Gatsten eller lervälling
En studie i hur habitus påverkar människors val av musikfestivaler.
Författare: Johanna Valdemarsen Handledare: Marion Lamberth Termin: HT 2012 Kurskod: 2MV100
2MV100 130509
Abstrakt
Svensk titel: Gatsten eller lervälling. En studie i hur habitus påverkar människors val av musikfestivaler.
Engelsk titel: Paving stones or quagmire. A study of how habitus affect people's choices of music festivals.
I denna uppsats undersöks habitus påverkan på vilken slags festival människor väljer att besöka och varför. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har växt fram de senaste åren finns det något för alla som är intresserade. Syftet är att med hjälp av kvalitativa intervjuer försöka definiera vad det är som gör en festival intressant för vissa och helt ointressant för andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus. För att stärka teorin används även två av Bourdieus andra teorier inom det sociologiska fältet, symboliskt kapital och det sociala fältet.
Studien har visat att informanternas intresse för musik och för att besöka festivaler startade när de var unga. Med åren har deras habitus förändrats och vad man vill få ut av en festival i vuxen ålder skiljer sig från vad som ansågs viktigt när man var yngre. Tydliga exempel är att man vill sova gott och att man inte vill ”vara fast” på ett festivalområde. Därför har stadsfestivalerna blivit ett alternativ för många. Dock finns det grundläggande syftet till varför man besöker en festival kvar även i vuxen ålder; man vill höra musik och njuta av stämningen. Detta är något som inte är begränsat till vilken festival man besöker utan styrs av smak och sociala grupper. När det finns både campingfestivaler och stadsfestivaler ges individen möjlighet att välja och det finns något för alla som vill besöka festivaler.
Uppsatsen ligger inom det musiksociologiska forskningsområdet och tar upp frågor gällande interaktionen mellan personer, deras habitus och deras festivalupplevelser. Tillsammans bildar de ett forskningsområde som inte har berörts tidigare.
Keywords: music festival, habitus, Bourdieu, festival, musiksociologi, music sociology, way out west, hultsfredsfestivalen, peace and love, sweden rock festival, kapital, fält, capital, field
2MV100 130509
Innehållsförteckning
2MV100 130509 14. Bilaga 4 (Sweden Rock Festival)______________________________________________________ 40
15. Bilaga 5 (Hultsfredsfestivalen)________________________________________________________ 42 16. Bilaga 6 (Peace & Love)________________________________________________________________ 43
2MV100 130509
1. Inledning, bakgrund och avgränsning
Det växande antalet festivaler i Sverige under de senaste åren tyder på att det allmänna intresset för att besöka musikfestivaler har ökat. Tidigare kändes det som att det var ”en viss typ” av människor som valde att plaska runt i lervälling samtidigt som man försökte få ihop ett schema för alla konserter man ville hinna med att se. Idag finns det ett så pass brett utbud av festivaler att man kan hitta en som i stort sett verkar skräddarsydd för en själv och ens egna behov. Somliga kanske vill åt det där ”skitiga” och ”äkta” som bara en festival liknande Hultsfred och Sweden Rock Festival kan ge, med tält, gemensamma duschar, ett campingområde som aldrig sover och mat från någon av alla de matvagnar som står parkerade på området. Andra kanske söker en festival som exempelvis stadsfestivalen Way out West för att man kan sova i en varm säng när man vill och behöver och man slipper att gå runt i lervälling dygnet runt om Sveriges verkliga sommarväder skulle välja att visa sig (vilket det allt som oftast gör). Jag tror även att andra faktorer som exempelvis en storstads matutbud, shopping samt det övriga utelivet kan vara en bidragande orsak till att stadsfestivalerna har tagit mer och mer plats de senaste åren. På stadsfestivalerna händer det även mycket ”runt omkring”. På Peace and Love kan man gå på seminarier och workshops och det finns även en egen festival för barnen med trollkarlar, clowner och superhjältar.1 På Way out West har man använt sig av i stort sett hela Göteborg då konserterna inte endast håller till i Slottsskogen där själva festivalområdet är. Med festivalpasset kan man se spelningar på olika klubbar runt om i staden och de har även startat konceptet Way out West Film som är precis vad det låter som; en filmfestival i miniformat med filmer som spelas på olika biografer i Göteborg.2
Redan under första året av mina studier på kulturledarprogrammet kom jag i kontakt med Pierre Bourdieu och hans tankegångar kring människors habitus. Habitus är vad vi är. De valen vi gör påverkas av hur våra familjeförhållanden, uppväxt, sociala umgängen och tidigare erfarenheter ser ut.3 I denna uppsats ska jag undersöka hur människors habitus påverkar dem att välja en viss festival. Jag kommer att ta hjälp av Bourdieus teorier för att utforska vad det
2MV100 130509 är som gör att man besöker en bestämd festival. Jag vill undersöka varför vissa personer väljer att åka på en stadsfestival när andra vill åka på en ”vanlig” festival. Med ”vanlig” menar jag i det här fallet festivaler där standarden är att man bor i tält eller husvagn på festivalcampingen.
I det här arbetet ligger fokus främst på människors val av festival och de sociala konventioner som ingår i processen. Därför har jag valt att inte gå in så djupt på själva festivalerna utan istället förklara vad en festival är som ett helhetsbegrepp. För en mer ingående presentation av fyra av de festivaler som ofta nämns av informanterna, se bilaga 3-‐6.
Trots flera förfrågningar till festivalarrangörerna om en intervju har jag bara fått svar på mina frågor från en av arrangörerna. Därför är det material som beskriver festivalerna hämtat från andra källor.
2. Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar människor att välja en viss festival och om deras habitus, medvetet eller omedvetet, har påverkat dem i deras val. Syftet med uppsatsen är även att försöka öka kunskapen kring hur informanternas habitus förändras med tiden. Denna kunskap kan gynna arrangörernas strategier nu och framöver. Jag kommer därför att undersöka om informanternas sätt att välja och uppleva en festival idag har ändrats sedan de besökte sin första festival och om de anser att någonting har blivit viktigare eller helt oviktigt med upplevelsen. I detta arbete kommer jag på ett konkret sätt försöka besvara följande frågor:
ñ Hur har informanternas habitus påverkat dem när de väljer vilken slags festival de vill besöka?
ñ Hur förändras informanternas habitus med tiden?
2MV100 130509
3. Metod och material
I det föregående kapitlet redogjorde jag mitt syfte och mina frågeställningar. I den här delen ger jag en beskrivning av urvalet av både intervjufrågor samt intervjupersoner.
Jag har valt att använda mig av intervjuer för att samla kvalitativa data.4 Jag använder mig av denna metod då jag behöver få reda på festivalbesökares tankegångar kring festivaler för att kunna genomföra min undersökning.
3.1 Urval
Jag har intervjuat fyra personer, två kvinnor och två män, om deras uppväxt, tidigare erfarenheter, deras musikaliska bakgrund och nuvarande sociala umgänge. Svaren från intervjuerna kommer jag att analysera utifrån Bourdieus teorier om habitus. Jag har undersökt hur personerna ser på festivaler och vilka kriterier som krävs av en festival för att de ska vilja besöka den. Jag har valt personer som jag vet har besökt minst en festival och därmed har en personlig erfarenhet och uppfattning om festivaler. Detta gjorde jag för att kunna få den informationen jag behöver för att kunna skriva detta arbete. Jag har intervjuat följande personer:
ñ Nina, 23 år gammal och kommer från Växjö. Hon är utbildad undersköterska och utbildar sig just nu till sjuksköterska på Linnéuniversitetet. Nina har besökt festivalerna Sweden Rock Festival och Emmabodafestivalen.
ñ Emil, 24 år gammal och kommer från Växjö. Han gick det estetiska programmet, inriktning musik, under gymnasiet och arbetar nu som konferensvärd i Oslo. Emil har besökt festivalerna Sweden Rock Festival och Graspop Metalmeeting.
ñ Sara, 21 år gammal och kommer från Göteborg. Hon är utbildad florist och studerar just nu marknadsföring på Linnéuniversitetet. Sara har besökt festivalerna Peace and Love, Way out West och Arvikafestivalen.
ñ Johan, 23 år gammal och kommer från Karlstad. Han har gått på musikgymnasium och
2MV100 130509 studerar nu kulturgeografi på Stockholms universitet. Johan har besökt festivalerna Peace and Love, Sweden Rock Festival och Arvikafestivalen.
Samtliga informanter i denna undersökning är anonyma och har därmed fått nya namn.
3.2 Genomförande
Två av mina intervjupersoner har Växjö som nuvarande hemort och jag har haft personliga möten med dem för att göra mina intervjuer. Den ena intervjun ägde rum i informantens hem och den andra i ett grupprum på biblioteket. De visade sig båda vara bra platser då det var tyst runt omkring och informanterna verkade lugna och trygga. Under intervjuerna förde jag anteckningar samtidigt som samtalet spelades in. Inspelningen tar upp hela intervjun men jag ville ändå anteckna samtidigt för att kunna notera saker som jag under intervjun ansåg vara extra viktiga att komma ihåg.
Jag hade från början tänkt skicka ut en mindre enkät som informanterna skulle fylla i innan intervjun för att göra arbetet mer effektivt. Jag valde slutligen att inte göra detta då båda informanterna hade svårt att hitta tid till att genomföra själva intervjun i sig och efter att ha skrivit mina intervjufrågor märkte jag att en förberedande enkät inte skulle effektivisera mitt arbete nämnvärt. Jag har transkriberat intervjuerna och de har gett mig mycket information. Jag använde mig av en ”ordagrann” transkribering som innebär att jag har lyssnat på inspelningarna av intervjuerna och skrivit ner allt som görs och sägs på banden.5 Detta har jag gjort för att inte omedvetet missa något som kan vara viktigt för den analys jag senare kommer att göra.
Mina andra två informanter bor inte i Växjö och jag har därför inte haft möjligheten att träffa dem personligen för att göra intervjuerna. Dessa intervjuer har istället gjorts via mail och svaren jag har fått har varit bra men koncisa. I jämförelse med de intervjuer jag har gjort där jag har träffat informanten och gjort intervjun personligen har mailintervjuerna gett mig mindre information och diskussion kring frågorna och jag saknar det samtal som skapas när man träffas och gör intervjun.
2MV100 130509
Att använda sig av intervjuer visade sig vara en bra metod för denna studie. Jag fick möjligheten att ställa frågor som informanterna blev tvungna att svara utförligt på, dvs. svaret på frågan fanns inte i ett ”ja” eller ”nej”. Detta öppnade samtidigt för nya tankegångar hos informanterna. En fråga kunde leda till svar på frågor som jag inte hade tänkt på att ställa och några av dessa ”oplanerade” svar har varit viktiga i denna studie. Att göra intervjuer har även varit bra då den här studien behandlar begreppet habitus. Det är svårt att särskilja människors personliga åsikter och erfarenheter genom att endast använda sig av exempelvis en enkät eller fokusgrupp. Däremot anser jag att de färdiga frågorna som jag använder mig av vid intervjuerna kan vara väldigt begränsade om man inte är van vid intervjuer och möter en informant som framstår som sluten. När informanten endast vill svara på de frågor som finns anser jag att det blir svårt att få igång ett samtal kring ämnet. När man är ovan vid att intervjua personer är det svårt att veta exakt vilka frågor man ska ställa för att få de svar man behöver till sin studie. Detta har dock inte varit något problem i detta arbete då informanterna har varit väldigt generösa med sina svar.
Jag hade tänkt ha en fokusgrupp med informanterna. En fokusgrupp är en gruppdiskussion där informanterna möts under en begränsad tid för att tala om ett visst ämne som forskaren har valt, som i detta fall skulle vara intervjupersonernas tankar kring festivaler. ”Deltagarna uttrycker flera förståelser om meningar samt förser forskaren med ett antal olika perspektiv med deras egna ord, utmanande och svarande varandra i en diskussion”.6 Detta visade sig dock inte vara genomförbart då hälften av personerna inte bor i eller i närheten av Växjö. Det hade varit svårt att genomföra en gruppdiskussion med endast två informanter. En gruppdiskussion hade hjälp den här studien då den hade kunnat få informanterna att utveckla sina tankar kring festivaler ännu mer och jag hade fått möjligheten att gräva lite djupare. Den hade även kunnat ge informanterna möjlighet att diskutera kring själva temat ”gatsten eller lervälling” och hur de ställer sig i frågan. Jag anser att detta hade varit väsentligt för det här arbetet då det hade gett slutdiskussionen ytterligare en dimension.
2MV100 130509
3.3 Intervju med festivalarrangörerna
Jag kontaktade arrangörerna för de festivaler som jag behandlar i min uppsats, dvs Way out West, Hultsfred, Sweden Rock Festival och Peace and Love. Detta gjorde jag för att informera dem om att jag skriver ett arbete om deras verksamhet och för att förhoppningsvis kunna få möjligheten att ställa några frågor. Frågorna innefattade både rena faktafrågor, som antal besökare m.m., men även frågor om hur arrangörerna tänker kring det nya festivallandskap som har växt fram där campingfestivalen ställs mot stadsfestivalen. Anledningen till att intervjua arrangörerna var att de skulle göra min undersökning mer omfattande då jag hoppades kunna få reda på hur arrangörerna upplever att festivallandskapet ser ut idag.
Jag fick svar från en person som arbetar med Way out West som gick med på att svara på frågor via mail och jag skickade frågorna till honom. När det hade gått ett par veckor och jag inte hade fått något svar hörde jag av mig igen. Personen sa då att de inte längre var intresserade av att svara på några frågor. Från Peace and Love fick jag beskedet att de inte har möjlighet att svara på några frågor just nu. Jag har skickat förfrågan om intervju till Hultsfred vi två olika tillfällen men jag har inte fått något gensvar.
Jag har fått svar på mina frågor från Martin Forssman som är vice VD på Sweden Rock Festival. Jag mailade frågorna till honom och fick korta men bra sammanfattade svar som har gett den här uppsatsen möjlighet att visa hur arrangören för en av Sveriges största festivaler ser på dagens festivallandskap och vad arrangörerna för Sweden Rock Festival har för mål med sin festival.
Då det inte fanns något intresse från majoriteten av festivalerna att dela med sig av information om sina festivaler har jag valt att använda mig av den informationen som finns på festivalernas hemsidor för att ge en beskrivning av festivalernas storlek, utbud och, i den mån det går, ideologier. Jag har även använt mig av boken Way out west 2007-‐2010 av Micke Sandström för att samla ytterligare information om festivalen. Jag kunde inte hitta någon historik om festivalen på internet men med hjälp av boken känns beskrivningen av festivalen fullständig.
2MV100 130509
4. Forskningsöversikt
Det finns flera böcker och avhandlingar inom det musiksociologiska forskningsområdet. Lars Lilliestam och Thomas Bossius har skrivit boken Musiken och jag. Lilliestam är professor i musikvetenskap och Bossius är lektor i kulturstudier. Boken är ett forskningsprojekt som undersöker musikens betydelse i vuxna människors vardag. Författarna har intervjuat 42 personer i åldrarna 20-‐95 år om vad de gör med musik och vad musiken betyder för dem. De tar bland annat upp människors konsertbesökande och analyserar detta med hjälp av habitus.7
Det finns ingen forskning om hur människors habitus påverkar dem i deras val av festival. Däremot har Sidsel Karlsen skrivit avhandlingen ”Exploring the music festival as a music educational project”. Med hjälp av resultat från en fallstudie där festivalens påverkan på människors personlighet undersöks har Karlsen utforskat hur musikfestivaler kan fungera som ett musikutbildningsprojekt. Resultaten visade att festivalen förmedlar berättelser, myter, föreställningar och värderingar kopplade till musik. Det finns en kontrast mellan de anställda på festivalen som ville uppmuntra till utveckling och publiken som ville underhålla den musikaliska identiteten. Karlsen diskuterar resultaten utifrån ett musikpedagogiskt perspektiv.8
För att förklara Bourdieus teorier kommer jag främst att använda mig av Donald Broadys böcker Kapital, habitus, fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi från 19899 och Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin från 1990.10 Broady är kultursociolog och utbildningssociolog och arbetar som professor vid
Uppsala universitet.11 Han har skrivit flera studier kring Bourdieus teorier där han analyserar Bourdieus metoder och nyckelbegrepp.12 Jag kommer även att använda mig av Erling Bjurströms bok Ungdomskultur: stil och smak från 2005 där författaren skriver om
7 Bossius & Lilliestam, Musiken och jag, 2011
8 http://pure.ltu.se/portal/sv/publications/exploring-‐the-‐music-‐festival-‐as-‐a-‐music-‐educational-‐ project%2858f6be90-‐194f-‐11de-‐ae94-‐000ea68e967b%29.html hämtat 121221
9 Broady, Donald (1989) Kapital, habitus, fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi. Stockholm: HLS 10 Broady, Donald (1990) Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska
epistemologin. Stockholm: HLS Förlag.
2MV100 130509 habitusteorin och hur den kan användas som ett verktyg för att analysera människors sociala stilar.13 Andra litteraturkällor som jag använder mig av för att förklara Bourdieus teorier i detta arbete är Jostein Gripsruds bok Mediekultur, mediesamhälle från 200214 samt Brian Longhurst bok Popular music and society från 2007.15
För att få inspiration om hur Bourdieus teori om det symboliska kapitalet kan användas har jag valt att använda mig av Anna Furumarks rapport Varför blir det så snett II? En rapport om konst och makt år 2004.16 Författaren undersöker varför en vit högutbildad medelklass
dominerar konstsektorn och hon söker svar på vad man kan göra åt det. Istället för att intervjua människorna som är ”utanför” denna sektor har hon valt att prata med ledande personer inom konstvärlden och se vilka sociala spelregler som råder och hur de fungerar.
5. Teoretisk anknytning
I arbetets tredje kapitel gav jag en beskrivning på hur jag med hjälp av kvalitativa intervjuer har samlat in empirin. I detta kapitel kommer jag att lägga fram de teorier som jag kommer att använda mig av i det här arbetet.
Jag kommer att använda mig av tre av Bourdieus teorier. Främst använder jag mig av habitus, men jag kommer även att ta upp det symboliska kapitalet och det sociala fältet som båda ligger väldigt nära teorin om habitus.
5.1 Habitus
Enligt Bourdieu bestäms det mänskliga sociala livet av konstruerade omständigheter. Ett exempel på detta är i vilken utsträckning individer genom det sociala samspelet har möjlighet
13 Bjurström, Erling (2005) Ungdomskultur: Stil och smak, Umeå:Boréa s.178 14 Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur, mediesamhälle, Göteborg: Daidalos AB 15 Longhurst, Brian (2007) Popular music and society, Cambridge: Polity
2MV100 130509 att skapa sina egna situationer.17 Skillnaderna mellan hur människor tänker, handlar och värderar olika händelser samt hur man ”orienterar sig i den sociala världen” beror på skillnader i deras livsvillkor.18 Bourdieu menar att habitus är ett system av dispositioner som finns i människors kroppar. Det bestämmer hur man handlar, tänker, uppfattar och värderar i givna sociala sammanhang. I olika vardagssituationer, från att vi är barn, formas människors förmåga till ”praktiskt bemästrande”. De sociala förhållandena finns i oss och är något som vi hela tiden bär med oss. En central teori är att människors habitus producerar motsvarande effekter på olika områden. Så här tolkar Broady Bourdieus teori om habitus:
I fråga om mat, heminredning, klädsel, privatekonomi, utbildning, yrkesambitioner och så vidare känner de grupper som karaktäriseras av, låt säga, en småborgerlig habitus motvilja mot såväl vårdslöshet och lättsinne som överdrifter och överdåd: de undviker att skuldsätta sig; nativitetsstatistiken visar att de sätter ovanligt få barn till världen; de hyllar skolmässiga värden och placerar sina barn på utbildningar som premierar flit och skolanpassning; de förhåller sig spänt och ängsligt till Kulturen och använder ofta hyperkorrekta vändningar i sitt talspråk.19
Med detta menar Broady att habitus är gemensam för en viss grupp av människor där vissa tankar, handlingar och strävanden framstår som ”möjliga, nödvändiga, lämpliga och värdefulla” medan andra anses vara ”omöjliga, umbärliga, otillbörliga och föraktliga”.20
Habitus präglar individens sätt att tänka och agera och den påverkas av bland annat familjebakgrunden, utbildning, yrkesval och det sociala umgänget.21 Med detta menar Bourdieu att det finns sociala regler som styr oss sedan barnsben. De värderingar vi har med oss finns inom oss och är ingenting som vi funderar över. I och med att vi hela tiden utsätter oss för nya intryck och erfarenheter slutar vårt habitus aldrig att utvecklas, utan växer hela tiden och blir aldrig helt färdig.
Bossius och Lilliestam pratar om en musikalisk habitus vilket de menar är en produkt av vad en människa har med sig från sitt liv där uppväxten, tidigare erfarenheter, familjebakgrund
17 Longhurst, Popular music and society, 2007 s.185 18 Bjurström, Ungdomskultur: Stil och smak, 2005 s.180 14 Broady, Kapital, habitus, fält. 1989, s. 24.25
20 Broady, Kapital, habitus, fält. 1989, s.20-‐25
2MV100 130509 och umgänge spelar stor roll.
En musikalisk habitus innebär att man har utvecklat en smak eller avsmak för vissa sorters musik, en vana vid att förstå och tolka vissa sorters musik och kanske även en förmåga att utföra musikaliska handlingar, som exempel att sjunga eller spela ett instrument. Det är bara att konstatera att individer har starkt varierande musikalisk habitus.22
Jag kommer att använda mig av teorin om habitus för att försöka ta reda på om informanternas habitus har påverkat dem när de har valt vilken festival de vill besöka. Jag vill se om en eventuell påverkan från familj, uppväxtförhållanden och sociala umgängen hos informanterna kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus och de sociala strukturer som den innefattar.
5.2 Symboliskt kapital
Det symboliska kapitalet är ”det mest allmänna begreppet” 23 i Bourdieus teoribildning som genomsyrar alla våra värden och tillgångar. Det symboliska kapitalet är det kapital som har störst betydelse och är viktigast i samhället.24 Broady tolkar Bourdieus teori om det symboliska kapitalet som att det är det ”som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde”.25
Det ”symboliska” gäller /.../ alltid sådana relationer mellan en individs, grupps eller institutions tillgångar eller egenskaper å ena sidan och dispositionerna hos dem som uppfattar och värderar dessa egenskaper och tillgångar å den andra.26
Med detta menas att det symboliska kapitalet styrs av våra tankar, egenskaper och kunskaper och hur dessa tillgångar tas emot av andra. Har man exempelvis ett högt kulturellt kapital, som ingår i det symboliska kapitalet, kan det innebära att möjligheten är större att man kommer in på en prestigefylld konstakademi än om man har ett lägre kapital. Ett högt
2MV100 130509 kulturellt kapital innebär i detta fall att man har goda kunskaper inom de konstområden som anses viktiga av andra, exempelvis lärarna.
För att förklara hur det symboliska kapitalet hänger ihop med habitus har jag valt att använda mig av ett exempel från Furumarks rapport Varför blir det så snett II? En person från Stockholm som tillhör en familj i övre medelklassen där föräldrarna är konstintresserade kan ha varit på utställningar sedan barnsben och har blivit van vid att diskutera olika konstnärer och verk. Förmågan att uppskatta och diskutera konst präglar personens habitus samtidigt som den har ökat personens kulturella kapital. En person från en mindre stad mitt i Sverige som tillhör lägre medelklass och som inte har haft konstintresserade föräldrar har inte haft samma förutsättningar för att låta sitt kulturella kapital växa. När de här två personerna söker samma konstakademi, samma år, är chansen att komma in högre för personen från Stockholm då denne ”talar samma språk” som lärarna och anses av dem, medvetet eller omedvetet, ha ett högre kapital.27
En elev på Konstfack i Stockholm säger i en intervju med Anna Furumark att de lärare som bestämmer vilka personer som ska börja på skolan är ute efter en viss speciell sak. De letar efter personer som tänker på ett visst sätt som personer med arbetarbakgrund saknar eftersom de inte har gått på förberedande skolor som exempelvis Nyckelviksskolan, en fristående eftergymnasial skola med kompletterande utbildningar inom bland annat konst.28 Hon menar att man på skolan lär sig hur man ska göra för att komma in när man söker till Konstfack. Det anser hon vara till dessa personers fördel då Konstfack är så selektivt att man ”måste veta hur man presenterar sig själv och sitt eget tänkande” och ”man måste komma i kontakt med människor som vet det här och kan tala om det för en innan man söker”.29
Att besitta ett rikt mått av kulturellt kapital innebär inte minst att vara välinformerad. Att elever som är väl rustade med kulturellt kapital har goda utsikter till en privilegierad framtid sammanhänger med att de (och deras föräldrar) är väl bekanta med och förmögna att värdera det spektrum av möjligheter som utbildningsväsendet och yrkeslivet och den sociala världen i övrigt erbjuder.30
27 Furumark, Varför blir det så snett II?, 2004 s.17-‐18, 135, 148-‐149 28 http://www.nyckelviksskolan.se/ hämtat 121212
2MV100 130509
Bourdieus begrepp habitus och kapital ligger väldigt nära varandra. Människors habitus är format av bestämda sociala förutsättningar där kapitalets fördelning är av väsentlig betydelse. Barn ärver kapital från sina föräldrar och ”skillnader mellan människors habitus kan därmed relateras till sammansättningen hos deras nedärvda eller förvärvade kapital”.31 Människor kan dock hantera sina kapital på olika sätt och deras habitus styr på vilket sätt de gör det.32
Jag kommer att inkludera teorin om det symboliska kapitalet när jag gör min analys för att se om det finns några tydliga värderingar om vilka festivaler som anses vara ”bra” eller ”dåliga” bland informanterna när de väljer vilken festival de vill besöka.
5.3 Det sociala fältet
Enligt Bourdieu existerar ett socialt fält ”när en avgränsad grupp människor och institutioner strider om något som är gemensamt för dem”.33 I olika samhällsområden används bestämda regler för skiftande aktiviteter och det finns ofta en enighet inom ett fält om vad som anses vara viktigt. De verksamma inom ett fält fastställer vad området handlar om och vad det är som är värdefullt. För deltagarna som ingår i fältet ”är dessa grundläggande värderingar, attityder och idéer självklara”.34
Detta kan man applicera på festivaler på det sätt att besökarna ofta vet vilka ”osynliga koder” som råder. Under en konsert vet man när man ska skrika, sjunga med och hoppa och man vet vilken klädstil det är som gäller. Det finns olika sociala regler för olika festivaler och detta kan kopplas samman med habitus då det handlar om hur man orienterar sig i den sociala världen.
Jag kommer att undersöka om det sociala fältet är något som har påverkat informanterna när de har besökt festivaler tidigare. Jag vill se om det finns en tydlig riktning, mot eller från, ett
31 Broady, Sociologi och epistemologi, 1990 s.230 32 Ibid, s. 230
33 Ibid, s. 270
2MV100 130509 visst socialt fält och vad det i så fall är som påverkar den.
6. Festivaler
I detta arbete pratar informanterna främst om fyra av Sveriges största festivaler för populärmusik och för att få en uppfattning om vilka dessa är har jag valt att presentera dem var och en för sig. Då fokus i den här studien inte ligger på själva festivalerna, deras historik och uppbyggnad, utan på människorna som besöker dem, har jag valt att lägga samtliga presentationer som bilagor.35 Däremot kommer jag att ge en kortfattad förklaring till vad en festival är och vilka olika typer av festivaler det finns.
6.1 Definition
Så vad är då en festival? I Nationalencyklopedin står det:
festival (italienska, av latin festiva´lis 'hörande till en fest', 'festlig'), festspel, periodiskt återkommande kulturmanifestation, t.ex. filmfestival, musikfestival och teaterfestival.36
En tydligare förklaring är:
2MV100 130509
6.2 Olika typer av festivaler
I boken Musik, medier, mångkultur skriver författarna att det finns tre typer av festivaler. En typ som ofta förekommer inom populärmusikgenren är den där det är många akter som spelar på några få scener och på en begränsad tid och yta. Inom festivalområdet finns det något att se och uppleva i stort sätt hela tiden. En annan typ av festival är den sorts festival som förekommer i den klassiska musikvärlden. Den består av ett större antal enskilda konserter som är utspridda över exempelvis en vecka inom en stad. Det som binder ihop konserterna och gör dem till en festival är att de går under samma tema och har samma marknadsföring och administration. Den tredje och sista typen av festival är karnevaler som främst äger rum på gator och torg och man har en nära kontakt med publiken. Festivaler av alla dessa tre typer har blivit allt fler. Däremot är tillväxten inte jämt fördelad utan ”vissa genrer och vissa delar av landet är festivaltätare än andra”.38
Det finns olika sorters festivaler och många har en tydlig inriktning. I Sverige finns exempelvis Fryksdalsdansen i Sunne, som är en dansfestival som bokar dansband som exempelvis Lasse Stefanz39, och Alingsås Jazzfestival som arrangeras för att man vill ”värna om den äldre jazzen”.40 I Båstad har man sedan 1993 anordnat Kammarmusikfestivalen vars program både innehåller traditionell kammarmusik och moderna, samtida verk.41 Sveriges äldsta och Skandinaviens största festival är Malmöfestivalen som är en kulturfestival med konserter, teaterföreställningar och konstutställningar. Alla evenemang under festivalen är gratis och de drar ca 1 400 000 besökare.42
Festivaler är mycket kostnadseffektiva evenemang för både arrangörer, musiker och publiken. För arrangörerna minskar riskerna för att en spelning med en artist inte går runt då det finns många att välja på och kostnaderna per artist minskar. Vid vanliga konserter är det bara en akt som ”håller upp” hela evenemanget medan det under festivaler finns många akter som kan locka olika publik. För musikerna är festivaler ett sätt att nå en större publik som de
38 Lundberg, David, Malm, Krister & Ronström, Owe (2000) Musik, medier, mångkultur, Hedemora: Gidlunds förlag s. 336
39 http://www.fryksdalsdansen.se/ hämtat 121119
40 http://www.alingsasjazzsallskap.org/index.htm hämtat 121119 41 http://bastadkammarmusik.com/ hämtat 121206
2MV100 130509 kanske inte alls skulle nå om de endast gjorde ”vanliga” konserter. Publiken får se många artister för ett pris som är lägre än vad det skulle kosta att gå på alla konserter var för sig. Man har även alla akter samlade på ett ställe och slipper åka till olika städer för att se artisterna spela.43
7. Redovisning av empirin och analys
I detta kapitel kommer jag att redovisa min empiri. Jag gör det genom att presentera mina informanters svar enligt de frågor som jag formulerade i samband med mitt syfte.
7.1 Om informanternas habitus
7.1.1 Redovisning
Samtliga personer som jag intervjuat har ett stort musikintresse. Både Nina, Emil och Johan spelar ett eller flera instrument. Alla tre har varit på Sweden Rock Festival ett flertal gånger och alla spelar eller har spelat i rockband.44 Sara är däremot inte alls intresserad av att åka på Sweden Rock Festival och även om hon äger två gitarrer har hon inga planer på att lära sig spela. Däremot är hennes pappa mer intresserad av både festivalen och gitarrerna.
Han ville ju ha en elgitarr och så köpte farmor och farfar ett dragspel. Det är därför jag har en elgitarr tror jag. /.../ Pappa vill gärna gå på festival nu, såhär på äldre dar, typ såhär, (förställer rösten) 'a men kan vi inte gå', och så vill han gärna att vi ska gå på såhär Sweden Rock eller nånting som inte intresserar mig över huvud taget. Och det blir såhär, 'nej jag tänker inte gå med dig pappa'.45
Sara har varit på Peace and Love, Arvikafestivalen och Way out West sammanlagt tio eller elva gånger och vissa somrar har hon åkt på alla tre. Hon beskriver sin musiksmak som ”lite
43 Lundberg, Malm & Ronström Musik, medier, mångkultur, 2000 s. 337
44 Intervju med Nina, Växjö, 121123, Intervju med Emil, mailkonversation, 121104, Intervju med Johan, mailkonversation, 121112
