//
• •Metriska Ofversättningar från Sanscrit.
M ed Vidtberöm da P h ilo sop h isk a F acu lteten s
Sam tycke
f i l l o f f e n t l i g g i a n s k n i u g f r a m s t ä l l d a
af
M ag.
C a r l F r e d r i k S S e r g s t e i l t
Do c e n s i G r e k is k a Litteraturen ocliF r e d r i k . I V a l l l n
a f S ö d e r m a n la n d s o c h N e r ik e s N a tio n .P å Gusta via nsk a A u d i t o r i u m den 1 5 O ctob er 1 8 4 5 p. r . t. f. m.
VIII.
U P S A L A
P R O S T E N O C H K Y R K O H E R D E N h e r r
A . F . B E R G U O L M
II E R Rmin
C O M M I N I S T E R NJ . P . I l O F B E l t G
ungdom s lärare och v algö rorc,
tillegn as dessa blad
lin d e r v ö r d n a d o c h la c k s a m h e t
af
S A G A N O M S U N D A O C H U P A S U N D A .
Si<l. 1 5 , v. 5 o. 4 . Å s u r a s ä r o , i m ots ats mot S u r a s eller D e - v a s , ( G u d a r ) de onda a n d e m n g t e r n a , som med gudarn e l e id e i evig
fien dsk ap. D e voro a f m ånga slag . D a it j a s , så benämde a f deras
mod e r, D i l i , s t a r k a , o r o lig a och äre girig a v ä se nd en , gj ord e ofta u p p r o r em ot gu darn e och sa tt e dem i st or förlägenhet. V isc h n u var vid
såd ana till f ä l l e n deras t u k t o m ä s t a r c , och fö rk ro p ps lig a d e s i g fyra g å n g e r f ö r att b e käm pa dem. A f v c n H ir a n ja k a s ip ii dö dad es a f l i o - nom i hans 4 : d e Å v a ta r a e lle r in car nation y i eg en s ka p a f N a r a s in h a y e l l e r le jo n med m en nis k o h ufv u d .
— v. 6 . U v a s u n d y för versens s k u l l , i st. f. U p asu n d a . P r ä p o s it io n e n u p a , gr. v 7 l o, sä tte s vanligen ira m iö r et t namn f ö r att
ti ll k ä n n a g ifv a n å g o t y n g r e ell er un d e r o r d n a d t, t. ex. U p a v e d u s , min dre och o v ä s e ntlig a r e delar a f V e d a .
— v. 1 5 . D e tre verldarne äro h im m e le n , jor d en och helvetet. — 1 4 . V in d h ja el le r B i n d h , den stora b e r g s tr ä c ka n , som löper
i ö. och v. tvärt ö fv c r I n d i e n och sk ilje r H in d u sta n ifrån D ek h a n . — v. 2 0 . F ö r a tt förstå denna vers måste märkas, att det ord i S a n s c r i t , so m åt o r g ifv e s med b o tö f n i n g , t a p a s , eg en tlig en bet yde r hetta.
S i d . 4 , v. 9 U r f a d r e n , eg en tligen ” den sto re f adr en ” , P itd m a h d ; är B r a h m a .
S i d . G, v. 1 2 . D e tres h im m e l, tr id iv a eller s v a r g a , är det s i n n - li g a p a r a d i s e t , b o n ing fö r de lä g re g u d o m l i g h e l c r n a , ibland hvilk a
I n d r a är den f ö r n ä m s te , hvarförc den ochså kal la s I n d r a s himinel.
— v. 1 5 . J a x c r och B a x a s c r . J a x er n e äro I liked oi nsg uden K u -
verads t je n a r e , ett s l a g s g n o m e r , hvilka bo i al la b e r g , som inne
hålla metaller. D e sk ildra s för ö f r i g t såsom harmlösa v ä s e n d e n , och liafva m c nnis kog es tal t. K axa sas der em ot fr a m s tä lla s såsom va nsk ap l ig a j ä t t a r , s tä n d ig t illasi n n ad e m o t gudar och men nisk or; de beb o li k so m de P e r s is k e D i v s och A r a b i s k e G i n s , ödemark er och skogar., der in g a fro mm a Brahmanes.* up peh ålla s i g , som g e n o m sina r e l i g i ö s a bannformler kunna a fv är ja d e m , clier in g a h je l t a r , so m kunna kufv a dem med si na yap eu , F ö r ö l r i g t kunna äfven dessa och andra onda
IM
käsenden genom strä'nga hotü fn in ga r tillv inna s ig B ra h m a s gu nst och îaf Iionom erhålla underbara g å f v o r , hvilk a de dock vanligen så länge mis sb ru ka, till dess gu domens hämnande k r a f t träder dem i vägen. E n gång för alla må bär a n m ä r k a s , a t t vi begagna x såsom cn b e - qvämare bet eck ning a f den Sa nsc ri ts ka conson antgrup pen ksch. L ä s derfüre J a k sch a s , B a k sc h a sa s .
— T . 1 6 . M le tc h a s. M e d detta ord mentes bos In derne d e t samma, som bos G re ker ne fö rs to ds under namnet Hörbarer. Mletchas äro enligt M d n u «n degra der ad d el a f k r i g a r - k a s t e n , men i allmänhet förstås under detta namn alla uto m det eg en tliga I ndie n boend e fo lk stammar, såsom* Ccr^er, J a p a n e r , C h in e se r , o. s. v.
S id . G, v. £ 0 , "XCungsvise, en klass a f de xnythiska B is c h is eller vise, i andra le d J i ä r s t a m m a n d e från B r a h m a , Om d e m , likso m de c-friga kla ss er n a , B r ahmavise oc h G u d a v i s e , se S d v i t r i , s. 3 4 ocb följ. S id . 7 , v. 9 . V is c h m d s ö r n , G a r u d a , en son a f B a s ja p a och F in ala. I l a n förestä lles än sås om fo g e l a f ör n- eller g a m s l ä g t e t, på Ivars r y g g F isc h n u med vindens h as tig het ri der genoin lu f t e n , än såsom ett mellanväsen a f mennisk a och f ogel . I l a n är kon ung öl ve r illa befjädrade djur och en afsv ure n fiende ti ll orm»lägtet.
— v. 1 3 . J a m a , den tredje a f de åtta unde r g u d o m lig h e te r n a ,
som i In d is ka M y t h o lo g ie n kalla s l o k a p d ld s , verldsvaktare. J a m a är cödcns g u d o m , se S d v i t r i , s. 4 0 . D e öf ri g a verldsvaktarne äro:
I n d r a , G u d om en öfver liiml akret sen med alla dess st j e r n o r , tänkta
o l l e c t i f t i en stor e n h e t , så s om Grekernas IIc iv , E n n ii ” S u b li m e cmden s” , va nligen kallad M a h c n d r a , ” den store I n d r a ” , U ö g -In d r a firetr äd e r ofta högs ta gu d om en s ställe och k al la s då G u d a f u r s t e ,
Diva- eller S u r a p a li: A g n i , E ld e n s g u d , äfven kallad J lu td s a , olfer-
ätaren: S u r j a , S o l e n , såsom h imm el s kr opp b e t r a k ta d , äfvenlede s be nämnd A r k a , den ly sa nde: V a r u n a , vattnets g u d , hvars a ttrib ut är ett itreck , hvarföre han äfven h o s M a n u förestä lles såsom en bindande eller straffande g u d o m l i g h e t : V a j u , vindens g u d o m , äfven kallad Fdivana, den renande: K u v e r a , skatt ern as g u d o m , hvars tje nsteandar
ä r o de ofvan om talad e J a x a s ; och sl utl ig en T s c h a n d r a eller S o m a ,
månen såsom m a nlig g u d o m l i g h e t , De us Lunus.
— S ist a v. K u r u x e tr a , nejden om kring det närvarande D e lh i,
genom M a h a -B h a r a la beka nt såsom valplats för den stora h u fv u d - träffningen emellan I iu r u - och JPanrfu-ätterna.
Sid. 8 , v. I . S id d h a s , eg. ” de fromme” , m yth is ka v ä s e n , h v i l -
k a , ursprungligen m en nis kor , gen om he liga ge r n in g a r uppsvi ngat sig till gudomlig rang och bebo I n d r a s paradis.
— v. 9 . M u n i, betyde r i allmänhet en v i s , lielig och lärd m a n,
beiräfvad i stiirre eller mindre gra d ined gu d o m lig a egenskaper. O r det är en ge m en sa m benämning för H iscitis, B ra h m a d ik a s och andra m vtliiska v ä s e n , äfvensom för mennishor a f utmärkt fromhet eller l ä r d o m , så som P j a s a , P a n in i o. a.
— v. 1 8 . V is v n k n rm a n " , A l l b i ld a r c n , en son a f B rah m a och
gudarn es t u s cn k o n st n ä r, m otsvarande grckcrnes lle fa is lo s .
S i d . 9 , v. 7 . L a x m i, äfven k a lla d S r i , (C eres) lyckans och v ä l
si g n e ls e n s g u d i n n a , P is c h n u s gemål,
— V. 1 0 . T ilo tta m a , a f i iln , eg. ” s e s a m -f r ö ” , sedan ”fläck, fö
de lse märk e” , sa m t u tla n ia , den bästa eller förträffligaste.
v. IG. E n v anlig form a f v ö rd n a d sb ctv g else, som bestod der u t i , att man g ick run dt om k r in g den inan ville visa uppmärksamhet, och derunder vän de högra si d an åt honom.
S i s t a v. B a l a , en d em o n , som öfvervanns och dödades a f I n d r a ,
S i d . I I , v. 5 . G a n d h a r v c r , himmelska gen ier och innevånare i Ju d r as h im m el ; deras för rä ttn in g är sång och dans saint utströende
a f b lo m m o r i de h im m elskas hof.
— Orm ar åtnjöto hos I n d e r n e , liksom hos Egyptierne, g u d o m l i g dyrknn. D en In d i s k a M ytholo gien upplå ter till och med åt dem et t e g e t p ara dis. P 'is c h n u -p u ra n a b erätta r , att när B ra h m a
först fick se J a x e r och R a .x a s e r , b le f han så betagen a f deras veder- s t y g g l i g h e t , att håren på hans hufvud krö kte s i g , föllo af och blefvo till ormar.
— v. 1 2 . S a l a t S h o r e a r o b u st a , det stora Indiska nötträdet.
— T. 1 0 . l i a r n ik a r a y cassia fistula.
I I .
J A D S C H N A D A T T A S D Ö D .
S i d . 1 5 , v. 15 . A m r a och P a ld s a . D e t förra ä rM a n g o - tr ä d c t, Ind er nas ä l s k l i n g s t r ä d , såväl för dess utom ordentligt sköna frukt och sk u g g r ik a l ö f v e r k , som ock för dess m y th o lo g isk a betydelse; enligt H in d uisk a fo lk t r o n ncmligen begagnar lia m a eller kärleksguden Man goträdets s a f t , för att der i doppa sina pilar. P a ld s a är ett träd
med praktfu lla röda Ijärilslika b lo m m o r , Dutca fi odosa. De stora fö r h o p p n in g a r , som dess her rliga blom string väcker, motsvaras på inte t s ä tt a f f r u k t e n , hvilken i ek on omiskt afseende är fullkom ligt oa n vän dba r , sås om äfven sjclfva namnet angifv e r; p a ld sa betyder nemligen g r ö n , r å , h å r d , m. m.
na
Siil. IG, v. 2 . S k u g g o l a n d e t , J a m a s eller död sg u d en s rike xär sö d er n: der bo de aflidnei an dar. U n d e r G r is lim a , den h el a årsti den (M a j, J u n i ) är veg etationen fö r b r ä n d , samt m en nis or och djur i b ö g grad nedtryck te a f den o d r ä g lig a värman. Under V a r s liu , regn p e r io d e n , som innefattar de tvä följande må na der na , får jo rd en ny g r ö n s k a , men nisk or och dju r n y tt l i f , och då är en lig t de In dis ka p oe le rn c gl äd je ns och kärlekens tid.
— v. 4 . S a r a n y a . är ett g em en sa mt namn fö r flera fogelartc r.
D e t betyder både p å f o g e l , den I n d is k a g ö k e n , cuculus m el anole uco s och en slags trana ( A r d c a S a r a n g a ).
— v. 10 . S a r a j u , under o lika delar a f dess l o p p k allad G orjra, K a l i och S a r j u , en biflod till Gan ges .
Sid. 1 7 , v. 7 . X a lr a ell er X a l r y a , k r ig a r e , man a f den andra
kasten.
— v. 1 7 . Ita g h u - s o n , e lle r rättare ä ttl in g a f J ta rjh u , en a f K asarath a^ s berömda förfäder. D e n n e I la g h u -liti li n g är l»är I la m a , för hvilken sagan berättas.
— v. 1 8. Den In dis ka d ik te n g er många exempel på kra fte n a f Drabmaners och botöfva res förbannelser. E t t må bär vara t ill r ä c k lig t att anföra; T s c h a n d v a , som ä k ta t 2 7 a f D a x a 's d ö t t r a r , försu mma de de andra för sin favorit Ito h in i. D e vände s ig då till sin fad e r med klagomål öfver deras gem åls k a l l s i n n i g h e t , och D a x a g j o r d e sin måg åtskilliga g ån ger bittra föreb råe lse r. Men när lian så g att dessa voro fr u ktlö sa , förbann ade han M ånfur ste n till evig b a r n d o m , k ra ftl ös he t och trånad. D å anropade T sclia n d ra ^ s g em ål er för honom D a x a 's fö r barmande, och denne mildra de förb an nel s en , som ban ej f u l lk o m lig t kunde u p p h ä f v a , s å , al t denna t r å n a d , i stället för att vara best än d i g , endast sk u lle blifv a p e r io d is k . Sådan är an led ningen till m å nans a f - och tilltagan de.
— v. 2 8 . S u d r a , den l ä g s t a a f de fyra In d is ka kast ern a. I första giftet måste hvar och en äkta en hustru af siu egen k a s t , och lil o l t gradvis tillåtes det i de f ölj an de giftena nedsti ga till de lä gre kasterna. M a n a I I I . i 2 . och följ.
Si d . 1 8, v. 2 . De t k o rt a re v ers måt tet förekommer i de episka dikterna ofta såsom slut str ophen i en s ld h y u y a el le r sektio n.
S id . 1 0 , v. IG. L ju nge ld s fursten är I n d r a , som här och annor städes f ullk o m lig t motsvarar G r c k e m c s Zti'Ç xtoavviog. M ord på en Drahman är den svåraste fö rb ry te ls e den Ind is ka tage n känner. E t t såd ant brot t kunna endast de r ys lig as te botö fn in g a r försona ; dö r mör daren ofö rs o n a d , ingår hans själ uti ett följande l i f i ett v i l d s v i n s , h u n d s eller åsnas kropp. M anu X I I . 8 5 .
Siel. 2 0 , v. 8 . Må ingen läsa r e s t ö t a s i g öftrer det låga i m e fa - pliore n! den är n a tu r l i g och sann. Ocl» g ö r detta ej t i l l f y l l e s t , må lian erinra s i g , i hvilken vör dnad kon liölls lios I n d e r n e , eller återkalla i minn et de sköna orden i E u r i p i d e s ’ Tpliigenia i A u l i s , livarmcd A g a memnon, i b e g r e p p att in sk ep pa s ig ifrån A u l i s , t i ll t a l a r Ii lytemiicstra :
Xq*j dé a , Xctßovaciv jo v d e p co c^o v tv y s v r j , 2 T il/ S lV TTQOÇ oilXOVÇ.
— v. 2 9 . V iv a s v a C s son är J a m a . S e S â v i t r î , s. 4 1 , nedpå sid. S id . 2 1 , v. 0 . O m J a j a l i , se S à v i tr î s. 5 7 . Om N alixisch a, lians f a d e r , b e r ä t ta s , a t t d e n n e , e n g å n g då I n d r a b lifv it afsatt från sin b i m l a t b r o n , gen om h u n dr a de bäst offer d e r a f s a t t s ig i besit tn in g. A n g e l ä g e n att komma i åtnjutand e a f a lla den stö rtade gudens rä t tig h e t e r , u p p fo rd ra d e han äf ven dennes m a k a , S a ls c h i, att öfverlem na s i g åt honom. I l o n s a m ty c k te ined d e t v i l l k o r , att N a d u sc h a sk u lle visa s ig på en p r ä g t ig a r e vagn än I n d r a . I l a n trodde da att. inte t ku nde vara s to lta r e än att låt a bära s i g på B ra km aners a x l a r , och g lö m de s i g t i ll den g r a d , a l t h a n , o t å l i g att komm a f o r t , s l o g A -
g a s t j a , en a f d e m , i h u f v u d e t , och r o p a d e : s a r p a , s a r p a , (gå p å ,
gå på). D å b l e f den h e lig e vred och u p p r e p a d e samma o r d , fastän i en annan m e n ing ( k r y p , o r m ! ) , och N a h u s c h a b l e f också förvand lad i en orm. F rån denna form befria des han gen om p h ilo s o p h is k a samtal med J u d h is c h th ir a och vann o m si der den h ö g st a salig het.
Sid . 2 2 , v. 9 . sÉ jo d h ja , (det o ö f vcr vi nner liga) I x v a k u -k o n u n -
garnes g am la beröm da hufvu ds tad , lå g vid .Snrrtr/ti-fioden , ej långt ifrån det närvarande F e i z a b a d . S to r a r ta d e och vidsträckta ruiner b e vittna sanningen a f den glänsan de b e sk r ifn in g man finner i Iiu m d y a n a ( L . I . eapp. V . V I . ) IVamnet återfinnes st y m p a d t i det mode rna provinsn amnet O u d c.
I I I .
G A N G E S ’ N E D S T I G A N D E .
S id . 2 8 , v. 5 . V i d a r b h a , et t d is t r ik t och en stad sy d v es t om
B e n g a l e n , det närvarande B a r a - N a g p u r e lle r B e har .
— v. 8 . I H m a v a t, den s n ö i g a , v i n t r i g a , och H im a la y a , s n ö b o -
n in g e n , äro båda namn på den välb ek anta b e r g s k e d j a , som utg ör I n d ie n s norra grän s. S å so m en pers onifi cat ion är I lim a v a t nymfen
M c n a k a 's g e m å l , och ha r med liennc två d ö tt r a r , G a n g a , G a n g e s ’
f l o d n y m f, och U m d eller D u r g d , S iv a 's g e m å l , och sålede s dennes s vär fader , såsom han k allas i början a f andra s å n g e n , I : s la v er s en , der ordet s v å g e r b ö r rätta s till svärfar.
S i d . 2 6 , v. t . M ed den s k ü n f jä d r a d e, S u p a r n a , menas O a r u d a ,
om bv ilken se ofvanföre.
— v. 7 . A . J V . v . ß c h le g e l, i sin u p p la g a a f TI am nj a n a , an
ser fabeln om dessa sextio tusen söners fö de lse i en kurb its vara en et y m o lo g is k lek. l x v d k u , namn et på stamfad ren för den från Solen
gen om M an u härst amman de ä t t , bvilken S a g a r q t i ll h ö r d e , bet yder nemligen pumpa eller kurbits.
— v. 2 2 . I l ä s to f f e r , A s v a m é d h a , är det högsta sl a g e t a f offer, och b e r ä tti g a r , hundra gå n g e r u p p r e p a d t, till en plats i paradiset. Med Gudafu rstcn menas B r a h m a . O r ig in a le t nämner in gen tin g om
B r a h m a , men samm anhanget u t v i s a r , att det var åt h o n o m , som
offret anställdes.
Sid. 2 7 , v. o . L a n d e t emellan dessa båda bergsträckn ingar är den In dis ka kulturens eg en tlig a hemland och anses för h el ig t.
Sid. 2 8 , v. 14. D sc h a m h u d v ip a . E f t e r P u r d n a s är jo rd en in delad i 7 öar (d v ip a s ). Den medlerst a a f d e s s a , u ta f bvilken I n d ie n är en d e l, kallas D s c h a m h u d v ip a , a f R os cn äp pel tr äd et ( E ugen ia Jainbu), som der vexer. D e t histo ris ka namnet på Indien är dock alltid A r y a -
v a r ta , vde ärevör diges bo ning.”
Sid. 2 9 , v. 4 . M a d h a v a och V a s u d e v a äro benämn ingar på V isch n u. D e t förra ti llh ör honom i hans /trt.vc/tna-incarnation, eme dan han då född es i konung M a d h td s ätt} det sednare i n n e b ä r , enl.
y i s c h n u - P u r a n a , att han är. i a llti n g och alla ting äro i h o n o m ,
och att han är hela verldens sk apare och uppehållare. J o r d e n , per sonifierad såsom lyckans och rikedomens gudinna och så le de s l i k ty d i g m e d S r i, är hans gemål.
— v. 8 . K a p i l a , el je st en rykt bar p h i l o s o p h , a f 5«n/.7jJ«-skolan,
är här en a f V isc h m C s g e s t a l t e r , som han för t ill f ä lle t antager för att skydda jorden.
— v. 9 . D e tre och t r e tti o gu dar. E n g e ls k a lärda u p p g if v a dem sålunda: 8 v e r ld s v a k t a r e , i l B u d r a s , 1 2 A d i t j a s , A s v in i och
K u m a r a , Sc h le g e l åter anse r detta tal såsom ett h e l i g t , emedan det så förekommer i Z o r oast er s hel ig a böcker.
— v. 1 6 . N a ttg a s ta r . O r i g . har P is d c h d s , i den In d is k a fan tasien ett slag s v a m py r er , som nära s ig a f de lefvan des b l o d , l i k nande den G r e k is k t-K o m c r s k a m y th o lo g ie n s L a m i a , E m p u s æ o. d.
Si d . 5 0 , v. 5 . E n lig t den populära förestä llninge n hos de g am la I n d e r n c , hvilar den runda jo rd sk or pan på en skö ld pad da eller på 4 elep han ter, s tällda en i hvnrdera a f de fyra himm els str eck en. O r ig . ha r d ig g a ja , väders tre cks ele phant.
S i d . 5 5 , v . 1 6 . A t t utg ju ta vatten såsom dryckoffer åt förfä der - nes maner var cn dyr och h e lig p l i g t , hvarpå fädernas sa ligh et berodde.
— T. 1 7 . Ga ngesfloden s h e l i g h e t är a lltf ö r bekant för att kär närmare beh öfva utv e ck la s. A t t bada i dess böljor anså gs såsom ett o s v i k l i g t förs on in gs n ie d cl .
S i d . 5 6 , v. 2 7 . B lix ts v in g a r n är S iv a . I l a n betecknar i all mänhet e ld e n y som med B h a v a n i, na tu r e n, fram alstr ar a l l t , men ä f - ven fö rst ör er al lt. S å s o m al lt lefvandc s a l s tr in g s k r a ft kallas han
P a s u p a t i , kreaturens ell er bosk ap en s furste. S å s o m alltförslörande k a lla s lian ila r a ^ ” den b o r t r y c k a n d e ” , såsom a l l v e t a n d e , (vetande allt hvad som sker i de tre v e r l d a r n e ) , den T re ö g d c . F.nligt en legend i
V is c h n u - P u r a n a föddes ban ur B r a h m a 's b u f v u d , och då barnet grät,
kallade B r a h m a konom R u d r a (d e n gr åtande). A l l a dessa benäm nin ga r fö re k o m m a i det följande.
S id . 5 7 , v. 2 4 . T v c fö d d . S å k allas de tre h ö g s t a kast trna, emedan des s a v id pube rl et sp er io den geno m investituren a f det Leliga snöret lik soi n på nytt f ö d a s . S e vidare S d v itr i s. 5 6 .
S i d . 5 8 , v. -4. D e t mesta a f denna bes k ri fn in g är mythiskL E n sjö med namn et V in d u finns ej i ver klighet en . Der ein ot finnas i öster om G a n g e s k ä l l a , ehuru d eri från s kiljde a f en hög b e r g s r y g g , t ’enne s j ö a r , h v ilk a ty ck a s hafva g i f v i t an le dning till dikten. ILIaid de sju strömmar ne äro blott två g e o g r a p h is k a , G a n g e s och S in d ( In lu s ); de öfr ig a äro S a n s c r it a p p e lla tiv e r och bet y da : H ld d in f, den g l ä i jo n - d e , P iiv a n iy den re nande, J S a lin t, den l o t u s r i k a , S u c h a x u , den med sköna ö g o n b e g å fv a d e , och S i t d , plogfåra.
— v. 2 6 . H a n sa är In d is ka P o es ien s ä lsk lin g sf o g e l. N annet är b e s l ä g t a d t med lat. A n s e r , gern». G a n s. V a n lig e n anser man dem för ett s l a g s s m å , sä r de le s sköna svanor.
S id . 5 9 , v. 12 . H in n a ra s y ett slag s dem o ne r , vanl. a f b i d a d e
m ed h ä st h u fv u d en och hörande ti ll K u v e ra 's betjening.
IV.
S A G A N O M K Å N D V .
S i d . 4 2 , v. 2 . V is c h n u het er i texten P u r u sh o lta m a , af p u - ru sh a ande och u tta m a , b ä s t , förträff ligas t. D h a n n a , d y g d , c rlh a
e g e n d o m , Aai/ia, sinn lig säli het och m o x a, den sl utl ig a befrielsen elier ab sorpti on en i det högsta väse ndet, äro de fyra kategorie rna a f inen- nisk ans tim lig a och evig a sällliet.
— v. 4 . V ä lv ilja em ot alla ska pade väsenden är en a f de för nämsta buden i den I n d i s k a lagen. I afseende på väsen utom honom s je lf har en husfader fem stora p l i g t e r , M a h â y a jn â s , att uppfylla . 1 ) Läsande och beg run dande a f V e d a s y hvari inneliålles tillbedjan a f
den högsta g u d o m e n ; 2 ) Lib ationer åt fädrens a n d a r , P i t r i s ; 5 ) förbränning a f y h e e eller rena dt siuör åt de lä gr e gudoml ighet ern a ; 4 ) utkastande a f ris och andra näringsm edel åt alla lef v a n de Tagen d e n ; 5 ) öfvande a f gästf rih et mot menniskor.
— v. 15. Öm f r e d a s , de hel ig a sk rif terna och F e d a n y a s , ett slags sup plement eller commentar ti ll d es am m a, se S a v itr i s. 4 5 .
— v. 1 3. G a u ta m i eller G o d a v a r i är en h e lig flod i landet A u d e .
— t. 1 4 . I i u s a - y r ä s , poa c y n o s u r o id e s , en h e lig ö r t , som be
gagnades vid flerfaldiga re ligiö sa ceremonier. — v. 1 5 . l i a r a n d a v a , ett sl ags v at tenfo gel .
Sid. 4 6 , T . 5 . F id ja d h a r a s äro dem onis ka v ä s e n , som b e b o / u - d ra 's paradis. N a m n e t betyder t r o lldo m s ku nnig . D e motsvara i det närmaste Arab ern as gins och spela en s t o r roi i de In d is ka sagorne.
— v. 6 . E n stark botöf var e var i stånd att frambringa de un derbaraste sa Ver. Dland de bekantas te exem pel derpå är histo ri en om F i -
sv a m itra . De nne, som geno m sina stränga botöfningar höjt sig ifrån k r i -
garkasten till B r ahm an vä rd ig het, hade l o f v a t en konung T r is a n k u , att denne skulle i k r o p p s lig g e s ta lt blifva u p pta ge n till himmelen. F i - sv a m itr a anställde fru kta nsv är da b o tö f n in g a r , och gen om deras ö f v e r -
naturliga kraf t lick verk lige n T r ik a n su sin önskan u p p fy lld . Men
I n d r a ville icke e m otta ga honom i s i t t paradis , och stört ade honom
ned till jorden. Då u pplågade F is v a m ilr a s v r e d e , och li k en annan skapare framb rag te han gen o m magten a f sina botö fn in g a r i söd ra verldsregionen sju nya Iiis c h is och andra st jern bilde r och hotade att skapa en ny I n d r a och nya u n d er gu dom lighet er . D å blefvo gudarnc förfärade och ti lläto T r is a n k u a tt qvarstadna i himl en. I td m d ja n a
I. cap. L X .
S id . 4 7 , v. 1. Na mnen på de sk önas te A p s a r a s a s eller n ymfer i I n d i a ’s himmel.
— v. 9 . I io k ila är den In d is k a gök en .
— V. 1 5 . D o f tb r in y a r n är F a j u , vindens gud. M a la ja är en
del a f de vestra G/iuf-Lergen. Denna b cr gs tr äc kn in g är rik på san del och andra välluktan de t r ä d s l a g , hvars d oft a f sy dves tvinden u t- sprides öfver det öfra I n die n.
v. 1 6 . K a m a , kär lek en s g u d , äfven k a llad M a n m a llia , den
hjjertskakande, eller l i a n d a r p a , den k ä r l e k s t ä n d a n d e , fö re st älles o m - gKfven af dansande n y m fer , beväpnad med en båge a f sockerrör, hvars st rä n g är en rad a f b ie n , och har blomino r till pilar.
Sid. 3 0 , v. 2 2 . M o r g o n - och af to n s ky m n in gen var h e l i g , och dess dyrkan b e s t o d , utom vissa ab lu ti o n er , f örn ämligas t uti ha lf hög t upprepa nde a f en i R iy v e d a före komm ande hymn t ill so le n, kallad
tarin# Indus. Dess konu ng D s c h a ja d r a th a , iom här o m ta la s , var en aif Ruruidcrn as hufvudanfürare. V a r d h a x a tr i är s a n n o lik t ett p a tr o -
n jm i c u m ; j a g har ingenstädes ly ck at s igenfinna det .
— v. 1 9. A p s a r a s , namn på de himme lska n y m f e r , som bebo
I n d r a ’s himmel. Ord et bet yd e r ” ur vattnet fr a m g å e n d e ” , och fabelil b e r ä t ta r , att då gudar och asurer voro sy s se ls a tte att med berge t
M a n d a r a kärna oce anen, för att framb rin ga a m b r o s i a , framals trades
dessa nymfer jeinte en mängd ädelste nar och andra dyrbarheter. S id . 5 7 , v. 2 . K a d a m b a , ett trädslag: N a u c le a Cad amba. — v. IG. I lc r r c e fte r o ri g. n d th a . D e t ur texte n anförda sty c k e t ur M a n u med ö f v e r s k r ift: Qvinnans b e r o e n d e , gör detta namn på äkta man förklarligt. D o c k betyder n d th a äfven beskyddare.
Sid. 5 8 , v. 1. T r ig a r t a , ett land i nord vestra I n d i e n , san nolikt
utg ör an de en del af L a h o re.
— T . 4 . K a lin g a fö re k o m m er i P u r a n a s så s om ett gem ens am t
namn för flera orter: vanlige n menas dermed en del a f C o ro m a n d el- kusten.
S id . 5 9 , v. 1. S i v i d e n , ä t tlin g a f S i v i , en berö m d ko n u ng a f
lunar-d yn as tien. D e t si d . 5 9 v. 1 4 , oek sid. GO v. 9 för ekommande
S iv a bör ändras till S iv i,
— v. 1 8 . R r is c h n d , cg. den sv a r ta , är så s om femin. et t van lig t
namn på D r a u p a d i, lik s o m or det i sin masculina form u tom den b e kanta incarnationen a f V is c h n u , äfven betecknar A r d s c h u n a . I du a l i s , K r is c h n a u , betecknar det A r d sc h u n a ocli d s c h n u såsom K r is c h n a , An led ningen till denna sa mman stä lln in g berättar V is c lm u p u r a n a . I n dra hade nemligcn a f n ågo n anledning nedsän dt h ä ft ig a re gnsku rar m o t C u h u la , trakten o m kr ing «f am tm a- flo de n, der K ri sc kn n lik s o m A p o l l o lYomios uppehöll s i g bland herdar och bo sk ap s hj or dar . K r is c h n a u p p ly f t e då ber get G o v a r d h a n a såsom en regn skä rm öfver b o s k a p e n , och I n d r a s k y n d a d e , ångerf ull och beundrande till I ir is c h n a för att b et yg a honom sin a k tn in g och upptaga honom så s o m yn gre bro der. V i d detta t illfäl le an befallde han äfven sin i P a n d u - ä lte n f öd da son
A r d sc h u n a i liris c h n a V syn nerliga bevågenhet. K r is c h n a lo fv a dc att
be sk yd da A rd sc h u n a i al la faror, följa honom i d e t stora k r ig e t och efter dess slut återskänka åt K u n li osk adde hennes trenne söner.
—• v. 2 0 . K h a n d a v a , en åt I n d r a helg ad sk og .
S id . GO, v. 1. J u d h is c h th ir a , den äl dste a f K u n tV s söner, fö re komm er under åtsk illiga benämningar. H ä r k a lla s hel t enkelt ” k o nung en” , i anseende ti ll si tt fö r st fö d s lo sk a p . N å g r a rader lä n g r e ned k a l l a s han D /t a r m a - s o n c n , och på andra ställen ” L a g e n s k o n u n g ”; båda delarne såsom eg en tl igen en son a f J a m a , b v ilken såsom d omar e öf ver de döde oftast kallas D h a rm a .
S i d . 6 2 . , v. 15. D c här uppräknade djurarter kunfla ej närmare bestä mma s. T i l l st ö r r e delen höra de t i ll A n t i l o p - s l ä g t c t .
S id . 6 o y v. 9 . D s c h a n a r d a n a är ett binamn f ö r P'ischnu, O r sa ken t ill e p i t l i c t c t , som förekommer i samma ve rs , är m ig obekant.
K a i k j a - söne r n e , v a n lig e n kallade de fem K a ik é y d s voro söner a f S r u t a k i r l i , cn sy s t e r till K u n t i , och sålede s sys konbarn och natu rli ga
bunds fö rv anter m e d J u d h is c h tliir a och hans bröder.
— v. 1 4 . G a n d iv a är namn et på den b å g e , som A r d s c h u n a ,
vid et t b es ök i I n d r a 's h i m m e l , je m te andra g u domliga vapen erhöll a f ver ld s v a kta rn c för a t t derm ed öfvervinna K uru id er ne.
S id . G 7 , v. 1 6 . L i f s f u r s t e n , ordagrann öfversättning a f p r d n a -
j i a t i , ett namn på hjertîit.
— v. 2 0 . E g . bru nstv ilda ele fanter. U n d e r bru nsttid en flyter från cl epkante rnas tinn in ga r en s a f t , hvarmed dc grumla och orena bela dammar el le r floder, hvarur de i stora hjor dar dricka.
S i d . 0 8 , v. 1 3 . I n d r a s c n a , A r d s c h u n a .
S i d . 8 9 , v. 2 3 . E g . ” F ö r r än det renade smö ret (eller oljan) fo r tares i cn eld a f agnar.” V a r ej brän slet r e n t , b l e f offret oskäradt. — v. 2 6 . jSoma-plantan är A s c l c p i a s a c i d a , cn lielig ö r t , kvars b itt er t s y r l ig a sa ft dra cks vid offren. Ord et Sonia är eljest l i k ty d i g t med Tsch a n d r a .
S i d . 7 1 , v. 2 0 . N a n d a , g lä d ja n d e , och U p a n a n d a (s. ofv.) äro
namnen på J u d h is c h lh ir a 's två trummor.
— v. 2-5. P r a ts c lia n d a är e t t sl ag s IVerium med sköna bv ita
blommor. I livad a fse en dc en näsa kan jemföra s med dessa blommo r är ej lä t t a tt finna. L äs ar en g ö r b äs t i a l t ej alltfö r strä ngt a naly - tiser a b i l d e n , s o m , t y v ä r r , på vår t språk synes både ob eg ri p lig ocb op oe ti sk .
S i d . 7 2 , v. 8 . S a la fis k = OpLio cep kalus vvrakl.
— v. 1 0 . Jrn k o d a r a , ef ter orden ” vargm age ” , är B h im a. O r det bhtina betyde r ” den fr ukt an sv är de .”
— v. 2 2 . D h a n a n d sc h a ja är et t binamn på A r d s c h u n a , och be
tyde r ” den sk at tv innandc. ”
S i d . 7 7 , v. 1 6 . M a r k an d e j a , cn h ö g M u n i, som uppehöll s ig
s ig bos P Vmrfu-bröderna und er deras landsflykt och biträdde dem med g o d a råd och up pmu ntringar .
•— v. 2 6 . K r o s a är ett längdmåt t a f omkring 4 0 0 0 alnar.
S i d . 8 0 , sista v. G a n g a d v a v a , ef te r orden ” G a n g es ’ p o rt ” , k a l
las den t r a k t , der G a n g e s ifrån H im a la ja s hög land nedst iger på I n disk a s l ä t t e n , sålede s väl trakten om kr ing det närvarande H u r d v a r .
fiii'sülia vî liiir en üfversii tilling a f denna h y m n , efter den t e x t , som linnes i L a s s e n ’s A n t h o l o g i a S a n s c r it a . V e r s m å tte t är f u l l k o m l i g t b ild a dt ef ter o r ig in a le ts :
T i l l d i tt b e r ö m , du s t r å la n d e , D u h e r r l i g a , d u sköna so l!
V i sjunga denna nya sång. S å nåd ig t tag vå r bön e m o t , Och fy ll vår s j ä l , den tö r s t a n d e ,
S o m älsk ar n famnar g la d sin brud. ö d u , som öf ver rymden far O ch a l l t i n g märk er väl och s e r ,
V a r du vår lije lp a r c , o so l! B e g r u n d o m detta S a v ilr i's T ö r tr ä fllig a och klara ljus !
D e t lifv a må vår ta nk es kraft. T i l l föda t r ä n g t a n d e , vi nu Med ö d m ju k bön anropa d ig
O m s k ä n k e r , dyr kansv ärd a S o l ! Med offer oc h med sångers ljud D e n hulda solen dyrka d blir
A f pres ter s och Br ak m aner s hop.
S i d . 151, v. 111. B r a h m , det ev ig a ur vä se nd et , den stora indiffe
r e n s e n , d e t p r c d i k a t l ö s a , m å st e noga skilj as ifrån B r a h m a , den 1 ela va nde och v e rl ds ka pandc g u d e n , so m är en manif estat ion af det förr a. D e t förra ord et är i S a nscr. n e u tr u m , det sednarc masculinum.
S i d . 3 2 , v. 2 2 . D e n n a så underb art i träden född a och a f k o r uppam m ade M a r is c h a är i P a r a n a s en m yck et om tala d person. D e ti o P r a t s cliela s a s voro söner a f en k o n u n g P r a ts chin a v a r n i , härsta m mande från P r i t h u , om livilke n sc nedanföre. De fm go af sin fader b ef al ln in g att fo rt p la n ta och utb re da m en nis k os läg tct . E fte r ti otusen års fö r fä r li g a b o tö f n i n g a r på liafvets botte n hade bröderna ly c k a t s vinna V isc lim C s n å d , och b örj ad e nu a l t utrota tr ä d e n , som under deras lå n g a b o tö f n in g s t id al ld e le s öfver växt jo r d y ta n och u tt r ä n g t m en nis kosl ägt et . N ä r b l o t t få träd voro q T a r, såg Son ia, månens och den veg et a tiv a vcrldens g u d , deras r a s e r i , och för att försona dem m e d träden g a f han dem trädens f o sf er d o tt er till g e m å l , hvilken åt dem födde D a x a , om hvilken se ofvanfö re.
V.
D R A U P A D I S B O R T R Ö F V A N D E .
Sid. 315, v. 1 1 . S a lv e ja el le r S a lv a ty c k s hafva le g a t i ce n tr a l-
oin-I M
V I .
S T Y C K E N U K M A N U ’ S L A G A R .
Sid . 0 5 , v. 5 . V e d a 's sa k r a m e n t, heter i O r ig in . B rdh m am sa n sh d ra m . B r a h m a adj. bet yde r bvad som liör till B r a lim a eller T 'edas, och bär menas den merberö rde i n v ig n in g s a b t, som efter sl u
tad t f'eJrtst udiu m, sker n.e del st omgjordande med det lic liga snöret. — v. 7 . A n ila är ett binamn på V a j a , V in d g u d e n . D e üfriga Lä r, likso m några rader lä n g r e ned, uppräknade gudomli gbetorn a äro de samma ofvan upprä kna de vc rld sv akt arn c, ocb de va ri er ad e namnen kunna utan svårighet förslås. '
S id . 8 4 . v. 7 . S lr a jfe ts rjudom heter på sanscrit D a n d a ; bär
uppg ifves han såsom B r a h m a 's egen so n ; P u r a n a s dc re m ot angifva honom såsom född a f D h a r m a y R ät tvis an s g u d , och en a f D a x a 's 1 3 döttrar, som denne äktat. IVu är D h a rm a i de flesta f a ll detsam ma som J a m a , och li k so m dödsg uden skil dra s dcrförc D a n d a ncd an - före såsom svart oeh med röda ögon.
— v. 1 4 . L e fn adså ld ra rn e, d s r a m d s , är 4 , n e m l ig e n : N o v i c i a t e t , då ynglingen såsom B r a h m a ts c h a r i undervisas a f sin G u ru eller andlige la dcr i V e d a s ’ l ä s a n d e , hvilken tid slutar gen om in v es titu- ren ined sn ör e t; I l u s f n d e r s p c r i o d e n , då a d e p t e n , så so m G r i-
h a slh a , sedan han lemnat sin r ju r u , ta g e r h u s t r u , allar barn och s k ö
ter famil jepligler ; A n a c h o r c t - s t å n d e t , såsom V a n a p r a s th a , som börjar, då de första gråa hår visa s i g på hans h u f v u d , vid hvilken ti d han öfverlcinnar vården a f s itt hus åt sin son och s j e l f dr ag er s ig t i ll skogarne för att der öfvcrlcm na s ig åt he lig m edi tat ion och u p p fy l landet a f religiö sa p li g t e r ; sa m t sl utl ig en J o g i - eller S a n n j a s i - s t a d i e t , då han efter a l t hatva b et alt de fre ilorrt . d u / d e r n a ( å t R is c h is genom V e d a - l ä s n i n g , åt fö rf ä d re ns andar gen om ailandct a f en s o n , samt åt gndarnc genom offer) f u l l k o m l i g t lö ss lite r s ig från vcrlden , öfvergifver sin e r e m i t h y d d a , och ända till sin d ö d , under kasta nde sig de största fö r s a k e ls e r , o u p p h ö r li g t irrar o m k r i n g , för sj unke n i meditation öfver del högsta väsendet.
— v. 2 0 . Kftcr en annan v an ligare läsart ly der denna vers så : ” Li kt fiskar på ett sp et t st ek te s den svage a f den s ta r k e d å .”
— v. 2 7 . E g . alla kaster sammanblandades. D e t är b e k a n t, huru stor vigt In dis ka lagen fäster vid kast fördclningen s u pprä tth ålland e. V id giftermål mellan o lik a k a s t e r , om qvinnans k ast är den h ö g r e , bildas en oerhörd massa a f orena m e lla n k a s te r , som upprä kna s i M a
nn's 30:de Bo k. E ndas t de lägst a arbeten få dessa f ö r r ä t t a , och den förtryckte S u d ra 'n har i jc m f ö r e ls e med dem rätt sto ra och lysand e rättigheter.
S i d . 8 5 , v. 1 8. D. v. 8. om han än vore så f a t t i g , a lt han för sitt l i fs u p p eh ä ll e måste p io c h a ax på andras åkrar.
S i d . 8G, v. 8 . Om V e n a , berättar le g e n d e n , att när han a f
I tis e h is b lifv it sm ord till j o r d e n s h o n u n g , b l c f han så ö fv erm o d ig ,
a t t l i a n , sätt an de sig s j c l f i den högsta g u d o m e n s s t ä l l e , ej vidare tillä t några ofler åt gu darn e. D e h e lig e gj o rd e honom deröfver så l ä n g e fru htlö sa f ö r e s t ä l ln in g a r , tilldes s de slu tlig e n förl ora de tåla m o d e t , och i vredes mod s l o g o hon om till döds med bladen af ett he l i g t g r ä s , som de sig nat g e n o m böner. — Om N a h u sch a hafva vi re dan talat. Om de öfriga vet a sagorna föga mer än deras sl äg t - re gis ter .
P r i t h u , på ett underbart sä tt fö dd gen om sh oh nin g a f den slagne V e n a 's a r m , var en from och d y g d i g r e g e n t, som gen om gudarnes
nåd och gen o m sin ömhe t för alla sina undersåter underlade s i g hela j o r d e n och tvang h en ne att gifva nya näringsämnen åt m enni- s h or n a. J o r d e n b l e f honom d c r f ö i e tillerhänd såsom dott er och hal la d P r i l h v i'.
O m M a n u , se F ro y, h. 1 8 , ( S a g a n om Syndafloden hos I l i n d u -c r n -c ). K u y e r a b l e f b ef or dra d till rikedom ens och J a x e r n e s herr e v id sa m m a till fä lle som P r ith u b l e f insatt i honungad ömet öfver j o r den. O m V is v a m iir a 's b o tö f n in g a r , gen om hvi l ka han ifrån k r i g a r - hast en u p p hö jd e sig till Dra hm an hasten , berättas utf örligt i JRama-
j a n a ( L . 1 . capp. L I — L X V . )
— v. 1 0. u én vîx ih î är l o g i h , â tm a v id y â är läran om ä tm a n sjä
l e n , eller det högsta väsendet.
— v. 2 0 . ” 3Ied goda m är k en ” , försedd med sådana fö dslo m ä r - hen och andra t e c h e n , so m antyda lycha och lång lefnad. C h iro mantien var hos Inder ne en m y c k e t ah ta d och h ögt uppdrifve n k o n st .
S id . 8 9 , v. 2 5 . D e n n a pr ofilin g sk edd e med tillh jelp a f en f o - g e l at P e r d r i x - s l ä g t e t , k a l l a d C h a k o r a , hvar ög on a n sa gos hafva den eg en ska pen att antaga en stark r o d n a d , så snar t de v ars eb lif va nå g o t gif tb la n d ad t.
S id . 9 1 , v. 1 9 . ” B r u d i dinen” , sv a sh ja ija n a , en inca nta tion, som vi d v i g tig a för rä ttn in gar u p prepades a f Brahm an er, för att afvända olycko r. P r a d s c h a p a ti, k re a tu re n s h e r r e , sk a p a r e n , är B ra h m a .
D e t finnes inte t st älle i M a n u , som för eskrifve r enkornas fö r bränning e tte r sina manners d ö d ; men munga andra yngre la gstifta re uppmana till detta bedröiliga o f le r , och i-in å n g a sentenser lofvas åt sådana m a k a r , som f r i v i llig t uppoffra sig på sina männers b å l , h im melsk s a lig h et såsom b elönin g. J c m f ö r neda nföre i t e x t e n , sid. 1 0 1
i 2 G
'v. 19, samt F r e y li. 2 0 , s. - 4 8 2 , ( E n for nindisk f a b e l ) , der samma 'vers, cliuru i något förändrade o r d a l a g , finnes upprepa d.
V I I .
F A B L E R U R H I T O P A D E S A .
Sid. 9 8 , r. 1. D h a y ir a th i L i e f G a n g e s benämd efter konung B h a y ir a th a , se ofvanföre. G r id lir a k u ta , gam kor n.
— r. 7 . D irg lia h a r n a , L ån gö ra .
Sid. 9G, r. 2 . T s c h a n d r a ja n a . D e n så bcnänida b o tö fnin gen är en slags fast a, som bestå r d e r u t i , att penitenten ifrån F u llm å n a d s d ag en , då han förtär femt on b o lla r ris så s m å , a l t lian på en g å n g kan taga en i sender a f dem i m un n en , d a g lig e n m ins k a r si n föd a med en, så att han den 14 :d e dagen blott fö rtär en e n d a , f a s ta r den 1 8 d e , som är n y tä n d n in g sd a g e n , börjar så den lG :d e att förtär a en b o l l , och så hrarje d a g t i ll ä g g e r e n , ända till den nya fullm ån ad s dagen, då han således får förtära fe mto n. T i l l denna b o t höra de s s utom badningar tre g å n g e r om dagen.
— 6 v. P u ricth n , het er på o ri g. c h a n d d la , oc h u tm ärk er den
blandade k a s t , som upp ko m m it g e n o m S u d r a -m än ner s g ifte r m å l med Br a/in ia n-q vin nor, och hvilken är den lä g s t a a f al la orena kaster. D e t i Europa allmännast kända o r d , som är n yttj ad t i öf ve rs ättnin - g e n , tillhör ej Sanscrit utan T a m ulisk an.
S id . 9 9 , r. I . N a r m n d u t en flo d , som upp rinner i V i n d lija - Lergcn, och efter 1 8 0 m ils v e s tlig t l o p p u tf a lle r i C a m b a y -viken »
— r. 2 . S a lm a lij B o m b a x hcp tapliyllum.
— v. 5 . De gamla tä n k e s p r å k , som i vers for m innehållas i H i - topadesa och andra f a b e l - eller s ag oböck er , l e f r a ännu i f o lke ts mun oçh citeras ofta såsom r e g lo r för dess handlingar. D e n här an för da versen b l c f ofta af den B r a hin a n , som under vi sa de W i l k i n s i S a n s c r i t, anförd emot andra B r a h m a n c r , h vi lk a före brå dde h o n o m , att han införde en utlandning i kunsk apen om deras hel ig a språk.
— r. 18. l la s lin a p u r a , BA nra fa -k o nu n g a rn es g a m la hufvu ds tad ,
i trakten a f det närvarande D e lh i.
Sid. 1 0 5 , r. 2 2 . M a y a d h a är det moderna S ö d r a B e lia r.
Sid. 1 0 4 , v. 1. D enna vers är y t te r s t svår att öfve rsä tt a. l ) e tre Omtalade personernas namn äro i sanscrit på en g å n g ap pellativa och oc h propria. D e t första namnet är a n a y a ta v id h d tr i, d. v. s. den som
träffar an st alte r för en k omm an de o l y c k a ; i öfversätt ninge n är detta namn åte r g ifv e t med ”F ö r u ts e e n d e .” D e t andra är p r a ty u tp a n n a m a ti, d. v. s. den som Lar förstånd v id en inträffad o l y c k a , i öfvers. k a l la d ” S jä ls när varo .” D e t t r e d je , y a d b lia v is liy a , bet eck nar e n , som tä n k e r : h v a d , som sk all s k e , det s k e r , och icke g ö r n å g o t för att möta eller afvänd a faran. I öfv. har han i hrist på tje n lig a r e b e nämnin g b l i f v i t k a llad ”L å t g å .”
S i d . 1 0 6 , r. 1 0 . G a u ta m a , en a f de 7 R isc liis und er närvaro
M anvån tar a eller M a n u -p e r io d,
S i d . 1 0 7 , r. 1 0 . K a p a r d a k a är en liten m u s s l a , so m i äldre
tide r brukades såsom mynt.
S i d . 1 0 9 , r. 6 . T s c h itr å k a r n a , broköra.
E i i l t c l s c r o e l i T i l l a g g *
Si d . 2 0 , r. 8 stå r t r y c b e , läs trycbtç. — 2 7 , r. 5 st. s v å g e r , 1. svärfar. — 4 0 , r. 5 fr. st. m annatiger, 1. m an- tiger . — 8 0 , sista r. st. t i g e r n , 1. tigerns.
;t. S iv a 's , 1. S i v i 's. , 1. A f .
— 1 2 0 , r. 2 0 st. T r ik a n s u , 1. T risa n k u .
I
A nm ärbningarne tillagges.
S i d . 1 8 , r. 4 . I ta h u var en D a i t j a , soin vitl tillrc de ls en a f a m - r ita (ambrosia) sta l s i g att förtära nå go t deraf. T s c h a n d r a a fh ö g g
bans b u fv u d , men o d ö d lig li e ts dr y c b e n s braft bunde ej ti ll in tet g ö r a s. Il u f v u d c t och den d r abliba b ro ppen fl yttades bland c o n s t e l l a i ionerna, oc h lefva der i s t ä n d i g iiendsba p med so l ocb m åne , bvilb a s f ö r m ö r - b el se r up pbo m m a d e r a f att de f ö r en b o r t tid up p sl u b a s a f H ahu.
— 8 9 , r . IG ocb "i
— CO, r . 9 / s
