Nyanlända ungdomar i Sverige: Upplevelser av socialt integreringsarbete inom skolvärlden och i den sociala omgivningen.

UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2010ht4671

Institutionen för utbildning, kultur och medier Institutionen för Etnologi

Lärarexamensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Nyanlända ungdomar i Sverige

Upplevelser av socialt integreringsarbete inom skolvärlden

och i den sociala omgivningen.

Författare: Gamze Halis Handledare: Therese Hartman

Susanne Waldén

Betygsättande lärare: Margareta Sandström

Sammanfattning

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och händelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna då de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemländer. Undersökningen är baserad på intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer från olika delar av världen och som alla har gått på IVIK. Studien visar att språket är en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra människor, vilket är en mycket central och viktig del i ungdomarna liv.

Fritidsaktiviteter är därefter den faktor som avgör hur väl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjälp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering.

Nyckelord: IVIK-elever, kultur, normer, socialisation, vänskapsrelationer

Innehåll

Sammanfattning 1 Nyckelord 1 Innehåll2

Inledning 4

CIS, IVIK och Aktivitetshuset 4 Syfte och frågeställning 6

Material och metod 7

Informanterna 7

Intervjusituationen 8 Viktig litteratur 11

Teori och begrepp 12

Interaktionismen 12 Ett maktspel 14

Socialisation 14 Integration 15

Normer, kultur och etnicitet 16

Socialt integrationsarbete inom den svenska introduktionsskolan 18

Organisatoriska förändringar 18 Betydelsefulla personer21

Integrationsarbetet 22

Elevperspektiv på integrationsarbete 24 Första intrycket av Sverige 24 Klimatet, språket och humorn 26 Skolan och vänner 29

Aktivitetshusets roll 32 Att vara sig själv 33

Sammanfattning och diskussion 36 Framtida forskning 40

Referenslista 41 Litteratur: 41

Internetkällor 41 Muntliga källor 41

Inledning

Varje år tar Sverige emot ungdomar från olika delar av världen som tvingats lämna sina hemländer på grund av olika anledningar. I denna uppsats kommer tre före detta IVIK-elevers upplevelser av att komma till ett nytt land som tonåring att belysas. Fokus kommer att ligga på sociala aspekter så som utformning av vänskapsrelationer, disponering av fritid, skolans roll, samt vilka människor och företeelser som har kommit att spela en betydelsefull roll ungdomarnas utformande av sitt liv i ett nytt land.

CIS, IVIK och Aktivitetshuset

Denna uppsats är del i ett paraplyprojekt gällande introduktionsskolan för ungdomar mellan 16-20 år, där ett samarbete har funnits med CIS (Centrum för introduktion i skola) i Uppsala, samt Aktivitetscentrum, en plats där eleverna kan få hjälp med läxläsning efter skoltid.

För att vara behörig till den svenska gymnasieskolans nationella program krävs det att man har godkänt i minst kärnämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik från åk 9 på högstadiet. För elever som inte uppfyller dessa krav finns ett introduktionsprogram kallat det individuella programmet – IV.¹

Individuellt program (IV) ska förbereda elever för utbildning på ett nationellt program. Här kan man få möjlighet till en nystart och utbildningen ska vara anpassad utifrån varje elevs behov och intresse. IV kan utformas på många sätt och det finns olika modeller i olika kommuner.²

Inom det individuella programmet finns även en inriktning som vänder sig till invandrare mellan 16 och 20 år. Programmet benämns som IVIK, vilket står för det individuella programmets introduktionskurs.

Programmets innehåll varierar utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov och utbildningens längd kan vara i allt ifrån ett till fyra år.

Målsättningen med programmet är att eleverna under sin IVIK-tid ska bli godkända på årskurs 9-nivå i så många ämnen som möjligt. Alla elever

1 http://www.skolverket.se/sb/d/610 2010-11-11.

2 http://www.skolverket.se/sb/d/610 2010-11-11.

erbjuds studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning upp till åk 9-betyg.

På Centrum för introduktion i skola (CIS) görs grundläggande tester för att avgöra elevers kunskapsnivåer inom svenska, engelska, matematik och modersmål. Utifrån testresultatet placeras sedan elever på rätt nivå i klass inom CIS eller på mottagande IVIK-skola. CIS i Uppsala har även undervisning på grundläggande nivå för nyanlända elever.

En kartläggning av skolbakgrund och övriga förhållanden görs av varje elev genom intervju med SYV och skolkuratorn, där en tolk medverkar.

Detta görs för att skolan ska kunna ta tillvara elevens tidigare kunskaper och erfarenheter, samt avgöra behovet av stöd.³

De elever som intervjuats för denna undersökning har valts ut genom ett samarbete med Aktivitetshuset i Uppsala. Aktivitetshuset är en plats där elever i introduktionsskolan under samtliga veckodagar kan få hjälp med läxläsning av utbildade läxhjälpare. Röda korset är ansvarig utbildare för läxhjälparna, vilka är ungdomar som själva studerar och ställer upp ideellt. Utöver funktionen som studiestöd fungerar även Aktivitetshuset som en uppehållslokal med datorer där tillgång till internet finns, mindre rum för att umgås och spela handfotboll, och även möjlighet till att lära sig spela instrument. Organisationsansvarig för Aktivitetshuset är den som ofta upplyser elever i de olika IVIK-skolorna om att huset existerar och är öppet för alla som vill besöka det.

3 http://www.uppsala.se/sv/Utbildningbarnomsorg/Introduktion-i-skola/ 2010-11-11.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka tankar före detta IVIK- elever har kring sin inledande tid i Sverige, för att se vilka företeelser, personer och händelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna då de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemland .

Jag har även tittat på vilken roll introduktionsskolan (CIS och IVIK) har utgjort i elevernas liv och hur skolan arbetar för att skapa trygghet och förankring i elevernas vardag, då utbildning utgör en så pass stor del av hur individer skapar bilder av omgivningens sociala och kulturella ordning.⁴

Följande frågeställningar kommer att undersökas i uppsatsen.

 Hur upplever nyanlända ungdomar den svenska skolvärlden och kamratrelationer?

 Vilka företeelser, personer, och miljöer har varit betydelsefulla för nyanlända elevers sociala integration?

 Vilken roll utgör introduktionsskolan i elevernas liv?

4 Meurling & Nygren, 2009, s. 7-8

Material och metod

Uppsatsen är baserad på intervjuer med före detta IVIK elever, samt intervju med kuratorn för introduktionsskolan.

Informanterna

Kuratorn arbetar sedan många år tillbaka med nyanlända ungdomar och har stor insikt i både verksamhetens utformning och styrning. Därutöver har hon även stor insikt i elevernas emotionella upplevelser av att vara nyanländ till ett nytt land vid ung ålder. Hon arbetar i nära relation till eleverna, som ofta vänder sig till henne vid sociala problem. Kuratorn har därför varit till stor hjälp för att skapa en helhetsbild av verksamheten, samt IVIK-elevers generella bakgrund och aktuella problemområden.

Förutom kuratorn har jag intervjuat tre elever, Kani, Manuel och Zarah, som har gått på IVIK och nyligen börjat gymnasieskolan. Alla tre elever är idag strax under eller över 20 års ålder och alla har olika ursprung. Två av eleverna kommer från Afrika och den tredje från Sydamerika.

Elevernas namn är modifierade i anonymitetssyfte. Nedan följer en kort beskrivning av varje elev.

Kani kom till Sverige när han var 12 år gammal för att bo med sin mamma som hade flyttat hit för en man sedan något år tillbaka. Vid ankomsten kunde han sitt modersmål, samt engelska som han hade lärt sig i skolan i sitt hemland. I framtiden hoppas Kani på att plugga något inom psykologin och kanske bli psykolog.

Zarah kom till Sverige vid 16 års ålder för att få ett bättre liv, eftersom förhållanden i hennes hemland inte var gynnsamma. Hon har några släktingar här i Sverige som hon har bott med sedan sin ankomst och fortfarande bor med. I framtiden drömmer Zarah om att jobba inom medicin genren, gärna som forskare eller läkare.

Manuel kom till Sverige när han var 16 år för att plugga. Hans pappa hade levt här sedan en tid tillbaka på grund av sitt arbete. Manuel bodde med honom till en början, men bor idag själv eftersom hans pappa har flyttat till Stockholm, även denna gång för arbete. Manuel valde att stanna kvar i Uppsala eftersom han trivs så bra på sin skola och med sin

klass. Han är väldigt intresserad av samhällskunskap och drömmer i framtiden om att både kunna hjälpa fattiga i världen, samt att skådespela.

Eleverna har flera gemensamma tankar och upplevelser om den första tiden i Sverige. Det finns många likheter i både positiva och negativa erfarenheter de har fått i det nya landet. Värt att nämnas är också att alla tre är mycket ambitiösa studenter med höga mål och drömmar för sig själva i framtiden. De har alla lärt sig svenska under kort tid och lyckats ta sig till den svenska gymnasieskolan utan några större problem.

Intervjusituationen

Uppsatsen består av en kvalitativ undersökning baserad på samtalsintervjuer med de tre nämnda före detta IVIK-eleverna, samt kuratorn. Anledningen till att före detta IVIK-elever valdes framför nuvarande IVIK-elever är dels för att de nuvarande eleverna fortfarande endast kan bristfällig svenska, vilket bidrar till att det blir svårt att genomföra en intervju, men också på grund av att eleverna inte hunnit få perspektiv på sin första tid i Sverige än.⁵

Den valda metoden i form av intervjuer, ger möjlighet att komma de intervjuade individerna nära och ger dessutom goda möjligheter att registrera svar som är oväntade. En annan fördel med metoden är att det finns en god möjlighet till uppföljning. Samtalsintervjuer ger också stort utrymme för interaktion mellan forskare och intervjuperson.⁶

Nya intervjufrågor har formats under själva intervjuprocessen, då aspekter jag inte tänkt på innan har dykt upp. Exempelvis har Aktivitetshusets roll för eleverna varit någonting som uppkommit under intervjuerna, och därmed format nya frågor. Detta gjorde även att intervjuerna varierade i längd, och varade mellan 20-40 minuter beroende på intervjuperson. Vissa elever talade även väldigt fritt och öppet när de svarade på en ställd fråga och kom därmed in på flera av de områden jag ville beröra i intervjun bara genom att svara på en av de ställda frågorna. Andra elever fick jag ställa ett antal följdfrågor för att få fram den information jag var ute efter.

När man ska genomföra intervjuer bör man vara medveten om att det finns olika former av samtalsintervjuundersökningar, bland annat av respondent- och informantkaraktär. Svaren man får var

5 Med första tid syftar jag främst på den tid eleverna har spenderat på IVIK, vilket kan vara av varierande längd.

6 Esaiasson, 2007.

intervjupersonerna kan variera beroende på intervjuns karaktär. Båda dessa former kommer att användas i uppsatsens undersökning.

I en respondentintervju är det inte individerna i sig som är intressanta för undersökningen, utan de tankekategorier som de kan bidra till att blottlägga.⁷ Vid intervjuerna med eleverna som är av respondentkaraktär kommer fokus därmed att ligga på elevernas tankar och upplevelser, och en urvalsprincip som bygger på maximal variation är att föredra eftersom det talar mer för undersökningens tillförlitlighet än det motsatta.⁸ Två pojkar och en flicka med olika ursprung har därmed valts ut för undersökningen.

En informant besitter olikt respondentintervjupersonen en specifik information som är anledningen till att denne har blivit utvald.⁹ Den intervju som behandlar skolkuratorn kommer därmed att vara präglad av informantkaraktär. Men här måste man också vara något mer källkritisk och medveten om att den information som ges kommer från en specifik persons och dennes synvinkel även om den ska vara objektiv, och kan därmed ge en tillrättalagd bild som inte stämmer överens helt med verkligheten. Detta behöver inte vara fallet, men medvetenheten om risken måste finnas.

Det är även viktigt att ha i åtanke att uppsatsens tillförlitlighet står i relation till det som framkommer i intervjuerna. Eleverna som intervjuats berättar som nämnt enbart sin egen upplevelse kring de frågor som ställts, och att det därför inte kan finnas något rätt eller fel i deras svar, förutsatt att de svarar ärligt. Vad det gäller bilden av introduktionsskolan som kuratorn förmedlar är det dock viktigare att komma ihåg att detta är en enskild persons upplevelse kring en organisation och att åsikten kring verksamheten därmed också blir mer subjektiv. Men det kan också tilläggas att kuratorn har varit en del av verksamheten under mycket lång tid och har därmed god kännedom av denna, samt att objektiva källor så som kommunens hemsida även använts för att skapa en helhetsbild av verksamheten och det arbete som bedrivs. Detta för att bilden som förmedlas av introduktionsskolan i uppsatsen ska vara så sanningsenlig som möjligt.

Det finns även etiska synpunkter som man som intervjuare måste ha klart för sig. Det första är informationskravet, som uppfylls i och med att

7 Esaiasson, 2007.

8 Esaiasson 2007, s. 296–297.

9 Esaiasson 2007, s. 291–295.

alla intervjuade har fått veta uppsatsens syfte och deltagarnas uppgift i projektet, samt villkoren för deras deltagande.

Det andra är samtyckeskravet, som uppfylls i och med att samtliga intervjuade har lämnat samtycke till att deltaga i uppsatsens undersökning. Deltagarna har också fått veta att de när som helst har rätt att avbryta intervjun, eller avstå från att svara på frågor.

Det tredje är konfidentialitetskravet, som uppfylls i och med att alla de intervjuades personliga uppgifter behandlas under strikt sekretess. Det framgår således inte i uppsatsen vad elevernas egentliga namn är, utan det namn de nämns vid är modifierat. Inte heller nämner jag elevernas precisa ålder, utan bara att de alla befinner sig strax under eller över 20 års ålder. Elevernas specifika ursprung nämns inte heller, men alla tre elever är av olika nationaliteter, och även detta för att säkerställa deras konfidentialitet.

Det fjärde och sista är nyttjandekravet, som uppfylls i och med att alla insamlade uppgifter endast kommer att användas för uppsatsens forskningsändamål.¹⁰

Eleverna till intervjuerna valdes ut med hjälp av personal på Aktivitetscentrum och intervjuerna ägde rum på Aktivitetshuset, i ett av umgängesrummen. Intervjun med kuratorn ägde rum i hennes arbetsrum på skolan. Kravet för de deltagande eleverna var att de alla skulle ha gått på IVIK och avslutat sin utbildning där sedan något år tillbaka.

Inledningsvis besökte jag Aktivitetshuset för att bekanta mig med personalen och förklarade vid mitt första möte vad syftet med min uppsats var och frågade om de kunde hjälpa mig med ett lämpligt urval av elever utifrån uppsatsens behov. Personalen på Aktivitetscentrum har haft möjlighet till relativt regelbunden kontakt med IVIK-elever, och därmed utvecklat en god relation till dessa. Detta har varit till stor hjälp vid urvalet av elever till uppsatsens undersökning, då personalen har kunnat rekommendera elever i förhållande till uppsatsens behov, där elevernas språkfärdigheter har varit mest relevant i sammanhanget.

Jag fick redan vid mitt första besök en elev rekommenderad och bokade in en intervju med honom till veckan därpå. Personalen erbjöd sig att höra efter med potentiella informanter till veckan därpå om intresse för deltagande. Vid intervjutillfället med den första eleven fick jag veta att det fanns ytterligare en elev som var villig att ställa upp. Även denne intervjuades vid samma tillfälle som den första. Personalen hade även

10 Esaiasson 2007.

förslag på en potentiell tredje elev jag kunde intervjua, men denna kunde inte delta förrän morgondagen, och därmed besökte jag Aktivitetshuset för en tredje intervju även dagen därpå.

Innan intervjuerna klargjorde tydligt mitt syfte med uppsatsen än en gång, eftersom jag inte visste vilken information eleverna hade fått av personalen, samt att elevernas deltagande var totalt frivilligt och anonymt. Jag frågade dem om det var okej att intervjuerna spelades in och klargjorde att informationen enbart skulle användas i forskningssyfte.

Efter att ha tydliggjort detta bekräftade jag än en gång att de var villiga att delta i undersökningen.

Under alla intervjuer flöt samtalet på utan problem, även under intervjun med kuratorn. Till en början var dock alla elever lite mer slutna och försiktiga i sina svar, men öppnade sig successivt mer och mer, och jag upplevde att de blev bekvämare med intervjusituationen bara efter ett par minuter in i intervjun. Kuratorn upplevdes som mer van vid intervjusituationen, och jag upplevde henne som trygg ända från intervjuns startpunkt. Jag gjorde även mitt bästa för att som intervjuare förmedla att alla svar var tillåtna och ju mer verklighetstroget och ärligt intervjupersonerna svarade, desto bättre var det för uppsatsen. Jag försökte även att hela tiden lyssna aktivt och uppmuntra framförallt elevernas berättande genom enkla bekräftande ord, som jag även hoppades skulle inge en trygghetskänsla om att det inte finns några rätt eller fel svar på de frågor som ställdes.

Efter att ha genomfört alla intervjuer transkriberades materialet för att skapa en tydlig överblick av det som sagts, och för att underlätta citering av intervjupersonerna.

Viktig litteratur

Esaiassons Metodpraktikan har använts som underlag i uppsatsen för hur man bör förbereda sig inför en intervju som forskare, hur urvalsprocessen bör gå till, vad man bör tänka på vid själva intervjutillfället och efterarbetet, och annat som är relevant kunskap för att en intervju ska klassas som en tillförlitlig källa för en forskningsuppsats.¹¹

Marianne Liliequists avhandling Nybyggarbarn, samt en artikel hon skriver i antologin Kultur och Erfarenhet har varit relevant för uppsatsens

definiering av begreppet socialisering.¹²

Meurling & Nygrenss Skolvardag och framtidsabmitioner – Etnologiska perspektiv på utbildning, förklarar bland annat hur normer uppstår i samhället med fokus på utbildningsförfarandet. Detta är relevant för uppsatsen, eftersom nyanlända ungdomars viktigaste länk till samhället går genom utbildningen.¹³

Rebecka Lennartssons artikel Mellan hopp och förtvivlan – Erfarenheter och strategier i väntan på asyl, har varit relevant för uppsatsens definiering av kulturbegreppet och belyser förändringen av begreppets innebörd genom 1900-talet.¹⁴

Pirjo Lahdenperä behandlar i sin bok Interkulturell pedagogik i teori och prakti, vikten av att kunna ett språk, samt en kulturs explicita och implicita spelregler för att man som individ ska kunna integreras in i samhället, vilket har bidragit till att skapa en förståelse för viktiga faktorer för socialt integreringsarbete.

Per Månsons Moderna samhällsteorier – Traditioner riktingar teoretiker, tar upp flera moderna samhällsteorier, där den symboliska interaktionismen har varit relevant för uppsatsens teoridel som bland annat förklarar hur människans beteenden och självbild skapas, och vilken roll miljöer och människor i vår omgivning spelar när det gäller vår syn på oss själva och andra. Interaktionismens teorier har använts i uppsatsen för att analysera intevjuresultatet.

de los Reyes, P., Molina, I., Mulinari, D antologi Maktens (o)lika förklädnader. Kön klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige, har

11 Esaiasson 2007.

12 Liliequist 1994.

13 Meurling & Nygren 2009.

14 Lennartsson, 2007.

använts för att definiera integrationsbegreppet, vilket är ett omtalat begrepp som kan tolkas och förstås på många olika sätt.

Ivarsson, P.M. Barns gemenskap i förskola behandlar begreppet tolkande reproduktion som kan ses som en aspekt av socialisation och ett konstruktivt återskapande, då barn använder kunskaper, normer och värderingar som de inhämtar från bland annat vuxenvärlden.¹⁵ Detta har bidragit till att skapa en förståelse för hur normer förs vidare människor och generationer emellan, men också för hur de kan förändras med tiden.

15 Ivarsson, 2003.

Teori och begrepp

Jag har i uppsatsen använt mig av den symboliska interaktionismen som teori för att förstå hur människans beteenden och självbild skapas, och vilken roll miljöer och människor i vår omgivning spelar när det gäller vår syn på oss själva och andra. Teorin har använts för att kunna analysera de tankar och upplevelser de nyanlända eleverna har upplevt då de kom till Sverige och hur detta har påverkat deras sociala integration.

Interaktionismen

Mänskliga individer kan inte urskiljas utanför den sociala processens ramar. Vårt väsen som människor både skapas och formas i vårt sociala livsrum.¹⁶

Detta citat speglar en av grundtankarna i den symboliska interaktionismen, som menar att det väsentliga hos människan är hennes språklighet. Det är den språkliga förmågan som i grunden gör människan till en social varelse.¹⁷

Andra grundtankar inom interaktionismen ser människan som socialt responsiv i första hand. Man ser också människan som någon som genom sin socialitet utvecklar det vi kallar ett ”jag”, det vill säga förmågan att uppleva sig själv som en handlande person, att spegla sig och finna en gestalt som är ”jag”. Människan ses också som intentionell, alltså avsiktsstyrd. Jagförmågan är också något som utvecklas genom det sociala livet, i en process som kan kallas för ”rollövertagandet” eller ”att ta den andres attityd mot en själv”. En människa blir således en handlande person genom andras reaktioner på henne själv. Man kan säga att människan byter roller beroende på vem man är i interaktion med, och att man formar sitt jag utefter hur betraktaren ser på en.¹⁸

Inom interaktionismen ser man på människans natur utifrån olika perspektiv. Människans anses exempelvis inte existera utan socialt umgänge. Genom socialiteten erhåller hon ett jagmedvetande till vilken hon kan återföra sina erfarenheter. Den enskilda människan anses inte heller vara fri, utan tvärtom, bunden till de villkor som andra ställer. Inte ens i tanken kan hon vidmakthålla att världen har en mening utan andras

16 Månson 1998, s. 154

17 Månson 1998, s. 154-155.

18 Månson 1998, s. 155-157.

medverkan. Samtalet ses också som en betydelsefull faktor i människans liv då det är samtalet som ger människor möjligheten att mötas, oavsett olikheter.¹⁹

Erving Goffman, en bland flera moderna sociologer, anser att människan i hög grad bestäms av situationen och det sociala spel hon bedriver tillsammans med andra människor i varje given situation.

Goffman menar att det inte är vår karaktär, vår inre motivationsprofil, eller andra inre personliga egenskaper som bestämmer hur vi kommer att uppleva oss själva, utan det är våra handlingar, och den andres reaktioner på dessa handlingar som bestämmer detta.²⁰

W.I Thomas, en interaktionistisk sociolog, är berömd för sin tes om situationsdefinitioner. Han menar att om människor definierar en situation som verklig, så blir den verklig till sina konsekvenser, oavsett situationens egen ”inre” sanningshalt, det vill säga om den är objektivt verklig eller ej. Thomas menar att det betydelsefulla är hur människor reagerar på en viss situation, vilka meningar de fäster vid den, och hur de sedan ingriper som aktörer på basis av denna mening. Thomasteoremet ligger till grund för den interaktionistiska stämplingsteorin, vars egentliga grundare var Howard Becker, där teorin enklast kan uttryckas med att en människa som definieras som avvikare också blir det. En person är dock inte i sig en avvikare, men kan så småningom komma att bli detta om denne konsekvent utsätts för påtryckningen att bli det.

Avvikelsen är ingen individuell egenskap hos en person utan en relationell process. Avvikaren avviker således alltid från något. Det kan liknas vid att svart är svart, endast mot vitt. Avvikelser kan allstå bara förstås om vi sätter dem i relationer mellan människor där någon med makt stämplar ett visst beteende som avvikande.

I uppsatsens undersökning kommer denna teori att prövas mot de tankar och upplevelser de intervjuade eleverna uttrycker, där jag kommer att titta på om elevernas självbild påverkas av omgivningen och om sådant är fallet, på vilket sätt?

Det finns även klassiska makrosociologiska förklaringar som målar upp avvikelsen som ett kulturellt fenomen. Det är mot en etablerad kultur som individer eller subgrupper framstår som avvikare. Denna bild kan lätt få en statisk karaktär där man kan se vissa människor som avvikare och andra konforma. Men den stämplingsteori som utvecklades av bland annat Becker ser även socialisationsprocessen som en bidragande faktor i

19 Månson 1998, s. 166-167.

20 Månson 1998, s. 170-174.

utformningen av avvikelsen, och ser därför detta som en process snarare än något statiskt. Man är således inte en avvikare, man blir en. Avvikaren sägs enligt Becker gå igenom en karriär som slutar i en uppfattning om permanent avvikelse, som omfattas av både den egna personen och de som omger denne.

Till detta allmänna perspektiv kan man även koppla identitetens utveckling. Att vara avvikare är inte bara att utföra vissa typer av handlingar. Gradvis lär man sig även att uppfatta sig själv som en avvikande person. Här är det även värt att uppmärksamma det faktum att avvikaren ofta har en positiv syn på sin avvikelse. Denna kan nämligen skapa en god identitet i den grupp där avvikelsen inte har en negativ klang. Detta kan förklara varför sanktioner ofta har en rätt svag effekt för att få avvikaren att anpassa sig till omgivningen.²¹

Ett maktspel

Maktaspekten var något som hade svårt att få genomslag i de tidigare stämplingsteorierna. Man koncentrerade sig på stämplingen som sådan och den drabbade personen, utan att fundera så mycket över vem som egentligen stämplade och i vilket syfte. Senare formuleringar har därför lagt tonvikten på maktutövning.²²

Avvikelse är det namn vi ger det konflikspel vari individer eller löst organiserade smågrupper med ringa makt fruktas av en väl organiserad, betydande minoriet eller majoritet som har stor makt.²³

Här uttrycks tanken att varje samhälle måste skaffa sig åtminstone några avvikare, just för att kunna visa vilka normer som gäller. För om alla är laglydiga mister normsystemet sin klarhet och kraft. Slutsatsen man kan dra av detta är att etablissemanget självt framkallar avvikande beteende i den omfattning som behövs för att kunna statuera ett exempel.²⁴

Socialisation

Marianne Liliequists definierar socialiseringsbegreppet i sin avhandling Nybyggarbarn där begreppet kan förklaras som förvärvande av kulturell

21 Månson 1998, s. 174-176.

22 Månson 1998, s. 176-177.

23 Månson 1998, s. 177.

24 Månsson 1998, s. 177.

kompetens. Tonvikten ligger på samhällets förväntningar och krav på individen, snarare än individens egna behov att efterlikna andra individer i det kulturella sammanhang den befinner sig i.²⁵

Liliequist utvecklar sitt resonemang kring socialisation i antologin Kultur och Erfarenhet och menar att termen socialisation som används för att beteckna förvärvandet av kulturell kompetens, många gånger har kommit att likställas med barns inlärning av kulturella koder. Men socialisering är inte något som enbart pågår under barndomsåren. Även som vuxen förändras man, anpassar sig efter nya förhållanden och nya roller.

Liliequist menar därmed att socialisation är en ständigt pågående process under hela livet och att individen hela tiden anpassar sig efter nya förhållanden och spelregler för att kunna hantera sitt liv. Den kulturella inlärningen pågår både genom frivilligt efterliknade och genom att det ställs krav utifrån på anpassning. Den direkta och den indirekta påverkan är ofta sammanflätade och beroende av varandra.²⁶

Pia-Maria Ivarsson tar även upp begreppet tolkande reproduktion i Barns gemenskap i förskola som kan kopplas till socialisation. Begreppet belyser barns sätt att förhålla sig till omvärlden men samtidigt vara aktörer i det nyskapande som hela tiden pågår i barns handlingar, med andra ord ett slags konstruktivt återskapande som består av att barn använder kunskaper, normer och värderingar som de inhämtar från bland annat vuxenvärlden. Ivarsson menar dock att reproduktion som en aspekt av socialisation inte ska ses som något repetativt där barnen endast ses som aktörer som imiterar eller tolkar vuxenvärldens förhållningssätt och aktiviteter. Med begreppet tolkande reproduktion betraktas barnen inte som de som ska internaliseras i den befintliga kulturen eller som utanförstående som ska växa in i världen. Däremot menar synsättet att reproduktionen ger redskap som inbegriper barnen i de processer som upprätthåller social ordning med möjlighet till omtolkning och nyskapande i den sociala världen.

Corsaro menar även att begreppet tolkande reproduktion även fångar in hur människan, genom att vara en del av samhället, också är begränsade av de existerande villkor och den sociala stuktur som råder.

Faktorer i samhället så som ekonomi, olika kulturer och social situation gör att villkoren för uppväxtvillkor varierar. Därmed blir barndom och uppväxt, samt de normer och beteenden människan förvärvar, i direkt

25 Liliequist 1994, s. 13.

26 Ehn 1993, s. 13.

beroende av det samhälle hon ingår i.²⁷ Dock menar Ivarsson att barn inte är totala offer för omständigheterna i en på förhand given eller oföränderlig värld. Hon menar att poängen med begreppet är att det inbegriper att barnen möts i en social värld som är utrustad med innebörder som ska tolkas och omtolkas och att det därigenom samtidigt finns ett konstruktivistiskt återskapande i barns sätt att förhålla sig till omvärlden. ²⁸

I uppsatsen kommer begreppet socialisation främst att användas för att belysa den anpassningsprocess eleverna går igenom i och med att de i Sverige möter en ny kultur med nya normer, många gånger olikt den kultur som råder i deras hemland. Jag kommer utifrån det eleverna berättar att visa på situationer och händelser då detta sker både på ett medvetet-, men även på ett omedvetet sätt.

Integration

Ett annat relevant begrepp för uppsatsen är integrationsbegreppet. I antologin Maktens (o)lika förklädnader, nämns en kritisk definition på begreppet integrering, där det poängteras att begreppet kan ses ur olika perspektiv beroende på om det är samhället som definierar dess innebörd, eller de människor som är objekt för integreringen. Det förklaras i artikeln att integrering ofta ses som möten. En ömsesidig vilja till att delta i varandras liv, att acceptera de krav som samhället ställer och att själv kunna vara med och ställa krav på samhället och sina medmänniskor. Att man är en del av samhället och ingår i ett sammanhang, att man känner till vad som händer och vad som gäller. Att känna sig som en självklar och välkommen del, och att man har samma spelregler och samma möjligheter att delta i samhällslivet.²⁹ Men integrationsbegreppet är komplicerat, för här kan man, likt artikelförtattaren Heléne Thomsson gör, ifrågasätta vem det egentligen är som definierar spelreglerna. Eftersom samhället är normgivaren, blir det aningen motsägelsefullt att hävda att man både ska finna sig i de krav samhället ställer på en, samtidigt som man ska uppleva sig som en självklar och välkommen del som har samma spelregler och möjligheter att delta i samhällslivet som alla andra. Integreringsobjektet ses som den

27 Corsaro 2005.

28 Ivarsson 2003, s. 58-59.

29 de los Reyes, Molina, Mulinari 2006, s. 69.

person som ska genomgå en anpassning för att inte ses som avvikande, men det är fortfarande upp till samhället att besluta huruvida denna person ses som ”integrerad” eller inte. Och således blir det svårt att hävda att man ska känna sig som en självklar och välkommen del med samma spelregler, när det i samma definition redan har klargjorts att man faktiskt inte har samma spelregler utan behöver anpassa sig för att bli en integrerad medborgare.

I uppsatsen kommer begreppet integration ses ur den samhälleliga majoritetens perspektiv och de krav som därmed ställs på individen för att inte ses som en avvikare kommer att vara aktuella i definitionen. Detta kommer framför allt att ställas i kontrast mot hur intervjuobjekten upplever dessa krav, snarare än hur integrerad personen upplevs vara i samhällets ögon. Enbart sociala aspekter av integrationen kommer att belysas, med fokus på utformningen av ungdomarnas vänskapsrelationer, och hur de disponerar sin fritid.

Normer, kultur och etnicitet

Meurling & Nygrens Skolvardag och framtidsabmitioner – Etnologiska perspektiv på utbildning, beskriver utbildning och institutioner ur ett etnologiskt perspektiv, och förklarar bland annat hur normer uppstår i samhället med fokus på utbildningsförfarandet. Detta är relevant för uppsatsen, eftersom nyanlända ungdomars viktigaste länk till samhället går genom utbildningen som i stor utsträckning berörs av samhällets normer.³⁰

Det sociala och kulturella ordnandet innebär ett samspel mellan olika aktörer. Detta sker ibland synligt och ibland osynligt och oreflekterat.

Samspelet innebär även ett skapande av normalitet och gränsdragningar och dessa faktorer definierar i sin tur dels normalitetsgränsen men också att det som ligger bortom denna klassas som onormalt och avvikande.

Detta medverkar till att skapa exkludering.

Utbildningsinstitutionerna har varit, och är fortfarande, en arena för skapandet av normer och föreställningar kring det som anses vara normalt och avvikande.³¹

30 Meurling & Nygren 2009.

31 Meurling & Nygren, 2009, s. 10.

Man kan därmed säga att människor är kulturbärare och formas av existerande normer, men på praxisnivå är människor även kulturbyggare och kan påverka sina liv.³²

I uppsatsen kommer normer för uppförande och interaktion att belysas och hur de intervjuade eleverna upplever dessa normer. Områden som främst kommer att beröras är uppförandekrav mellan vänner, bekanta, auktoriteter, samt människor man inte känner, med fokus på relationerna inom skolvärlden.

Rebecka Lennartssons artikel Mellan hopp och förtvivlan – Erfarenheter och strategier i väntan på asyl, belyser förändringen av kulturbegreppets innebörd genom 1900-talet.³³ Begreppet kultur används ofta för att belysa de skillnader som kan uppstå mellan människor av olika ursprung och används i uppsatsen för att synliggöra det arv man har med sig i ifrån det samhälle man växt upp i, i form av normer, beteende och dylikt.

Innan vi går vidare bör dock kultur- och etnicitetsbegreppet redas ut ytterligare, för att få en övergripande förståelse för hur dessa faktorer samspelar med vårt normbyggande och synen på vår omgivning.

Begreppet kultur kan definieras som människors sätt att förhålla sig till varandra, att skapa samhörighet och upprätta gränser. Kultur bli då de regler, symboler och värden en grupp människor omfattar. Det är de vanor och värderingar och det vardagliga görande man själv tar förgivet och inte lägger märke till, förrän någon bryter mot dessa och bestrider reglerna. Det är först då dessa osynliga regler blir tydliga. Kultur är även vårt sätt att ta plats i bussen eller på badstranden, det är sättet man hälsar på eller ber om ursäkt. Det innefattar vår arbetsmoral, hur vi uppfostrar våra barn, hur man umgås med sin omgivning och våra familjerutiner. Är man född och uppvuxen i ett land lär man detta lands kultur på ett invant på ett omedvetet sätt, medan en främling måste lära sig dessa regler i efterhand.³⁴

I uppsatsen kommer även ordet etnisk svensk att nämnas vid ett flertal tillfällen och syftar då på en person född i Sverige av föräldrar med svensk etnicitet. Ordet etnicitet har sitt ursprung i det grekiska ordet ethnos som betyder folk. Etnicitet syftar på en grupp (eller avkomlingar till en sådan grupp) med ofrivilligt medlemskap. Medlemmarna delar samma kultur och identifierar sig själva eller identifieras av andra som

32 Liliequist 1994, s. 13-14.

33 Lennartsson, 2007.

34 Lennartsson 2007, s. 17–19.

tillhörande denna grupp. Man kan även inberäkna kulturell identitet, språk, religion och livsstil som olika komponenter i etniciteten.³⁵

35 Lahdenperä 2004, s. 15-16.

Socialt integrationsarbete inom den svenska introduktionsskolan

Denna uppsats undersökning och resultat är baserad på tre före detta IVIK-elevers berättelser kring sin första tid i Sverige, samt kuratorn för introduktionsskolans berättelse gällande IVIK i Uppsalas arbete för sina elever ur social integreringssynpunkt. Vi börjar med kuratorns berättelse.

Organisatoriska förändringar

Kuratorn har varit verksam inom IVIK sedan många år tillbaka och är därför väl insatt i organisationens utformning och de förändringar som har skett genom åren.

Hon berättar att IVIK i Uppsala har genomgått, och genomgår fortfarande en hel del förändringar från år till år. Vissa år sker förändringar som kanske inte påverkar skolgången för eleverna, utan bara små organisatoriska justeringar inom styrningen, och andra år, totala omställningar, med flyttar och omstrukturering av verksamheten.

Verksamheten präglas således av en ständig föränderlighet utan någon riktig och stabil grund att stå på. Detta förstärks av det faktum att IVIK saknar nationella riktlinjer, vilket är något alla de andra gymnasieprogrammen har. Utan nationella riktlinjer blir det upp till varje kommun att själva bestämma vad undervisningen ska innehålla, och detta kan till och med komma att variera inom kommunen beroende på skola.

På senare år har det även skett en omorganisering inom IVIK i Uppsala på så sätt att tidigare kom alla nyanlända ungdomar till en och samma gymnasieskola för att läsa in de ämnen de saknade och därmed få gymnasiebehörighet. Fördelen med detta var att eleverna då mötte en personalgrupp som var van vid att bedöma språknivån hos elever, deras progression, och även den tidigare kunskap eleverna hade med sig från sin tidigare skolgång. I och med att alla elever samlades inom en och samma skola fanns det också möjlighet att kunna hoppa mellan olika undervisningsnivåer på ett smidigt sätt. Minskade möjligheter till individualisering var dock en av de nackdelar som också uppstod i och med samlandet av alla IVIK-elever till en och samma skola. Men framför allt, menar kuratorn, att den största faktorn som gjorde att man frångick

detta tidigare system, var att IVIK-gruppen blev för stor inom skolan.

Kuratorn menar att detta är ett känsligt problem många inte vågar sätt ord på, utan gärna går omkring, genom att lyfta fram andra bristfälliga faktorer som anledning till den omstrukturering som nu har skett, där man valt att fördela de olika undervisningsnivåerna på olika skolor. Om en avvikande grupp blir för stor inom en skola, menar kuratorn att detta kan bli en nackdel för gruppen i fråga.

Det tysta problemet gällande IVIK-gruppens storlek kuratorn nämner kan kopplas till interaktionismens stämplingsteori om hur avvikare uppstår i samhället. Dessa ungdomar stämplas som något annorlunda och något som sticker ut. Detta givetvis i förhållande till det övriga samhället, där invandrargrupper är en minoritet i förhållande till resten av befolkningen, då Thomas menar att avvikaren alltid definieras i förhållande till något.³⁶ Slutsatsen som kan dras av kuratorns ord och det synsätt hon beskriver att skolan har på denna grupp, är att det är viktigt att hålla gruppens storlek nere, så att den aldrig blir en majoritet, och helst inte ens i närheten.³⁷ Detta visar på att normer definieras genom avvikarna, men så länge den avvikande gruppen hålls inom en rimlig storlek är det fortfarande majoritetens normer som gäller. Men om gruppen blir för stor blir de inte längre avvikare, vilket gör att det maktspelet rubbas. Gruppens storlek blir därmed ett indirekt hot mot skolans gällande maktsystem och normer.³⁸

- Det pågick en process i kommunen för att starta en mottagning. Eeh, men samtidigt hade vi ju väldigt många ungdomar, det första som hände det var ju att, eftersom, eh, eftersom det blev för många för skola-x, så bestämde man att en del av ungdomarna skulle man hyra in i en närliggande skola, så skulle de va, eeh, och då kommer såna här integrationsfrågor, eller sånna här frågor. Då frågade vi, varför är det de här ungdomarna som ska flytta?

- Mm.

- Varför kan man inte flytta Natureleverna? Som är duktiga, kan springa, eeh, är välorganiserade och mer än väl klara av att gå mellan två skolor.

Varför ska vi flytta de som är nyast i landet, som kan minst språk och som det är svårast att förklara saker för? Men det är naturligtvis så att, det var ju just att det var en för stor grupp. Det var ju ingen som vill säga så men det var ju det. Så vi fick raskt flytta hundra ungdomar, och då de på lägst nivå.

36 Månson 1998, s. 174-176.

37 Månson 1998, s. 174-176.

38 Månsson 1998, s. 177.

I och med att IVIK har växt med åren, har man alltså numera valt att dela ut dess elever inom ett flertal skolor inom Uppsala kommun. Tidigare år har enbart en av kommunens skolor haft ett IVIK program, men under hösten 2010 startade ett flertal av kommunens gymnasieskolor egna IVIK program.

Kurtorn berättar att det är IVIK-eleverna som forslas runt från skola till skola, vilket man givetvis kan ifrågasätta. Frågan om hur detta påverkar de nyanlända elevernas skolgång är inte en fråga som prioriteras, där Lennartson exempelvis framhåller att skolan spelar en stor roll i barnens liv när det gäller att skapa kontinuitet och förutsägbarhet, samt länka deras tidigare vardag till den nuvarande.³⁹ Elevernas behov av trygghet och förankring i ett nytt främmande land, är därmed en faktor man inte tar hänsyn till i detta fall. Bristen på ett gediget integrationsarbete från de mottagande skolornas håll, i kombination med det dolda hotet, gör att man ser stora elevgrupper som ett problem, vilket löses genom att hålla denna grupp under i en hanterbar storlek. Utbildningsinstitutionen har varit, och är fortfarande, en arena för skapandet av normer och föreställningar kring det som anses vara normalt och avvikande.⁴⁰

En stor nackdel med omorganiseringen är att den medför ett hoppande mellan olika skolor, vilket har uppkommit i och med de olika undervisningsnivåerna är förlagda på olika skolor. I och med omorganiseringen startade man också en mottagning där eleverna först skulle utvärderas kunskapsmässigt, få läsa in SFI A och B, och sedan gå vidare till respektive IVIK-skola.

Nästa problem som har uppstått i och med omorganiseringen är att undervisningen har varierat i stor utsträckning beroende på gymnasieskola, eftersom IVIK saknar nationella riktlinjer. Alla mottagande gymnasieskolor har rätten att själva utforma sitt IVIK- program efter eget tycke och detta bidrar till att undervisningen, både i nivå, utsträckning och kvalitet, kan variera i stor utsträckning från skola till skola.

- Men, det som är nästa svårighet, det är ju att, ehm, alla skolor har ju valt olika sätt att bygga upp sitt IVIK, vissa har ju byggt upp det bara internt, alltså man har tagit personal man redan har, och byggt upp IVIK, och då har det ju varit så att en del skolor har haft andraspråksskompetens, andra har ju inte haft det, och då har det ju varit lite olika hur man ser på det

39 Lennartsson 2007, s. 62-65.

40 Meurling & Nygren, 2009, s. 10.

här, för att behovet med andraspråkskompetens det är inte riktigt bara, eh, att har en svenska som andraspråkslärare, utan det handlar också väldigt mycket att de andra lärarna, alltså de som har matematik, de som har, alltså måste ha någon kunskap om hur det är att undervisa ungdomar som nästan inte har något språk alls. För annars så kan undervisningen ligga här och de kan ligga här, (visar olika nivåer med händerna) så även om du är duktig på matematik så kan du kanske inte visa det för att du saknar för många ord.

Det är upp till IVIK-skolorna att själva sätta ribban för var nivån ska ligga för undervisningen och faktorer som att skapa trygghet och förankring är inte av högsta prioritet.

Lennartsson går bland annat in på skolans betydelse för asylsökande barn och framhåller att skolan spelar en stor roll i barnens liv när det gäller att skapa kontinuitet och förutsägbarhet, samt länka deras tidigare vardag till den nuvarande. Det framhålls också att en god läromiljö främjar både barns hälsa och välmående. Skolan kan ge trygghet och gynna självkänslan genom delaktighet, tillit, optimism och förmedling av framtidshopp. I skolan får eleverna även kunskaper och redskap för att kunna hantera livet och vardagen, och framförallt språkkunskaper, som många gånger anses vara nyckeln in i ett samhälle.⁴¹

I de intervjuer Lennartsson gjort med asylsökandebarn kan man generellt sett utläsa en positiv och förväntansfull syn på skolan. Skolan ses som en port för framtiden och kan liknas vid en katalysator för drömmar och framtidsplaner, och skolan blir därmed också identitetsskapande. För många asylsökande barn blir skolan även den enda arenan att möta jämnåriga och utomstående vuxna och studier visar även att skolan utgör den främsta tryggheten i tillvaron för ensamkommande flyktingbarn. Försummandet av kontinuitet inom IVIK kan därmed skapa större emotionella svårigheter hos dessa nyanlända ungdomar, i jämförelse med ungdomar som inte saknar trygghet och förankring i sin vardag i samma utsträckning.⁴²

Skolan är också en arena där många problem kommer upp till ytan.

Här finns barn som hamnar i kläm mellan den tilldelade och självupplevda identiteten.⁴³

Inte heller är skolan enbart en plats för kunskapshämtning, utan lika mycket en arena för möten mellan barn, ungdomar, vuxna, skilda kulturer, värdesystem, samhällssystem, medvetna och omedvetna

41 Lennartsson 2007 s. 62-65.

42 Lennartsson 2007 s. 62-65.

43 Lennartsson 2007 s. 62-65.

värderingar och hierarkier, samt kategoriseringsprinciper som påverkar elevers identitetsbygge, känslan av tillhörighet och utanförskap, samt umgänge och kamratrelationer.⁴⁴

Betydelsefulla personer

Bortsett från att den undervisning man får som elev kan variera i stor utsträckning beroende på vilken skola man hamnar i, blir det också svårt för eleverna att rota sig i det nya landet, och bygga nya band till människor i sin omgivning på grund av de omflyttningar som sker inom skolvärlden. Kuratorn lyfter fram att separationer kan göra det extra svårt för en ungdom på ett emotionellt plan, som även utanför skolvärlden saknar förankring i sin tillvaro. Som tidigare nämnt framhåller bland annat Lennartsson vilken avgörande roll skolan har för just ensamkommande flyktingbarn, vad det gäller trygghet och förankring⁴⁵ och detta är något IVIK inte alls tar hänsyn till i och med sin uppdelning.

- Det som jag också funderar mycket över, men det är ju utifrån min roll som kurator, det är ju det här att, eeh, psykologiskt, när man kommer till ett nytt land, så knyter man an väldigt mycket till de första man träffar.

Och förhoppningsvis är det bra människor, en bra lärare och såhär, men, men det har vi ju sett genom åren att, det är ju alltid så att när elever avslutar sin IVIK-period och går över till gymnasiet och har sin slutfest och de får välja vilka de bjuder in till den, då bjuder de alltid lärarna de har haft på slutet, och den lärare de hade precis när de kom. För, för den betyder alltid nåt speciellt.

Kuratorn poängterar här vilken betydande roll de första människorna man träffar i ett nytt land har på ett emotionellt plan, och i och med att många av barnen är ensamkommande forslas de även runt mellan ett flertal boenden, samt ett antal socialsekreterare i och med boendebyten under sin första tid i Sverige. Detta är knappast är gynnsamt ur trygghetssynpunkt för en person som redan till stor del har en rotlös tillvaro.

Och jag undrar lite grann, vad gör det här, alla dessa separationer, när det är just separationer, även om du inte är traumatiserad, för alla är ju inte det, men alla som kommer till ett nytt land gör ju en separation från det man är van vid

- Och när man inte har en fast punkt redan som det är.

44 Lennartsson 2007, s. 64.

45 Lennartsson 2007, s. 62-65.

- Näh. Och då har skolan, tidigare åtminstone, varit ganska mycket en fast punkt, för man har ju ändå varit där i flera år och man har liksom fått kompisar och de har varit i samma situation och de har varit nya i landet.

Så det är en sak jag verkligen kan fundera över, det här med separationerna.

Lennartson menar även att en god läromiljö främjar både barns hälsa och välmående och att skolan är en viktig faktor för trygghetskänslan i elevers tillvaro. Skolan sägs även gynna självkänslan genom delaktighet, tillit, optimism och förmedling av framtidshopp. Men bortsett från de emotionella faktorerna skolan bidrar med får det inte heller glömmas bort att skolans främsta uppgift ändå är att förmedla kunskaper och redskap för att kunna hantera livet och vardagen.⁴⁶ Här blir framförallt språkkunskaper otroligt väsentliga för just IVIK-eleverna, eftersom språkkunskaper många gånger anses vara nyckeln in i ett samhälle. Även interaktionismens teorier framhåller att det är den språkliga förmågan som i grunden gör människan till en social varelse.⁴⁷ Men inlärningsförmågan står många gånger i nära relation till välmåendet, och för att dessa elever ska få de bästa förutsättningarna att lära sig det svenska språket och därmed göra sig en plats i samhället, är även de emotionella faktorerna skolan utgör av hög prioritet.

Integrationsarbetet

När frågan ställs om hur IVIK arbetar för ökad integration mellan dels de andra eleverna på skolan, dels i samhället i stort, menar kuratorn att detta arbete kan variera stort från skola till skola. Dock finns det inte någon utarbetad strategi för hur integrationen ska gå till för eleverna med nationella riktlinjer, utan det är upp till varje skola att själva avgöra.

Alltså det finns ju jättemånga fina ord (skratt). Det är bara gå in på Uppsala kommuns hemsida och höra hur vi jobbar för jämställdhet, integration, bla-bla, bla-bla. Alltså det finns ju jättemycket fint, men det måste ju va nånting i praktiken.

Dock ger kuratorn exempel på hur en av IVIK-skolorna i Uppsala har dragit igång ett projekt för att visa ungdomarna vilka slags

46 Lennartsson 2007 s. 62-65.

47 Månson 1998, s. 154-155.

fritidsaktiviteter och dylikt det finns att engagera sig i inom skolan och det övriga samhället.

På skola-y har man ju gjort så, och det var ju en jättebra idé, de började ju också i höstas. Där anställde man en fritidsledare på heltid, eeh, eeh, som skulle jobba då, alltså dels var hon vissa tider i klassen, där hon har klass, IVIK-klasserna, där de gör olika besök ute i samhället tillexempel, ja, ungdomshälsan och allt annat som finns, men också går igenom vad finns det för fritidsaktiviteter, hur kommer man med i en fotbollsklubb och, ja, såhär, och sen så har de på skolan, eeh, jobbar för att integrera på olika sätt, med att få in eleverna, i det som sker på skolan, för alla skolor har ju ofta väldigt mycket föreningar och, eeh, man har ju dansföreningar, te föreningar och kaffeföreningar, och filmföreningar (skratt), men just få tillgång till det här och komma in. Men det finns ju liksom inte, varje skola ju i Uppsala är, väldigt såhär, det här är våran skola, och det här är våran skola. Det är ju inte det här, det är vi tillsammans, utan det är liksom, å vår rätt att göra såhär, å vår rätt…

Människan kan ses som någon som genom sin socialitet utvecklar det vi kallar ett ”jag”, det vill säga förmågan att uppleva sig själv som en handlande person, att spegla sig och finna en gestalt som är ”jag”.

Således blir det viktigt för dessa ungdomar att få komma ut i samhället och bygga nya relationer med nya människor för att kunna skapa sig en bild av vem de är och vilket plats de utgör i samhället, då jagförmågan är något som utvecklas genom det sociala livet. Men jaget formas också i en process som kan kallas för ”rollövertagandet” eller ”att ta den andres attityd mot en själv”. Detta blir då samtidigt ett kritiskt skede i utformningsprocessen av självbilden eftersom människan blir en handlande person genom andras reaktioner på henne själv. Utifrån betraktarens syn på en själv utformar man många gånger sitt egna jag.⁴⁸ Även om det givetvis finns andra faktorer, samt den egna viljan, som samspelar i jagutformnigen, är det viktigt att komma ihåg att omgivningens syn kan ha en stor påverkan Därför är det viktigt ur skolans synpunkt att ha ett genomtänkt socialt integrationsarbete och få till bra få till bra möten för eleverna med det nya samhället.

Kuratorn menar även att många av de projekt som dras igång i integrationshänseende drivs av eldsjälar på skolorna, och att detta också gör att projekt är i direkt beroende av en frivillig persons engagemang, snarare än ett mål från skolans sida.

Men det som är den stora grejen är liksom att det ofta är eldsjälar som driver projekt där, när ungdomar ska få kontakt med varann. Eeh, och det är ganska sällan som, hur ska jag säga, skolan har en medveten strategi,

48 Månson 1998, s. 155-157.

som skola, och nånting som fortsätter att rulla även om eldsjälarna försvinner.

Således blir kontentan av det sociala integrationsarbetet på IVIK i Uppsala, att det är väldigt varierande beroende på vilken skola man tittar på, samt påverkat av hur engagerad personalen är inom frågan. Det finns inget utstuderat och genomtänkt arbete på ett konkret plan från kommunens sida, och det är därmed upp till varje skola att själva driva frågan framåt. Det finns därmed inte heller någon likvärdighet i vad IVIK- eleverna utvinner i integrationen till samhället inom skolvärlden.

Elevperspektiv på integrationsarbete

Tre elever, Kani, Manuel och Zarah, som har gått på IVIK och nyligen börjat gymnasieskolan har intervjuats för uppsatsens undersökning. Alla tre elever är idag strax under eller över 20 års ålder och alla har olika ursprung. Två av eleverna kommer från Afrika och den tredje från Sydamerika. Elevernas namn är modifierade i anonymitetssyfte.

Första intrycket av Sverige

Kani, Zarah och Manuel delar till stor del sitt första intryck av Sverige, trots att de kommer från helt skilda bakgrunder. Kanis första intryck av Sverige var att det var riktigt kallt.

[…] jag kom Maj. Då jag kom så var det, det var lite snö kvar, och för mamma hade berättat att det är snö här och, då tyckte jag, ja, men jag vill se det. Och när jag kom, då fanns det bara snö, alltså ute, då var det inte så mycket det var lite. Och så sa hon, det här är bara lite, det som är kvar, alltså på vintern, du kommer se sen när det kommer bli riktigt vinter, då blir det riktigt kallt. Och jag tyckte bara, äh, hon säger bara så, och så, blev det sen december. Och det var hemsk sen, jag tyckte det var jättekallt, jag är van vid solen.

Kani kände ingen i Sverige bortsett från sin mamma till en början och beskriver, bortsett från köldchocken, den första tiden som både ensam och jobbig. De första åren umgicks han bara med folk i skolan, han träffade nästan aldrig vänner på fritiden. Han upplevde att kylan och klimatet var begränsande och gjorde det svårare att umgås med folk. Han var van från sitt hemland att alltid ha möjligheten att vara utomhus och kunna hitta på saker med vänner.

Zarah delar Kanis uppfattning om Sverige till en början, där även hon utrycker att hon reagerade på kylan och att människor var mer osociala än vad hon var van vid.

Eeh, det var väldigt kallt här i Sverige. Men landet är fint och så, landet är jättefint och folk och så är jättetrevliga och, fast dom var osociala (skratt) Ehh, jag gillade landet när jag kom till Sverige. Jag har inte sett nåt problem här i Sverige.

Även Manuel tyckte likt de andra att landet var kallt och människorna inte lika sociala som han var van vid.

Jag var jättedeprimerad, asså, solen, jag saknade solen, och asså, människorna är jätte, asså öppna där, (syftar på sitt hemland) och pratar mycket. Jag längtade efter mitt hemland.

I alla tre berättelser kan man se att de två faktorer som ungdomarna reagerade starkast på i sitt första möte med Sverige var kylan, samt att människorna kändes mer tillbakadragna än vad de var vana vid i sitt hemland.

Framförallt Kani, men även Manuel uttrycker att det kändes ensamt och väldigt jobbigt att vara i Sverige den första tiden, detta på grund av att de inte kände någon annan än sin förälder.

Det Kani och Manuel uttrycker kan kopplas till att människans förhållningssätt mot omvärlden och mot sig själv är social, vilket kan förtydligas med att: utan socialt umgänge finns ingen människa. Här blir även språket en nyckelfaktor eftersom vägen till mänsklig interaktion är genom den språkliga förmågan. Även socialiteten sägs vara grunden för människan, samt att den enskilda människan inte är fri på så sätt att världen saknar en mening utan andras medverkan.⁴⁹

Att Manuel säger att han kände sig deprimerad till en början och det Kani berättar om att han verkligen led av ensamheten, beror förmodligen till största del på att de saknade människor att umgås med i sin omgivning. Detta visar hur otroligt viktigt umgänget är för människan och inte minst hur begränsade det är att sakna ett språk, då detta försvårar förmågan till umgänge avsevärt. Här framhålls det faktum att samtalet är det som ger människor möjligheten att mötas, oavsett olikheter. Det är alltså inte olikheter i grunden som gör det svårt för människan att mötas och umgås, utan framförallt språkliga brister.⁵⁰

Sedan finns det även kulturella faktorer som påverkar umgänget människor emellan som Lennartson exempelvis tar upp, där människors sätt att förhålla sig till varandra, att skapa samhörighet och upprätta gränser kan variera beroende på den kultur de vuxit upp med. Kulturen blir då bland annat de vanor och värderingar och det vardagliga görande man själv tar förgivet och inte lägger märke till, förens någon bryter mot

49 Månson 1998, s. 166-167.

50 Månson 1998, s. 166-167.

dessa och bestrider reglerna. Det är först då dessa uppföranderegler blir tydliga.⁵¹

Exempelvis reagerar alla tre ungdomar på att svenskar upplevs vara mindre sociala än människor i sina hemland, men en svensk skulle förmodligen se det ur motsatt perspektiv om denne åkte utomlands – alltså att människor utomlands är mer sociala än det man är van vid i Sverige. Är man född och uppvuxen i ett land lär man detta lands kultur på ett invant och omedvetet sätt, medan en främling måste lära sig dessa regler i efterhand.⁵² Man utgår således alltid från det man är van vid och definierar vad som är normalt för en själv utifrån sin egen erfarenhet, och därmed blir normalitetsbegreppet otroligt relativt.

Det är också intressant att Zarah inte upplevde den ensamhet som Manuel och Kani beskriver i alls samma utsträckning, vilket hon själv förklarar med att hon hade flera familjemedlemmar här redan till en början, bland annat kusiner som hon kunde umgås med. Detta förstärker teorin om att människor saknar mening i sitt liv utan andras medverkan och att den mänskliga interaktionen är grundgörande för vårt välbefinnande.

Klimatet, språket och humorn

Nästa område som berördes i intervjuerna var synen på det svenska samhället och svenskar. Alla tre ungdomar beskriver att de upplevde att det var svårt att skapa kontakt med nya människor, samt att klimatet bidrog till att man inte kunde vistas utomhus och umgås i lika stor utsträckning som eleverna var vana vid från sitt hemland.

Kani: Jag tyckte bara att det var jättetråkigt. Jag hitta ingenting att göra nästan (skratt). Det var det som var så tråkigt och sen, jag, senare, då jag börja gymnasiet, eller, ja, jag börja IVIK. Då började jag träffa folk och snacka med dem. Och då var jag lite ute kanske. Men annars så var jag alltid hemma. . Och så tänkte ja, men nej, det här är ett hemskt land, det finns ingenting å göra (skratt). […] Jag menar man måste hitta på nåt att göra här i Sverige, nåt aktivitet som man kan göra, annars blir det jättetråkigt.

På frågan om hur han upplevde svenskar och Sverige till en början svarar Kani att han var väldigt rädd för att prata fel och bli utskrattad.

Jag var rädd, för att säga nånting, för jag tyckte att om jag hade sagt nåt fel, då skulle dom liksom skratta eller nånting. Och, och tillslut börjar man

51 Lennartsson 2007, s. 17–19.

52 Lennartsson 2007, s. 17–19.