ÅSTORP
Bildningsnämnden
KALLELSE
Bildningsnämnden kallas till sammanträde
Datum:
Tid:
2015-06-17 17:30-0BS!
Ledamöter kallas Ersättare underrättas
Plats: Kulturhuset Björnen, 2:a våningens konferensrum
Sammanträdet inleds direkt 17:30 med förvaltningens information samt information och möjlighet till frågor om samtliga ärenden. Därefter ajourneras mötet för samtal inom partigrupperna angående presenterade ställningstaganden varpå sedan besluten fattas i beslutsärenden.
Allmänheten har möjlighet att senast 17:25 inställa sig för att ställa eventuella frågor om något av ärendena på nedanstående lista och/eller lyssna på förvaltningens information.
FÖREDRAGNINGSLISTA
1. Upprop
2. Val av justerare och tid för justering 3. Fastställande av föredragningslista 4. Förvaltningens information
5. Uppföljning av alkohol-och drogpolitiska programmet 2013-2014 6. Information om revidering av Överenskommelse om samverkan inom
kommunen för verksamheten gällande ensamkommande barn och ungdomar i Åstorps kommun
7. Information om nyckeltal inom elevhälsan 8. Livsmedelsupphandling - svenskt kött 9. Redovisning av delegationsbeslut 10. Redovisning av delgivningar
11. Eventuella inbjudningar till kurser och konferenser 12. Eventuell information från kontaktpersoner
13. Eventuella övriga ärenden
Åstorp 2015-06-09
Reino Persson Ordförande
Mathias Johansson Sekreterare
Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 71 E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-642 10 Org. nr. 212000-09361Bg5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se
Namn Närvaro Ledamot
Ivan Cirkanovic (S) Linda Camper (S) Johan Bendtzen (S) Sten Hugosson (SD) Josefin Arvidsson (SD) lby Todor (S)
Murat Özbalci (C) Sofia Hultberg (C) Pontus Pålsson (M) Bodil Hellberg (FP)
§ §
Ja Nej Avstår Ja
M+FP=2 SD=3
Nej Avstår
Marcus Möller (SD), 2:e vice ordf Gun Friberg (S), 1 :e vice ordf Reino Persson (S), ordförande
Ersättare
Kerstin Andersson (S) Patrik Ivarsson (S) Rasmus Nilsson (SD) Nils Persson (KD) Jenny Ahlgren (MP) Jacob Larsson (C) Viktor Johnsson (M)
Enligt beslut i kommunfullmäktige, 2014-11-17, § 193 gäller följande turordning för ersättare:
I första hand sättes ersättare från eget parti in, i andra hand ersättare i nedanstående ordning:
Parti
Socialdemokraterna Centerpruiiet
Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Folkpaiiiet
Sverigedemokraterna
Ersättare i ordning
Centerpartiet, Kristdemokraterna, Milj öpaiiiet Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet Centerpaiiiet, Socialdemokraterna, Miljöpaiiiet Centerpaiiiet, Kristdemokraterna
Folkpaiiiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet Moderaterna
Moderaterna
ÅS TORP
(
Justerandes signatur
Bildningsnämndens arbetsutskott
5(8)
Sammanträdes protokoll Sammanträdesdatum 2015-06-03
ÄREN DE NR: f
Binau § 23
Uppföljning av alkohol- och drogpolitiska programmet 2013-2014 Dnr: KSFD 2015/192
Sammanfattning
Karolina Nilsson har upprättat en tjänsteskrivelse innehållande uppföljning av alkohol- och drogpolitiska programmet avseende åren 2013 och 2014.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse upprättad av Karolina Nilsson 2015-05-21.
Arbetsutskottets förslag till beslut
Redovisningen antas och uppföljningen skickas vidare till Folkhälsorådet tillsammans med följande kommentar:
Bildningsnämnden anser att man i programmet bör införa ett avsnitt gällande energidrycker.
Utdragsbestyrkande
ÅSTORP
Karolina Nilsson handläggare 042 -643 00
karolina.nilsson@astorp.se
Socialnämnden Bildningsnämnden Kommunstyrelsen
Bygg- och miljönämnden
Uppföljning AD-programmet 2013-2014 Dnr KS 2015/192
Sammanfattning
Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-21 Version 1
Uppföljning av alkohol- och drogpolitiska programmet avseende åren 2013 och 2014.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse upprättad av Karolina Nilsson 2015-05-21.
Ärendet
Alkohol- och drogpolitiska programmet reviderades 2013. Respektive nämnd och förvaltning ansvarar för att alkohol- och drogpolitiska programmet årligen skall följas upp. Folkhälsorådet ansvarar för att programmets nyckeltal sammanställs, utvärderas och att programmet
omprövas en gång per mandatperiod. Detta är den första sammanställningen sedan programmet reviderades. Målet är att programmet skall leda till att vi tillsammans i Åstorps kommun skall kunna leva upp till ställda nationella handlingsplaner och mål. Uppföljningen presenteras utifrån den struktur AD-programmet har med sex delmål och för varje nyckeltal anges ansvarig nämnd. Nedan följer en kort sammanfattning från respektive delmål.
Delmål 1: Alla bidragsberättigade föreningar har en alkohol-och
drogpolicy. Årligen får föräldrar till elever i åk 6 en drogsnurra hemskickad och högstadieelever får en informationskalender. Informationsmaterial till föreningsliv och fritidsgårdar saknas. Yttre tillsyn av serveringstillstånd samt tillsyn av folköl- och tobaksförsäljning är god.
Delmål 2: Repulskurser hålls och ett 20-tal barn erbjuds riktade insatser per år. Föräldrautbildningen Active Parenting erbjuds såväl som kill- och tjejgrnpper.
Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 71 E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-29511Pg11 01 50-0 I www.astorp.se
(
Delmål 3: Enkätundersökning i åk 9 visar att alkoholkonsumtionen gått ner och genomsnittliga debutåldern är drygt 14 år. Andelen elever som provat narkotika ökar och den genomsnittliga debutåldern ökade från 12,4 år 2013 till 14,8 år 2014. Fritidsgårdar besöks till 2/3 av killar och 1/3 av tjejer.
Delmål 4: Information från öppenvården har skett till klasserna i
vuxenutbildningen, men inga gmndskoleklasser har informerats. Activa är enda arbetsplats som fått information från öppenvården.
Delmål 5: Avanti besöktes av 48 individer 2014, varav nybesöken står får 15-20 individer. Antal individer som fullroljer behandling via öppenvården ökade från 12 individer år 2013 till 20 individer år 2014. Deltagande i anhörigprogrammet ökade från 18 personer 2013 till 23 personer 2014.
Antal LOB:ar har ökat från 46 stycken 2013 till 63 stycken 2014.
Delmål 6: Polisen har inte möjlighet att ta fram statistik om SMADIT- erbjudande.
Delmål 1 - Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska.
Sammanfattning
Alla bidragsberättigade föreningar har en alkohol- och drogpolicy, men uppgift om informationsmaterial till föreningsliv och fritidsgårdar saknas.
lnf ormation delas ut dels till föräldrar till elever i åk 6 i form av drogsnuITa, dels till alla högstadieelever i fom1 av en informationskalender. Deltagande i utbildning "ansvarsfull alkoholservering" till krögare och serveringspersonal har ökat. Yttre tillsyn av serveringstillstånd såväl som tillsyn av folköl-och tobaksförsäljning är god. Tillsynen av rökförbud på skolgårdar sker
vartannat år.
A. lnformationsmaterial som skickas som riktad/uppsökande information till allmänheten. (BIN, SBE, SOF, KSF)
Uppföljning: Folkhälsorådet bekostar årligen drogsnurra och
UNF/informationskalender. I övrig har inga förvaltningar rappotierat någon form av informationsmaterial inom ANDT-området.
B. Åskådligt och enkelt informationsmaterial tillhandahålls i syfte att sprida kunskap bland föreningslivets medlemmar samt bland besökande vid de kommunala fritidsgårdar m.fl. om drogers skadeverkningar.
(BIN)
Uppföljning: Fritidsförvaltningen har för åren 2013 och 2014 117 registrerade föreningar. 44 föreningar är bidragsberättigade och samtliga 44 har inkommit med alkohol- och drngpolicy. Inga av fritidsförvaltningens föreningar eller fritidsgårdar har rapporterats fått
Postadress: 265 80 Astorp I Gatuadress: Storgatan 71 E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-29511Pg11 01 50-0 I www.astorp.se
2(8)
informationsmaterial. Socialförvaltningen redovisade för år 2013 16 bidragsberättigade föreningar där samtliga 16 inkommit med en alkohol-och drogpolicy och 25 föreningar som fått informations- material.
C. Yttre tillsyn skall ske en gång per år på samtliga serveringsställen med alkoholtillstånd i kommWlen. (KSF)
Uppföljning: 2013 hade tillsyn gjorts på 85 % (11/13) av serverings- ställena. 2014 gjordes tillsyn på 100 % (13/13) av se1veringsställena.
D. Alla krögare och serveringsansvariga ska ha gått utbildningen
11ansvarsfull alkoholservering". (KSF)
Uppföljning: 2013 gick 0 krögare och 1 serveringsansvarig utbildningen (av 13 serveringsställen). 2014 gick 2 krögare och 3 serverings-
ansvariga utbildningen (av 13 serveringsställen).
E. Årlig tillsyn och information till affärsinnehavarna i kommWlen gällande ölförsäljning. Tillsyn sker samordnat med tobak och spel.
Uppföljning: 2013 gjordes tillsyn på 100 % (8/8) av försäljningsställena och ingen fick anmärkning. 2014 gjordes tillsyn på 100 % (8/8) av försäljningsställena och en fick anmärkning. (KSF)
F. Tillsyn av tobaksförsäljning ska ske en gång per år och försäljningsställe. (SBE)
Uppföljning: 2013 gjordes tillsyn på 11 försäljningsställen. 3 uppföljningsbesök genomfördes efter upptäckta brister och 3 fick anmärkning. 2014 gjordes tillsyn på 10 försäljningsställen. 1 uppföljningsbesök genomfördes efter upptäckta brister och 1 fick anmärkning.
G. Tillsyn av rökförbud på skolgårdar. (SBE)
Uppföljning: 2013 kontrollerades 9 skolgårdar, varav 1 skolgård fick anmärkning. 2014 skedde ingen kontroll, då det sker vaitannat år.
Delmål 2 - Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak.
Sammanfattning
Ett 20-tal barn och ungdomar erbjuds riktade insatser per år. Antalet repulsekurser som hölls år 2013 var 10 kurser och år 2014 8 kurser. 17 föräldrar gick föräldrautbildning 2014 på antingen Pollux eller till ·
målgruppen tonåringar. 51kilar2013 och 43 killar 2014 deltog i killgrupper.
36 tjejer 2013 och 28 tjejer 2014 deltog i tjejgrupper.
Postadress: 265 80 Astorp I Gatuadress: Storgatan 71 E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se
A. Uppsökande verksamhet och riktade insatser till barn och ungdomar, upp till 18 år, i riskzonen ska erbjudas. (BIN, SOF)
Uppföljning: 2013 erbjöds 20 barn och ungdomar riktade insatser. 2014 erbjöds 17 bam och ungdomar riktade insatser.
B. 11Jag"-stärkande aktiviteter är viktiga. Stöd skall utfonnas för att motverka negativ gruppåverkan. (BIN, SOF)
Uppföljning: 2013 genomfördes 10 repulsekurser. 2014 genomfördes 5 repulsekurser (varav 4 med fält/ungdomssekreterare och 1 på Pollux).
C. I samband med möten med föräldrar ges info1mation i ett försök att stödja den viktiga rollen som förälder. (BIN, SOF)
Uppföljning: 2013 rapporterades ingen statistik. 2014 rapporterades att 17 antal föräldrar gick Active Parenting kurser (på pollux 9 fciräldrar och riktad till tonårsföräldrar 8 föräldrar).
D. Vid föräldramöten skall det ges utrymme för diskussioner och samråd.
Uppföljning: Rapportering saknas från både 2013 och 2014. (BIN) E. Gruppverksamhet med "kill-och tjejgrupper". (BIN)
Uppföljning: 2013 medverkade 51 killar och 36 tjejer i gruppverksam- heten. 2014 medverkade 43 killar och 28 tjejer.
Delmål 3 - Antalet barn och unga som börjar använda tobak, narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol ska ~uccesivt
minska.
Sammanfattning
Andel alkoholkonsumenter i åk 9 har minskat från 76,5 % till 69,4% mellan 2013 och 2014, däremot har andelen elever i åk 9 som provat narkotika ökat från 5,2 % till 7,3 % under samma period. Genomsnittlig debutålder för alkohol är drygt 14 år och för narkotika har den genomsnittliga debutåldern ökat från 12,4 år till 14,8 år. Besök på fritidsgårdar visar på en fördelning 213 killar och 1/3 tjejer. Övrig statistik från delmål 3 är inkomplett.
A. Enkätundersökning om ungdomars drogvanor skall årligen genomföras.
(BIN)
2013 2014 1. Genomsnittlig debutålder för alkoholkonsumtion* 14,1 14,2 2. Andel alkoholkonsumenter i årskurs 9 76,5 % 69,4 %
Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 7 I E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-2951IPg11 01 50·0 I WW'N.astorp.se
4(8)
3. Genomsnittlig debutålder för narkotikakonsumtion* 12,4 14,8 4. Andel som provat narkotika i årskurs 9 5,2 % 7,3 %
*avser alla åk 9 elever. De som inte debuterat har fått debutålder 15 år.
B. Varje skola skall ha ett elevvårdshälsoteam som arbetar utifrån ett ANDT-förebyggande perspektiv med dessa frågor. (BIN)
Uppföljning: Rapportering saknas från både 2013 och 2014.
C. Varje skola ska ha en uppdaterad alkohol- och drogpolicy. (BIN) Uppföljning: 2013 inkom inget svar. 2014 svarade 1 skola (Nyvång) och de hade en uppdaterad alkohol- och drogpolicy.
D. Tydliga hyreskontrakt och "trivselregler" skall upprättas vid upplåtande av verksamhetslokaler. (BIN)
Uppföljning: Rapp01tering saknas från både 2013 och 2014.
E. Öppethållande är en resursfråga och bör beaktas årligen inför budget.
(BIN)
Uppföljning: 2013 svarade enbait spo1thallens fritidsgård. 2014 svarade enbart Nyvångs fritidsgård.
2013 2014 1. Antal timmars öppethållande på fritidsgårdarna. 376 h 520 h 2. Antal besökande per fritidsgård/år fördelat på kön
2a. Totalt 2871 1775 h
2b. Killar 63% 70%
2c. Tjejer 37% 30%
F. Bidragsberättigade föreningar ska inkomma med policy angående det förebyggande arbetet med alkohol och droger till kommunen. (BIN, SOF)
Uppföljning: 2013 inkom 100 % (44/44) av fritidsförvaltningens bidragsberättigade föreningar med en alkohol- och drogpolicy. 2014 inrapporterade fri tidsförvaltningen 100 % ( 44/44) samt
socialförvaltningen 21 bidragsberättigade föreningar med en alkohol- och drogpolicy.
G. När möten sker för barn· och tmgdomar på samlingsplatser och i gemensamhetslokaler skall det råda alkohol-och drogförbud. (BIN) Uppföljning: 2013 rapporterades ingen statistik. 2014 rapporterades 0 åtgärder p.g.a. alkohol/droger i den öppna fritidsverksamheten.
Postadress: 265 80 Astorp I Gatuadress: Storgatan 71 E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se
(
H. Barn/ungdomar som aktivt deltar i arbetet med att förhindra utanförskap och droganvändande, inkl. rökning skall uppmuntras/ stimuleras inom respektive rektorsområde. (BIN)
Uppföljning: 2013 rapp011erades ingen statistik. 2014 rapporterades 0 elever premierats för förebyggande arbete.
Delmål 4 - Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska.
Sammanfattning
Information om kommunens öppenvård har 2014 hållits för klasser på vuxenutbildningen, men ingen information har skett till grundskolans verksamhet. Activa har fått två besök av kommunens öppenvård, men inga andra arbetsplatser har informerats. Föreningslivet har inte sökt ekonomiskt stöd för projektarbete i syfte att genomföra drogförebyggande arbete.
A. Information till grundskola och Komvux årligen från kommunens öppenvård. (SOF)
Uppföljning: 2013 rapporterades ingen statistik. 2014 gavs information till 0 grundskoleklasser och 6 klasser tillhörande vuxenutbildningen.
B. Information avseende ANDT skall genomföras på arbetsplatser i kommunen. (SOF)
Uppföljning: 2013 fick inga arbetsplatser information. 2014 fick Activa besök av A vanti vid två tillfällen.
C. Särskilt stöd kan utgå för projektarbete inom föreningslivet i syfte att användas för drogförebyggande arbete. (BIN)
Uppföljning: Rapportering saknas från både 2013 och 2014.
Delmål 5 - Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet.
Sammanfattning
Antal nybesök på Avanti per år har halverats från 41 individer år 2013 till cirka 20 individer år 2014. 48 individer besökte Avanti år 2014.
Ar
2013 tog 11 personer emot stöd i samband med antabusbehandling, 2014 ökar det till 15 personer. 12-stegsprogrammet deltog 4 personer i 2013 och 9 personer 2014. Antal individer som fullföljer behandling via öppenvården var 12 personer år 2013 och 20 personer år 2014. 40 % (2/5) av de som erbjöds behandling (genom SMADIT) genomförde samtal och påbörjade behandling år 2013, år 2014 genomförde 3 samtal och 4 påbörjade behandling.Deltagare i anhörigprogrammet har ökat från 18 anhöriga 2013 till 23
Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 71 E-post kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-09361 Bg 5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se
6(8)
anhöriga 2014. Antalet Astorpsbor som omhändertagits enligt LOB var totalt 46 personer 2013 och 63 personer 2014. Eft.er information i samband med LOB har 3 personer år 2014 bejakat kontakt med den öppna
miss bruksvärden.
A. Vid behov erbjuds i första hand insatser inom kommunen i form av:
kort rådgivning där intervjuformuläret AUDIT används. 12-
stegsprogrammet. Stöd vid antabusbehandling. Drogtester. Enskilda samtal. Akupunktur. Annat individuellt behandlingsprogram. I andra hand erbjuds externa insatser. Vid behov sker samarbete med
psykiatrin. (SOF)
2013
1. Antal nybesök på Avanti/år 41
2. Antal individer som besöker Avanti/år Ingen uppgift
2014 15-20 48
3. Antal genomförda AUD/Ts/år används inte används inte
4. Antal och andel som tar emot stöd i samband med antabusbehandling/år 11
5. Antal individer som deltar i 12-stegsprogrammet 4 6. Antal och andel individer som fullföljer behandling via
öppenvården 12
7. Antal och andel av dem som har fått erbjudande (genom
2 av 5
SMADIT} och som genomfört samtal (fysiskt möte)
8. Andel och antal av de som fått erbjudande (genom SMADIT} 2 av 5
och som påbörjat behandling
B. Stödinsatser till barn och anhöriga skall särskilt uppmärksammas.(SOF) Uppföljning: 2013 deltog 18 anhöriga och 2014 deltog 23 anhöriga i anhörigprogrammet.
C. Personer som omhändertagits berusade erbjuds insatser inom öppenvården. (SOF)
2013
1. Antal Åstorpsbor som omhändertagits enligt LOB (Lag
omhändertagande av berusade personer), totalt och fördelat på respektive drog.
la. Totalt 46
1b. Alkohol 45
le. Narkotika 2
2. Antal och andel personer som bejakat kontakt med den Ingen uppgift öppna missbruksvården efter information i samband med LOB
15 9 20
3 4
2014
63 62 2 3
Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 7 I E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se
Delmål 6 - Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopniogsmedel eller tobak ska minska.
Sammanfattning
Polisen har inte haft möjlighet att avrapportera statistik för Åstorp kommun.
Ål· 2013 fick 5 personer SMADIT-erbjudande. Öppenvården uppger att 4 personer år 2014 har tackat ja till SMADIT-erbjudande.
A. Uppföljning av genomförda åtgärder avseende missbruk av alkohol och droger i Åstorps kommun. (SOF)
Uppföljning: Polisen har inte möjlighet att ta fram statistik om
SMADIT-erbjudande. ÅJ.· 2013 dömdes 3047 för brottsmål under året.
Att få fram nyckeltal på antal individer är tidsödande och kostsamt då man på Tingsrätten måste gå igenom samtliga brottsmål.
2013 2014
1a. Antal av misstänkta som har fått SMADIT-erbjudande 5 Ingen uppgift 1b. Andel av misstänkta som har fått SMADIT-erbjudande 3 Ingen uppgift 2a. Antal av misstänkta som tackat ja till SMADIT-
Ingen uppgift 4 erbjudande
2b. Andel av misstänkta som tackat ja till SMADIT-
Ingen uppgift Ingen uppgift erbjudande
3. Andel individer som genomfört positivt drogtest Ingen uppgift Ingen uppgift 4. Antal individer som har dömts för narkotikabrott Ingen uppgift Ingen uppgift 5. Antal individer som har dömts för rattonykterhet Ingen uppgift Ingen uppgift
Förslag till beslut
Nämnden beslutar att anta redovisningen och skicka vidare uppföljningen till Folkhälsorådet.
Karolina Nilsson
Expedieras till:
Folkhälsorådet
Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 7 I E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se
8(8)
ÅS TORP
(
Justerandes signatur
Sammanträdes protokoll Sammanträdesdatum 2015-06-03
Binau § 24
ÄR ENDE NR: (,
Information om revidering av Överenskommelse om samverkan inom kommunen för verksamheten gällande ensamkommande barn och ungdomar i Åstorps kommun
Sammanfattning
Inom Åstorps kommun finns det en styrgrupp för ensamkommande barn och ungdomar. Representanter där är verksamhetschef och områdeschef inom socialförvaltningen med ansvar för boendet Oasen och berörda rektorer, verksamhetschef för elevhälsan, samt överförmyndaren.
Styrgruppen har reviderat överenskommelsen och lämnar det reviderade dokumentet som information till de berörda nämnderna.
Beslutsunderlag
Överenskommelse om samverkan inom kommunen för verksamheten gällande ensamkommande barn och ungdomar i Åstorps kommun. Arbetsutskottets beslut
Noterar informationen till protokollet.
Utdragsbestyrkande
J Jl
ÅS TORP
ÅSTORPS KOMMUN
ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR
Överenskommelse om samverkan inom kommunen för verksamheten gällande ensamkommande barn och ungdomar i Åstorps kommun
på barn-och ungdomsområdet:
Boendet Oasen som var inflyttningsklart i juni 2013 har bedömts ha P.lats för 9 ungdomar.
*
Ett introduktionsprogram utformas tillsammans med ungdomarna och deras gode män för att ungdomarna på bästa sätt ska kunna klara av skolan och det svenska samhället.*
Dokumentationen kring vaije barn upprättas. Verksamheten följer och involveras nu i de rutiner som films inom Socialförvaltningen för verksamheten inom Barn och familj.Individuella genomförande laner formuleras i tillsammans med socialsekreterare.
Organisation
Socialförvaltningen
I
Enhet för ensamkommande barn Barn och familj
Verksamheten för ensamkommande barn och boendet Oasen är sedan 2015-01-01 överförd till Socialförvaltningen. Organisatoriskt är verksamheten placerad under Individ-ocl
familjeomsorgen och bildar enheten för ensamkommande barn med en ansvarig områdeschef.
Begreppet ensamkommande barn
Ensamkommande barn är enligt FN :s flyktingkommissarie person under 18 år som är åtskild från båda sina föräldrar, eller från en person som enligt lag eller sedvana har det primära ansvaret för barnet. Inom EU har ensamkommande barn definierats som
"medborgare i tredje land, som är yngre än 18 år och som anländer till medlemsstaternas territorium utan att vara i sällskap med en vuxen som enligt denna lag eller sedvana ansvarar för dem och så länge de inte faktiskt tas om hand av sådan person".
Ensamkommande barn
Den instabila situationen i världen medför att många människor befinner sig på flykt. Bland dessa finns ett stort antal barn och ungdomar som av en eller annan anledning skiljts från sina föräldrar. De flesta barn och ungdomar som kommer ensanm1a till Sverige söker asyl för att undkomma förföljelse. En del skickas hit för att komma ifrån usla levnadsförhållanden. Det
l
förekommer också att barn och ungdomar skickas hit för att om möjligt få behandling mot någon sjukdom som inte kan behandlas i barnets eller den unges hemland. Övervägande delen har föräldrar och syskon kvar i hemlandet eller något graimland, men m·ånga har förlorat en eller båda föräldrarna. Ett stort antal minderåriga reser dock helt ensamma. Av de som reser ensamma möts många upp av anhörig som redan bor i ankomstlandet.Artikel 22 i FN:s konvention om barnets rättigheter handlar om barn som är flyktingar.
Länderna som har skrivit under konventionen lovar att ge ensamma barn som kommer till landet skydd och hjälp. Det gäller både barn som kommer ensamma och barn som kommer med sina föräldrar. Ett ensamt barn ska få hjälp att hitta sina föräldrar. Om man inte kan hitta föräldrarna eller andra släktingar ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får när de inte kan bo hos sina föräldrar.
Den 1 juli 2006 ändrades bestämmelserna i svensk lagstiftning kring mottagandet av ensamkonm1ande barn som söker asyl. Syftet var att förbättra mottagandet ur barnets perspektiv. Genom lagändringarna har ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
2
renodlats. Kommunen har numera ansvaret för att tillhandahålla boende och begreppet vistelsekonrnmn har tydliggjorts för att barnet ska få det stöd och den hjälp som föreskrivs i Socialtjänstlagen.
Migrationsverkets ansvar för asylsökande ensamkommande barn och ungdomar
Migrationsverkets rutiner när barnet anlänt
Sverige är ansluten till Dublinförordningen. Detta innebär att Sverige har ingått ett avtal med länder i Europa om vilket land som ska vara ansvarig för att prova en asylansökan. En
kontroll görs ("Dublinkontrollen") för att se om den sökande tidigare har sökt, eller fått, asyl i ett armat EU- eller Schengenland. Denna utredning görs främst genom att man tar
fingeravtryck på alla asylsökande som är över 14 år och kontrollerar detta i det för EU gemensamma fingeravtrycks- registret EURODAC.
Migrationsverket ansvarar för myndighetsutövning inom ramen för lagen om mottagande av asylsökande (SFS 1994: 13 7). Det innebär att verket tar emot och svarar för prövningen av barnens asylärenden och för frågor som rör bistånd och återvändande. Migrationsverket utfärdar ett s.k. LMA-kort (Lag om mottagande av asylsökande), som är ett bevis på att den asylsökande är inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem och har rätt att vistas i Sverige under tiden ansökan om asyl prövas. Kortet är en personhandling försedd med fotografi. Som regel får alla sitt ko1i inom en vecka från det att ansökan om asyl lämnades in.
Migrationsverkets personal frågar barnet/den unge om hans eller hennes hälsa, sociala situation och var hans eller hennes föräldrar befinner sig. Är barnet över 14 år tas fotografi och fingeravtryck (se ovan angående "Dublinkontrollen").
Migrationsverkets riktlinjer för att fastställa ålder
Migrationsverket har ansvaret för att i förekommande fall göra åldersbedömning. I
asylärenden är praxis att individen själv har bevisbördan för sin identitet. Migrationsverkets identitetskort (LMA-kortet) kan därför helt baseras på barnets/ den unges egna uppgifter.
Det finns för närvarande ingen säker exakt vetenskaplig metod för att fastställa barnets/den unges ålder. I praktiken är det beslutsfattaren på Migrationsverket som genom att intervjua barnet/den unge bedömer om personen är under eller över 18 år. Socialstyrelsen har 2012-06- 26 beslutat om nya rekommendationer om medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren. Rekommendationerna har utarbetats bl.a. tillsammans med Migrationsverket.
Efterforskning av barnets vårdnadshavare
Migrationsverket har ansvaret för efterforskning av barnets vårdnadsha~are när ansökan om asyl har lämnats in av barnet. Denna efterforskning måste göras med stor försiktighet för att inte barnets anhöriga ska utsättas för fara. Socialtjänsten har också ett ansvar för att göra en efterforskning av barnets vårdnadshavare i samband med den utredning som genomförs kring barnets sociala situation.
Offentligt biträde
För ensamkommande asylsökande barn och ungdomar gäller att ett offentligt biträde snarast utses för att företräda barnet eller den unge vid den rättsliga prövningen av asylfrågan.
Migrationsverket ansvarar för att omgående se till att detta sker.
3
till annan kommun, är det lämpligt att Migrationsverkets anmälan om behov av god man ställs till överförmyndaren i anvisningskommunen.
Hälsoundersökning
Landstingens skyldigheter att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård åt asylsökande regleras i lagen (2008:344) om hälso-och sjukvård åt asylsökande m.fl. samt i förordningen (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Skyldigheterna omfattar både asylsökande samt de som fått uppehållstillstånd (t.ex. anhöriga som beviljats
uppehållstillstånd). Staten lämnar genom Migrationsverket ersättning till landstingen för deras skyldigheter. Både allmän hälsoundersökning, inklusive hälsosamtal och mer
( kostnadskrävande vård, innefattas i skyldigheterna. Information om vilka vårdcentraler som har ovanstående uppdrag finns på landstingets vårdguide (www.vardguiden.se under rubriken
"så funkar det").
Kommunens ansvar för asylsökande ensamkommande barn och ungdomar
Mottagandet i kommunerna
Det är kommunens ansvar att utreda barnets eller den unges behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende, utse god man och se till att barnet/den unge får tillgång till skolundervisning. Även asylsökande barn som övergivits av sina föräldrar efter att familjen kommit till Sverige, är kommunens ansvar.
Ankomst- respektive anvisningskommun
I direkt anslutning till när ett ensamkommande barn/ungdom anländer till Sverige och söker asyl ska ett tillfälligt boende ordnas till dess att Migrationsverket kan anvisa en kommun för barnet. Ansvaret ligger på den kommun där barnet eller den unge ger sig till kä1ma för svensk myndighet. Flertalet av de ensamkommande barnen/ungdomarna i Skåne län söker asyl vid Migrationsverkets ansökningsenhet för asylsökande i Malmö.
Så snart som möjligt efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa barnet eller den unge till en kommun som svarar för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas och även tiden därefter för de barn och unga som beviljas uppehållstillstånd.
Några av de ensamkommande asylsökande barn och ungdomar som kommer till Sverige möts upp av släktingar eller närstående som vill ta hand om barnet eller ungdomen i sitt eget hem.
Migrationsverket anvisar i dessa fall barnet eller den unge direkt till den kommunen där släktingen eller den närstående är bosatt.
Rutiner för anvisning till Åstorps kommun
En asylsökande ungdom i åldern upp till 16 år kan av Migrationsverket anvisas
direkt till Åstorps kommuns anvisningsboende, med hänvisning till den överenskommelse som kommunen har tecknat med Migrationsverket. Överenskommelsen innebär att Åstorp ska tillhandahålla 7 boendeplatser för ensamkommande barn i åldern upp till 16 år, varav minst 4 platser alltid ska vara tillgängliga för asylsökande barn.
4
För Åstorps kommun gäller nedanstående initiala rutiner vid en anvisning - Migrationsverket ska göra en anmälan enligt 14 kap. 1 § 2 st SoL för va1je enskilt
ensamkommande barn som anvisas till Åstorps kommun. Om Migrationsverket befarar att barnet riskerar att fara illa ska detta noteras särskilt i anmälan.
-Amnälan ska göras till Socialförvaltningen barn och familj skriftligen och er telefon.
Socialförvaltningen ska vid en anvisning - Registrera anmälan från Migrationsverket
-Kontrollera att behovet av god man har anmälts till Åstorps överförmyndare.
- Kontrollera att en hälsoundersökning har erbjudits barnet/den unge.
- Se till att barnet eller den unge börjar i förskolan, grundskolan.
Socialsekreteraren ska vid kännedom om anvisning:
-En utredning ska omgående inledas på samtliga anvisade barn och ungdomar kring barnets/
den unges sociala situation och behov enligt 11 kap. 1 § och 2 § SoL .
-Barnets/den unges primära skyddsbehov ska beaktas. Den gode mannen ska höras som part och hans/ hennes åsikter ska beaktas i utredningen. Den gode mannens samtycke krävs vid beslut om insatser enligt SoL.
-Planera insatser utgående från den unges behov på kortsikt, d.v.s. eventuella initiala extra behov av skydd och stöd.
Utredning av barnets situation
När Socialförvaltningen får kännedom om att ett ensamkommande barn har anvisats till Åstorp av Migrationsverket, ska anmälan från Migrationsverket registreras och utredning inledas enligt 11 kap. 1 § och 2 § SoL. Barnet ska besökas utan dröjsmål.
Socialsekreteraren arbetar enligt Rutiner för arbetet inom Barn och familj och genomför utredning enligt BBIC (barns behov i centrum), som är de rutiner och den utredningsstruktur som gäller för samtliga barn som socialtjänsten utreder.
Initialt ska frågor ställas kring hur barnet har kommit till Sverige, barnets hemlandssituation, var vårdnadshavarna befinner sig och om eventuellt någon annan släkting eller närstående person finns i Sverige. Socialförvaltningen ska i sin utredning kring barnet respektera barnets rätt till återförening med sina föräldrar i enlighet med barnkonventionens ai1ikel 9, punkt 3.
Utredningen ska inkludera information om den unges fysiska och psykiska hälsostatus.
Journalanteckningar från genomförd hälsoundersökning ska därför begäras in rutinmässigt från ansvarig hälso-och sjukvårdsenhet.
Boendets ansvar
Personalen på boendet ska skapa en familjelik, trygg hemmiljö där vaije anställd fungerar som en god förebild. Personalen motiverar och stödjer ungdomarna i deras studier, fritid och förmedlar kunskap om hur det svenska samhället fungerar. Varje ungdom tilldelas en
kontaktman från personalgruppen som upprättar en genomförandeplan tillsammans med ungdomen och socialsekreteraren. Boendepersonalen har även ansvar för dokumentation och journalföring.
Boendets personal kan med fördel initiera kontakt och samarbete med förenings-och kulturlivet för att möjliggöra fler och andra aktiviteter och kontakter för ungdomarna.
Ensamkommande asylsökande barns rätt till skola, förskola och skolbarnomsorg Kommunen ansvarar för att erbjuda lämplig plats på samma villkor som andra barn och ungdomar i kommunen. Detta gäller förskola, grundskola och gymnasieskola.
5
det är möjligt för dem att följa undervisningen i ordinarie klass. Därför ska undervisningen i svenska som andraspråk, SvA och modersmålsundervisning följa elevens behov hela
skoltiden så att eleven utvecklar maximal tvåspråkighet.
Inskrivningsmöte
Det första samtalet har fokus på eleven och syftar till att ge underlag så att skolan kan planera elevens vistelse så bra som möjligt. Syftet är också att elever får en allmän information,
mmtlig och skriftlig om skolans verksamhet.
Skolledning och ansvarig pedagog/svenska som andraspråkslärare leder samtalet vid det örsta mötet. Skolsköterskan deltar. Vid behov bokar skolledningen tolk.
( eroende på elevens ålder och personlighet, riktas lämpliga frågor direkt till eleven. Det örsta samtalet ligger till grund för att skapa goda och förtroendefulla relationer med eleven, god man och boende. Efter mötet bestäms datum för elevens sta1i på skolan.
Hälsosamtal
Varje ensamkommande barn som bö1jar på skolan ska erbjudas en hälsoundersökning inom primärvården. Inför remisser till primärvården träffar elevhälsans medicinska del eleverna för hälsosamtal. Därefter värderar och ordinerar skolläkare eventuella resterande vaccinationer
ör eleven.
Introduktion i klassen/individuell planering
Klasslärare/handledare bör ha utsett en fadder på skolan som kan underlätta elevens väg in i skolan. Om möjligt bör det vara en fadder som talar elevens modersmål och som kanske tidigare varit i samma situation som den nyanlände.
Ett andra möte ska ske så fo1i kartläggning och observationer av eleven är genomförda.
Skolan kallar elev, god man och boende till mötet. Mötet har fokus på elevens behov utifrå1~
kartläggning och observationer från elevens första tid i skolan. Vid mötet deltar ansvari pedagog, svenska som andraspråkslärare, tolk vid behov och eventuell övrig adekvat sko 1 personal.
Undervisning
å den enskilda skolan ska personalen:
• Organisera undervisningen utifrån va1je ensamkommande barns behov och förutsättningar och om möjligt erbjuda studiehandledning
• Utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor
• Ta tillvara elevens ämneskunskaper och utveckla dem vidare
• Tillämpa arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll
• Ha en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilde elevens undervisning
Ensamkommande asylsökande barns rätt till hälso-och sjukvård
Alla asylsökande barn och ungdomar har rätt till hälso-och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård på sanrn1a villkor som övriga barn i Sverige. Efter fyllda 18 år har den unge, om han eller hon fo1ifarande är asylsökande, enbaii rätt till omedelbar vård och vård som inte kan anstå. Migrationsverket ska erbjuda alla ensamkommande barn och ungdomar som konuner till Sverige en kostnadsfri hälsoundersökning.
6
De barn och ungdomar som bedöms ha akuta problem med sin psykiska hälsa och önskar stödsamtal, ska erbjudas detta på BUP. De barn och ungdomar som bedöms må psykiskt dåligt och som uttalar ett behov av stöd, men problemen inte bedöms vara akuta, kan remitteras till BUP-mottagning för fortsatt stöd.
God man för asylsökande ensamkommande barn
Enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn, ska utan dröjsmål en god man förordnas för alla ensamkommande barn och ungdomar under 18 år som vistas i landet och saknar vårdnadshavare eller annan ställföreträdare. Enligt 2 §,ska god man utses för barn:
-som vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe
-vars föräldrar eller annan vuxen person som trätt i föräldrarnas ställe inte kan utöva förmynderskapet eller vårdnaden på grund av dödsfall eller sjukdom, efter barnets ankomst till Sverige, men innan barnet har fått uppehållsstillstånd.
En god man ska inte tillförordnas om det är uppenbart obehövligt med barnets situation i åtanke.
Den gode mannens uppdrag
För ensamkommande barn och ungdomar gäller ett stärkt skydd såtillvida att den gode mannen företräder barnet i både personliga och ekonomiska frågor och frågor som gäller boende, skola m.m. En god man ska agera i barnets vårdnadshavares och förmyndares ställe.
Ensamkommande barn kan inte själva ansöka om uppehållstillstånd utan denna uppgift åläggs den gode mannen, förutsatt att barnets offentliga biträde inte har lämnat in en sådan ansökan.
Juridiska frågor relaterade till ansökan bör därefter lämnas åt det offentliga biträdet.
Den gode mannen ska, i vårdnadshavarens och förmyndarens ställe, ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta barnets angelägenheter. Detta innebär att den gode mannen inte bara ska bistå barnet i frågor relaterade till ansökan om uppehållstillstånd. Den gode mannen ska även hjälpa barnet i kontakterna med diverse myndigheter, inklusive
Socialtjänsten. Alla beslut om insatser enligt Socialtjänstlagen kräver den gode mannens samtycke. Uppgifter som ingår i uppdraget inkluderar att planera för barnets utbildning och hjälpa barnet i kontakterna med hälso-och sjukvården. Den gode mannen ska även vara delaktig i frågor kring barnets boende och ska också vidta åtgärder om barnet vistas i en skadlig miljö. I godmanskapet ingår även att förvalta barnets egendom, inklusive att ansöka om studiebidrag för barnets räkning. Den gode mannen ska också verka för att barnet kan återförenas med sina egentliga vårdnadshavare. Om ett ensamt barn utsätts för ett brott, alternativt begår ett brott, ingår det i den gode mannens uppgifter att hjälpa barnet i kontakterna med rättsväsendet.
Det ligger inte i gode mannens uppgift att sköta den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet eller den unge. Inte heller har gode mannen någon försöijningsplikt gentemot barnet eller den unge. Då det gäller att företräda barnet eller den unge vid den rättsliga prövningen av asylfrågan är det en uppgift för det offentliga biträdet, inte den gode mannen.
Överförmyndarnämnden i Stockholm rekommenderar att gode mannen har regelbunden kontakt med barnet eller den unge, med familjehemmet eller gruppboendet det vistas i, med socialsekreteraren, det offentliga biträdet och med Migrationsverket samt aktivt verka för att dessa kontakter fungerar. Gode mannen ska ha barnets eller den unges bästa för ögonen och fatta beslut i samråd med barnet eller den unge.
Socialtjänsten ska samarbeta med gode mannen och göra honom eller henne delaktig i planering och utförande. Gode mannen har rätt till ett skäligt arvode vilket beslutas av överförmyndaren. Se vidare Socialstyrelsens allmäima råd om socialnämndens ansvar vid
7
\
den unge varaktigt Sverige eller kommer föräldrarna till Sverige ska överförmyndarnämnden omgående undelTättas så att gode mannen kan entledigas från sitt uppdrag när beslut om särskilt förordnad vårdnadshavare har fattats. Vid uppehållstillstånd ska gode mannen ersättas av en särskilt förordnad vårdnadshavare om den unge fo1ifarande då är underårig.
Kommunens ansvar efter beviljat uppehållstillstånd
Den fortsatta integrationsprocessen
Alla ensamkommande barn och ungdomar har det gemensamt att de har separerats från sina familjer och sitt hemland i en utvecklingsmässigt känslig ålder. Fle1ialet av barnen och ungdomarna har varit med om traumatiska händelser och bär på både smärta och sorg p.g.a.
sina erfarenheter. Den fo1isatta vårdplaneringen bör utgå från dessa omständigheter för att förebygga eventuella ytterligare svårigheter i vuxen ålder. Barnet/den unge behöver inte visa yttre symtom på missanpassning för att t.ex. behöva hjälp att bearbeta sina erfarenheter i form av samtalsstöd. Hjälp kan också behövas för att förstå olika sociala koder m.m. i det svenska samhället.
Kommunens direkta ansvarar för den unges omvårdnad, trygghet och fostran upphör då den unge fyller 18 år. Men detta innebär inte att den unge inte behöver fortsatt stöd. En fo1isatt planering behöver göras tillsammans med den unge kring hans/he1mes fo1isatta boende, studier, sociala aktiviteter och eventuella behov av andra stödinsatser t.ex. vuxenstöd i form av en kontaktperson. Enligt föräldrabalkens bestämmelser i 7 kap.1 § har vårdnadshavare ett försö1jningsansvar när den unge fullföljer sin skolgång up_p till dess att den unge fyller 21 år.
!Efter beviljat uppehållstillstånd är det rimligt att planera mer långsiktigt boende i olika steg;
beroende på ålder, mognad och förmåga till självständighet.
Socialförvaltningen ska efter ett beviljat uppehållstillstånd
- I förekonunande fall se till att en särskild förordnad vårdnadshavare utses för barnet/den unge (se nedan).
-Efterforska var barnets familjemedlemmar films.
-Fortsätta insatser enligt tidigare beslutad vårdplan alternativt fatta ett nytt beslut om annat bistånd kring t.ex. boende. Om ett nytt beslut fattas om bistånd enligt ny vårdplan ska också en ny genomförandeplan upprättas.
-En långsiktig planering ska göras avseende skolgång, boende och särskilda stödinsatser för en social integrering i det svenska samhället.
Sekretess
I utläm1ingslagen (2005:716) och utläimingsförordningen (2006:97) films vissa sekretessbestämmelser som endast rör utlätmingar.
1. När en nämnd första gången vidtar en åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår en utlänning, ska nämnden, utom i vissa särskilt angivna undantagsfall, underrätta
polismyndigheten (se 7 kap. 1 §,andra stycket, punkt 3 utlänningsförordningen). En
underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd.
2. Socialnänmden ska lämna ut uppgifter angående en utläimings personliga förhållanden, om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en Migrationsdomstol,
Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som
8
varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning.
Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt (se 17 kap. 1 § utlänningslagen).
I övrigt gäller sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst enligt Offentlighets-och sekretesslagen 26 kap. 1 § (2009:400). Det innebär att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Samverkan
Denna Överenskommelse om samverkan inom kommunen gällande esnamkommande barn och ungdomar sker inom Styrgruppen för ensamkommande barn och ungdomar .
Representanter där är verksamhetschef och områdeschef inom socialförvaltningen med ansvar ör boendet Oasen och berörda rektorer, verksamhetschef för elevhälsan, samtJ
överfönnyndaren.
Samverkan inom kommunen kring de ensamkommande barnen sker även utifrån Avtal gällande kommunens samarbete kring utsatta barn som riskerar att fara illa.
Arbetet utifrån Samverkansavtalet kring samarbetsstrukturer, insatser och ärendegång leds av en styrgrupp bestående av förvaltningscheferna inom de två ansvariga förvaltningarna, samt av dessa utvalda ansvariga.
Samverkan med externa berörda parter sker med Barn- och ungdoms sykiatrin 4 ggr/år.
Uppföljning
Denna Överenskommelse om samverkan inom kommunen ska vara föremål för årlig avstämning och vid behov revideras.
Reviderad Överenskommelse lämnas som information till berörda nämnder;
Bildningsnämnden, Socialnämnden, samt Överförmyndarnänrnden.
9
ÅS TORP
(
Justerandes signatur
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-03
Binau § 25
ÄREND E NR: r
Information om nyckeltal inom elevhälsan Sammanfattning
Annelouise Eckerström, chef för centrala resursenheten, informerar om nyckeltal inom elevhälsan i Åstorps kommunjämfört med sex andra kommuner i nordvästra Skåne.
Besluts underlag
Sammanställning av Annelouise Eckerström, "Nyckeltal elevhälsa", 2015-06-02.
Arbetsutskottets beslut
Noterar informationen till protokollet.
Utdragsbestyrkande
Nyckeltal elevhälsa
Klippan
Profession Skolsköterska 1 Skolsköterska 2 Skolsköterska 3 Skolsköterska 4 Skolsköterska 5 Kurator 1 Kurator 2 Kurator 3 Kurator 4 Kurator 5 Psykolog 1 Psykolog 2
Båstad
Profession Skolsköterska 1 Skolsköterska 2 Skolsköterska 3 Skolsköterska 4 Kurator 1 Kurator 2 Kurator 3 Kurator 4 Psykolog 1
Perstorp
Profession Skolsköterska 1 Skolsköterska 2 Kurator 1 Psykolog 1
Örkelljunga
Profession Skolsköterska 1 Skolsköterska 2 Skolsköterska 3 Kurator 1 Kurator 2 Kurator 3 Psykolog 1
Tjg 0,92 0,95 0,25 0,25 1 1 1 1 1 1 1 1
Tjg 0,35 0,85 0,9 0,4 0,75
0,6 0,8 0,4 1
Tjg 0,8 0,8 1 1
Tjg 0,85 0,75 0,8
1 1 1 1
Elevantal 400 380 170 139 521 350 350 340 220 340 1500 1500
Elevantal 162 372 445 193 318 372 518 193 1100
Elevantal 400 400 800 800
Elevantal 400 300 400 400 300 400 1100
Antal elever per 1,0 tjg Antal skolor
435 2
350 350 340 220 340
2 2 1 2 1
1 ',(Jf J '
1 ~ , (I i J ,
Antal elever per 1,0 tjg Antal skolor
463 1
438 2
494 2
483 1
424 2
483 1
1100 6
Antal elever per 1,0 tjg Antal skolor
500 2
800 4
Antal elever per 1,0 tjg Antal skolor 471
400
500 2
400 300
400 2
1100
MLA
(
Skolsköterska 2 1 Skolsköterska 3 1
Kurator 1 1
Kurator 2 1
Psykolog 1 1
450 450 675 675 1350
450
450 1
[j /'i :
•ih .
I l 'j() .,
MLA
. - - - ---;Antal elever ---~
Bjuv Profession Skolsköterska 1 Skolsköterska 2
Tjg 1 1
Elevantal 930 930
beräknat å Antal elever per 1,0 tjg Antal skolor
---~~---<
')\I) ') \()
2 2
676
Skolsköterska 3 0, 75
.. I
Förstärkning för vaccinering, administration och hälsosamtal1---~---"~
Kurator 1 Kurator 2 Psykolog 1 Psykolog 2
Åstori:>
Profession
1 930 ')\I) 2
')\I)
1 1 1
930 930 930
Elevantal
930 930
2 2 2
Tjg Antal elever per 1,0 tjg Antal skolor
---~
Skolsköterska 1 0,8 515
Skolsköterska 2 0,7 307 439
Skolsköterska 3 0,9 553 Skolsköterska 4 0,8 462
Kurator 1 1 613
Kurator 2 1 553
Kurator 3 1 671
Psykolog 1 1 1307
Psykolog 2 1 1307
Medelvärde antal elever per 1,0 tjg
Skolsköterska Kurator Psykolog
Medelvärde antal skolor
Skolsköterska Kurator Psykolog
=
521 536 1182
Högre än medelvärdet
2 2
2 2,4 5,1
MLA
ÅS TORP
(
Justerandes signatur
Bildningsnämndens arbetsutskott
8(8)
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-03
Binau § 26
ÄR E NDE NR: 9
Livsmedelsupphandling - svenskt kött Sammanfattning
Ditte Sandström, kostchef, informerar om pågående upphandling där det finns möjlighet att styra upphandlingen för att säkerställa att det blir svenskt kött i maten som serveras från Centralköket Ripan.
Arbetsutskottets beslut
Ger kostchefen i uppdrag att upprätta tjänsteskrivelse med förslag till beslut för att beslut ska kunna fattas på bildningsnämndens sammanträde i juni.
Utdrag sbestyrkan de
ÅS TORP
Ditte Sandström Kost chef
042 -641 70
ditte.sandstrom@astorp.se
Bildningsnämnden
Livsmedelsupphandling - Svenskt kött Dnr BIN 2015-115
Sammanfattning
Datum 2015-06-08 Version 1
Nuvarande upphandling av livsmedel medger att kött med viss nationalitet, exempelvis svensk, kan väljas åtminstone som kompletterande produkt.
I upphandlingsunderlaget har man specificerat krav på att kött som levereras till Åstorps kommun exempelvis ska vara fri från antibiotika. Anbud som har inkommit innehåller leverantörer som tillhandahåller både svenskt och . utländskt kött, exempelvis från Danmark och Australien.
I Åstorps kommuns livsmedelspolicy står följande:
• Livsmedelsval ska grundläggas för hållbar utveckling som är bra för hälsa, miljö och ur djurskyddshänsyn.
• Livsmedel som används ska stödja pedagogiken med ett nära och hållbart samhälle.
• Transporter ska säkra livsmedelshantering och hållbar utveckling för miljö och ur djurskyddshänsyn.
Fördelarna med att endast servera svenskt kött i bildningsnämndens verksamheter innefattar:
• Att man minskar riskerna för antibiotikaresistens; Sverige har EU:s lägsta användning av antibiotika.
o Att köttet som serveras kommer från friska djur och som behandlas bra, enligt Sveriges lagstadgade krav på utrymme och djurskötsel som är över EU-nivå.
o Att man bidrar till att behålla dels en levande svensk landsbygd och öppna landskap med betande djur, dels arbetstillfällen i Sverige.
Att endast servera svenskt kött i bildningsnämndens verksamheter skulle medföra en merkostnad på 550 kkr per år som inte ryms inom given ram.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse av Ditte Sandström, 2015-06-08
Protokoll från bildningsnämndens arbetsutskott, 2015-06-03 § 26
Postadress: 265 80 Astorp I Gatuadress: Storgatan 7 I E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-642 10 Org. nr. 212000-09361Bg5103-2951IPg11 01 50-0 I www.astorp.se
Med denna skrivelse överlämnas ärendet till bildningsnämnden för beslut.
~J:llMJo~
Ditte Sandström
Expedieras till:
Akten
Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 71 E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-642 10 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se
2(2)
