En modernare rättegång: Rättssäkrare bevisvärdering i våldtäktsmål?

(1)

Maria Grufman & Ulrika Johansson

EN MODERNARE RÄTTEGÅNG

Rättssäkrare bevisvärdering i våldtäktsmål

MORE MODERN COURT PROCEEDINGS

Right safer evaluation of evidence in rape cases

Rättsvetenskap C-uppsats

Termin: ht 2010

Handledare: Björn Jennbacken

(2)

2

Sammanfattning

En omfattande reformering av rättegångsbalken (RB) kom att träda i kraft den 1 november 2008 i och med prop. 2004/05:131 En modernare rättegång (EMR). Syftet var att rättegången och dess process i och med reformeringen skulle möta de krav som ställs på rättsäkerhet, effektivitet samt en ändamålsenlig handläggning. En mer framhävd betoning läggs enligt 49 Kap. 14 § 1st RB på första instansen i målen, vilket ger hovrätten en bättre lämpad process. Hovrätten skall i och med den nya reformen grunda sin bedömning utifrån de förhör och de avgöranden som har gjorts i tingsrätten, främst genom ljud- och videoinspelningar, vilket innebär en ökning av teknisk utrustning. I och med detta uppstod frågan huruvida denna förändring var rättssäker eller inte och är den rättssäker i alla typer av mål.

Uppsatsens syfte är att analysera EMR och reformeringen av RB, utifrån våldtäktsbrott under år 2009 från Tingsrätten i Värmland samt prejudikat från hela Sverige under 2000-talet. Detta görs utifrån tre utredningsfrågor. Den första frågeställningen tar fasta på att se om reformen har förändrat rättssäkerheten och därmed, söka se en tendens om erkända rättsprinciper har förstärkts eller uppluckrats i våldtäktsmål. Vår andra frågeställning behandlar huruvida bevisvärderingen och beviskraven i våldtäktsmål har förändrats. Den tredje frågeställningen behandlar om reformen bidragit till en förändring i tilltron av bevisningen i domstolen. Frågeställningarna besvaras utifrån en deskriptiv metod, med utgångspunkt i reformeringen av RB. Den traditionella rättsdogmatiska metoden har använts för att klargöra hur förändringen utifrån EMR har påverkat rättsprocessen generellt samt klargöra hur den gällande rätten ser ut i våldtäktsmål.

I den empiriska undersökningen analyseras valda domar utifrån eventuella förändringar inom rättssäkerheten och bevisvärderingen. Resultatet som kan utläsas är att rättssäkerheten i och med införandet av EMR inte har förändrat domsluten nämnvärt, men däremot har skadeståndsfrågan åsidosatts för andra värden och kan därmed verka aningen oförutsägbar. Det mest intressanta i bevisvärderingen är huruvida utsagorna genom videoinspelade förhör kan betraktas som muntliga eller inte. I de analyserade domarna går det inte att utröna om bevisvärderingen har blivit annorlunda i och med införandet av EMR.

Bedömningen av trovärdigheten i utsagor samt prövningsstillstånd till högre instans medförde svårigheter utifrån två aspekter. Dels hur trovärdighetsbedömningen rent faktiskt har genomförts och vad som har legat till grund för bedömningen. Dels svårigheten i att tingrätten ur sitt system hade svårt att få fram relevanta domar, där prövningsstillstånd har meddelats, detta i sig är tveksamt ur ett rättssäkert perspektiv.

(3)

3

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

Förkortningar... 5

1 Inledning ... 6

1.1 Bakgrund ... 6

1.2 Syfte och problemformulering ... 7

1.3 Metod, material, avgränsningar ... 8

1.4 Disposition och uppbyggnad av uppsatsen ... 9

1.5 Definitioner av ord och begrepp ... 9

2. En modern rättegång ... 11

2.1 Gamla och nya rättsbalken - en historisk exposé ... 11

2.2 Behovet av en reformering av RB ... 12

2.3 En modernare rättegång vad innebär det? ... 12

2.3.1 Överklagan till hovrätt... 13

2.3.2 Uppluckring av muntlighet ... 14

2.3.2 Prövningsstillstånd i hovrätten ... 14

2.4 Omförhör /tilltro ... 16

2.4.1 Tilltrosbedömningen ... 16

2.5 Europakonventionen ... 17

3. Rättsliga principer av betydelse för EMR ... 18

3.1 Straffrätten en defensiv rätt ... 18

3.2 Muntlighetsprincipen - ett redskap för god bevisvärdering ... 18

3.3 Omedelbarhetsprincipen - domskälets grund ... 19

3.4 Koncentrationsprincipen ... 20

4. Förändringen i hovrätten utifrån EMR ... 21

4.1 Den reformerade hovrättsprocessen ... 21

5. Gällande rätt vid våldtäktsmål ... 23

5.1 Lege lata - Gällande rätt ... 23

6. Rättsäkerhet nödvändighet eller myt ... 26

6.1 Konceptet rättssäkerhet ... 26

6.2 Förutsägbarhet, legalitet, objektivitet i rättssäkerheten ... 27

6.3 Rättssäkerheten ur straffprocessrättslig synpunkt ... 28

6.4 Rättssäkerhetsbegreppet en dynamisk uppfattning ... 28

6.5 Rättssäkerheten vid brottmål och således också i våldtäktsmål ... 29

6.6 Principer av betydelse för rättssäkerheten i brottmål... 30

(4)

4

6.7 Likhetsprincipen ... 31

6.8 Bevisomedelbarhetsprincipen ... 31

7. Bevisbörda, beviskrav och bevisvärdering ... 32

7.1 In dubio pro reo – Hellre fria än fälla ... 32

7.2 Beviskrav ”utom rimligt tvivel” ... 33

7.3 Kontradiktoriska principen – förhandlingsprincipen ... 34

7.4 Anvisningar om bevisvärdering eller bara subjektiva bedömningar ... 34

7.4.1 Bästa bevismaterialet ... 36

7.4.2 Principen om fri bevisvärdering och bevisföring ... 37

8. Empirisk undersökning ... 38

8.1 Materialet ... 38

8.2 Rättsäkra domar eller inte? ... 38

8.2.1 Förutsägbarhet ... 38

8.2.2 Legalitet ... 39

8.2.3 Objektivitet ... 39

8.3 Rättssäkerhet utifrån Brås kriterier. ... 40

8.3.1 Brottsplatsen ... 42

8.3.2 Alkohol ... 42

8.3.3 Hjälplösttillstånd ... 42

8.3.4 Anmälningstidpunkt/omedelbarhetsprincipen ... 42

8.3.5 Tekniskbevisning: ... 42

8.4 HD: s metod av utsago analys ... 42

8.5 Bevissäkra domar eller inte? ... 44

8.6 HD: s metod av utsago analys utifrån uppsatsens valda domar ... 46

8.7 Sammanfattning av den empiriska undersökningen... 49

9. Analys ... 50

9.1 EMR en förändring i rättegångsbalken ... 50

9.2 Resultatet från den empiriska undersökningen ... 50

9.3 Är rättssäkerheten förändrad? ... 53

9.4 Värderingen och kraven i bevisningen, lika som tidigare eller förändrade? ... 55

9.5 Fäster rättsväsendet mer eller mindre tilltro till bevisningen i dagsläget? ... 59

9.6 Egna reflektioner och slutsats ... 60

Litteratur och källförteckning... 62

(5)

5

Förkortningar

BrB Brottsbalken (SFS 1962:700)

BRÅ Brottsförebygganderådet

Ds Departementsskrivelse

EMR Prop: 2004/05: 131, En modernare rättegång – reformering av processen i allmän domstol

EKMR Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

HD Högsta domstolen

HR Hovrätten

NJA Nytt juridiskt arkiv

Prop Regeringens proposition till riksdagen

SFS Svensk författningssamling

SOU Statens offentliga utredningar

SvJT Svensk juristtidning

RB Rättegångsbalk (SFS 1942:740)

RH Rättsfall från Hovrätten

RF Regeringsformen (SFS 1974 152)

TR Tingsrätten

(6)

6

1 Inledning

1.1 Bakgrund

År 1948 infördes den nya rättegångsbalken RB vilken var efterträdare till 1734 års rättegångsbalk.

I nya RB, användes det så kallade muntligt - protkollariska systemet vilket innebar att både tingsrätten och hovrätten skulle pröva målet utifrån ett skriftligt protokoll.¹ Detta system ansågs på den tiden som tillförlitlig främst utifrån hur den legala bevisteorin tillämpades, och det faktum att bevisningen tolkades strikt. Ett system som medförde långvariga processer vilket gjorde att rättegångsbalken var i behov av reformering.²

Nu ca 60 år senare har ytterligare en reformering av rättegångsbalken skett i och med propositionen 2004/05:131, En modernare rättegång [EMR] vilken är en omfattande reformering av processen i allmän domstol med syfte att rättegången ska blir mer modern, men ändå uppfylla kraven på rättssäkerhet, effektivitet samt en ändamålsenlig handläggning i ärenden och mål.³ En mer framhävd betoning läggs enligt 49 Kap. 14 § 1 st RB på första instansen i målen, vilket ger hovrätten en bättre lämpad process. Hovrätten skall i och med den nya reformen grunda sin bedömning utifrån de förhör och de avgöranden som har gjorts i tingsrätten, främst genom ljud- och videoinspelningar, vilket innebär en ökning av teknisk utrustning.⁴ Med den förändringen uppstod frågan huruvida denna förändring var rättssäker eller inte och är den rättssäker i alla typer av mål.

EMR innebär en möjlighet att avgöra vissa brottmål på handlingarna i stället för att göra det utifrån muntlighets- och kontradiktoriska principen. ”Om det saknas anledning att döma någon till annan påföljd än böter och en förhandling varken begärs av någon av parterna eller behövs med hänsyn till utredning i målet”⁵ kan huvudförhandlingen avgöras på handlingarna enligt 51 kap 13 § RB. Åklagaren begär hur målet skall handläggas, och anger detta i stämningsansökan.

Processmaterial tillåts också att presenteras genom hänvisning till handlingar i målet.

Domstolarnas möjlighet att själva föra in ny bevisning tas bort i och med reformen. Vad det gäller förhör i de lägre instanserna skall dessa fortsätta präglas av muntlighet men skall spelas in på video enligt 6 Kap 6 § Lag (SFS 2005:683) om ändring i rättegångsbalken samt enligt 6 kap 6 § RB. I hovrätten däremot skall ett muntligt förhör endast ta upp om hovrätten finner att det är av betydelse för utredningen enligt 46 Kap. 5 § RB, men får enligt 6 Kap 6 § Lag (SFS 2005:683) om ändring i rättegångsbalken dokumenteras på samma sätt. Bevis som tagits upp i en lägre instans får endast tas upp i högsta domstolen om det finns synnerliga skäl för det enligt 50 kap 23 §, samt

1 Fitger P, Förhållandet mellan tingsrätts- och hovrättsprocess, SvJT 2008, s.454.

3 Prop. 2004/05:131, s 78 .

4 EMR innebär ur teknisk synpunkt att alla förhör i tingsrätterna skall börja använda sig av både ljud och bild inspelningar. Tidigare har det enbart varit ljudfiler som har spelats in. Denna del av reformen är dock intressant men uppsatsen lämnar den därhän.

5 Prop. 2004/05:131, s. 141.

(7)

7 51 kap 23 § RB.⁶ Syftet med förändringen är enligt EMR att bevisvärderingen som underinstanserna har gjort inte skall kunna förskjutas uppåt i instanskedjan. ”hovrättens främsta uppgift bör vara att kontrollera att tingsrättsavgörandena som överklagas är riktiga och rätta till eventuella felaktigheter.”⁷ Detta stadgas i 49 Kap. 14 § 1 st. RB.

Våldtäktsmål är att betrakta som känsliga mål, och innefattar ofta en ord mot ord situation där vittnesmålen ofta dras tillbaka eller förändras under processens gång. Bedömningen kan därmed leda till svårigheter att fastställa bevisens värde i processen. Målen kännetecknas som ”utsagemål och mål med särskilda bevissvårigheter”⁸. Både advokat- och åklagarsidan har genom sina branschforum diskuterat och argumenterat kring EMR.⁹ Åklagarsidan hävdar att reformen har en gynnsam effekt ur brottsofferperspektivet och inte minst i sexualbrotts- och relationsvåldsmål, eftersom målsägande då inte behöver medverka vid ytterligare en rättegång. Advokatsidan framhäver att försvåringen av omförhör i hovrätten kan leda till problem, och vill att det görs en utvärdering av reformen.¹⁰ Till en början diskuterades detta utifrån den tekniska delen men allt eftersom har också en diskussion kring uppluckringen av både muntlighets- som såväl omedelbarhetsprincipen tagit form vilket således indirekt innefattar en uppluckring av både rättssäkerheten och bevisvärderingen.¹¹ Under 2005 genomfördes en lagändring i 6 Kap BrB¹², med syfte att, öka skyddet mot sexuella kränkningar samt ytterligare förstärka den sexuella integriteten och självbestämmanderätten.¹³ Statistiken ger en indikation på ökningen av våldtäktsbrotten. Mörkertalet torde vara stort eftersom anmälningarna av brotten bara utgör en bråkdel.¹⁴ I England genomförs återkommande nationella och vetenskapliga undersökningar med tyngdpunkten på den utsattes situation. Deras undersökningar påvisar en procentsats på cirka 20 procent som avser anmälda våldtäktsbrott. Detta kan appliceras på svenska undersökningar som indikerar att mellan fem och tio procent som utsatts för våldtäkt anmäler brottet till polisen.¹⁵

1.2 Syfte och problemformulering

Vi har för avsikt att analysera propositionen EMR och reformeringen av RB, utifrån våldtäktsbrott under år 2009 från tingsrätten i Värmland samt prejudikat från hela Sverige under 2000-talet. Detta görs utifrån tre utredningsfrågor. Den första frågeställningen tar fasta på att se

6 Kommentar nr. 1347 i Karnov, till 35 kap 13 § framgår att ”huvudregeln bör ses i samband med den nya utformningen av tilltrosreglerna i 50 kap 23 § och 51 kap 23 § RB, varigenom hovrätten utan förnyad bevisupptagning får frångå tingsrättens tilltrosbedömning, inte bara när beviset tagits upp på nytt vid

huvudförhandling i hovrätten, utan också när beviset i hovrätten läggs fram genom en ljud och bildupptagning av förhöret vid tingrätten. (Angående videoupptagning som grund för en ändrad tilltrosbedömning, se prop.

2004/05:131 s. 207)”

7 Prop. 2004/05:131,s. 171.

8 L Schelin, Bevisvärdering av utsagor i brottmål, Stockholm 2006, s.17

9 Advokatsamfundets hemsida samt åklagarkammarens hemsida.

10 Advokaten Nr 7, 2009 årgång 75, Kritik mot delar av reformen en modern rättegång.

11 Prop. 2004/05:131, s. 81.

12 Prop. 2004/05: 131, s. 1.

13 SOU 2001:14 Sexualbrotten, ett ökat skydd för den sexuella integriteten. s.107.

14 Martens P-L, Hradilova-Selin K, Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007, kap sexualbrott. s. 162.

15 Ahlberg J, Våldtäkt – en kartläggning av polisanmälda våldtäkter, rapport 2005:7, Stockholm, 2005, s.48.

(8)

8 om reformen har förändrat rättssäkerheten och därmed, söka se en tendens om erkända rättsprinciper har förstärkts eller uppluckrats i våldtäktsmål. Vår andra frågeställning behandlar huruvida bevisvärderingen och beviskraven i våldtäktsmål har förändrats. Den tredje frågeställningen behandlar om reformen bidragit till att hovrätten har förändrat tilltron av bevisen som framkommer i tingsrätten.

1.3 Metod, material, avgränsningar

För att analysera rättssäkerheten och bevisvärderingen i våldtäktsmål med utgångspunkt från EMR, måste både en traditionell rättsdogmatisk metod liksom en empirisk undersökning användas. Den traditionella rättsdogmatiska metoden används för att klargöra hur förändringen utifrån EMR har påverkat rättsprocessen generellt samt klargöra hur den gällande rätten ser ut i våldtäktsmål. Denna del utgår från lagtext, förarbeten samt rättsvetenskaplig doktrin. Dock med undantaget att en total historisk återblick inte finns beskriven, men däremot tas en kort historisk exposé upp för att påvisa förändringar och väsentliga skillnader. Syftet med första delen är söka se om regeringens påstående att muntligheten och omedelbarheten har uppluckrats utan att därmed påverka rättssäkerheten och bevisvärderingen.

Valet att härleda dessa punkter till våldtäktsmål är att bland annat se huruvida EMR har påverkat eventuella korrigeringar av domarna, om bevisningen i dessa mål har påverkats, om förhörssituationen medfört att målen blir mer rättssäkra.

EMR har förvisso inneburit att den tekniska utrustningen har uppdaterats genom ljud- och bild överföringar i domstolen, men uppsatsen har inte för avsikt att utreda vad den specifika utrustningen har inneburit, utan tar fasta på tillämpningen och dess konsekvenser av ljud- och videoinspelade förhör.

Arbetssättet som rättsdogmatikern använder sig av är densamma som domaren använder för att fastställa gällande rätt, det vill säga att ”konstruera straffrättssystem […] och därmed tjäna som brygga mellan lagstiftningen och rättstillämpningen.” ¹⁶Vi har valt att besvara våra frågeställningar utifrån en deskriptiv beskrivning, med utgångspunkt från reformeringen av RB. Sammanhanget blir då att den traditionella rättsdogmatiska metoden jämfört den deskriptiva beskrivningen av reformeringen sammantaget leder till att uppsatsens syfte kommer så nära verkligheten som vi anser vara möjligt.

Den andra delen innefattar en empirisk undersökning utifrån valda domar. Vars syfte är att söka se tendenser som kan hänröras till både rättssäkerheten, bevisvärderingen och därmed också till EMR. Urvalet är från år 2009 och Tingsrätten i Värmland samt prejudikat ifrån 2000-talet men då från hela Sverige. Vi valde att belysa dessa olika årtal för att jämföra eventuella likheter och skillnader i rättskipningen före och efter reformering av RB. Eftersom urvalet har begränsats till att gälla ett fåtal domar är denna undersökning inte att betrakta som ett fullgott statistiskt

16 Klami, Hannu Tapani, Föreläsningar över juridikens metodlära, andra upplaga, Uppsala 1989, s. 42.

(9)

9 underlag, utan mer som ett nedslag i rättsväsendet för att därav kunna dra slutsats om EMR har haft inflytande på processen och prövningen av dessa specifika mål. Punkterna som avses undersökas är frågor gällande bevisvärdering och rättssäkerheten som har en central punkt i EMR. Materialet redovisas både i tabellform såväl som i textform. För att underlätta läsandet har en kort analys av rättsfallen infogats under detta kapitel för att senare återkomma i en djupare analys i det sista kapitlet.

1.4 Disposition och uppbyggnad av uppsatsen

Det första kapitlet innefattar en metoddel och beskriver vad som avses undersökas, vilken metod som skall användas och hur det insamlade materialet skall redovisas Kapitel 2-7 är teoridelen.

Detta innebär att i kapitel två behandlas teorin kring EMR, både utifrån en historisk exposé men med fokus på den nutida förändringen. Kapitel tre tar främst sikte de rättsliga principer som är av betydelse för EMR. I kapitel fyra diskuteras förändringar som har påverkat hovrättsprocessen.

Femte kapitlet behandlar gällande rätt utifrån 6 kap 1 § BrB. Det sjätte kapitlet innefattar rättssäkerhetens nödvändighet i olika vinklar. Sjunde kapitlet tar upp beviskrav, bevisbörda och bevisvärdering ur olika aspekter. Det åttonde kapitlet redovisar en empirisk utredning som belyser rättssäkerhet och bevisvärdering. Det nionde och sista kapitlet analyserar uppsatsen samt avslutas med en egen reflektion.

1.5 Definitioner av ord och begrepp

Det finns begrepp och ord som är av vikt att förklara i uppsatsen för att kunna förstå vad som avses. Ett sådant begrepp är EMR som är en reformering av rättegångsprocessen i allmän domsol och av RB. Ett annat ord som är av vikt att förstå är användandet av ordet -princip; som både kan vara de erkända principerna såsom muntlighets- och likhetsprincipen, samt att betydelsen kan vara en övergripande princip exempelvis rättssäkerhetsprincipen som inte är lagstadgad men som ändå har en stor betydelse för rättstillämpningen. De rättsliga principerna finns förklarade i texten med hänvisning om specifikt lagrum medan de andra nämns generellt.

Honnörsord som rättssäkerhet och bevisvärdering är stora ord och har således olika betydelse för olika människor. Begreppet rättssäkerhet, kan uppfattas som ett värdeladdat ord och tillika och ett mångtydigt ord. Ett ord som dels inbegriper individens skydd mot överhetens maktmissbruk samt rättsfriden i samhället¹⁷. Dessa båda kan i viss mån innebära en konflikt dem emellan. Betydelsen av rättssäkerhetsaspekten i uppsatsen, är att belysa rättssystemets distinkta och beprövade svar i sexualmål, det vill säga om detta har hänt, vad gäller då? För att rättssäkerhet skall föreligga finns det vissa premisser som måste vara uppfyllda. Det måste finnas en adekvat lagregel där frågan blir överensstämmande med svaret. Reglerna måste dessutom vara publicerade och lättillgängliga för gemene man. Det sista villkoret är att reglerna måste vara förutsägbara samt innefatta en sanktion om de inte efterföljs.

17 Frändberg Å, Om rättssäkerhet, s. 6.

(10)

10 Visserligen kan villkoren innefatta ofullkomligheter av olika art. I det första villkoret kan det finnas en rättsbrist, det vill säga att det inte finns någon tillämplig lagregel för ändamålet. Reglerna kan vara dunkla och därigenom svåra att tolka. Å. Frändberg¹⁸ är skeptisk till att förarbetena i dessa fall skall kunna utgöra en rättssäker bedömning, eftersom dessa texter även inbegriper en tolkning. Å. Frändberg menar att det utifrån förarbetena inte går att formulera förmåner för båda parter. I det andra villkoret skulle en defekt kunna vara att lagregeln inte är publicerad, eller åtminstone svårt att få fatt i så som sedvänja och praxis. Till sist när man särskådar det tredje villkoret skulle en felaktighet vara att myndigheter inte är konsekventa i dess tillämpning av rättsreglerna.

Begreppet bevisbörderegler utgår från att påståenden skall kunna bevisas, och får i annat fall inte ligga till grund för domen. Beviskravet är ett annat begrepp som uppsatsen använder sig av. Detta anger med vilken grad av sannolikhet som brottet kan läggas till grund till en fällande dom.¹⁹ En generell beteckning över bevisvärdering finns inte, men domstolen och således uppsatsen utgår från dessa vaga begrepp. Bevis kan vara säkra, styrkta, uppenbara, sannolika och antagliga.

Begreppen används av domstolen antingen för att påvisa att bevisen finns eller att det helt enkelt inte finns bevisning.²⁰

18 Frändberg Å, Om rättssäkerheten s. 8.

19 Schelin L, Bevisvärdering av utsagor i brottmål, Stockholm, 2006, s. 47.

20 Kapitel 7 om bevisvärdering.

(11)

11

2. En modern rättegång

En ny och omfattande reformering av RB kom att träda i kraft den 1 november 2008. Syftet är att skapa en modern rättegång och rättegångsordning för de allmänna domstolarna. Modern i den bemärkelsen att rättegången och dess process tillfredställer de krav som ställs på rättsäkerhet, bevisvärdering, effektivitet samt en ändamålsenlig handläggning. En viktig del av reformeringen berör modern teknik, kommunikation och dess användning.

Reformeringen berör ett hundratals olika paragrafer i RB, många olika frågor berörs således.²¹

2.1 Gamla och nya rättsbalken - en historisk exposé

Den gamla RB som varade från 1700- talet och fram till år 1948 bestod av en kompromiss mellan muntlighet och skriftlighet. Det var inte det muntligt sagda som lades till grund för domen, utan processmaterialet som återgivits i protokollet. Dock hölls förhandlingen fortfarande muntligt om det ansågs nödvändigt.²² En av hörnstenarna i gamla RB var den legala bevisteorin, en teori som bygger på vilka bevis som får användas samt hur dessa skall värderas gällande såväl kvantitet som kvalitet. Den legala bevisteorin är den fria bevisvärderingens raka motsats, och innefattar alltid en begränsning av domarens handlingsutrymme under rättegången.²³ Den legala bevisteorin stadgades år 1734 i 17 Kap. 29 § RB med följande formulering: ”Tu vittne äro fullt bevis, ther i the sammanstemma. Ett vittne om sielfva målet gälle ej mer än för halft bevis; och tå bör then som käres til, med ed sig värja.” Detta innebar att i de fall domstolen inte kunde få fram fullt bevis antingen genom vittnesbevisning eller genom ett erkännande, vilket ibland åstadkoms genom tortyr, så senare lades processen.²⁴ Den idag självklara grunden i svensk processrätt gällande fri bevisföring och fri bevisprövning var under den här tiden väldigt begränsade, framförallt genom regler om jäv och rangordning av bevismedlen.²⁵

När sedan nya RB trädde i kraft 1 januari, 1948 hade en radikal förändring genomförts framförallt gällande rättegångsordningen.²⁶ Största orsaken till reformeringen var att rättegångarna med den gamla RB som lagstiftning ofta var väldigt långdragna framför allt handläggningstiden, detta på grund av det muntlig-protokollariska systemet.²⁷ I den nya RB fokuserades det på rättegångsreglerna och lagstiftaren valde att skjuta upp de rent organisatoriska spörsmålen. Allt eftersom har olika reformeringar av nya RB genomförts.²⁸ Under slutet av 1970-talet blev det till exempel möjligt för parter, vittnen och andra som skulle höras att i vissa fall delta genom telefon.

Rättegångsutredningens arbete under åren 1977-1987 med en reformering. En reformering som

21 Fitger P, Förhållandet mellan tingsrätts- och hovrättsprocess, SvJT 2008, s. 453.

22 SOU 2001:103, s.76.

23 Prop. 1931:80, s.15.

24 www.juridicum.su.se/process/bevis/doktrin/Bevis3.htm.

25 SOU 2001:103, s.76.

26 SOU 2001:103, s.77.

27Fitger P, Förhållandet mellan tingsrätts- och hovrättsprocess, SvJT 2008, s. 455.

28 SOU 2001:103, s.78.

(12)

12 resulterade i att de grundläggande principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration mjukades upp en aning.²⁹

2.2 Behovet av en reformering av RB

Upprinnelsen till nya RB år 1948 var ett behov av att komma tillrätta med gamla förhärskande regelsystem, till exempel den legala bevisteorin om vilken bevisning som kunde tillåtas och bevismedlens bedömning. Ett annat spörsmål var det muntlig-protokollariska systemet, ett system där processen i och för sig innehöll inslag av muntlighet, men det som utgjorde underlaget för domen var det som antecknades i rättens protokoll. Dessa processer var ofta långdragna och gav upphov till ständiga frister under förhandlingen. En följd av den långsamma processordningen ledde fram till nya RB 1948 som kom att präglas av principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Principer som kompletterar varandra, men även fungera som varandras motsatser.³⁰För att helt bryta med det gamla förlegade systemet implementerades principerna med stor fasthet. Effekten av det blev att möjligheten att anpassa förfarandet till det enskilda målets förhållanden blev väldigt liten, dock fanns vissa undantagsfall. Vart efter åren gått och domstolen inhämtat nya kunskaper har systemet justerats och vissa jämkningar gjorts, utan att för den delen förändra dessa tre grundläggande principer.³¹

Dagens komplexa samhälle ställer dock nya och helt andra krav på domstolarna och det sätt de handlägger på, än vad som gjordes för årtionden sedan.³² Även den informationstekniska samhällsutvecklingen förändras i en rasande fart, och det är svårt för domstolarna att hålla jämna steg med utvecklingen. En utbyggnad av tekniken skapar gynnsammare förutsättningar för målets handläggning men föranleder också en ökad tillgänglighet till domstolarna enligt 5 Kap. 10 § RB.

2.3 En modernare rättegång vad innebär det?

EMR och reformeringen av RB trädde i kraft den 1 november 2008, en förbättring av RB som genomförts med syftet att rättegången och dess handläggning ska bli modernare och mer effektiv, avseende både tid och ekonomi.³³ Avsikten var även att en ändamålsenlig handläggning av ärenden och mål sker, utan att för den delen minska kraven på rättssäkerhet. Målet med förändringen är att domstolarna i framtiden skall kunna följa de krav som medborgarna ställer, det vill säga rätten till rättsäkra avgöranden på det mest effektiva sättet enligt 47 Kap. 6 § RB.

Processen för att nå de uppsatta målen består av tre olika delar:

1. Domarna och domstolarnas åligganden förenklas 2. Ökad kompetens hos domstolarna.

29 SOU 2001:103, s.79.

30 SOU 2001:103, s.169.

31 Schelin L, Bevisvärdering av utsagor i brottmål, Stockholm 2006, s.79.

32 Prop. 2004/05:131, s. 81.

33 6 paragrafer upphör att gälla, 9 nya paragrafer kommer att införas och 76 paragrafer skall skrivas om dessutom ändras ett 20-tal andra lagar i samband med detta.

(13)

13 3. Skapa en mer flexibel och mindre sårbar verksamhet som följer samhällets tekniska

utveckling.

De stora förändringar som samhället genomgått under de senaste 60 åren sen den nya RB infördes 1948 och då framförallt den tekniska delen, ställer stora krav på det processrättsliga systemet.³⁴

Den 1 januari år 2000 infördes videokonferenser, vilket innebär att parter, vittnen och andra berörda deltar inför rätten genom en videkonferens, detta stadgas i 5 Kap. 10 § 2st RB. En videouppspelning av ett förhör kan även ingå som ett tillägg till den muntliga framställningen vid en rättegång i enlighet med, 6 Kap 6 § Lag (SFS 2005:683) om ändring i rättegångsbalken samt i 6 Kap. 6 § RB. Regeringens förslag är en uppmjukning av reglerna som ankommer av muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna. Enligt en sådan uppluckring skulle en uppspelning av ett videoförhör anses lika muntligt som att vittnet pratar direkt inför rätten enligt 36 Kap. 16 § RB.

Uppluckringen är ett måste eftersom domstolsmålen tenderar att öka i både mängd och omfattning. En följd av det skulle i vissa fall kunna bli att en strikt tillämpning av muntlighet enligt 43 Kap. 5 § 1 st RB skulle göra målen svårhanterliga. En avsaknad av den önskade effektiviteten kan då bli ett resultat utan att målet för den delen uppnår större rättsäkerhet.

Kraven på rättsäkerhet och förutsebarhet är två förutsättningar som inte får åsidosättas när reformeringsarbetet i allmän domstol fortgår.³⁵

2.3.1 Överklagan till hovrätt

Efter reformering av RB ligger nu tyngdpunkten av rättsskipningen i första instans. Hovrättens är främst att granska överklagade domar från tingsrätten enligt 49 Kap. 14 § 1 st. Finner de fel eller brister i den överklagade domen så rättas dessa till. Hovrätten intar med andra ord rollen som garant för materiellt riktiga domar, samt en övervakande roll där de kontrollerar att rättegången i tingsrätten följt gällande processuella regler. Hovrätten skall med andra ord ingripa mot allvarliga rättegångsfel även om dessa inte föranlett oriktiga avgöranden ur en rent materiell aspekt enligt 49 Kap. 14 § 1 st. Före reformeringen utgick parterna i ett mål från att tingsrättsprocessen var en förberedelse inför hovrättsprocessen. Ett olyckligt förfarande där risken är stor att hovrätten blir den instans där den faktiska rättsskipningen sker. I och med reformeringen får tingsrättsprocessen värdiga och äkta förutsättningar för korrekta avgöranden. De inblandade aktörerna har vetskap om att tingsrättsprocessen är den process som gäller, en eventuell rättegång i hovrätten baseras i det närmaste på samma material som i tidigare process. Detta stadgas i 51 Kap. 23 § RB. Ett resultat av detta kommer att utveckla sig i en mer effektiv hovrätt som kan fokusera sin verksamhet och sina resurser på sådant som berättigas av hovrättens funktion och besitter därmed bättre villkor att hantera sina uppgifter. En annan viktig aspekt med reformeringsarbetet är att

34 Prop. 2004/05:131, s.78.

35 Prop. 2004/05:131,s.78.

(14)

14 situationen för brottsoffer och dess vittnen. Fokus bör i fortsättningen ligga på gärningsmannen och inte på offret.³⁶

2.3.2 Uppluckring av muntlighet

Före införandet av EMR, stadgades det i 35 Kap. 14 § 1st RB att skriftliga vittnesutsagor inte fick anföras som bevis i rättegången, med skriftlig menades då även ljud- och bild upptagningar.

Bestämmelsen är tvingande och kan med andra ord inte kringgås genom att parterna godkänner att den skriftliga inlagan läggs fram. Förbudet är dock försett med tre undantag dessa stadgas i 35 Kap. 14 § punkt 1-3 RB.

1. Gällande fall där särskilda föreskrifter tillåter skriftliga inlagor till exempel skriftliga bevisupptagningar från utlandet.

2. När förhör inte kan hållas med den som lämnat skriftliga inlagan, till exempel på grund av att den intygsgivaren har avlidit eller är svårt sjuk, undantag kan också ges om denne befinner sig på okänd ort.

3. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till kostnader eller andra olägenheter som ett förhör i huvudförhandlingen kan tänkas medföra.

Med det ovan skriva som bakgrund anser regeringen att möjligheten till muntligt förhör inte bör kunna ersättas av skriftliga berättelser i större omfattning än vad som redan görs idag, gällande brottmål. Det finns både för- och nackdelar med skriftliga inlagor som alternativ för muntlighet.

Fördelarna är just den snabbare handläggningstiden samt att i en del fall skulle målen kunna avgöras utan en huvudförhandling. Nackdelarna är att en skriftlig inlaga har ett betydligt lägre bevisvärde än en muntlig utsaga. Den skriftliga inlagan kan också göra det svårt för motparten att lägga fram motbevisning eftersom det inte går att ifrågasätta de uppgifter som finns genom motfrågor. Enligt lagrummet 36 Kap. 24 § RB kan motparten visserligen kalla uppgiftslämnaren som vittne, men då står motparten för vittnets kostnad.

2.3.2 Prövningsstillstånd i hovrätten

Prövningstillståndet i brottmål knyts inte till yrkandet i tingsrätten utan till målets konstaterade utgång. En följd av detta blir att det saknas regler gällande prövningstillstånd för beslut tagna i brottmål innan de avgjorts i tingsrätten. Grunderna för prövningstillstånd är lika för alla mål och ärenden som berörs av systemet mellan tingsrätt och hovrätt. Genom reformeringen av 49 Kap.

13 § RB och genom att bredda systemet för prövningstillstånd i hovrätten kan korrekta domstolsavgöranden säkerställa samt att en snabbare handläggning möjliggörs. Hovrättens uppgift kommer i och med reformeringen av RB att koncentreras i huvudsak på felaktiga tingsrättsavgöranden. Utgångsläget är att hovrätten gör en prövning av tingrättens fastställande så

36 Holmqvist L, Leijonhufud M, Träskman P-O, Wennberg S, Brottsbalken En kommentar Del I, 1-12 Kap Brotten mot person och förmögenhetsbrotten mm, Student utgåva 6, Norstedts Juridik AB 2009. s. 6:7.

(15)

15 fort som möjligt. Påvisar prövningen att tingsrättens dom är riktig behöver inte en fullständig rättegång genomföras i hovrätten. Indikeras däremot motsatsen, det vill säga att riktigheten i avgörandet kan ifrågasättas då har hovrätten möjlighet att pröva ärendet i sin helhet och rätta till förekommande felaktigheter. Detta skall kunna genomföras genom en utvidgning av prövningstillståndet för överklagan från tingsrätten till hovrätten. För att få prövningstillstånd till hovrätt gällande brottmål krävs enligt 49 Kap. 13 § att den åtalade inte dömts till högre påföljd än böter eller frikänts från brott som inte ger längre straff än 6 månader. Det finns fyra olika förutsättningar när ett prövningstillstånd skall delges:

1. Ändringsfall, om det finns anledning att tvivla på riktigheten i det avgörande som tingsrätten kommit fram till, enligt 49 Kap. 14 § p.1 RB.

2. Granskningsfall, i det fall det inte går att bedöma huruvida tingsrättens dom är korrekt utan att prövningstillstånd meddelas enligt 49 Kap. 14 § p.2 RB.

3. Prejudikatfall, då det är av stor vikt av ledning i rättstillämpningen att fallet prövas i högre rätt 49 Kap. 14 § p. 3 RB.

4. Extraordinära fall, då andra synnerliga skäl för en överprövning föreligger enligt 49 Kap. 14

§ p.4 RB.

Dock bör tyngdpunkten i ett utvidgat system falla inom ändringsfallens ram. Vilka kriterier som bör uppfyllas för att få till stånd en prövning på denna grund är en viktig fråga. Regeringen anser i de fallen att kriterierna av rättsäkerhetsskäl bör vara relativt lågt ställda och utgår där med från 49 Kap. 14 § RB.

I och med denna förändring får rättskipningen sin tyngdpunkt i första instans och i samband med det intar hovrätten en kontrollerande funktion. De förändrade reglerna gällande prövningstillståndet och dess handläggning garanterar att de uppställda kraven på rättssäkerhet kan bevaras.³⁷ Den största orsaken till förflyttningen av rättsskipningen tyngdpunkt från hovrätten till första instans är att det tidigare lagts ner stora resurser vid en omprövning i hovrätten. En omprövning av ett mål från tingsrätten som varken innehåller materiella felaktigheter eller några rent formella brister såsom fel i handläggning eller dylikt, samt om avgörandet i sig saknar prejudikatintresse bör enligt den nya lagstiftningen inte omprövas. I och med reformeringen får hovrätten en ökad möjlighet att välja mellan vilka mål som verkligen behöver en omprövning och vilka som inte gör det. Grundtanken med reformeringen är således att hovrätten skall koncentrera sig på de tingsrättsavgöranden där en omprövning skulle fylla någon saklig funktion, med andra ord de avgöranden som varit felaktiga. I och med genomförandet av den ovan nämnda förflyttningen av rättsskipningen tyngdpunkt kommer en rad fördelar att erhållas, och då framförallt en ökad rättsäkerhet för samhället medborgare.³⁸

37 Prop. 2004/05:131, s. 180.

38 Prop. 2004/05:131, s. 179-180.

(16)

16

2.4 Omförhör /tilltro

Enligt 35 Kap. 13 § RB framgår det att i hovrätten skall enbart omförhör hållas om det är av betydelse för utredningen. Den regeln kompletteras av tilltrosparagraferna. Tilltron stadgas i 51 Kap. 23 § RB gällande brottmål, där det kan utläsas om det vid tingsrättens huvudförhandling hållits förhör eller om syn på viss omständighet har lämnats, förlitar hovrätten tilltron till samma bevisning vid en överprövning. Tilltrosreglerna innebär att tingsrättens dom inte får ändras av hovrätten i den delen utan att beviset tagits upp på nytt vid hovrättsförhandlingen. Dock med vissa förbehåll, om det finns särskilda skäl att anta att beviset har ett annat värde än det som tingsrätten antagit. Det görs även undantag i det fall som ändringen är till fördel för den tilltalade.

I det fall ett omförhör inte behövs skall bevisningen läggas fram enligt 35 Kap. 13 § RB. Detta innebär att en ljuduppspelning av tingsrättens förhör genomförs eller att en uppläsning av utsaga som antecknats i tingsrättens dom genomförs. En dom överklagad till hovrätten får dock enbart läggas fram som muntlig bevisning från tingsrätten genom videouppspelning om ytterligare frågor behöver ställas enligt 6 Kap. 6 § RB samt enligt 6 Kap 6 § Lag (SFS 2005:683) om ändring i rättegångsbalken. Under vissa förhållanden kan dock finnas skäl att med ett nytt förhör i hovrätten komplettera tingsrättens videoupptagning. Så kan vara fallet om ny bevisning som tas upp i hovrätten berättigar att det ställs ytterligare frågor till en person som redan hörts i tingsrätten.

2.4.1 Tilltrosbedömningen

I 51 Kap. 23 § RB lagfästs tilltrosbevisning gällande överklagande av brottmål. Där stadgas att om vittne eller sakkunnig förhörts vid huvudförhandling i tingsrätten. Är avgörandet även i hovrätten bunden av tilltron till samma bevisning, finns inte möjlighet att ändra tingsrättens del av bevisningen. Såtillvida inte beviset tas upp på nytt vid hovrättens huvudförhandling. Ändringar av det slaget får dock göras i det fall då ändringen är till förmån för den åtalade eller om det finns skäl för att tingsrättens bevisvärdering är felaktig. Lagrummet hade tidigare en analog tillämpning gällande berättelser från målsäganden. Det krävdes då också starka skäl för att hovrätten utan ett omförhör skulle kunna frångå tingsrättens tilltrosbedömning. Vid behov kan hovrätten agera på samma sätt som i tvistemål 50 Kap 23 § RB, det vill säga genom att hovrätten själv samlar in tilltrosbevisningen. Åklagaren kan inte ta för givet att hovrätten agerar självmant. Enbart i självklara fall frångås tingsrättens bevisvärdering utan omförhör, till nackdel för den åtalade.³⁹ I 51 Kap. 23 § RB stadgas det efter reformeringen att om det inför tingsrättens huvudförhandling hållits förhör, eller en åsikt på speciell omständighet avgivits, och i det fallet även hovrättens avgörande beror på tilltron till samma bevisning, får inte tingsrättens dom ändras i den delen.

Såtillvida inte beviset i hovrätten lagts fram med ljud- och bildupptagning av tingsrättsförhöret.

Eller i det fall beviset tagits upp på nytt vi hovrättens huvudförhandling.

39 Fitger P, Mellqvist M, Domstolsprocessen en kommentar till rättegångsbalken, andra upplagan, Stockholm, 2002. s. 368.

(17)

17 En sådan ändring är dock tillåten om det är till den tilltalades fördel eller om det finns misstankar om att bevisvärdet är ett annat än det som tingsrätten antagit. I och med denna lagändring gäller numer tilltrosreglerna förhör som hålls i bevissyfte, enligt 51 Kap. 23 § RB. Lagtexten omfattar inte parts- eller målsägandeutsagor, det finns dock en enighet om att även dessa bör tillämpas.

Skulle hovrätten vid ett vittnesmål finna anledning och trots risken att orsaka olägenheter för den tilltalade genom att frångå tingsrättens tilltrosbedömning, bör hovrätten se till att åstadkomma en förnyad bevisupptagning. Vid uppenbara fall kan dock undantagsregeln tillämpas och därmed fälla en av tingsrätten frikänd tilltalad, utan huvudförhandling dit vittnen och den tilltalade själv kallats.

När domstolen till nackdel för den tilltalade väljer att frångå tingsrättens bevisvärdering av en medtilltalads lämnade uppgifter, eller om denne inte velat yttra sig krävs det mycket stark bevisning för att ändra tingsrättens bevisvärdering. Väljer hovrätten dock att ta upp bevisningen på nytt är ändringsförbudet inte längre tillämpligt.⁴⁰

I 51 Kap. 23 § RB stadgas det om bevisupptagning gällande särskilda omständigheter. Med omständighet menas då enligt Welmson både bevisfaktum, rättsfaktum och hjälpfaktum, där hjälpfaktumet kan vara grund för resning. Ett avgörande i hovrätten grundas på helt andra rättsfaktum än tingsrättens avgöranden. I ett fall där en tilltalad först och främst haft invändningar om nödvärn och därefter påstått att brottet är preskriberat. Tingsrätten finner i det fallet att nödvärn förelegat medan hovrätten anser att brottet preskriberats. I det fallet finns ingen tilltrosfråga, eftersom avgörandet grundats på ett helt annat rättsfaktum i hovrätten än i tingsrätten. Enligt lagrummet skall det finnas ett orsakssamband mellan innehållet i avgörandet och tilltron till bevisningen. Vanligtvis skiljer domstolen mellan tre olika tilltrosfrågor.1) vad menade vittnet med sin utsaga 2) återger utsagan vittnets egentliga iakttagelser 3) är vittnets iakttagelser riktiga.⁴¹

2.5 Europakonventionen

Sverige är förpliktigade att följa Europakonventionen och dess uppsatta lagar och regler. I Artikel 2, sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen stadgas att den som dömts av domstol för en brottslig handling skall ha rätt att få frågan eller straffet omprövat av högre instans., Rätten till detta skall enligt Artikel 2 regleras i nationell lag. Detta kräver inte detta tilläggsprotokoll att en fullständig omprövning av den fällande domen görs, utan det är upp till varje medlemsstat att själv välja på vilka villkor och i vilken omfattning en överprövning skall ske. Om det i tillståndsprövnings förfarandet behövs en muntlig del så stadgas det i Artikel 6 att detta även skall gälla i överinstans. Då är det de utmärkande egenskaperna i det slutliga förfarandet som bestämmer vilka krav som bör ställas i överrätten. Artikel 6 stadgar även allas rättighet till en rättvis och offentlig förhandling, där även kravet på muntlighet bakas in.

40 Lindell B, Eklund H, Asp P, Andersson T, Straffprocessen, Uppsala 2005, s. 308.

41 Lindell B, Eklund H, Asp P, Andersson T, Straffprocessen, Uppsala 2005, s. 309.

(18)

18

3. Rättsliga principer av betydelse för EMR

Principer dyker upp inom olika områden och har olika karaktär. De har dock en gemensam nämnare nämligen orsaksförhållandet. En princip är något som utgör grunden för, eller styr något annat.⁴² De rättsliga principerna har karaktären av en rättsregel med det utmärkande draget att den är överordnad och av typen ”böra-regel”, det vill säga att undantag kan göras utan att en regeländring måste ske. Principerna bildar ett slags dubbelt skikt i rätten med avseende rättens självständighet i förhållande till den skrivna rättsregeln.⁴³

3.1 Straffrätten en defensiv rätt

Inom svensk straffrättsvetenskap kan urskiljas att straffrätten inte har att tolka och lösa den sociala problematiken. Detta kan utläsas i den nyklassiska modellen ”defensiv straffrättspolitik”⁴⁴ där straffrättens syfte avses vara, legitimitet och gränser som utgör den främsta grunden för bedömningen i domstolen. Vetenskapen har utformat vissa rättsliga principer, vars främsta syfte är att ge domstolen råd om ”när kriminalisering får ske, vad som bör eller inte bör kriminaliseras samt hur kriminalisering bör ske […].”⁴⁵ De principer som särskilt understryks i detta avseende är

”legalitet (särskilt förutsägbarhet), samt de etiska rättvise kraven skuld och proportionalitet som utgångspunkt för frågor om kriminalisering.”⁴⁶ Denna utgångspunkt är ett viktigt begrepp för den defensiva modellen enligt Jareborg⁴⁷. ”Värden som rättssäkerhet och rättvisa kan hamna i opposition till allmänpreventionen och att när så sker de förstnämnda inte får underordnas eventuella behov av brottsprevention.”⁴⁸ Principerna utkristalliseras genom kriminalisering, processuella rättssäkerhetsgarantier och principer för påföljdsbestämning.⁴⁹ Att rättsprinciperna inte är legaliserade kan härledas till etiken hos lagstiftaren. I de fall som principerna kan härledas till lagstiftaren, väger de förvisso tungt men principerna måste då värderas gentemot lagreglerna som sådana.⁵⁰

3.2 Muntlighetsprincipen - ett redskap för god bevisvärdering

Domstolsförhandlingen skall vara muntlig. Detta kommer till uttryck i 43 Kap.5 § RB och 46 Kap.5 § RB. Muntlighetsprincipen har flera syften, dels som ett redskap för att garantera en god bevisvärdering dels för att framkalla objektiva och korrekta domar, men även främja kommunikationen mellan berörda parter. Muntligheten mynnar ut i stadgandet om bevismuntlighet, där det enligt 36 Kap.16 § st1 och 37 Kap.3 § 1st RB stadgas att vittnen och

42 Marcusson L (red), Offentligrättsliga principer, artikel Principer inom den offentliga rätten av L Marcusson, Uppsala 2005 s.9.

43 Marcusson L (red), Offentligrättsliga principer, artikel Principer inom den offentliga rätten av L Marcusson, Uppsala 2005 s.10.

44 Burman M, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor, Uppsala, 2007, s. 204.

47 Jareborg N, Vilken sorts straffrätt vill vi ha? Om defensiv och offensiv straffrättspolitik. Stockholm, I Victor (red) 1995, s. 20

(19)

19 parter skall avlämna sina berättelser muntligt.⁵¹ Principen är en huvudregel vid tviste- och brottmål, och har som innebörd att parterna skall höras muntligen.⁵² Med muntlighet avses att processmaterialet skall läggas fram genom tal, det innebär också att de återgivningar som görs skall vara tämligen fria i jämförelsen med den skriva texten. Dock ska inte muntligheten ses som något absolut utan parter får numer genom reformeringen av 43 kap. 5 § RB, ge in och läsa upp inlagor, något som inte fick göras tidigare.⁵³ Detta får göras i det fall rätten anser att yttrandet på så sätt blir mer lättförståeligt, eller om det är till fördel för handläggningen. Tidigare rättspraxis tillät endast ett rättsutlåtande förutsatt att detta lämnats in till rätten redan under förberedelsen.

Numer räcker det att ovan nämnda förutsättningar är uppfyllda för att en part skall kunna ge in rättsutlåtanden även senare under rättegången.⁵⁴

Det finns flera syften med muntlighetsprincipen, dels är den ett redskap till att säkerställa god bevisvärdering och dels skapar den goda förutsättningar för rättvisa och korrekta avgöranden.

Muntligheten främjar också kommunikationen mellan de berörda i processen.⁵⁵ Muntlighetskravet betyder inte att den som talar måste vara närvarande i rättssalen, utan det kan lika gärna ske via telefon eller videokonferens och ändå leva upp till kravet på muntlighet.⁵⁶ Den 28 november 1950 anslöt sig Sverige till Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR), och i februari år 1952 godkändes densamma. I och med detta fick muntligheten ett större inflytande i processen och därmed har den svenska lagstiftarens handlingsfrihet gällande den minskat. Det stadgas i Artikel 6 om rätten till en rättvis rättegång, vilken har betydelse för hur handläggningen av processen skall ske.⁵⁷ Dock har reglerna om muntlighet mjukats upp en aning eftersom förhållanden såsom effektivitet gällande både tid och kostnad måste ta i beaktande.⁵⁸ Muntlighetsprincipen har ett nära samband till principen om omedelbarhet.⁵⁹

3.3 Omedelbarhetsprincipen - domskälets grund

Innebörden i omedelbarhetsprincipen är att en dom skall baseras på vad som förekommit i huvudförhandlingen, detta stadgas i 17 Kap. 2 § RB samt 30 Kap. 2 § RB, och gäller enbart mål som avgörs efter huvudförhandling.⁶⁰ Reglerna i de två paragraferna har formats för att garantera koncentrationen av bevismaterialet till huvudförhandlingen, samt att tillskapa goda förutsättningar att en bedömning av hela materialet kan genomföras vid ett och samma tillfällfälle.⁶¹ Ur bevisningens perspektiv innebär omedelbarhetsprincipen att domen enbart får grundas på det

51 Schelin L , Bevisvärdering av utsagor i brottmål, Stockholm 2006, s.78.

52 Ekelöf P-O, Edelstam H, Heuman L, Rättegång, Fjärde häftet, Sjunde upplagan, Mölnlycke 2009, s. 307.

53 SOU 2001:103, s.168.

55 Schelin L, Bevisvärdering av utsagor i brottmål, Stockholm 2006, s.78.

56 SOU 2001:103, s.168.

57 Bylander E, Muntlighetsprincipen, En rättsvetenskaplig studie av processuella handläggningsformer i svensk rätt, Uppsala, 2006.

s.52-54.

58 Schelin L, Bevisvärdering av utsagor i brottmål, Stockholm 2006, s. 79.

59 SOU 2001:103, s.169.

(20)

20 processmaterial som framställts vid huvudförhandlingen och de slutsatser som rätten kan dra av det materialet.⁶² Med andra ord reglerar omedelbarhetsprincipen vad domen skall grundas på.⁶³ Motsvarande gäller i brottmål, det vill säga att rätten inte får grunda domen på en uppgift i förundersökningsprotokollet om detta inte tidigare nämnts eller hänvisats till under huvudförhandlingen. Principens syfte är att garantera att allt bevismaterial koncentreras till huvudförhandlingen och på så sätt kan allt bevismaterial bedömas vid ett och samma tillfälle.⁶⁴ Principen medför en inskränkning i rättens möjligheter att utnyttja sådant material som den fått vetskap om utanför huvudförhandlingen. Detta resulterar även i att en domare förbjuds använda eventuell kännedom i målet, såsom relevant fakta som denne erhållit utanför sin yrkesroll.⁶⁵ Omedelbarhetsprincipen talar enbart om när bevisningen skall tas upp, inget om vilka bevis som får användas.⁶⁶

3.4 Koncentrationsprincipen

Principen om koncentration riktar sig mot huvudförhandlingen och stadgas i 43 Kap. 11 § RB och 46 Kap. 11 § RB. Principen syftar till att huvudförhandlingen skall genomföras i ett sammanhang fram till dess att målet är klart för ett avgörande.⁶⁷ Allt material som en dom grundas på skall läggas fram vid ett och samma tillfälle vid huvudförhandlingen.⁶⁸ Syftet med principen är att huvudförhandlingen hålls under en samlad tid så att de berörda deltagarna i processen enkelt skall kunna minnas vad processen handlar om.⁶⁹ Koncentrationsprincipen är en av de grundläggande förutsättningarna för att bevisvärdering skall bli korrekt. Detta eftersom det är lättare att bedöma äktheten av förhörspersoners utsagor om dessa avges under så korta tidsintervall som möjligt.⁷⁰ Regeln om koncentration fokuserar enbart på hur hanteringen av huvudförhandlingen sköts.⁷¹

66 Diesen/Brun/Olsson s.15

67 Ekelöf P-O, Edelstam H, Boman R, Rättegång, Femte häftet, Sjunde upplagan, Göteborg 2002. s.11.

68 Fitger P, Mellqvist M, Domstolsprocessen en kommentar till rättegångsbalken, andra upplagan, Stockholm 2002. s. 420

69 Lindell B, Eklund H, Asp P, Andersson T, Straffprocessen, Uppsala, 2005. s. 354.

70 Bring T, Diesen C, Wahren A, Förhör, Stockholm, 2004. s.91.

71 Ekelöf P-O, Edelstam H, Boman R, Rättegång, Femte häftet, Sjunde upplagan, Göteborg, 2002. s. 13.

(21)

21

4. Förändringen i hovrätten utifrån EMR

Kärnan i vårt rättssystem kan härledas till den rättsskipning som för landsbygden praktiserades av härads- och lagmansrätterna och för städerna rådhusrätterna, det fanns rätt till överklagan och som sista instans gick man till kungs. Först år 1614 lades grunden för ett system mer likt dagens samhälles överprövningssystem genom uppkomsten av hovrätten. Hovrätten fick till uppgift att vara den instans som prövade mål som överklagats från underinstansen samt att avgöra dessa gällande både sak- och rättsfrågor.⁷² År 1734 lagstadgades gamla RB, denna kom att stå sig i mer än 200 år innan den ersattes med en ny RB år 1948.⁷³

4.1 Den reformerade hovrättsprocessen

År 1948 gjordes den senaste stora reformeringen av RB. Orsaken till reformeringen var att rättegångsprocessen var alldeles för långdragen. Ett av de största problemen var det muntlig- protokollariska systemet där uppskov i processen var vanligt förekommande, vilket gjorde processerna långdragna.⁷⁴ Efter reformeringen av RB år 2008 är hovrättens viktigaste uppgift att granska de tingsrättsavgöranden som överklagats, och att justera de felaktigheter som eventuellt förekommer enligt 49 Kap. 14 § 1st. Regeringen vill därmed att hovrättens främsta uppgift i fortsättningen kommer att vara att fungera som garant för att tingsrättsdomar är materiellt riktiga, men även fungera som kontrollant till att tingsrättsprocessen följer de processregler som är uppsatta. Hovrätten har med andra ord en skyldighet att tillse rättsbildningen i processen.⁷⁵ Om varje instans gör det den är ämnad för så bidrar det till ett effektivt domstolsväsende. Rättsfrågor skall i första hand lösas redan i första instans. Största vikten i rättsskipningen bör därmed ligga redan där. Huvudregeln fortsättningsvis skall vara att tingsrättens avgöranden skall ske efter huvudförhandling enligt 45 Kap. 10a § RB. I det tidigare systemet ansågs tingsrättsprocessen som en förberedelse inför hovrättsprocessen, i och med det fanns en risk att hovrätten blev den process där den verkliga rättskipningen ägde rum.⁷⁶ Om de inblandade i tingsrättsprocessen besitter kunskap om att det är processen de driver där och då som är den process som gäller, och att en eventuell hovrättsprocess inte automatiskt blir lika omfångsrik, så ges det ökade möjligheter för korrekta avgöranden.⁷⁷

Numer dokumenteras all bevisning i tingsrätten genom bild- och ljudupptagning. Rättssalarna runtom i Sverige utrustas med den modernaste tekniken, såsom kameror och ljudupptagnings installationer för att kunna genomföra dokumentationen. Detta ger ett helt nytt perspektiv på ett överklagande till hovrätten. P. Fitger menar att det faktum att hovrätten numer förfogar över

73 SOU 2001:103, s.76-77.

74 Fitger P, Förhållandet mellan tingsrätts- och hovrättsprocess, Svensk Jurist Tidning 2008, s. 455.

76 Prop. 2004/05: 131, s. 171-172.

77 Prop. 2004/05: 131, s. 172.

(22)

22 samma bevisning som tingsrätten i och med denna ljud- och bildupptagningen ger helt nya möjligheter att lösa de problem som funnits sedan 400 år tillbaka i tiden. Problem som förknippats med att hovrätten varit en appellationsinstans, det vill säga den domstol som efter ett överklagande från första instans avgör målet. I och med detta har hovrätten möjlighet att både materiellt och formellt ha tillgång till det undersökningsmaterial som tingsrätten hade i sin process.⁷⁸

Att hovrättsprocessen har varit större och mer omfattande än vad dess uppgift egentligen är, föranleder nackdelar för många parter. Detta på grund av långa handläggningstider, det kan bli så mycket som dubbelt så lång tid på grund av ett överklagande. Vilket får till följd att parters väntan på den laglig fordran kan bli lång och processkostnaderna högre än nödvändigt. Tillsammans kan dessa faktorer påverka den enskildes rättssäkerhet. Ett annat problem som kan ses vi långdragna handläggningstider är om det finns en ekonomisk svagare part. Därmed är det viktigt att hovrättsprocessen förbättras för att kunna infria medborgarnas krav på effektivitet och snabbhet.⁷⁹ Hovrättens tidigare roll medförde att de flesta mål som överklagades fick en ny och helt komplett prövning. Följden blev då att hovrättsprocessen i princip blev helt lik den i tingsrätten trots att det handlade om en överklagan. Båda instanserna tillämpar principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration enligt 17 kap 2 §, 43 kap 5 § samt 43 kap 11 § RB.

79 Prop. 2004/05:131, s.171.

(23)

23

5. Gällande rätt vid våldtäktsmål

Den 1 april 2005 genomfördes en reformering av bestämmelserna gällande sexualbrott, där kapitel 6 i BrB omformulerades.⁸⁰ En utökning av användningsområdet för begreppet våldtäkt genomfördes, begreppet tvång fick en annan innebörd och handlingar som tidigare betecknades som sexuellt utnyttjande uppfyller numer kriterierna för våldtäkt.⁸¹ Den nya sexualbrottslagstiftningens syfte var att ge medborgarna bättre skydd mot sexuella kränkningar samt att öka den sexuella integriteten och självbestämmanderätten.⁸² Beteckningen våldförande har tagits bort och ersatts med våldtäkt. Män och kvinnor kan både begå brott och vara offer, likaså kan våldförandena vara både av hetro- och homosexuell art.⁸³

5.1 Lege lata - Gällande rätt

Före reformeringen år 2005 stadgades det i 6 Kap. 1 § BrB att den som tvingar någon till samlag eller annat sexuellt umgänge genom våld, hot, eller annan kränkande handling som kan likställas med samlag dömdes till fängelse för våldtäkt, som lägst två och högst sex år. Var våldets karaktär och övriga omständigheter av graden ej allvarliga, blir påföljden högst fyra års fängelse. Var brottet av den grövre graden, dömdes den skyldige till grov våldtäkt med påföljd lägst fyra och högst tio års fängelse. Vid bedömningen huruvida handlingen rubricerades som grov eller inte, togs det i beaktan om det funnits fara för livet, om offret utsatts för allvarlig sjukdom, även offrets ålder togs med i beaktandet, om det varit särskilt hänsynslöst eller att handlingen innehållit stor brutalitet detta stadgas i dåvarande 6 Kap. 1 § BrB.

Detta är att jämföra med dagens lydelse av 6 Kap. 1 § BrB där det stadgas att den som genom våld, hot eller annan straffbar handling tvingar någon till samlag eller annan kränkande handling som är att likställa med samlag. Domen för sådan handling blir våldtäkt och fängelse i lägst två högst sex år. Tillagt i den nya lagstiftningen är att detsamma gäller om en person genomför sexuell handling som är att jämföra med samlag, genom att utnyttja en person som befinner sig i hjälplöst tillstånd på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller drogpåverkan. Ett brott avseende det hjälplösa tillståndet som anses mindre grovt får påföljden våldtäkt och fängelse i högst fyra år.

Anses brottet däremot som grovt döms den skyldige till grov våldtäkt och fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömningen huruvida brottet är grovt eller inte görs extra bedömningar om våldet varit extra allvarligt, om det varit mer än en gärningsman eller om den skyldige visat extra stor hänsynslöshet när brottet begåtts enligt 6 kap 1 § BrB.

Den ursprungliga lydelsen i 6 Kap. 1 § BrB är att om en man genom våld eller hot tvingade en kvinna till samlag, skulle dömas till lägst två och högst tio års fängelse. I benämningen våld avsågs

80 RättsPM 2005:6, Den nya sexualbrottslagstiftningen - en första praxisöversikt, Göteborg 2005, s.2.

81 Holmqvist L, Leijonhufud M, Träskman P-O, Wennberg S, Brottsbalken En kommentar Del I 1-12 Kap Brotten mot person och förmögenhetsbrotten mm, Student utgåva 6, Norstedts Juridik AB 2009. s. 6.2.