Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

(1)

Göteborg 2013-11-22

Till: Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad den 22 november, kl. 08.30-12.00 (efterföljt av Luftvårdsprogrammet till kl 16), Göteborgsregionens kommunalförbund, Gårdavägen 2, Göteborg, Lokal: Vinga.

Förslag till dagordning styrgruppsmöte: 1. Val av justeringsperson

2. Godkännande av dagordning

3. Redogörelse av kartläggningsrapport och förslag till fortsatt arbete med cykel i Göteborgsregionen, Nikolina Verovic, GR, (information, beslut)

4. Verksamhetsplanering 2014 – regional grön- och blåstruktur, Svante Sjöstedt, GR, (information, beslut).

5. Förslag till Verksamhetsinriktning 2015 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, (beslut)

6. Lägesrapport regional vattenförsörjningsplan, Lars Heinesson, GR, (information) 7. Förslag till yttrande över ”Program för Hönö Klåva”, (beslut)

8. Förslag till yttrande över ”Slutbetänkande av bullersamordningsutredningen” (SOU 2013:67), (beslut)

9. Förslag till yttrande över Ny översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling, (beslut)

10. Förslag till yttrande över Naturvårdsverkets handlingsplan för grön infrastruktur, (beslut)

11. Förslag till yttrande: Remiss av lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar, (beslut)

12. Förslag till yttrande över remiss Naturvårdsplan för Mölndals stad, (beslut) 13. Förslag till yttrande över lokaliseringsutredning för nytt Resecentrum i

Stenungssund, (beslut)

14. Fortsättning Styrgruppens arbetsformer (information) 15. Rapport från verksamheten

• Återkoppling träff med Länsstyrelsen om Lödöse och Tjuvkil. • Uppföljning av A2020-målen

• Överenskommelser inom Smart Energi • Återkoppling regional plan

(2)

16. Övriga frågor 17. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Shahbaz Khan om ni inte har möjlighet att närvara, e-post shahbaz.khan@grkom.se, telefon 031 – 33 55 128 eller 0766-45 49 75.

Bifogas övrigt:

• Föregående protokoll

Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Johan Nyhus/Martin Wannholt Shahbaz Khan

(3)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Styrgruppsärende 2013-11-22 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Redogörelse av kartläggningsrapport och förslag

till fortsatt arbete med cykel i Göteborgsregionen

På Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads sammanträde 2013-09-05 under ärendet om ”Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025” presenterades kort kartläggningsrapporten Hur

kommunerna i Göteborgsregionen planerar för cykel, som en bilaga.

Styrgruppen bad kansliet att återkomma med en utförligare redogörelse av rapporten samt förslag på fortsatt arbete med cykel i Göteborgsregionen. På mötet ges en redogörelse av kartläggningsrapporten samt ett förslag till fortsatt arbete med cykel i Göteborgsregionen.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att godkänna förslag till fortsatt arbete med cykel i Göteborgsregionen

Göteborg datum 2013-11-22 Ylva Löf

(4)

Styrgruppsärende 2013-11-22 Nikolina Verovic och Lisa Ström

Förslag till fortsatt arbete med cykel i

Göteborgsregionen

På Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads sammanträde den 5 september 2013 i ärendet ”Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025” presenterades kort kartläggningsrapporten Hur planerar

kommunerna i Göteborgsregionen för cykel, som bilaga. Kansliet har därefter

på uppdrag av styrgruppen mot bakgrund av rapporten tagit fram ett förslag till inriktning för fortsatt arbete med cykeltrafik i Göteborgsregionen.

Sammanfattning

Med utgångspunkt i kartläggningsrapportens slutsatser kring GR kommunernas arbete med cykel och synpunkter från dialogmöten inom nätverket för infrastruktur och hållbart resande föreslås följande förslag på uppdrag för fortsatt arbete med cykel i Göteborgsregionen.

GRs arbete med cykel ska:

• verka för att utveckla kommunövergripande cykelplanering och cykelstråk

• gemensamt med andra aktörer stödja åtgärder som syftar till att få invånarna i Göteborgsregionen att nyttja cykelvägnätet mer

(exempelvis kommunikations- och påverkansinsatser, drift, under håll, mätning, skyltning m.m.)

• erbjuda en arena för kommunerna för samverkan, kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

• ta fram gemensamma kunskapsunderlag om cykel som transportslag. • ske i ett nära samarbete mellan GR, VGR, Region Halland och

(5)

2 Bakgrund

På styrgruppsmötet den 11 november 2010 i samband med ärendet

Viljeinriktning för transportsystemet i Göteborgsregionen diskuterades att

gång- och cykelstråk är viktiga regionala frågor både för turistnäringen och för den mellankommunala pendlingen, att en kommunövergripande planering för cykelstråk måste utvecklas och att ett samarbete mellan GR och VGR är viktig i sammanhanget. Styrgruppen konstaterade att GR saknar politiska

ställningstaganden kring utvecklade gång- och cykelmöjligheter. I infrastrukturpropositionen "Investeringar för ett starkt och hållbart

transportsystem 2012/13:25” finns inriktningen att cykeln behöver ses som ett eget trafikslag med specifika behov i infrastrukturen. Propositionen visar på att ett väl fungerande samarbete mellan aktörer på nationell, regional och lokal nivå som omfattar bl.a. kunskapsspridning, arbete med regionala cykelstråk och enhetligt formspråk för vägvisning kan ge goda effekter på cykelresandet. Det är också viktigt med attraktiva cykelparkeringar vid bytespunkter för att underlätta kombinerade resor med cykel och kollektivtrafik. I förslaget till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 har cykelåtgärder fått särskilt fokus. GR har i sitt remissvar över nationell plan framfört behovet av större tydlighet kring satsningar avseende cykelåtgärder i storstadsregionen

Göteborg. I den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014–2025 föreslås en en särskilt avsatt pott för åtgärder inom cykel.

Inom cykelområdet pågår i dagsläget flera arbeten parallellt där GR medverkar på olika sätt. VGR har startat ett arbete med en regional cykelplan. Inom Västsvenska paketet (Nya Vägvanor) genomförs påverkansinsatser som riktar sig till cykel samt GR har föreslagit att en av överenskommelserna inom Smart Energi riktar sig mot att öka arbetspendling med cykel. GR genomför också tillsammans med VGR och en kartläggning av mobilitetsinsatser i regionen.

Rapport: Hur planerar kommunerna i Göteborgsregionen för cykel Rapporten Hur planerar kommunerna i Göteborgsregionen för cykel ger en sammanhållen bild om planering för cykeltrafik inom GR som grund för ökad samordning av insatser i GR och i de enskilda kommunerna. Som en del av arbetet med rapporten samt inom arbetet med nationell och regional plan sammankallades kommunerna inom GR (Nätverket för infrastruktur och Nätverket för hållbart resande). En gemensam bild av cykelvägnätet ser ut idag och vilka cykelsatsningar som är planerade i respektive kommun diskuterades. Vidare diskuterades möjliga samordnings- och samverkansmöjligheter inom Göteborgsregionen. På mötet deltog tjänstemän med ansvar för cykel från respektive kommun. Trafikverket och Västra Götalandsregionen deltog också för att beskriva deras roll och hur de arbetar med cykelfrågan. Vidare fördes en

(6)

fortsatt dialog med kommunerna den 12 juni 2013 kring regional samverkan och potential att öka andelen cykelresor från ett mellankommunalt perspektiv. Kartläggningsresultatet i rapporten ger en regional överblick och beskriver hur kommunerna inom GR planerar för cykel. Rapporten har även använts som ett inspel till revideringen av regional plan för transportinfrastruktur för åren 2014-2025 och utgör ett underlag inför aktualisering av GR:s transportstrategi. Rapporten beskriver kommunernas satsningar inom flera områden, både vad gäller mål, strategi och planer, utbyggnad av cykelvägnätet, mätning och uppföljning, cykelrelaterat samarbete samt kommunikations- och

påverkansgärder för ökat cyklande. Den redogör även för potentialen för kommungränsöverskridande samarbete för ökat cyklande. Arbetet har dock fokuserat på förvärvsarbetares resor till arbetet och resor med cykel hela vägen mellan bostad och arbete, d.v.s. inte resor där cykel kombineras med t ex kollektivtrafik. Rapporten har inte heller behandlat turiststråk.

Av rapporten går att utläsa att i GR har 8 kommuner beslutade mål om ökad cykelanvändning. Kungsbacka och Mölndal har även en

cykelstrategi/cykelplan som även utgår från ett regionalt perspektiv. Nästa alla GR kommuner har en cykelkarta som visar befintliga cykelbanor/stråk och fyra av dessa visar även helt eller delvis cykelbanor till angränsande kommuner. Ale kommun är på gång att ta fram en cykelkarta. Tjörn har i dagsläget ingen cykelkarta. Samtliga kommuner har i någon form en budget eller rutiner för finansiering av cykelinfrastruktur och påverkanansatser.

Utifrån kartläggningen av planerade cykelvägar som går fram till

kommungränsen oberoende tidshorisont saknar några cykelsatsningar en fortsättning i nästa kommun. Det finns således potential att genom samordning och samarbete få till sammanhängande stråk mellan kommunerna. Ett utökat samarbete överlag kring cykelinfrastruktur mellan de närmaste

kranskommunerna är en viktig åtgärd för en ökad cykelpendling. Ett ökat regionalt perspektiv i kommunala cykelstrategier och planer är en förutsättning för detta.

Det finns även potential för kommungränsöverskridande samarbete gällande mätning och uppföljning, t.ex. genom gemensam insamling av data, även utanför tätort. Detta kan ge ökad kunskap om cykelstråken och deras

samhällsnytta. Göteborg, Kungsbacka och Mölndal har gjort cykelbokslut där erfarenheter kan nyttjas av övriga kommuner.

Samarbete över kommungränser är något som nämns som önskvärt från kommunernas sida. Ett nätverk genom t ex VGR eller GR kan ge goda

(7)

4

”kittet” mellan kommunerna. VGR ser också samarbetet i regionen som viktigt för att vidga vyerna över kommungränserna.

I de möten som genomförts med kommunerna har vidare betonats vikten av att ytterligare fördjupa analysen om potentiella stråk för arbetspendling.

Kommunerna ser att GR har en roll som arena för att utbyta erfarenheter och sprida goda exempel men även för att vara en årlig mötesplats för att diskutera kommande investeringar och samordning av cykelvägsutbyggnad. Man

nämner också att det är önskvärt att skapa ett enhetligt system för att mäta cykling, skapa en enhetlig skyltning och utformning samt att samordna kommunikationsåtgärder samt drift och underhåll. På längre sikt ser man en önskan att utveckla ett regionalt stomcykelnät med särskilda cykelstråk som är prioriterade och effektiva s.k. motorcykelvägar.

För att gå vidare med en regional samverkan är det viktigt att det finns en gemensam syn och vilja bland regionens politiker om att utveckla cykel som ett attraktivt transportslag i Göteborgsregionen.

Kartläggningsrapport samt minnesanteckningar från möten med kommunerna, finns på www.grkom.se/cykel

Förslag på inriktning på det fortsatta arbetet och prioriterade aktiviteter Utifrån kartläggningsrapporten och de synpunkter som framkom i möten med GR-kommunerna, Trafikverket och VGR föreslås en inriktning för arbetet med cykel och ett förslag till prioriterade aktiviteter för 2014.

GRs arbete med cykel ska verka för att utveckla kommunövergripande cykelplanering och cykelstråk och GR ska gemensamt med andra aktörer stödja åtgärder som syftar till att få invånarna i Göteborgsregionen att cykla mer, detta kan innebära utbyggnad men även kommunikations- och

påverkansinsatser, drift och under håll, skyltning m.m.

GRs arbete ska ske i nära samarbete med GR-kommunerna, VGR, Region Halland och Trafikverket. Från kommunerna utses kontaktpersoner till ett cykelnätverk som utgör arbetsgrupp för det arbete som föreslås under 2014. En kontinuerlig avstämning av arbetet görs i styrgruppen för miljö och

samhällsplanering samt i de befintliga tjänstemannanätverken för infrastruktur och för hållbart resande.

GR ska ta fram en strategi för samordnat genomförande av cykelsatsningar t ex vägutbyggnad, mätning, skyltning, beteendepåverkan. Som en del av detta ska en målbild för ett regionalt stomcykelnät och dess målpunkter tas fram. En

(8)

sådan målbild, tillsammans med en strategi för cykel i Göteborgsregionen ska kunna beslutas under 2015.

GRs arbete ska också erbjuda en arena för kommunerna för samverkan, kunskaps- och erfarenhetsutbyte och ta fram gemensamma kunskapsunderlag om cykel som transportslag.

Prioriterade aktiviteter 2014 – fördjupad analys och konkret samverkan Under 2014 föreslås att tillsammans med GR-kommuner, Trafikverket, VGR och Region Halland fördjupa analysen av ett regionalt cykeltrafiksystem för att ge en bredare grund för framtagande av gemensamma målsättningar.

Analysen ska innehålla fler målpunkter, resandesyften och koppling till kollektivtrafiken och intressanta områden att analysera är t ex:

• Potentialen för ökad cykling utöver arbetspendling. • Koppling cykling och kollektivtrafik

• Olika standarder och målbilder för standard på cykelvägen

• Modeller för samhällsekonomi och prioritering mellan olika satsningar och trafikslag och analyser av privatekonomisk nytta

• Potentialen i åtgärder utöver vägåtgärder, t ex parkering och olika typer av service

Förslaget är också att GR under 2014 i första hand ska fokusera på att hitta former för konkret samverkan och kunskapsutbyte mellan kommunerna. Till exempel kan, under 2014 ett bibiliotek för goda exempel läggas upp på GR:s hemsida. Under hösten 2014 föreslår vi också att ett seminarium ordnas för kunskapsspridning, uppföljning och erfarenhetsutbyte, ett seminarium som kan bli årligt återkommande.

Bilaga: Kartläggningsrapport - Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel?

(9)

Förbundsstyrelsen

Verksamhetsplanering 2014 – regional grön- och

blåstruktur

På uppdrag av Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad påbörjades under 2013 arbetet med att utveckla strukturbilden med fokus på blå- och grönstruktur. Erfarenheter från det påbörjade arbetet i de gröna kilarna tillsammans med seminariet Kustliv 2013-10-17, där synpunkter och underlag samlades in, ligger till grund för verksamhetsplaneringen. På mötet ges en kort presentation av förslaget till verksamhetsplanering. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att godkänna förslag verksamhetsplanering 2014 – regional grön- och blåstruktur.

Göteborg datum 2013-11-06 Ylva Löf

(10)

Styrgruppsärende 2012-11-22 Svante Sjöstedt

Verksamhetsplanering 2014 Regional grön- och

blåstruktur

Under 2013 påbörjades arbetet med att utveckla strukturbilden med fokus på regional grön- och blåstruktur. Inför verksamhetsplaneringen för 2013 antogs en formulering av uppdraget, som föreslås bestå även för 2014, med några små ändringar:

Uppdrag – Regional grön- och blåstruktur

• Arbetet syftar till att utveckla arbetet med strukturbilden med fokus på grön- och blåstruktur. Arbetet ska stärka regionens attraktionskraft genom att utveckla de gröna kilarna och kustzonen.

• Göteborgsregionen växer vilket kräver ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyggelse och infrastruktur tillkommer. Vi behöver också gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden. GR ska erbjuda en arena för samverkan och kunskapsutbyte.

• Arbetet ska präglas av öppenhet mot olika intressenter och synsätt, samt söka efter lösningar som har den helhetssyn som krävs för att skapa en långsiktigt hållbar struktur i regionen

Prioriterade aktiviteter 2014

Aktiviteterna som föreslås för 2014 har delats upp på de De gröna kilarna och

Kustzonen. Arbetet med de gröna kilarna kom igång under 2013, framförallt

tack vare ett pilotprojekt i Delsjön-Härskogenkilen som fick LONA-stöd (Lokala naturvårdssatsningen), projektet fortsätter fram till och med 2015. För 2014 planeras ytterligare aktiviteter i de gröna kilarna. För kustzonen föreslås aktiviteter som är framtagna utifrån synpunkter och fakta som framkom på seminariet Kustliv den 17 oktober 2013 (se bilaga) Även förtydliganden om kustzonen som gjordes i samband med att GR:s mål- och strategidokument Hållbar tillväxt uppdaterades, ligger till grund för förslag till aktiviteter.

Styrgrupp och referensgrupper

(11)

2

miljöchefer fungerar som referensgrupper. En referensgrupp med andra offentliga organisationer bildades under 2013. Gruppen är knuten till LONA-projektet i Delsjön-Härskogenkilen, men ger möjlighet att löpande informera och få in synpunkter kring GR:s arbete med grön- och blåstruktur.

De gröna kilarna

Under 2014 fortsätter arbetet i pilotprojektet i Delsjön-Härskogenkilen. Under 2013 påbörjades arbetet med att prova olika metoder för att kartlägga

rekreativa och ekologiska värden i kilen samt en utredning påbörjades om vilka ekosystemtjänster som är relevanta att kartlägga i kilen, inte minst i ett förändrat klimat. Utöver att dessa aktiviteter avslutas under 2014 kommer projektet att genomföra två seminarier under hösten om ekosystemtjänster respektive landskapskaraktärsanalys.

Under 2014 kommer den GIS-satsning som grönstrukturarbetet inneburit även omfatta en heltäckande insamling av kartunderlag (ÖP m.m.) från alla 13 medlemskommuner. Slutsatserna från pilotprojektet i Delsjön-Härskogenkilen ska sedan kunna överföras till samtliga gröna kilar och ett arbete med att kartlägga hela Göteborgsregionens grön- och blåstruktur är tänkt att genomföras under 2015.

Ytterligare ett LONA-projekt planeras i Slottsskogen-Sandsjöbackakilen, besked om bidrag ges i april 2014. Projektet är inriktat på att ge en helhetsbild som visar hur den gröna kilen kan göras mer tillgänglig, sammanhållen och attraktiv. Projektet innebär en konkretisering av flera idag fristående initiativ om att minska barriäreffekter och utveckla kilens värden i samverkan över kommun- och organisationsgränser. För att öka tillgängligheten längs kilens sidor ska projektet också utreda kopplingar mot bebyggelseområden och andra grön- och blåstrukturer. En rad konkreta åtgärder med nya attraktioner och evenemang ingår också, dessa genomförs av andra aktörer inom projektet. Utöver de två LONA-projekten sker en rad andra initiativ med

mellankommunala samarbeten inom de gröna kilarna där GR inte är

huvudman, bland initiativ från Västarvet och IVL Svenska Miljöinstitutet. GR bör ta del i sådana projekt förutsatt att det stödjer syftet med vårt arbete och att resurser är möjliga att avsätta.

Kustzonen

På seminariet Kustliv den 17 oktober 2013 framkom att det finns många önskemål om att samverka över kommungränserna kring en rad kustaspekter och infrastrukturfrågor. Aktuellt för kustkommunerna är bland annat den statliga havsplaneringen och inte minst de gränsöverskridande

mellankommunala blå översiktsplaner (Blå ÖP) som länsstyrelsen gett stöd för att ta fram. Ett stort behov av samordningsstöd hos kustkommunerna

(12)

länsstyrelsen, VGR och BRG tar initiativ till en samordning för kommunerna från Kungsbacka i söder till Uddevalla i norr. Målet är att stödja kommunerna att gruppera sig och själva genomföra arbetet med Blå ÖP.

I GR:s mål- och strategidokument Hållbar tillväxt finns numera ett förtydligande om att kustzonens större tätorter ska stärkas med ytterligare boende och arbetsplatser. Sedan tidigare betonas att närheten till kusten ska tas till vara för att utveckla regionens attraktionskraft och att tillgängligheten till kustens miljöer ska säkras. Under 2014 föreslås att ett arbete sätts igång för att genom dialog med GR:s kustkommuner konkretisera hur strukturen för en hållbar tillväxt ska se ut i kustzonen. Konkretiseringen och arbetet med Blå ÖP kan ske integrerat beroende på vilka önskemål och behov som framkommer från kommunerna.

Ytterligare information om arbetet med regional grön- och blåstruktur finns på adressen www.grkom.se/gronstruktur

(13)

4 Bilaga: Slutsatser från seminariet Kustliv

GR ordnade ett seminarium på temat Kustliv den 17 oktober 2013 för att få underlag för planeringen av arbetet med Kustzonen. På seminariet togs aktuella frågor upp kring havsplanering i Västerhavet, kommungemensamma blå översiktsplaner, kustprojekt och exempel på hur den hållbara turismen och miljöarbetet kan utvecklas. Materialet från gruppdiskussioner och enskilda personers reflektioner har analyserats och ligger till grund för

verksamhetsplaneringen 2014.

Gruppdiskussionerna utgick från frågeställningarna:

• Vilka kustaspekter behöver kommunerna samarbeta kring och varför? • Hur kan blå ÖP och havsplaneringen svara mot kommunernas

samverkansbehov? Vad kan samarbete inom GR tillföra?

• Vilken betydelse har turismen för kustlivet? Vilka hot och möjligheter

finns? Vilken infrastruktur krävs för att få en hållbar turism?

• Vilka satsningar gynnar samtidigt boende, besökare och biologiska

värden?

Deltagarnas hade också möjlighet att lämna personliga reflektioner under rubrikerna: Detta var bra, det tar jag med mig, Detta undrar jag över samt

Detta saknar jag i diskussionen. De synpunkter som dominerar har lyfts fram

och nämns i rangordning i analysen nedan. Hela materialet finns på www.grkom.se/kustliv.

Sammanfattande analys av gruppdiskussionerna

Vilka kustaspekter behöver kommunerna samarbeta kring och varför?

De kustaspekter som flest ansåg blir gynnade av mellankommunalt eller regionalt samarbete berör utvecklingen av turism, strandstädning,

kollektivtrafik, småbåtshamnar, skärgårdstrafik, VA-frågor, energiproduktion till havs och friluftsliv. Många lyfte även aspekter som cykelsatsningar, hållbart fiske, vattenbruk, muddring och tillgängligheten till kusten. Många av dessa aspekter har direkt koppling till fysisk planering och

infrastrukturfrågor, områden som ingår i GR:s uppdrag som regionplaneorgan och som samordnare av infrastrukturplaneringen i regionen. Andra aspekter ligger utanför GR:s uppdrag, men är ofta indirekt beroende av vilka

förutsättningar som samhällsplaneringen skapar.

Hur kan blå ÖP och havsplaneringen svara mot kommunernas samverkansbehov? Vad kan samarbete inom GR tillföra?

I samband med att den Statliga regionala havsplaneringen för Västerhavet påbörjats har länsstyrelsen i Västra Götaland gett stöd till kustkommunerna för att ta fram gränsöverskridande mellankommunala blå översiktsplaner (Blå

(14)

ÖP). Idag saknar de flesta kommuner en mer fördjupad översiktlig planering kring brukande och bevarande av kust- och havsområdet.

På seminariet framkom ingen tydlig bild av hur blå ÖP och havsplanering kan svara mot kommunernas samverkansbehov. Exempel som nämns är att få bättre underlag vid ställningstaganden och avvägningar när till exempel nya exploateringsintressen och lokalisering för infrastruktur ska hanteras i havet. Många anser att GR kan tillföra en bättre samordning mellan de grupper av kommuner som gemensamt ska ta fram blå ÖP. GR kan också vara ett stöd vid framtagande av kunskapsunderlag och för att sprida goda exempel.

Vilken betydelse har turismen för kustlivet? Vilka hot och möjligheter finns?

De möjligheter som många såg för turismen i kustzonen är att skapa

arbetstillfällen, att utveckla och bevara det lokala och genuina och att turismen är en förutsättning för att kunna ha boende och service året runt. En förlängd turistsäsong ses av många som en möjlighet att ytterligare få nytta av turismen. Ett hot som många ser med turismen är slitage i naturen och hotade

kulturvärden. Många ser en risk för ökad privatisering längs kusten, vilket minskar tillgängligheten. Turismen belastar också infrastruktur som VA och kollektivtrafik. Andra farhågor är en utveckling mot för mycket exklusiv turism, omvandling av boendeanläggningar till bostadsrätter och att lokalt näringsliv konkurreras ut.

Vilken infrastruktur krävs för att få en hållbar turism?

För att få en hållbar turism anser många att det krävs en bättre kollektivtrafik, både på land och till sjöss, samt satsningar på cykel. Fungerande

avfallshantering, strandstädning, VA och avlopp är andra exempel på infrastruktur som krävs. Att bevara vackra miljöer och kultur ses av många som en förutsättning för hållbar turism.

Vilka satsningar gynnar samtidigt boende, besökare och biologiska värden?

Satsningar som många anser samtidigt gynnar boende, besökare och biologisk mångfald en bättre strandstädning samt VA-investeringar. En omställning till ett mer hållbart fiske, gärna som en del av utvecklingen av yrkesfisket ihop med turistfiske, nämns av flera liksom cykelsatsningar och att värna den unika miljön med betesdjur och lugna, tysta områden.

Deltagarnas reflektioner

Bland deltagarna som valde att ge personliga reflektioner framkom en del nya synpunkter till exempel kring betydelsen av folkbildning, naturvård, havets ekosystemtjänster, fungerande enskilda avlopp och maritimt näringsliv.

(15)

Göteborgsregionens kommunalförbund

Förslag till Verksamhetsinriktning 2015 för

styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kansliet har tagit fram ett förslag till verksamhetsinriktning 2015 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad med utgångspunkt från de diskussioner som styrgruppen förde vid sitt sammanträde den 11 oktober. Arbetet med verksamhetsinriktningen pågår under hösten i samtliga styrgrupper. Styrgruppernas förslag kommer att sammanställas och bearbetas till ett gemensamt samrådsunderlag. Detta samrådsunderlag remitteras under våren 2014 till medlemskommunerna för att slutligen fastställas i förbundsfullmäktige.

att godkänna förslag till Verksamhetsinriktning 2015 för styrgruppen miljö och samhällsbyggnad, daterat 2012-11-08, som ett bidrag till det

gemensamma samrådsunderlaget.

Göteborg 2012-11-08 Ylva Löf

(16)

Tjänsteutlåtande 2013-11-08 Pia Arnesson

Förslag till Verksamhetsinriktning 2015 för

styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Styrgruppens roll

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är GR:s förbundsstyrelses politiska beredningsgrupp inom områdena miljö och samhällsbyggnad. GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL) och därmed bärare av det regionala perspektivet i olika planprocesser. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har förbundsstyrelsens uppdrag att leda detta arbete och bereda sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande.

GR har också genom särskilt beslut i förbundsstyrelsen (förankrat i varje medlemskommun) uppdraget att samordna planeringen av

transportinfrastrukturen i regionen och styrgruppen är beredande för detta uppdrag.

Vision – inriktning

Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.

Denna vision finns i det av förbundsfullmäktige framtagna mål- och

strategidokumentet ”Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” (antaget i juni 2013). Här beskrivs de grundläggande

utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling och förbundsfullmäktige har därmed lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. ”Hållbar tillväxt” är en uppdatering av de mål och strategier som drogs upp i ”Uthållig tillväxt” 2006. Uppdateringen har främst justerats med hänsyn till regionens utveckling från 2006 till idag och till det som beslutats och gjorts under dessa år.

(17)

2

Mål och strategier

Styrgruppens del i att möta utmaningarna i ”Hållbar tillväxt” ligger i att verka för att av förbundsfullmäktige antagna mål och strategier omsätts till ett aktivt agerande i såväl medlemskommunerna som i olika organisationer. Genom sitt bevaknings- och beredningsansvar inom ett antal områden som påverkar samhällsbyggandet har styrgruppen också möjlighet att inte bara följa utvecklingen inom dessa områden utan även att ta egna initiativ.

Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål har dokumentet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” (godkänt i maj 2008) tagits fram. Strukturbilden visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och ligger till grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Styrgruppens uppgift är att i ett

regionalt perspektiv, och med strukturbilden som grund, analysera och

synliggöra hur de olika delarna kan utvecklas och stärkas för att bli långsiktigt hållbara. Styrgruppen ska även vid behov initiera fortsatta processer eller studier för att öka kunskapen om de olika delarna i den regionala strukturen som stöd för kommunernas egna lokaliseringsstrategier.

Styrgruppen bidrar också i sitt arbete till och verkar för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna – den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Den miljömässiga

dimensionen handlar bl.a. om miljöeffekter, resursförbrukning och klimatfrågor. För den sociala dimensionen är det viktigt att beakta t.ex.

tillgänglighet för olika grupper samt hur den regionala sammanhållningen kan stärkas. Den ekonomiska dimensionen stärks när såväl invånarnas som

näringslivets behov möts. Sammantaget bidrar en balanserad utveckling till att öka regionens attraktivitet.

Löpande verksamhet och aktiviteter

Med utgångspunkt från framtagna mål och strategier deltar GR genom olika aktiviteter och löpande verksamhet, på såväl politisk som tjänstemannanivå, i nätverk och har uppdrag som direkt eller indirekt faller inom ramen för styrgruppens ansvarsområde. I samband med nya uppdrag och projekt

undersöks möjligheten till aktiv medverkan i internationella projekt som ligger i linje med GR:s övergripande mål för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. I samband med nya uppdrag undersöks också möjligheten till medfinansiering om det bedöms ge ett mervärde till verksamheten.

Inom styrgruppens ansvarsområde är insatser inom följande strategiska

områden prioriterade inför 2015; bostadsbyggande, transportinfrastruktur samt grön- och blåstruktur.

(18)

(Kursiv text betyder att citaten är hämtade från mål- och strategidokumenten ”Hållbar tillväxt” och ”Strukturbild för Göteborgsregionen”.)

Vi vill stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta

vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger.

Befolkningsökningen inom Göteborgsregionen ska vara minst 10 000 invånare per år.

Styrgruppen ska:

• verka för att effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för en ökande befolkning.

• ha ambitionen att söka samarbeten utanför GR:s gränser.

Vi vill stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt

besöka Göteborgsregionen.

Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft. Samtidigt ska tillgängligheten till dessa miljöer säkras. Älvens många funktioner och kvaliteter ska säkerställas. Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten.

Styrgruppen ska:

• verka för att regionens attraktionskraft stärks genom att de gröna kilarna och kustzonen utvecklas.

• verka för en samsyn kring möjligheter och problem som finns kring Göta älv och dess närområde.

o verka för att en god vattenkvalitet i Göta älv och dess biflöden säkerställs.

• samordna arbete som berör den framtida regionala vattenförsörjningen i Göteborgsregionen i enlighet med den regionala

vattenförsörjningsplanen.

(19)

4

• följa utvecklingen och ta initiativ till sådana åtgärder så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och klimatmål nås.

• utifrån de övergripande konsekvenserna av en global klimatförändring utveckla en samsyn kring hur dessa frågor kan hanteras lokalt och regionalt.

Övriga aktiviteter:

• Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen – GR företräder

medlemskommunerna i programmet, som även omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och representanter från näringslivet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet och övriga deltagare i

styrgruppen representeras av näringslivet.

• Miljösamverkan Västra Götaland – projektet, som är en samverkan mellan Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen i Västra Götalands län, de fyra kommunförbunden (inkl. GR) och kommunernas

miljöförvaltningar, syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet.

• Göta älvs vattenvårdsförbund – GR har uppdraget att administrera förbundets verksamhet.

• Vattenråd – har bildats för att klara kraven i EU:s vattendirektiv. GR administrerar tillsammans med bl a Göta älvs vattenvårdsförbund vattenråden i Göta älv, Säveån och Mölndalsån.

• Kalkning – GR administrerar på uppdrag av länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland samt ett antal medlemskommuner kalkning av sjöar och vattendrag i stora delar av Göteborgsregionen.

Vi vill skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur

som utgår från storstadsområdets möjligheter.

Ett bostadsbyggande i stationsnära lägen, eller i orter som med god

kollektivtrafik är knutna till stationslägena, stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen. Vi ser ett starkt näringsliv och en uthållig tillväxt som förutsättningar för ett fortsatt välstånd – det goda livet – för alla.

(20)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrgruppen ska:

• verka för att tillkommande bebyggelse stärker en hållbar regionstruktur.

• verka för en samsyn i boendefrågan genom en regional boendeplanering.

• medverka till att en god regional hantering av materialförsörjning till bygg- och anläggningsverksamhet kommer till stånd.

• verka för att etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en hållbar utveckling.

• verka för att intentionerna i GR:s handelsstrategi följs i kommunernas planeringsarbete för att därigenom bidra till att stärka den regionala strukturen.

• följa utvecklingen inom energiområdet.

När det gäller arbetet med näringslivsfrågor inriktas arbetet på att, tillsammans med BRG, medverka till en positiv näringslivsutveckling.

Vi vill utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en

attraktiv kollektivtrafik.

Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2030 omfatta 1,75 miljoner invånare. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik.

Styrgruppen ska:

• bevaka och delta i statens och Västra Götalandsregionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvarata Göteborgsregionens intressen och vid behov kunna agera. • medverka och stödja arbetet med att genomföra K2020 och

(21)

6 Övriga aktiviteter:

• ARC – GR är medlem i den europeiska organisationen ”Airport Regions Conference” och tar aktiv del i den kunskap som byggs upp inom ARC.

• Europakorridoren – GR är medlem i organisationen som verkar för att förverkliga Götalandsbanan – en järnväg mellan Göteborg och

(22)

Dnr: 09-117.32 Styrgruppsärende 2013-11-22 Till

Lägesrapport regional vattenförsörjningsplan

Styrgruppen beslutade 2013-04-25 att remittera förslaget till regional vattenförsörjningsplan. Förslaget skickades 2013-05-13 ut till GR´s medlemskommuner, till regionen gränsande kommuner, berörda

länsstyrelser, Västra Götalandsregionen, myndigheter och organisationer. Totalt 40 remissinstanser. Som en del i remissarbetet genomfördes ett välbesökt remisseminarium 2013-06-14. Remisstiden sattes till 30

september. Flera remissinstanser har begärt och fått förlängd remisstid, som längst till början av november. I nuläget har ett 30-tal remissvar inkommit. En dominerande synpunkt i remissvaren är att man är positiv till förslaget och stödjer formulerad vision, målområden, mål och åtgärdsförslag. Det framförs också förslag på justeringar och tillägg. För närvarande pågår genomgång och analys av inkomna remissvar. På styrgruppens

sammanträde redovisas muntligt nuläget i remissbearbetningen och ges tillfälle till dialog

att till protokollet anteckna lämnad information och vid mötet lämnade synpunkter

(23)

Förslag till yttrande över ”Program för Hönö

Klåva”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Öckerö kommun daterad 2013-09-23 beretts tillfälle att yttra sig över ”Program för Hönö Klåva”.

Förslag till yttrande, daterat 2013-11-11, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-11, samt att omedelbart justera paragrafen

(24)

Dnr: 13-181.10 Tjänsteutlåtande 2013-11-11 Cecilia Kvist

Förslag till yttrande över ”Program för Hönö

Klåva”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Öckerö kommun daterad 2013-09-23 beretts tillfälle att yttra sig över ”Program för Hönö Klåva”.

Bakgrund och syfte

Öckerö kommun har beslutat att upprätta ett program för Hönö Klåva då det finns ett stort allmänintresse för området. Syftet med programmet är ange riktlinjer för att skapa en utveckling som främjar Hönö Klåva som ett handels- och besöksområde. Kommunen vill skapa en miljö som är levande året runt och hållbart i ett långsiktigt perspektiv

Sammanfattning av programmet

Hönö Klåva är industri-, fiske-, båt- och gästhamn men även Öckerö kommuns största kommersiella centrum med butiker och restauranger. Handeln har tagit en allt större plats i sydväst medan verksamheter av industri- och fiskekaraktär finns i de östra delarna av hamnen.

I området finns ett förändringstryck där bl a bostäder kan vara en möjlig utveckling. Hur detta påverkar hamnens, industrin och handelns utveckling bör vara klarlagda innan en sådan utveckling släpps fram. Olika typer av

utveckling i området påverkar markanvändningen en bit bort varför ett helhetsgrepp är viktigt så att användningen av ett område inte förhindrar en lämplig användning av ett annat.

En strategigrupp har formulerat följande syfte med programmet:

Syftet med programmet är att ange riktlinjer för att skapa en utveckling som främjar Hönö Klåva som ett handels- och besöksområde och skapar en miljö som är levande hela året och tar ett helhetsgrepp som är hållbart i ett

(25)

2

• Omvandlingen av Långholmen ses som en motor i en förändring och omvandling av området.

• Viktiga intressen att behandla är befintliga verksamheter, exempelvis fisket.

• Programmet ska visa på vad ett tillskott av bostäder i området ger för positiva och negativa konsekvenser på övriga användningar och området i stort.

• Nyetablering av industri är lågt prioriterat i förhållande till intressen av att skapa nya bostäder och handel, bevara befintliga verksamheter, fisket och utveckling av gästhamn och konferenscenter.

Programförslaget gör en indelning när de redovisar området i följande: Långholmen, handelsområdet, kajstråket, östra hamnen samt hamnbassängen. Programförslaget redogör för en utveckling där handel kvarstår i sydväst med ett eventuellt tillskott av bostäder och att fiskets roll säkerställs i östra delen. På Långholmen föreslås en hotellanläggning med en förbindelse till Hönö. Placeringen av en förbindelse till Långholmen är beroende av vilken väg som väljs för ett nytt hamninlopp. Och det valet står fiskehamnsföreningen för.

(26)

Göteborgsregionens kommunalförbund Kommentarer

Kommunen har tagit fram ett gediget programförslag som ger en grundlig genomgång om området och dess förutsättningar.

Kustzonen har en attraktionskraft och är identitetsskapande så att såväl utveckling som tillgänglighet är av gemensamt intresse för hela

Göteborgsregionen. Intentionerna i programmet stämmer överens med de överenskommelser i GR:s mål- och strategidokument om att kvaliteterna i kustzonen ska tas tillvara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Hönö är idag en för många lättillgänglig del av kustzonen och

utvecklingen av service och bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse är positivt för regionens utveckling. Dock bör effekter för andra delar av regionen vara en tydlig del av underlaget. Hur kan programmet tydligare beskriva utvecklingen av Hönö Klåva som en del i den regionala strukturen och utvecklingen?

Kommunen har en vilja att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och ett starkt näringsliv inom kommunen. Omvandlingen av Långholmen med ett konferenscenter ses som en motor i förändringen av området och möjligheten till fler arbetstillfällen. Trafikutredingen som tagit fram i samband med programförslaget visar på den ökade trafik som en konferensanläggning genererar och behovet av parkeringsplatser om konferensdeltagarna är

bilburna. Det skulle vara intressant om Öckerö kommun i det fortsatta arbetet såg över möjligheten till kollektivtrafik på vatten samt förstärk kollektivtrafik på land. Väg 155 är redan idag hårt belastad på fastlandssidan i Göteborgs kommun.

Programmet skall också visa på vad ett tillskott av bostäder ger för negativa och positiva effekter. Enligt programförslaget är det endast möjligt med bostäder i den västra delen som är tänkt för handelns utveckling. Enligt

programförslaget är det inte optimalt med bostäder då dessa oftast har garage i bottenvåningen och tränger undan verksamheter som t ex handel. Hur ser Öckerö kommun på en utveckling med fler bostäder, där möjlighet ges, och som har tillgång till god kollektivtrafik?

Det är tydligt att kommunen vill stärka Hönö Klåvas roll som handelscentrum och att fiskeindustrin har en fortsatt viktig roll. Det som inte framkommer i programförslaget är relationen mellan Öckerö centrum och Hönö Klåva. Förstärker de varandra eller kan det uppstå en konkurrenssituation?

(27)

Dnr: 13-193.30 Styrgruppsärende 2013-11-22

Till

Förslag till yttrande över ”Slutbetänkande av

bullersamordningsutredningen” (SOU 2013:67)

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över rubricerad remiss från Socialdepartementet daterad 2013-09-09 som innefattar delbetänkande av bullersamordningsutredningen ”Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet” (SOU 2013:57) och slutbetänkande av bullersamordningsutredningen ” Flygbuller och bostadsbyggande” (SOU 2013:67) daterad 2013-10-02.

Utredningen finns att läsa i sin helhet på Regeringskansliets hemsida: http://www.regeringen.se/social/remisser

Förslag till yttrande, daterat 2013-11-08, har upprättats.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-08

(28)

Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-193.30 Styrgruppsärende 2013-11-08 Clara Engstrand Nikolina Verovic Till

Förslag till yttrande över ”Slutbetänkande av

bullersamordningsutredningen” (SOU 2013:67)

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över rubricerad remiss från Socialdepartementet daterad 2013-09-09 som innefattar delbetänkande av bullersamordningsutredningen ”Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet” (SOU 2013:57) och slutbetänkande av bullersamordningsutredningen ” Flygbuller och bostadsbyggande” (SOU 2013:67) daterad 2013-10-02.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 24 januari 2013 att tillsätta en utredning med uppgift att se över hur samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen (2010:900) med prövning och tillsyn enligt

miljöbalken i fråga om buller kan ökas. Syftet har varit att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer.

Lagbestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Utredningen överlämnade den 30 augusti 2013 sitt delbetänkande Samordnande

bullerregler för att underlätta för bostadsbyggandet och Slutbetänkande av Bullersamordningsutredningen som kompletterats med flygbuller och bostadsbyggande den 2 oktober 2013.

I delbetänkandet har utredningen lämnat förslag till lagändringar och föreslagit en reglering i förordningen av riktvärden för buller från väg- och spårtrafik och industribuller samt undantag från riktvärdena vid

planläggning och lovgivning av bostäder. I slutbetänkandet föreslås ytterligare förordningsregler. Förordningsförslagen kompletterar, och ska läsas tillsammans med lagförslagen i delbetänkandet.

(29)

Syfte med utredningen - sammanfattning

• Ökad samordning mellan miljöbalken och PBL i bullerfrågan • Riktvärden för buller införs i lagstiftningen

• Inga undantag från riktvärden inomhus

• Underlätta byggandet av bostäder i bullerutsatta miljöer genom generösa undantag

• Ny möjlighet att bygga bostäder nära industri och hamn Konsekvenser av nuvarande lagstiftning enligt utredningen

• Bostadsbyggandet försvåras, främst små lägenheter, student-och ungdomslägenheter

• Infrastrukturhållare riskerar begränsning av trafik, krav på bullerplank etc.

• Verksamhetsutövare (industri) riskerar begränsning av verksamhet och utvecklingsmöjligheter, krav på åtgärder.

• Allt fler kommuner tar fram egna riktlinjer. Utredningen föreslår sammanfattningsvis

• en ökad samordning av plan- och bygglagen och miljöbalken för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer,

• en hälsobedömning vid planering och byggande av bostäder som motsvarar miljöbalkens krav,

• tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning av en bostad som gjorts enligt plan- och bygglagen,

• tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik,

• nya möjligheter att göra undantag från riktvärden för industribuller, och

• ökade möjligheter att förtäta städer och tätorter. Utredning för flygbuller och bostadsbyggande föreslår sammanfattningsvis

• reglerna om hur flygbuller ska hanteras vid bostadsbyggande och miljöprövning av flygplatser samordnas,

• riktvärdet för flygbuller avseende maximal ljudnivå, 70 dBA vid uteplats, får överskridas högst sexton gånger per dag och kväll och högst tre gånger per natt,

(30)

• samma regler om industribuller som införs i plan- och

byggförordningen (2011:338) införs i en förordning som gäller vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken, och

• planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer underlättas

Kansliets kommentarer

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är regionplaneorgan enligt PBL inom storstadsregionen Göteborg. Vi har följt arbetet med Bullersam-ordningsutredningen då detta är mycket angelägna frågor för planering och byggande i regionen. Vi har valt att svara på remissen utifrån det uppdrag de 13 medlemskommunerna gett GR och lämnar här synpunkter utifrån ett regionalt övergripande perspektiv.

GR arbetar utifrån från mål-och strategidokumentet Hållbar tillväxt, antaget i förbundsfullmäktige i juni 2013. Det är resultatet av ett brett politiskt samarbete med rådslag i kommunfullmäktige i GRs 13 medlemskommuner. Hållbar tillväxt ger en stabil grund för vårt gemensamma arbete inom GR-kommunerna för att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka.

Som en del av att utveckla Göteborgsregionen vill GR bidra till att skapa goda förutsättningar för ett balanserat bostadsbyggande av hög kvalitet, med acceptabla kostnadsnivåer och i en hållbar regional struktur. Samarbetet sker i GRs förbundsstyrelse samt den politiska styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Till stöd för det politiska samarbetet finns ett flertal tjänstemannanätverk med företrädare från medlemskommunerna, bland annat ett bostadsnätverk som t ex följer utvecklingen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandets lokalisering i förhållande till intentionerna i GRs strukturbild. Inom ett nätverk för miljöchefer diskuteras gemensamma utgångspunkter på frågor om t ex handläggning kring buller.

För en fortsatt god utveckling av Göteborgsregionen, krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande och en omsorg i utformning och utveckling av stads- och tätortsmiljöer. Medlemskommunerna i Göteborgsregionen har antagit en överenskommelse för att ta gemensamt ansvar för att den regionala strukturen utvecklas på ett hållbart sätt genom att arbeta efter Strukturbild för Göteborgsregionen. Genom att koncentrera utvecklingen till regionens kärna, det sammanhängande stadsområdet och huvudstråken ges

(31)

ska utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv med gott boende och attraktiva mötesplatser. Det därför viktigt att bullerfrågan ses i ett

helhetsperspektiv där en god livsmiljö innefattar mer än en tyst

inomhusmiljö. Detta kräver ett helhetsperspektiv i den fysiska planeringen där alla dimensioner av en god livsmiljö beaktas.

GR arbetar aktivt med att underlätta bostadsbyggande i orter i huvudstråken i Göteborgsregionen. Detta sker bland annat genom ett projekt om

utveckling av ”Urbana stationssamhällen” som vi driver tillsammans med bl.a. Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Boverket och Trafikverket inom ramen för Mistra Urban Futures. Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städernas och regionernas utveckling och är en gemensam utmaning för många aktörer och intressenter. Projektet syftar till att öka kunskap och förståelse för det komplexa i stationsnära planering och skapa förutsättningar för utveckling av attraktiva och transportsnåla samhällen där människor vill bo och leva. Stationssamhällen, med god tillgång för

kollektivtrafik, är ofta bullerutsatta och en del av projektet handlar om att se hur buller och vibrationer kan hanteras i planeringen för att göra det möjligt med en god stadsmiljö i närhet av transportmöjligheter.

Förslagen i bullerutredningen underlättar möjligheterna att förtäta kring stationssamhällen längs regionens huvudstråk, vilket bidrar till att utveckla en hållbar regional bebyggelsestruktur i den växande storstadsregionen. GR ser därför generellt positivt på det som föreslås i utredningen, då det ger tydligare och enklare regler för utbyggnad i kollektivtrafiknära lägen. Byggande i närheten av järnväg och vägar med stora trafikflöden har dock ofta behov av bullerdämpande åtgärder samt även ofta av risker från farligt gods. GR anser att om det vällovliga syftet att förtäta i kollektivtrafiknära lägen skall förverkligas, finns ett fortsatt utredningsbehov kring hur kostnader för skyddsåtgärder ska fördelas mellan huvudmannen för järnvägen/vägen/hamnen, kommunen och exploatören.

Bullerutredningens förslag innebär nya möjligheter att göra undantag från riktvärden för industribuller vid bostadsbyggande t.ex. vid hamnar, vilket kan bli aktuellt i t.ex. Göteborgs stadskärna och i närheten av Göteborgs hamn. Detta kan ytterligare underlätta byggandet av bostäder med god tillgänglighet till kollektivtrafik, gång och cykel. En förutsättning är dock att verksamhetens tillstånd enligt miljöbalken först ändras.

I utredningen saknas det problematisering av de mätmetoder av buller som används i Sverige. Innan riktvärden regleras i författning bör de istället ses över där frågan om dBA är rätt mätmetod att använda i stadsmiljöer bör ställas. I Europa används Lden, vilket har bättre förmåga att mäta buller dag och natt, även för väg- och spårtrafik.

(32)

Utredningen föreslår att de nya riktvärdena ska gälla byggnation och detaljplaner efter 1 juli 2014, vilket GR ser som problematiskt. Det bör inte göras någon skillnad på när bostäder är uppförda om riktvärdena är

hälsomässigt baserade. Syftet med utredningen är att underlätta

bostadsbyggande men istället kan förslaget komma att försvåra hanteringen av bullerfrågan då det blir krångligare med tillsyn och framtida

miljöprövningar.

Till sist vill GR betona att det huvudsakliga verktyget för att underlätta bostadsbyggandet i bullerutsatta miljöer bör vara åtgärder vid källan. GR efterlyser en utredning som tar ett helhetsperspektiv kring boendefrågan och goda livsmiljöer där inte en fråga, så som buller, isoleras från sitt

(33)

Förslag till yttrande över Ny översiktsplan för

Alingsås kommun, samrådshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Alingsås kommun daterad 2013-10-30 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Planförslaget finns att läsa på www.alingsas.se/OP. Förslag till yttrande, daterat 2013-11-08, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-08 och omedelbart justera paragrafen, samt

att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget

(34)

Dnr: 13-229.10 Tjänsteutlåtande 2013-11-08 Pia Arnesson

Förslag till yttrande över Ny översiktsplan för

Alingsås kommun, samrådshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Alingsås kommun, daterad 2013-10-30, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Alingsås kommun har sedan länge en stadig och jämn befolkningsökning och är en attraktiv kommun för såväl näringsliv som boende. De kvaliteter som översiktsplanen tar avstamp i och vill tillvarata och utveckla handlar om det goda kommunikationsläget och effektiv kollektivtrafik som gör det möjligt att på kort tid nå regionens kärna. Kommunen och staden Alingsås ligger trots det relativt korta pendlingsavståndet på tillräckligt avstånd från Göteborg för att kunna utvecklas med en stark egen identitet. Kommunen satsar också starkt på att bevara och utveckla natur- och friluftsområden i tätortsnära lägen och att gemensamt med andra berörda kommuner utveckla de regionala

grönområdena. Dessa utgångspunkter formuleras i tre strategier som ligger till grund för planförslaget.

- Alingsås kommun – en självklar del i regionen. - Alingsås kommun – stark stad och levande orter. - Alingsås kommun – med närhet till sjö och skog.

Sammanfattning av planförslaget

I Alingsås kommun bor ca 38 000 invånare. Översiktsplanen har en

planeringshorisont till år 2030 och grovt räknat finns mark utpekat i planen för en möjlig befolkning på ca 48 000 invånare år 2030. Huvuddelen av den nya bebyggelsen planeras i Alingsås stad som är kommunens självklara centrum och där den mesta tillväxten sker. Västra Bodarna och Ingared-Hemsjö är områden belägna i goda kollektivtrafiklägen där en blandad bebyggelsestruktur ska eftersträvas.

(35)

2

Till grund för planförslaget har fem målbilder som utgör viktiga utgångspunkter för översiktsplanen formulerats:

Målbild 1: Ny bebyggelse ska i huvudsak tillkomma inom befintliga orter och i goda kollektivtrafiklägen och ska främja orternas särart.

Målbild 2: Alla orter och stadsdelar ska innehålla arbetsplatser, service, kultur- och fritidsaktiviteter och olika bostadstyper.

Målbild 3: Alingsås kommun ska vara en del i ett effektivt

kommunikationsnät, där kollektivtrafik där gång- och cykeltrafik prioriteras. Målbild 4: Värdefulla naturområden och naturresurser ska säkerställas och utvecklas.

Målbild 5: Alingsås kommun ska ha levande småorter och landsbygd.

Kansliets kommentarer

I ett regionalt perspektiv är det glädjande att Alingsås ser sig som en självklar del av regionen och är tydliga med att man därmed förbundit sig att planera på ett sätt som stärker och utvecklar regionen enligt överenskommen strukturbild. Huvuddragen i planförslaget ligger väl i linje med de mål och strategiområden som GR lyfter fram i Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på

hållbar regional struktur.

Bebyggelseutveckling

Det är positivt att kommunen i planförslaget tar höjd för de utmaningar som regionförstoring med en större arbetsmarknad innebär. Bebyggelseutveckling ska i första hand ske utefter kollektivtrafikstråket Västra Stambanan och ny bebyggelse där så är möjligt koncentreras till centralt belägna och stationsnära områden.

Ett regionalt mål i Hållbar tillväxt är att stads- och tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv med ett gott boende och attraktiva mötesplatser. Huvuddelen av den nya bebyggelsen planeras i Alingsås stad, där det finns mark för ca 4 300 bostäder. Både väg och järnväg är med sin

sträckning genom staden styrande för planeringen. En etappvis ombyggnad av väg E20 har planerats länge och nu ska vägen byggas om genom Alingsås inom perioden 2016-2021. Kommunen utreder möjligheten att sänka ned alternativt däcka över vägen i olika avsnitt på sträckan. För att kunna skapa en attraktiv och levande stadsmiljö är det viktigt att bygga samman staden och i så

(36)

hög grad som möjligt reducera de barriäreffekter som väg och järnväg idag skapar.

I GRs strukturbild finns Västra Bodarna inom ett av de utpekade huvudstråken som ska stärkas i form av bostadsbyggande i stationsnära lägen, med syfte att förbättra förutsättningarna för en långsiktig hållbar regional utveckling. För en hållbar befolkningstillväxt i Göteborgsregionen, är det viktigt att

befolkningstillväxten är spridd i samtliga huvudstråk. Vi vill understryka vikten av att få till ett så stort befolkningsunderlag som möjligt i stationsnära lägen för att skapa förutsättningar för god kollektivtrafik.

Kommunikationer

GR påtalade redan i vårt yttrande över FÖP staden Alingsås att i det regionala ansvaret att öka tillgängligheten är trafikeringen på Västra Stambanan ett problem för regionens utveckling som behöver en snar lösning. I planförslaget reserveras mark för ett extra dubbelspår på Västra Stambanan vilket är positivt. GR uttalade även i sitt yttrande över ”Förslag till nationell plan för

transportinfrastrukturen 2014-2025” att det är angeläget att ta ett helhetsgrepp kring planläggning och utbyggnad av Västra Stambanan, särskilt på sträckan Göteborg-Alingsås. Ett ökat kollektivt resande ställer krav på attraktiva och tillgängliga hållplatser, knutpunkter och resecentra. Resecentrum i Alingsås finns med i den regionala planen i slutet av planperioden, men GR anser att detta bör prioriteras tidigare.

Två nya stationslägen föreslås på sikt i Lövkulle-Stadsskogen och i Sävelund- Bälinge. Om stationsläget i Stadsskogen ska bli attraktivt är det viktigt att stråket mellan stationen och själva centrumet, som ligger relativt långt från järnvägen, utvecklas med bostäder och verksamheter. Det nya stationsläget i Bälinge, där även en godsterminal planeras, är intressant på sikt för att möjliggöra arbetspendling men behöver utredas vidare. Hur ser

förutsättningarna för genomförande ut och hur kommer näringslivet i hela kommunen att påverkas?

Intressant är också det förslag på en ny möjlig sträckning av riksväg 42 mellan Borås och Trollhättan via Alingsås som planförslaget öppnar för. Härmed skapas möjlighet tills bättre förbindelser på tvären.

Nya cykelvägar föreslås att succesivt byggas ut mellan samtliga större orter i kommunen, vilket ökar förutsättningarna att arbetspendla med cykel i

(37)

4 Grön- och blåstruktur

Planförslaget fäster stor vikt vid att de stora sammanhängande gröna kilarna ska sparas för hela regionens befolkning. I ett regionalt perspektiv är det av stor vikt att områden med stort exploateringstryck värnas då det stärker attraktiviteten i Göteborgsregionen som helhet. I Delsjön – Härskogenkilen pågår ett kommunöverskridande projekt som syftar till att samverka och öka kunskapen för att kunna värna och utveckla de värden som finns. Det är positivt att översiktsplaneförslaget tydligt visar intentionerna att bevara grönstrukturen inom kommunen och göra denna tillgänglig för både kommunens och hela regionens invånare.s

(38)

Dnr: 13-203.30

Styrgruppen för Miljö- och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över Naturvårdsverkets

handlingsplan för grön infrastruktur

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tagit del av

Naturvårdsverkets handlingsplan för grön infrastrukur daterad september 2013. GR föreslås lämna ett yttrande över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2013-11-04, har upprättats.

Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-04

(39)

Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Dnr: 13-203.30 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2013-11-04 Christine Flood

Förslag till yttrande över Naturvårdsverkets

handlingsplan för grön infrastruktur

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tagit del av

Naturvårdsverkets förslag till handlingsplan grön infrastruktur och föreslås lämna ett yttrande över rubricerad remiss.

Naturvårdsverket fick under våren 2013 uppdrag av regeringen att,

tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, ta fram en handlingsplan för hur arbetet med grön infrastruktur skulle kunna bedrivas på regional nivå. Arbetet med framtagandet av handlingsplanen har skett i samråd med ett antal berörda myndigheter och organisationer, bl a Sveriges kommuner och

landsting. Handlingsplanens fokus är de ekologiska värdena i landskapet, men det poängteras att sociala och ekonomiska värden också ska ingå i de regionala planerna.

Grön infrastruktur är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom olika lösningar. Grön infrastruktur bygger på att skyddet, bibehållandet och återskapandet av naturen och naturliga processer, och den nytta naturen ger samhället, medvetet ska integreras i fysisk planering och lokal och regional utveckling.

Sammanfattning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur Handlingsplanen innehåller förslag att regionala handlingsplaner för grön infrastruktur ska tas fram. En regional plan kan utgöra ett ramverk för att tydligare samla naturvårdsåtgärder i ett landskapsperspektiv med målsättning om bevarad biologisk mångfald och mångfunktionalitet i landskapet.

Arbetet med en handlingsplan ska anta ett helhetsperspektiv (beakta hela landskapet), bedrivas sektorsövergripande och ske i samverkan. Befintliga globala, europeiska och nationella mål för området ska tas med i en regional plan.

(40)

Göteborgsregionens kommunalförbund Regionala planer kan bidrag till att:

• En grön infrastruktur finns och bevaras i landskapen oavsett administrativa gränser

• Det regionala arbetet underlättas genom riktlinjer för arbetssätt, metoder och underlag mm.

• Underlätta samverkan mellan aktörer och pågående arbete Kansliets kommentarer

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är positiv till handlingsplanens bakgrund, syfte och de beskrivna bidragen en planen kan ge. GR är

regionplaneorgan och ser nyttan med en handlingsplan och ser också naturligt att vi ska vara en aktör ingående i arbetet. GR har påbörjat grönstrukturarbete för de större sammanhängande gröna kilarna i regionen. I vårt arbete arbetar vi med grönstrukturens olika värden och i en storstadsregion har naturens sociala värden en mycket stor betydelse. Med förslagets avgränsning till de ekologiska värdena kanske handlingsplanen saknar något ben med tanke på helhetssyn och samverkan. Exempel på metoder för arbete med grönstrukturens sociala värden kan behöva utvecklas och spridas.

Det är bra med ett par grundläggande prioriteringar samt metod för värdekärnor, strukturer/funktioner/processer samt områden med hög förändringstakt. Tillförande av andra ekologiska värden samt sociala, kulturella och icke fungerande landskap, är viktigt för helheten.

Handlingsplanen innehåller en bra principiell och övergripande genomgång av hur dataunderlag samt nyskapad data bör hanteras. Åtkomst till data via Geodatasamverkan är en bra ansats.

GR ser positivt på förslaget om ansvar för att en landskapsklassificering tas nationellt och regionalt.

GR tycker det är bra att Länsstyrelsen ges ett samordningsansvar. Men med tanke på regionplaneuppdraget som GR har samt att samverkande arbetssätt är kostnadsdrivande för de parter Länsstyrelsen samverkar med, anser GR att genomförande och rollfördelning mellan Länsstyrelse och regionplaneorgan kan behöva definieras och tas fram i dialog. Kostnader bör kunna fördelas till kommunalförbund med regionplaneuppdrag.

(41)

Remiss av lagpromemorian Tekniska

egenskapskrav och kommunala markanvisningar

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över rubricerad remiss från Socialdepartementet daterad 2013-09-09. Remissen innehåller två lagförslag; Förslag på ändring i plan- och bygglagen (2010:900) samt förslag till ny lag om kommunala markanvisningar. Yttrandet avser det första lagförslaget och

överensstämmer i allt väsentligt med tidigare yttrande över Delbetänkande av Byggkravsutredningen (SOU 2012:86) som behandlades av styrgrupen 2013-03-26.

Remissvar ska ha kommit till Socialdepartementet senast den 19 november 2013. Förlängd svarstid medges ej och yttrandet skickas därför in som tjänsteutlåtande, men kommer att kompletteras med styrgruppens beslut efter att ärendet behandlats.

Förslag till yttrande, daterat 2013-11-05, har upprättats. Styrgruppen för miljö – och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-05