar emellanåt starka uttryck i landskapet.

• Åtgärderna bör sammantaget leda till att trafiksäkerheten utefter Nynäsbanan förbättras.

• Järnvägsmiljön bör utformas för att så långt som möjligt bli ett positivt inslag i landskapet och ge resenären en positiv

upplevelse av resan. En utformning som på ett bra sätt placerar in järnvägen och dess kringanläggningar i landskapet ska

eftersträvas.

Genom att i ett tidigt skede behandla de gestaltningsfrågor som uppstår i samband med den nya utbyggnaden kan problemställningar åskådliggö- ras och relevanta lösningar hittas för att järnvägens positiva effekter ska kunna lyftas fram och dess negativa effekter mildras.

Viktiga frågeställningar

• Vilka befintliga värden i landskapsbilden ska beaktas?

• Hur påverkas landskapsbilden av den ombyggda järnvägen?

• Hur minskas järnvägens barriäreffekt?

• Hur tillgodoses säkerhetsaspekten?

• Hur dämpas buller på ett effektivt såväl som estetiskt sätt?

• Vilka arkitektoniska uttryck ska prägla den nya, upprustade stationen och hur kan den samspela med omgivande landskap på bästa sätt?

• Hur upplever de kringboende och passagerarna upprustningen av järnvägen?

2.2 Upplevelseperspektiv

Järnvägen upplevs från två olika perspektiv, den som ser järnvägen i sin boendemiljö och den som reser med tågen. Ibland kan dessa upplevelseperspektiv komma i konflikt med varandra.

Bullerskärmar och höga stödmurar ger begränsade utblickar för resenären och även kringboende men skyddar samtidigt de boende och de som vistas i omgivningen, från bullret.

För resenären är upplevelsen till stor del beroende på hastigheten och avståndet till det man ser. Vid höga hastigheter är det svårt att uppfatta det som ligger i järnvägens närområde, det flimrar bara förbi.

(6)

F Ö RU T S ÄT T N I N G A R

3.1 Järnvägens historia i landskapet

Järnvägen mellan Älvsjö och Nynäshamn byggdes mellan 1898 och 1901 och var en av de viktigaste förutsättningarna för samhällsetableringen och Nynäshamns framväxt kring år 1900. Järnvägen har sedan dess haft stor betydelse för stadens fortsatta utveckling. Samtliga stationshus längs Nynäsbanan är uppförda i karaktäristisk nationalromantisk stil och klädda med gul fjällpanel. Byggnaderna är troligen ritade av arkitekt Ferdinand Boberg. Stationshusen finns kvar i Tungelsta, Hemfosa, Segersäng, Ösmo, Älgviken och Nynäshamn, de visar vilken påkostad satsning som gjordes en

gång på järnvägen till Stockholms uthamn.

Kartan nedan är från 1901, strax efter det att järnvägen anlades.

3 Förutsättningar

3.2 Landskapets huvudkaraktär

Järnvägen Nynäshamn–Västerhaninge går på halvön Södertörn längs med grusåsen Stockholmsåsen. Södertörns landskap är ett sprickdalslandskap, präglat av en lång tid som jordbruksbygd. Landskapet är småbrutet, flacka lerslätter bryts av berghällar, delvis inbäddade i morän.

Järnvägen söderut från Ösmo mot Nynäsgård löper genom ett halvöppet delvis brukat landskap. Terrängen är lätt kuperad med ett fåtal tallbevuxna hedar. Vegetationen karaktäriseras av lövskog med inslag av barrträd, framförallt tall. På den östra sidan om spåret finns en del samlad villabebyggelse, men även några enstaka bostadshus. Väster om spåret finns mestadels industribyggnader och bara enstaka bostadshus, vegetationen består mest av lövsly. I norra delen av Nynäsgårds stationsområde löper järnvägen under en gång- och bilbro innan hållplatsområdet tar vid.

3.3 Landskapsanalys

3.3.1 Rumslighet

Landskapets uppbyggnad och rumsliga förhållanden gör att landskapsbilden varierar utmed banan. I Nynäsgård passerar järnvägen igenom en dalgång och ligger fint inramad av vegetation på båda sidor.

Häradsekonomiska kartan 1901 RAK 112-67-19 (beskuren). Lantmäteriet

Järnvägen norrut från Nynäsgårds station.

Järnvägen söderut från Nynäsgårds station.

Nynäsgårds station, vy från norr.

(7)

F Ö RU T S ÄT T N I N G A R

3.3.2 Barriär

Järnvägen utgör en långsträckt barriär, passagemöjligheter finns via en bomreglerad övergång i södra änden eller via gång- och bilbro riksväg 73/

Nynäsvägen i den norra delen av hållplatsområdet. Dessa utnyttjas flitigt och är viktiga lokala rörelsestråk. Bristen på passager bidrar till ett antal genvägar där spåret korsas obevakat.

3.3.3 Buller

Många upplever buller från järnvägen som mycket störande. Idag finns inga bullerskydd längs denna sträcka.

3.3.4 Stationsmiljö

Nynäsgårds stationsmiljö präglas av en småstadskaraktär. Stationen består idag av ett enkelspår med en sidoplattform på spårets västra sida. Stations- hus saknas. Väderskydd finns placerade på plattformen. Plattformen är lät- tillgänglig från den västra sidan genom gång- och bilväg.

Fram till 1916 hette Nynäsgårds station Kullsta. Stationsområdet bestod ursprungligen av två spår med en mellanliggande plattform. Ett stationshus uppfördes 1932, men revs i början av 70-talet. Vid stationen var Stockholm- Nynäs Järnvägsaktiebolags (SNJ) lokalverkstäder förlagda. Ett lokstall uppfördes år 1901. Stallet byggdes i tegel med ursprungligen fyra lokplatser förenat med vattentorn och en 15 meters vändskiva, som även förband en verkstad med två spår. Nynäs Gårds Lokstall är det enda alltjämnt fungerande i sitt slag i Stockholms län, uppfört på ursprungligt sätt s.k rundstall med spåranslutning. Norr om Nynäsgård finns den gamla banvak- tarstugan kvar.

Nynäs Gårds Lokstall.

Flygfoto Nynäsgårds station. Lantmäteriet

På spårets västra sida ligger några större byggnader av industrikaraktär.

Vid stationen löper järnvägen genom en dalgång fint inramad av vegetation på båda sidor.

Nynäsgårds stationshus 1973, vy söderut (foto Conny Sernfalk, NJM)

3.4 Resenärsupplevelse

Sikten från fönstret är naturligtvis helt avgörande för intrycket av landskapet när man närmar sig. Om sikten är fri kan man blicka ut över landskapet. När man närmar sig Nynäsgårds station norrifrån passerar man genom ett halvöppet lätt kuperat landskap.

”Kullsta banvaktarstuga”

(8)

G ESTA LT N I N GSPR I N CI PER

4.1 Övergripande mål

Målsättningen är att trafiksäkerheten utefter hela Nynäsbanan ska förbättras och järnvägens barriäreffekt ej försämras.

Järnvägsmiljön ska utformas för att bli ett positivt inslag i miljön och för att ge resenärena en positiv upplevelse av resan.

Den nya utbyggnaden ska anpassas till sin omgivning och landskapets befintliga karaktär förstärkas.

4.2 Utgångspunkter för utformning

Nytt spår ligger i alla delar intill befintligt spår och kommer på så sätt ej att göra några nya avtryck i landskapet. Utefter den aktuella sträckan kommer gestaltningsfrågorna i huvudsak att beröra de nya bullerskyddsskärmar och nya stödmurar av till exempel stengabioner som tillkommer. Dessa kommer att påverka den omgivande miljön mycket och medför särskilt höga krav på en utformning som måste grunda sig på en känslighet för landskapets karaktär, dess innehåll och skala.

En stationsmiljö som ändrar karaktär från enkel sidoplattform till två sidoplattformar kommer också att påverka miljön.

4.2.1 Utformningsstrategier

• Minimera ingreppen.

• Utgångspunkten är att utforma en sammanhållen helhet längs hela sträckan. Form, färg och material är komponenter som kan användas för att ge ett enhetligt och harmoniskt uttryck. Den lokala miljöns karaktär och färgskala från landsbyggd och åkrar m m

utgör utgångspunkt vid färgsättningen av nya element.

• Det är viktigt att arbeta med aktiv formgivning istället för utsmyckning, att hitta de vackra proportionerna.

• Där ombyggnaden kräver att delar byts ut bör befintliga estetiska kvalitéer behållas.

• Landskapets horisontella linjer utnyttjas vid utformning av buller skyddsskärmar .

• En bullerskyddskärm kommer att anläggas utmed Villagatans

fastigheter. Utformningen bör vara nedtonad och sträva efter att smälta in i miljön. En traditionell landsbygdskaraktär eftersträvas.

• Utformningen anpassas till det avstånd den ska betraktas från, d v s den ska fungera både på långt avstånd med helhet och proportioner såväl som bearbetade detaljer på närmare håll.

4 Gestaltningsprinciper

4.3 Typutformningar

4.3.1 Järnvägens möte med mark

För att minska järnvägens dominans i kringliggande landskap vore det önskvärt att järnvägen låg i liten skärning. När det ej är möjligt finns det några principer att följa för att järnvägen ska göra så lite visuellt intrång i omgivningen som möjligt.

Följande principer är tillämpbara utmed den aktuella sträckan vid Nynäsgård:

4.3.2 Vegetation

För att minska järnvägsbyggets påverkan på landskapet, kultur- och naturmiljö bör befintlig vegetation skyddas och sparas i möjligaste mån.

Av säkerhetsskäl måste vegetation i närheten av spåret stå på lika långt avstånd från spåret som vegetationen är hög, med andra ord; ett 12 m högt träd bör stå minst 12 m utanför spår.

Längs sträckan består vegetationen mestadels av lövskog med inslag av barrträd, framför allt tall. Den vegetation som ramar in stationsområdet består av många vackra tallar.

Ny vegetation bör ansluta till den naturliga miljön för att göra minsta möjliga ingrepp och behålla helhetskänslan.

Tallarna runt stationsområdet - för att få känslan av tall att dominera renodlas och förstärks karaktären.

Där utrymme finns bör slänterna avrundas för att göra järnvägsbanken mindre iögon- fallande

I mark med uppvuxen värdefull vegetation kan det vara viktigare att göra branta slänter för att ha möjlighet att spara så mycket som möjligt av den befintliga vegetationen.

Planteringar kan användar där man behöver öka bearbetningsgraden på t ex slänter för att uppnå en bra anpassning till omgivande landskap.

4.3.3 Stödmur

Stödmur utförs exempelvis med stengabioner typ Vector Wall, ovan slänten återplanteras för platsen lämplig växtlighet.

Planteringar kan användar där man behöver öka bearbetningsgraden på t ex slänter för att uppnå en bra anpassning till omgivande landskap.

Vector Wall

^®

Gabion, Grundfos

(9)

G ESTA LT N I N GSPR I N CI PER

4.3.4 Bullerskyddsskärmar

Bullerskyddsskärmar utformas med en grundform för hela sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, men kan varieras med något olika detaljbear- betning beroende av landskapets och bebyggelsens olika karaktär. Utefter den aktuella sträckan föreslås en grundmodell med möjlighet till tillägg av spaljé.

Vegetation

Vegetationen har stor betydelse för upplevelsen av skärmen. Genom års- tidsväxlingar, skuggverkan och växandet över tiden ger växtligheten många kvaliteter. Mot spaljé föreslås en plantering av klätterväxter som t ex vildvin, med vacker höstfärg, mot villabebyggelse kan planteringarna kompletteras med blommande klätterväxter som t ex kaprifol.

Utanför skärmarna kan buskage planteras, t ex slån eller hagtorn, beroende på vilken vegetationstyp som dominerar omgivningarna.

4.3.5 Stationsmiljö Gestaltning

En sammanhållande helhet ger järnvägen och dess struktur karaktär och identitet. Utformningen anpassas till lokala variationer genom bearbetning av detaljer och val av material och färgskala.

Beståndsdelar

Ett gemensamt utrustningsförslag har tagits fram för hela sträckan längs Nynäsbanan. Utformningen har samordnats såväl i projektets gestaltning och formspråk som beträffande enskilda detaljer som t ex räcken och belysning. Här visas exempel på den utrustning som nu används utefter Nynäsbanan.

Soffa typ Tejbrant, generation

Dynamiska informationsskyltar.

Belysning, armatur typ Thorn Viktoria Exempel på den typ av bullerskyddsskärm som föreslås

längs banan.

Utformning mot fastigheter. Utformning mot spår

(10)

F Ö R SL AG

Nynäsgård station

Ny anslutning med gång- och cykelväg

5.1 Mötesspår med två sidoplattformar

Vid en ombyggnation till dubbelspår vid Nynäsgårds station kommer två 240 m långa sidoplattformar att byggas. Nya gångvägar ansluter i vardera änden av stationsområdet. Plattformarna blir mer tillgängliga med två bomreglerade gångpassager i plan samtidigt som den planskilda gång- och bilbron på Nynäsvägen finns kvar. Som följd av det ändrade läget för plattformarna byggs en ny infart till museijärnvägens spåranläggning.

På den södra sidan innebär det att ett antal större tallar tas bort och att befintliga förrådsbyggnader framträder tydligare. I den norra änden där det är kraftiga nivåskillnader kommer både lövträd och tallar att behöva tas bort för att ge plats till nya gångvägar på ömse sidor av järnvägen. Det blir också nödvändigt med uppfyllnader för att tillgänglighetsanpassa gångvägar.

Breddökningen av spår- och plattformsområdet innebär en ökad visuell barriäreffekt, trots att passagerna över spåren blir enklare och tydligare.

Anläggandet av mötesspår innebär en återgång till ett stationsområde vid Nynäsgård med fler än ett spår. Stationen blir också mer accentuerad i omgivningen.

Det har studerats översiktligt hur stationen kan utformas om hela Nynäsbanan byggs ut till dubbelspår. Vid en sådan framtida utbyggnad har antagits att sträckan Nynäshamn-Nynäsgård förblir enkelspårig och att utbyggnaden norrut görs genom att ett nytt spår läggs väster om befintligt spår.

5.2 Bullerskydd

Bullerskärmar planeras i anslutning till Villavägens bostadsbebyggelse utmed sträckan km 3+515 – 4+000. Skärmen byggs mellan det nya spåret och fastighetsgräns. Den placeras ca 4.1 m från spårmitt och har en höjd på ca 2,5 m över rälsöverkant från km 3+515-3+820, sedan trappas muren ner till 2,0 - 1,5 och avslutas 1,0 m över rälsöverkant. Utformningen föreslås vara den samma som för de nya skärmar som byggts på sträckan Tungelsta – Ösmo.

Bostadsbebyggelsen längs Villagatan har redan idag begränsad utsikt på grund av stora industribyggnader på motsatta sidan av spåret. Den ca 485 m långa skärmen utgör en gemensam, enhetlig avgränsning för de

boende i fastigheterna närmast järnvägen.

Lokala bullerskyddsskärmar planeras också för uteplatser vid fem bo- stadsfastigheter söder om Nynäsvägen. Dessa fastigheter ligger högt över järnvägen vilket gör att bullerskyddsskärmarna utefter spåret inte ger tillräcklig dämpningseffekt.

Ny anslutning med gång- och cykelväg

5 Förslag

Bomreglerad övergång Bomreglerad

övergång

Ny bullerskyddsskärm höjd 2,5 m över rälsoverkant Järnvägsmuseum

Centralgatan

Nickstabadsvägen

Nya sidoplattformar

Stödmur utförs exempelvis av stengabioner

B B

C C

A

Nynäsväge n

Villagatan

Ny bullerskyddsskärm höjd 2,0 m över rälsöverkant

Ny bullerskyddsskärm höjd 1,5 m över rälsöverkant

Ny bullerskydds- skärm höjd 1 m över rälsöverkant

Plan km 2+800 - 4+000 (ej skalenlig)

Stödmur utförs exempelvis av stengabioner Nytt mötesspår

Gräns för järnvägsplan

Skyddsstaket på mur

Preliminär placering av teknikbyggnad

(11)

F Ö R SL AG

Sektion A-A, km 3+280 Skala 1:200

Sektion B-B, km 3+640 Skala 1:200

Sektion C-C, km 3+740 Skala 1:200

Nya sidoplattformar

Nuvarande marklinje

Bullerskyddsskärm höjd 2,5 m över räls

Stödmur utförs exempelvis av stengabioner ICA Kvantum

Nickstabadsvägen

gång- och cykelväg

Nynäsbageriet

Nytt mötesspår

Nuvarande plattform

Befintligt spårläge Gräns för järnvägsplan

samt fastighetsgräns

Gräns för järnvägsplan samt fastighetsgräns

Gräns för järnvägsplan

samt fastighetsgräns Gräns för järnvägsplan

samt fastighetsgräns Stödmur utförs

exempelvis av stengabioner Stängsel

Gräns för järnvägsplan samt fastighetsgräns

Gräns för järnvägsplan samt fastighetsgräns Stängsel

Spärrstaket

Befintligt spårläge

(12)

F Ö R SL AG

5.3 Stationsmiljö

Stationsmiljöer ska vara trivsamma mötesplatser med god tillgänglig- het. Ett gemensamt formspråk och likartad utformning av detaljer är av betydelse för att resenärer lätt ska känna igen sig i stationsmiljöerna. Ett gemensamt utrustningsförslag har tagits fram för hela sträckan längs Nynäsbanan.

5.3.1 Plattform

Plattformarna byggs upp av prefabricerade kantelement av betong.

Ytskiktet består av asfalt och skyddszonen av betongplatta med räfflad ovansida. Innanför läggs en rad sinusplattor för att markera gångzonen för personer med nedsatt syn. Antalet stolpar på plattform minimeras genom att namnskyltar med stationsnamn, skräpkorgar och askkoppar fästs på belysningsstolpar.

All utrustning ges en enhetlig färgsättning, svart kulör RAL 9005.

Plattformarna möbleras med:

• Väderskydd typ Tejbrant, 3 st, smalt vindskydd med bänkar, infotavla och belysning, enligt typritning DB00530.

• Soffa: typ Tejbrant generation II, enligt typritning AB0064.

• Skräpkorg och askkopp enligt SL standard, placeras på belysningsstolpe eller annan befintlig stolpe.

• Sandlåda typ Tepro Sandra.

• Belysning: armatur Thorn Victoria, stolpe 4.0 m hög.

• Infotavla enligt typritning K33-01.

• Digitala infoskyltar.

• Monitor.

• Klocka typ Westerstrands.

• Högtalare fästes på belysningsstolpe.

• J-emblem (skylt som anger var entrén till järnvägen är).

• Reklamskylt: fristående vitrin Slimline enligt typritning tejbrant nr:

E500270.

• Handledare i rundstål, målas.

Tillgänglighet

Ramper utförs i maxlutning 1:20 med handledare på 0,9 m höjd över mark.

Västra sidan av stationen Östra sidan av stationen Befintlig plattform

Ny station med sidoplattformar, fotomontage

(13)

F Ö R SL AG

5.4 Bullerskyddsskärm

Bullerskyddsskärmarna innebär att nya dominerande element kommer att tillföras. Gestaltningen av skärmarna utgår från den omgivande miljön och dess karaktär. Utformning är robust och lågmäld med traditionell karaktär. Upplevelsen av skärmens höjd kan minskas genom att materialbearbetningen understryker de horisontella linjerna. En tydlig och kraftig överliggare avslutar planket uppåt och en kraftig sockel av liggande brädor ansluter och anpassar planket mot mark.

Glesa stolpar ger en rytm som anpassas till den snabba rörelsen utefter banan. Riktningsändringar och variationer i höjd tas upp vid kraftiga kvadratiska trästolpar som återkommer med ca 20 m avstånd. Höjdskill- nader vid trappning av skärm, skall utgöra minst 40 cm per tillfälle.

Detaljeringsgraden skiljer sig åt på skärmens olika sidor. Mot spår upplevs skärmen i fart och kan ha en enklare utformning, men det är viktigt att denna sida också får ett bearbetat uttryck och ej upfattas som en baksida. Genom att använda glespanel som raster över fiberduk och absorbent uppnås ett annorlunda uttryck i spårsidans fasad.

Mot bebyggelsen där skärmen betraktas i ett lugnare tempo och eller utgör fastighetsgräns krävs en högre bearbetningsgrad. Där utformas fasaden som stående lockläktpanel med möjlighet att bygga på med en spaljé.

Placering av skärmar är lika med minsta frimått från rälsmitt, 4,1 m.

Skärmens höjd utefter sträckan är mestadels ca 2,5 m över räls. Sektion bullerskärm.

Mot bostadsbebyggelse kan spaljé sättas upp på skärmen.

spaljé

fundament Fasad, bullerskyddsskärm mot bebyggelse

Fasad, bullerskyddsskärm mot spår

I den norra delen trappas skärmen stegvis ner från 2,5-2,0-1,5 och avslutas med en höjd av ca 1, 0 m över rälsöverkant. Skärmarna utföres i trä och målas i en grågrön nyans RAL 7023 . Kulören ska harmoniera med omgivande miljö och eftersträva ett lågmält uttryck i landskapet på avstånd.

Ytbehandling och konstruktioner ska vara så hållbara som möjligt så att skärmarna håller sig snygga över tiden.

Bullerskyddsskärmar utformas med en grundform för hela sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, men kan varieras med något olika detalj- bearbetning beroende av landskapets och bebyggelsens olika karaktär.

Utefter den aktuella sträckan föreslås en grundmodell med tillägg av spaljé.

5.4.1 Vegetationen

Vegetationen har stor betydelse för upplevelsen av skärmen. Genom årstidsväxlingar, skuggverkan och växandet över tiden ger växtligheten många kvaliteter. Mot spaljé föreslås en plantering av klätterväxter som t ex vildvin, med vacker höstfärg, mot villabebyggelse kan planteringarna kompletteras med blommande klätterväxter som t ex kaprifol.

5.4.2 Skötsel och underhåll, klotter

En ytbehandling med slamfärger är möjlig att återställa efter skadegö- relse i form av klotter.

glespanel

(14)

F Ö R SL AG

Vy från Villagatan mot spår Illustration, Villagatans bebyggelse med föreslagen bullerskyddsskärm mot spår

Vy mot Villagatans bebyggelse från spårsidan Illustration, nya sidoplattformar

Vy plattform

Illustration, bullerskyddsskärm från Villagatan

(15)

Järnvägsplan Nynäsbanan mötesspårsutbyggnad vid Nynäsgård – Gestaltningsprogram 15 Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Rödavägen 1

Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket .se