• No results found

// Dotctor CARIi OL. DGLLOiA och Economist Lagfarenhet. i.0 Strödda_

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "// Dotctor CARIi OL. DGLLOiA och Economist Lagfarenhet. i.0 Strödda_"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

S t r ö d d a

_ i . 0

A e a d e m i i k a A f l i a n d l i u n M r

i

A l l m ä n och Economist Lagfarenhet.

Med Y idtlagfarne Juridiska F acu lteten s tillstånd

titgifno af

Dotctor C A R I i O L . D G L L O i A

Adj. i Sv. och Rom. JLagfarenhet, Häradsliöfding,

Och

' C A R I i M T O I B E R e S T K Ö K

N orrlänning.

i . Fi.

Till offentlig granskning framställd i Gustavianska Lärosal en d. 6 Jun. 1 8 3 5 .

p. v. t. i. m .

U P S A L » A ,

»ALMBIAD, SEBELL & C. 1853.

//

(2)

i

c ‘

& .

J r, ;

.

(3)

af

» tn lig vo td n a d , kärlek och tacksam het.

(4)
(5)

S U r ö d d a A c a d e m i s h a A f h a n d l i n g a r

ii A l l m ä n o c h E c o n o m i s f c L a g f a r e n h e t .

1. Niuings- och Handels-frihd.

N å g r a a l l m ä n n a r e f l e x i o n e r .

A l l t s ö k a r ed a dessa b e g r e p p s b et y d e l s e $ s y n e s va r a s å m y c k e t n ö d v ä n d i g a r e , s o m d e n p å h ö gs t olika s a l t bl i f vit f at t a d . C o n s u n n n t - o c h p r o d u c e n t - i n - terefssena^ h a f v a h a r e tt v i d s t r ä c k t s t r i d s f ä l t , och m i s s f ö r s t å d d egen f ör de l h a r ej säl l an v a i i t s t ri d e ns anle?dning« S t u nd o m h a r t i d e n s flod b r u t i t allt m o t - s t a n i d , o c h hvUift Öiver t v å n g s - J a g a r n e i n n o m N ä - r i n g s - 1 ifvet sin magtiga b äd d . F ö r s t ö r e l s e , enski l dt ocli a l l m ä n t l i da nde h a f v a n å g o n g å n g v a r i t d e n n a h v ä ll fn i n g s f r u k t e r , de r e s t i c ke en a n n a n , en f ö r y n - g r a u l , m e d c u l t u r e ns k r a f e n l i g a r e o r d n i n g s s k a p a n d e andca g i f vi t en r i k er s ä t t ni ng f ö r d e t sig sjelf ö f v e r - l e f v a i n d e t v å n g e t .

D e m , som me d l ed n i n g a f e r f a r e n h e t e n fälla o g i l l a n d e o m d ö m e n öf ver S k r å - f ö r f a t t n i n g a r och h a n ­ d e l s - t v å n g , ti l l vi t er m a n , a l t hy l l a en a b s t r a c t f r i - h e t , lull a f torn negat i vi t et . D å l i kväl den o a f v i s e - tiga f ö r f a r e n h e t e n a f n ä r i n g a r n a s förfall i stället f ö r t i l l v ä x t , e ll e r a f de y r k e n s f ö r k o f r a n , h vi lk a ej häm--

(6)

ma s a f t v å n g e t , m e n d e r a s t i l l b a k a s j u n k a n d e , h v i l k a a f d e t t a t v å n g f j e t t r a s , f r am s t ä l l e r allt f ö r u p p e n ­ b a r a f a c t a a tt k u n n a j ä f v a s , ä r inan f ä r d i g a t t s kj ut a skul den p å a n d r a o r s a k e r an de v e r k l i g t f ö r a n l e ­ dande. S n a r t f ä vi d e r o ni y t t r a oss v i d a r e .

G o d t v o r e e n i e d l e r t i d , om talare o c h s k r i f t ­ s t äl l ar e b e t ä n k t e , a t t d e n s å kal l a de l i b e r a l a ä - s i g t e n k a n i n n e b ä r a b å d e s anni ng o c h fal skhet . Dess p r i n c i p i f r å g a o m N ä r i n g a r n e s b ä s t a , ä r o f ö r ­ ne kl ige n s a n n i yrkandet a t t a f s k a k a flera b o j o r , som h ä m m a t. ex. Staclsmanna-näringarnes för kof r i ng.

Fa ls k b l i f v e r å t e r p r i n c i p e n , dels g e n o m p å s t å e n d e t a f en b r å d s t ö r t a d o m h v ä l f n i n g u t a f al l a N ä r i n g s - Laoar, dels g e n o m u t s t r ä c k n i n g e n a n d a d e r h a n , a t t i s t ä l F t f ö r dessa f ö r å l d r a d e , nu m e r a o t j e n l ig a f o r ­ m e r , i n g e n t i n g a n n a t , s o m f r a m b r i n g a r nodi g o r d ­ ning i n n o m N ä r i n g s l i f v e t , anses b e h ö fv a s. D e t f a l ­ ska i d e n n a ås i gt ä r ej m i n d r e ä n i d e n motsatta, som. b l i nd f ör c i vi l i s at i onens f r a m s t e g och dess k ra i u t a f t j e n l i g a r e o r g a n i s a t i o n s - f o r m e r , idel l ö r f ä k t a r d e t g a ml a s häl gd s å s o i n h ä f d v u n n e t .

F ö r s t ö r a n d e el l er d e s t r u o t i f m å s t e i visst h ä n ­ s e e nde h v a r j e f ö r ä n d r i n g anses. M e n d e n n a dess neoativa s i da ä r l å n g t i f r å n a t t u t g ö r a dess väs ende.

Deli ä r b l ot t v i l l k o re t för dess v e r k s a m h e t . B r i ­ s t e r n a m å s t e i n s e s , d e r a s k ä l l o r t i l l s t o p p a s , i n n a n ett b ä t t r e s a k e r n a s skick ka n i n t r äd a , b ö r s l ö r i n g e n , u n d a n r ö d j a n d e t ä r h ä r e n d a s t m e d l e t , d å lika h t e t i n n o m de n p o l i t i s k a , s o m d e n p h y s i s k a o r g a n i s m e n hälsa oc h k r a f t å t e r k o m m a , f ö i r ä u s j u k d o m e n s a n ­ l edni ng ä r t i l l in t et gj o r d .

D e r e m o t s t a d n a r e n s a n n t l i be r a l asigt af N ä - r i n g s - f r i h e t e n f ö r i n g e n del vid d e s t r u c t i o n e » , eller

(7)

«Jet b l o t t ne ga t i va . T v e r t o m m ås t e den u p p f a t t a s i t t p r o b l e m u r en fullt posi t i f synpunkt . D e n vill o c h y r k a r o r g a n i s e r a n d e t af en med t i ll vä xa nde c u l - t u r h a r m o n i s k o r d n i n g , som lifvar n ä r i n g s - v e r k s a m - ,ltdn a t t lägga band på d e n s a m m a , s o m i sj el t v a f o r m e r n a i n l ä g g e r en ledande rnen ä n d a m å l s - en >gt l e d a n d e icke h ä m m a n d e k r a f t , som v ä c ke r den s u m r a n d e n ä r i n g s - o n i s o r g e n till rigtni ngen i det h e - Jas a n d a o c h s y f t n i n g g e n o m att b ri ng a d e s p l i t t r a ­ d e i n d i v i d u e l l a n y t t o r n a i end r äg t med a l lmänt v ä l ,

ivi e t y t t e r s t i n g e n t i n g a n n a t ä r , än dessa i n t e — r e s s e n s l ö r e m n g . T v å n g s l a g a r sätta ej b l ot t p r o d u ­ c e n t o c h c o n s u m e n t , m e n äfven p r o d u c e n t e r n a i n -

)orc e s i e n näs t an o a f b r u t e n kamp med h v a r a n d r a ; d e s k a p a s å l u n d a e t t slags i s o l a t i o n s - s y s t e m , hvilket h e l t o c h h å l l e t s t r i d e r e m o t det friare N ä r i n g s - s y ­ s t e m e t , h v a r s h ö g s ta a s y f t n i n g just u t gör ömsesidig

o n e . E l l e r l i u r u ville ma n föreställa sig möj l i g­

h e t e n a f s m å a k t i g a f u n d s a m h e t t. ex. i e tt Jand me d t r i h a n d e l , s å a t t dess h a m n a r besökas a f alla N a ­ t i o n e r s f l aggor.

F ö r b u d e n s och t vå ng et s f ör f ä k t a r e h a f v a t r o t t sig k u n n a v e d e r l ä g g a n y t t a n af ett f r i a r e N ä r i n g s - a yst ei n g e n o m e r f a r e n h e t e n a f f a t t i g - t a x o r n a s t i l l - v a x t , d e l a n d e r , d e r Nä ri n g s - f ri h e t e n b ö r j a t a f L a g s b f t n . n g e n h y l l a , . E n d a s t till en del ä g e r d e t t a Clj f raCi r . a c *u m s a n n i n g , och i ä n n u väsendt l i gare n n n a e r t et ö r k h i r a sig u r a n d r a g r u n d e r , ä n d e n h v a r u r m a n v el a t h ä r l e d a de t s a mma . H v n d s t ä d e f a r s . " T S -n StÖ,Te F a b r i k ? - onh m a n u f a c t u r - iii.fl t l n ? m <lesaimna t v å ng s- l a ga rn es u p p -

dei," V I”701"' .m i m , r e anses /tafva färanledt

I . l v a x a nd e f a t t i g d o me n , som s å -

a i n s k r ä n k a n d e f ö r f a t t n i n g a r der aldrig e x i s t e r a t ,

(8)

o c h , e f t e r l i v a d a l l m ä n t linnes m e d g i f v e t , n ö d e n till b e t y d l i g del h a r en a n n a n o r s a k n e ml i ge n ma c hr i ne - r i e r s i n f ö r a n d e oc h de n d e r j g e n o m Öf ve r f l ödi gbl ef na m e n n i s k o k r a f t e n . D e r i, jernte åtskilligt a n n a t med-»

b i d r a g a n d e , l igge r h u f v u d o r s a k e n till k l a g o m å l e n från n å g r a b l a n d E n g l a n d s s t äder .

D e n m i s s b e l å t e n h e t , s o m n å g r a t r o t t sig ä f v e n i P r e u s s e n f ö r m ä r k a , öf ver e t t f r i a r e N ä r i n g s - s y s t e m , ä r l å ng t i f r å n at t v a r a a l l m ä n , h v a r k e n b l a n d N ä - r i n gs i d ka rr . e sjelfve, eller b l a n d C o n s u m e n t e r n a . E n - ski l dt mi s s nöj e kan a l d r i g , m e d d e n e n a el l er a n d r a f ö r f a t t n i n g e n , u n d v i k a s , m e n d e n s t o r a M ä n g d e n s af H e d b o r g a r e v ä l b e f i n n a n d e , o c h r e d u c t i o n e n a f r ä t t ­ vi s a n l e d n i n g till k l a g a n , ä r h ä r h u f v u d s a E S å f ö r ­ h å l l e r sig i P r e u s s e n . E t t u p p l i f v a d t v äl st å nd i fr an N ä r i n g a r n e s y t t e r s t a förfall vi sar m o t s a t s e n a f h v a d d e k l a g a n d e f ö r e b ä r a . F ö r e t e e l s e n a f h u f v u d s t a d e n s t i l l v ä x a n d e f at t i g d om k a n v a r a t i l l f äl l i g , och låia f ör ­ k l a r a sig f r å n en ö f v e r b e f o l k n i n g , s o m i n t r äf f ar l i ka

väl i h u f v u d s t ä d e r m e d b u n d n a , som f r i a N ä r i n g a r . E n g l a n d s h u f v u d s t a d M vi s a r bäst , a tt y t t e r s t a

d o m oc h s t r ä n g a s k r å n t r i l v a s väl t il l sammans. M e n s ä k e r t ä r , a t t ma n i a l l m ä n h e t e r k ä n n e r d e f r i a r e N ä r i n g s - f ö r f a t t n r n g a r ne s f ö r e t r ä d e f r a n d ö r t v a n g s - l a - g a r n e t d e r de f ö r r e b l i fv i t p å f ö r st å nd i g t s ä t t i n ­ f ör de . D e r o m b a r a , ; b l a n d a u n a t , d e n n ys s h a l l n a

0 Ammärkningsvärdt ä r , att sje lfv a denna V erld sh an d eln » h u fv u d sta d h y s e r in n o in sitt skote både en de f i t \ ) , som i b red d m ed stiä n g a N ärin gsförb u d bar d et största anta) af la t ­ tiga» o ch je m v ä l andra delar, der N ärin gsfrih eten rader o c h v fd d ess sid a en jem n u tb red d b ergm n g. D enna a n m a .k - n in g grundar sig för ingen' d e l på en lo s u p p g ift, nta.i ai fr u k t al en sak kn nnig m ans u p p m ä rk sa m h et n n d ei m.u ö B vistelse pä stället.

(9)

B r a n d e n b u r g s k a L a n d l d a g e f t s f ö r h a n d l i n g a r ojäfvigt v i t t n e sl ) ö r d. O a n m ä r k t b ö r ej h e l l e r l e m n a s d e n a f H a n n o v e r s k a S t ä n d e r n a nyl ig e n y t t r a d e f ö r e s a t s , a t t äfvett u p p h ä f v a S k r å n , o c h tillegna sig en h o s d e r a s g r a n n a r n y t t i g b e f u n n e n f r i a r e F ö r f a t t n i n g .

D e t s t ä n d i g a e l u d e r a n d e t a f T v å n g s - f ö r f a t t n i n - g a r n e ä r e n g a ns ka s t o r b e t än k l i g h e t . E n lag, s om e n d a s t f ö r m å r b i n d a d e n ä r l i g e , d e n i k o n s t g r e p p o e r f a r n e , m e n som kan k r i n g g å s a f den list i gare, ä r redan till dess b e s kaf f enhet förkast el i g. D e n ä r en snara u t l a g d för den l a gl ydi ge. T y v ä r r ! i n t rä ff ar dock d e t t a f ö r hå l l a n de m e d m ä n g d e n a f f ö r b u d i N ä r i n g a r n e . T v å ng e t s r a k a v ä g l e d e r till tids u t - d r ä g t , u pp of fr i n g a r ochi f ör l us t e r . H i n d e r mö t a p å al l a h å l l ined k o s t n a d e r och s k u l d s ä t t n i n g . S å ­ d a n t allt u n d v i k e r den m i n d r e s a m v e t s g r a n n e , som b e g a g n a r gi nvägarne» H a n ä r r e d a n vid m å l e t a£

v i n s t o c h b e r g n i n g , d å den m e d ä r li ghet laglydige ä n n u b e f i n n e r sig f j e r r a n d e r i f r å n .

D e s s a , m o t s y f t e m å l e t s t r i d a n d e , o c h N a r i n - g a r n e s väl m o t v e r k a n d e T v å n g s - L a g a r b ö r a visserli­

g e n icke u t b y t a s m o t en n e g a t i f f r i h e t f r å n alla n ö­

d i g a f o r m e r , t y d e r i g e n o m blefve r e s u l t a t e t f ö r v i r ­ r i n g i st äl l et f ö r o r d n i n g , ömsesi di g o s ä k e r h e t i stäl­

l e t l ö r sjelfständig b e r gn i ng . D e t ä r i n t e t tvifvel u n d e r k a s t a d t , at t p o s i t i v a f o r m e r mås t e fi nnas , a tt f ö r n u f t i g a g a r a n t i e r m å s t e gifvas f ör e t t o r d n a d t N ä r i n g s skick. F r å g a n ä r h ä r icke om a t t , ut a n h u r u , ej o m b e h o f v e t , m e n om sattet. D e n , s o m a n s e r del f o r r a m e dg i f Vand,et r edan i n n e b ä r a bifall till n u h e r r s k a n d e t v å n g s - s y s t e m , h ar föga g j o r t sig r e d a l ö r ä m n e t , och b e g å r u n g e f ä r s a m m a m i s s t a g , s o m d e n , hvi l ken uti ogi l la nde t a f e n viss f ö r f a t t ­

(10)

n i n g , e n yiss p r o c e s s - f o r m o. s. v. s e r i n g e nt i i n g m i n d r o ä n b e s t r i d a n d e t a f a l l s å d a n f o r m s n y 11 ta o c h a n v ä n d b a r h e t .

F ö r d e n , s om n ä r m a r e b e t ä n k t s a k e n , l å t e r d i e t u t a n s v å r i g h e t f ö r k l a r a s i g, a t t N ä r i n g s - f r i h e t , f aat - t a d i dess s a n n a och n a t u r l i g a m e n i n g , s t å r f ul l l — koml i gt väl t i l l s a mma ns me d O r d n i n g s - L a g a r i f ö r N ä r i n g s i d k a r e . D e t ä r en olycklig f ö r v i l l e l s e , rat t a n s e t v å n g s m e d e l och e t t visst f ö r m y n d e r s k a p l a g ' d t p a d e n L n s k i l d t e s v e r k s a m h e t s a s o m n ö d v ä n d i g t i i n - g a e n d e i en N ä r i n g s - f ö r f a t t n i n g . I d e n n a förvillellse l i g g e r g r u n d e n till S k r a n och alla öf r i ga h i n d e r fcör N ä r i n g s - o m t a n k a n s fria ut v e c k l i n g i n n o i n f ö r n u f t i i g t a i m ä t t a o r d n i n g s - f o r m e r . E n d a s t m e d syftesenli^ga g a r a n t i e r f ö r e tt o r d n a d t näri ngsski ck l å t e r d e n f r. å - h e t , s o m u t g ö r N ä r i n g a r n e s i n n e r s t a l i f , f ö r e n a siig.

D e n n a f r i h e t o c h f o r m e r n a för dess y t t r i n g ä r o h ; ä r de t p o s i t i v a ; t v å n g e t o c h h i n d r en u t g ö r a d e t negativ-ra.

I de n a l l m ä n n a f r a ms t äl l ni ng vi h ä r å s y f t r a , k u n n a vi ej i detalj följa de a n t y d d e p r i n c i p e r m a s t i l l ä mp n i ng . M e d e tt e x em p e l m å d e t oss dock t i l ­ l åt as a tt fac t i s kt å d a g a l ä g g a g r u n d s a t s e r n a s a n v ä n c d - b a r h e t . V a r a N ä r i n g s - f ö r f a t t n i n g a r h a f v a hy l l a t deen åsigt, s om sa ke ns egen n a t u r föreskri fver, a t t N ä r i n g s ­ i d k a r e n b ö r u p p f o s t r a s och bi l das till s i t t bl i fvanul e l e f na d s y r k e . M e n h u r u vi sar i c ke e r f a r e n h e t e n , ailt t. ex. d e l a g b e s t ä m m e l s e r , som i d e t t a a f s e e n d e gällla f ö r h a n d t v e r k e r i e r n a , ä r o uf d e n o f ör del agt i gas i t e i nf l y t e l se ? S a k n a n d e all u n d e r b y g g n a d a f livad mai n k u n d e f ö r e t r ä d e s v i s kalla h u m a n i s t i s k b i l d n i n g , t vim - gas y n gl i nge n a t t e n m ä n g d a f å r , u t a n a f s e e n d e p)å h å g o c h f a l l e n h e t , o f t a s t s a m m a n f ö r d m e d s e d e f ö r - d e r f v a d e k a m r a t e r , e n d a s t eg n a sig å t d e t m e c h a m i - ska a f yrk et. L a g en m ed gifver h är i n t e t u n d a n t a g ;

(11)

s a m m a t vångs b a n a , m e d alla dess f ö r f ö r e l s e r , d e s s s i n n e t n e d s t ä m m a n d e s ys s l os ä t tni nga r a r al l om f ö r e ­ l agd, och S k r å e n s f ö r e s t å n d a r e lär a i c ke till d e n g r a d g l ö m m a sitt e g e t f ör me nt a i n t e r e s s e a t t d e g ö r a u n ­ d a n t a g f r å n tvångs- l agen F ö r i n l ä r a n d e t a f d e n b l o t t m e c h a n i s k a f ä r d i g h e t e n , u ppof f r as y n g l i n g e n s d y r b a r a s t e l ä r o å l d e r , och då han, e f t e r lång g e n o m ­ k ä m p a d p r ö f n i n g s t i d , ä nd l l i g e n s t å r vi d g r ä n s e n a t t p å e g e n h a nd söka sin u t k o m s t , b e f i n n e r h a n si g, i

v a n l i g a fali, p å en så ytfterst låg b i l d n i n g s g r a d , a l t h a n m e d m ö d a kan taga sig u t i de e n k l a s t e m e d - b o r g e f i g a för hå l la nde n. JVlen u n d e r k ä n s l a n a f d e s s a b r i s t e r l ni r nödgas han icike n e ds ka t t a sig s j e l f , o c h till h v a d akt ni ng a f a ndl r a kan h a n a n s e sig b e ­ r ä t t i g a d ?

G r u n d e n härtill å t e r ligger i sjelfva t v å n g s - f ö r - f a t t n i n g e n om lärogosse- , g e s a l l - å r , m ä s t a r e p r o f et c . E n o r d n i n g s l a g f ör h a nd t v e r k a r es b i l dn i ng a f f r i a r e o c h s y f te se nl i ga re r igt ni ng; skulle u t a n t vi f vel u n d a n - r öd j a s å d a n a olägenhet er. D e n skulle i f ö r s t a r u m ­ m e t f o r d r a allmän si nnes-^odl i nt ?, a l l m ä n n a k u n s k a - p e r ti l l o m d öm e t s skärpanul e s å s o m de n u n d e r b y g g ­ n a d o c h g r u n d , h v a r p å b i l dande för y r k e t b o r d e hvi l a . D e n skulle skatta i n s i g t e r n a i y r k e t ej e f t e r t i d s m å t t , men e f t e r m å t t s t o c k e n a f ver kl i g s k i c k l ig ­ h e t , u t a n att tillägga d<et lätt i n l ä r d a i n e ch an i s k a h a n d l a g e t s t ö r r e v i g t , än d e t s a m m a f ö r t j e n a r . D e n s k u l l e u n d e r l ä r o t i d e n vatcka en h å g i o r k u n s k a p e r , ett b e m ö d a n d e för vidgade? insi gt er, s o m föl j de hanfi l - v e r k s m a n n e n g e n o m liela l i f v e t 2) o c h i yf t ade hains

2 ) Att detta önskvärda förhållande kan inträda i v e r ’k - l i g h e t , och i några länder redan blifvit realiserad t , visar e r ­ farenheten. Jfr Anteckn. under Itesor af A. G. Carlsuud såd- 3 i 3 o. f.

(12)

8 -

sinne f r å n s j el fv a d e t me c ha r i i ska i y r k e t . D e n skulle i ngi fva h o n o m a k t n i n g f ö r sig sjelf o c h k r ä f - va a k t n i n g a f a n d r a . M e n f ö r e r n å e n d e t a f d e s s a önskeliga s y f t e m å l b o r d e N ä r i n g s b i l d n i n g e n h a f v a a n ­ d r a f o r m e r , ä n d e m n u g ä l l a n d e s k r å - t y å n g f ö r e » s krifver.

2. Om Testamentes verklighet.

F r å g a n o m e t t u p p r ä t t a d t t e s t a m e n t e ä r t i l l d e s s f o r m e n l ig t m e d L a g e n s f o r d r i n g a r , h a r o f t a f ö r a n l e d t i n v e c k l a d e , a f s ä rs k i l d t e D o m s t o l a r o l i k a a f g j o r d a r ä t t e g å n g a r , s a m t å b r a g t e n m ä n g d P a r t e r j us t g e n o m o v i s s h e t e n o m L a g e n s m e n i n g , b e t y d l i g a k o s t n a d e r o b e r ä k n a d f ö r l u s t e n g e n o m o s ä k e r e g e n » d o m s - b e s i t t n i n g . E n bliek p å L a g s k i p n i n g e n i h i t ­ h ö r a n d e r ä t t s f r å g o r l e m n a r ö f v e r t y g a n d e b e v i s p å , h u r u s o m p r a x i s ä r l å n g t i f r ån a t t v a r a e n s e m e d sig sj el f i o m d ö m e t b å d e o m l a ge ns g r u n d e r o c h a n m i n d r e o m l a g - b e s t ä m m e l s e r n a s t i l l ä m p n i n g, h v a d h i t ­ h ö r a n d e r ä t t s f r å g o r v i d k o m m e r . Å n n u s v å r l ö s t a r e b l i f v e r p r o b l e m e t d e r i g e n o m , a t t e n o c h a n n a n l u c ­ k a h ä r finnes i sjelfva l agens s t a d g a n d e n , l i vi l ken d e t ä r ö f y e r l å t e t åt t i ll ä i n p a r en s o m p r ö f n i n g a t t uppf yl l a.

D e n g r u n d s a t s e n s y n e s l ika k l a r s o m a n t a g l i g , a t t , så s n a r t e t t f ö r o r d n a n d e k a n m e d v i s s h e t a n s e s u t g ö r a d e n af l i dnes s i st a vilja o ch b e s l u t r ö r a n d e dess q v a r l å t e n s k a p , s å b ö r e t t s å d a n t f ö r o r d n a n d e tilläggas r ä t t s k r a f t e n a f t e s t a m e n t e , s å vi d t n e m l i g e n d e t s a m m a ä r e nl i gt m e d d e f o r m e r d e m L a g e n f o r en s å d a n v i s s he ts å s t a d k o m m a n d e b e s t ä m t . T y m a n m å s t e h ä r v i d m ä r k a 1:0, a tt v i s s h e t ä r a f t v å f a l d i g a r t , m o r a l i s k o c h j u r i d i s k , a ; o , a t t ä fv en d en j u r i ­

(13)

d i s k a vi ss h e t e n h ä r icke l å r fattas i a l l m ä n n o c h a b s t r a c t b e t y d e l s e , u t a n a r i best ämd m e n i n g c o n c r e t , d. v . s. m å s t e hel t och h å l l e t infogas i d e f o r m e r , s o m d e n pos i t i va L a g e n sjjelf utstakat. D e s s a f o r ­ m e r s b e s k a f f e n h e t , enligt n u gällande S v e n s k L a g , s k o l a vi söka u t r e d a för a t t såmedelst k o m m a till s t a d g a d ö f v e r t y g e l s e om d e r a s t i l l ämpni ng, h v a r vi d b l o t t e t t s a t t k a n v a r a d e t rätta. F ö r ö f r i g t k a n r e d a n a f ö f v e r s k r i f t e n s l u t a s , a t t v å r f r a m s t ä l l n i n g e n d a s t o m f a t t a r v i ll kor e n för e t t t e s t a m e n t e s f o r ­ m e l l a g i l t i g h e t 3) , el l er h v a d J u r i s t c r n e k a l l a , d e s s ve r kl ighe t .

I a f s ee nd e p å g r u n d e n f ö r dess e x i s t e n s , k a n e t t t e s t a m e n t e v a r a a n t i n g e n 1:0 M u n d t e l i g t , el ­ l e r 2: 0 S k r i f t e l i g t . D e f o r m e l l a f o r d r i n g a r n e f ö r h v a r d e r a af d es s a s l a g är o f ö l j a n d e ; d e t M u n d t e ­ l i g a t e s t a m e n t e t f ö r u t s ä t t e r ovillkorligen o c h i a l l a h ä n d e l s e r b e v i s n i n g e n g e n o m t v e n n e p å en g å n g u ä r v a r a n d e v i t t n e n s i n t y g i ned b e s tä md u p pgf f t a f t e s t a m e n t e t s i n n e h å l l 4'1). L i k a ovillkorligen n ö d v ä n -

1---

3 ) Ten gvall, Tvisieim. Lagfarenliet s. 2 7 1 , kallar denna for T e s t a m e n t e t s v a r e l s e .

4) Efler ordagranna lydelsen så väl af 16 Cap. Ä.B. som ock dess nyare Redaction (1810) skulle man kunna anse ä f - ven möjligt, alt i det numdteliga testamentet vittnena ej veta dess innehåll. Att likväl sådant i verkligheten icke låter sig gö ra, emedan vid dylikt fall sjelfva testamentets innehåll äl­

ven blefve för alla andra okändt ocli således af sig sjelf för-, f ö l l e , inses lätteligeu. Kn lapsus calami i Redactionen synes liafva föranledt utelenmandet af orden ”att i skrifteligt te s ta ­ m e n t e ” efter orden siande ock honom fritt. Som bekant är, liar 16 Cap. Ä.B. sin upprinnelse nr 1686 års stadga om l e - stamenlen. Sistnämnde Stadgas g Mom. besväras dock icke af samma ofullständigbet, som 16 Cap. serdeles livad angår Mnndteliga testamenten. Den föreskriiver uttryckeligen, att

(14)

1 o *

d i g t Sr d e t ock, a t t d e t t a , det m u n d t e l i g a t e s t a m e n ­ t e t s i n n e h å l l a f v i t t n e n a i nf o r b e h ö r i g D o m s t o l u p i p - g i f v e s och med E d f ä s t a s , hvilken å t g ä r d j u s t utg^ör s j e l l v a g r u n d e n för e xi s t e n z e n a f ifi å g a v a r a n i d e m u n d t e l i g a f ör or dn an d e. Al l a dessa u p p g i f n a f o r ­ d r i n g a r i) T v e n n e p å e n g å n g n ä r v a r a n d e v i t t n t e n 2) V i t t n e n a s , livar f ö r sig ä g a nd e fullständiga k ä n m e - d o m a f t e s t a m e n t e t s i n n e h å l l 5) R e d o g ö r e l s e o>ch u p p g i f t 5) af d e tt a i n ne hå ll i nför d e n D o m s t o l , h v f a r - u n d e r den döde l yd t 4) F ä s t a n d e t a f v i t t n e s m å l l e t m e d E d ; ä r o så e s s e nt ie ll a , a t t o m n å g o n d e r a s a t k - n a s , t e st a m e nt e t s a k n a r verklighet. M e n ä n n u (ett 5 ) r e q u i s i t u m ä r a f lika oef tergiflig n ö d v ä n d i g l u e t »

”d e 2 e l l e r 3 t r o v ä r d i g a o c h o m o t s ä g l i g a V i t t n e in a k u n n a ed el i g e n o c h f u l l k o r n l i g e n b e t y g a a t t t h i e t e l l e r t h e t v a r i t t e s t a t o r s r ä t t a m e n i n g o c h v i l j a . Ej fbrr än i en ny mening lörekotnmer bestämmelsen deronn, att vittnena kunna fä l ä s a testamentes innehall eller ej, o>cb der är fraga om skrifteliga testamenten. Då nu 1734 fars Lagstiftare endast helt korteligen upptogo ordet ” mundtelig;a”

utan att närmare stadga fordringarne for el t sådant testamentte, synes ganska sannolikt, all d e , hvad denna detalj angit\'k, lemnade 1 estamenls-stadgans föreskrifter till efterrättelse. lEn sådan kortvftlighet i redactionen borde deremot ej hafva viid- ladat 1810 års Lag, helst Testaments-sladgan då var en h e x inveterata. — Den som vill se ett exempel på den omtank.a, hvarigenom andre Lagstiftningar sökt värn emot missbruk v i d dessa Verbal = Nuncupative testamenten, han läse t. ex. ö f v e r Engelska Lagen Commentaries af Blackstone B. II. s. boo o. If., så erhåller han tydligt begrepp om, hvilka svårigheter h ä r v id böra förebyggas.

5 ) Ingenting hindrar, att vittnena för bättre minne skiull skrifteligen uppteckna förord nundels in nehåll; men detta ffar d eiigenom för ingen del beskaffenheten af skriftelipt tesha- mente utan har full analogie med en skiiftéligen uppsatt vitii- nes-berättelse.

(15)

n e m l i g e n v i t tn e n a s i n t y g a n d e , a t t t e s t a m e n t e t ä r g j o r d t m e d s u n d t och f u l l t f ö r s t å n d o c h a f fri vilja;

b r i s t e r n å g o t i e nd e r a a f d e ss a o m s t ä n d i g h e t e r , s å a t t a n t i n g e n full s i n n e s r e d i g h e t eller f u l l k o ml i g o - t v u n g e n h e t s a k n a s , b l if ve r f ö r o r d n a n d e t r e d a n a f d e n n a f or me l l a b r i s t , u t a n a f s e e n d e p å dess i n n e ­ h å l l , f ö r k ra ft s l ös t oc h ogilltigt f ö r k l a r a d t d. y. s, s a k n a r all verkl i ghet .

H v a d vi ko r te l i ge n u p p g i f v i t s å s o m f o r m e l l a f o r d r i n g a r f ö r e t t M u n d t e l i g t t e s t a m e n t e s v e r k ­ l i g h e t , t a r f v a r i n g e n v i d a r e f ö r k l a r i n g , och des s i a g t t a g a n d e me dgi f ve r ut i i nt et fall n å g o t u n d a n t a g . I d e n n a del a f ä m n e t å t e r s t å r e n d a s t f r å g a n o m l ö r ett m u n d t e l i g t t e s t a m e n t e s f o r m e l l a g i l l t i g he t , d e b å ­ d a v i t t n e n a s o j ä f v i g h e t ä r ovi l l kor l i gt a f n ö d e n ? V i t v e k e ej a tt j a k a n d e b e s v a r a d e n n a f r å g a , o c h f o r d r a såsom en c o n d i t i o sine q u a n o n f ör de t t a f ö r ­ o r d n a n d e s verkl i ghet , a t t d e b å d a v i t t n e n a , ej b l o t t d e n t i d då t e s t a m e n t e t g j o r d e s , u ta n ä f v e n de n t i d d å d e r a s i nt y g a nd e d e r o m l agl i gen a f g i f v e s , s k o l a v a r a fullt ojäfvige d. v. s. oj äf vi ge i a n s e e n d e ti l l t e s t a t o r , t e s t a m e n t s - t a g a r e n , oc h t e s t a t o r s a r f v i n g a r . Tli U d e skäl f ö r d e n n a v å r Öf ver t ygel s e, hvi lka vi f r a m d e l e s vid f r å g a n s u t v e c k l i n g m e d h än s i g t till s k r i f t e l i g a t e s t a m e nt e n f å e t t t j e nl i gt tillfälle att a n ­ f ö r a , b ö r e t t , sasom l ö r m u n d t e l i g a t e s t a m e n t e n s e r - skildt gä l la n d e , r e d a n h ä r framställas. D å n e ml i g e n e t t s u beskafFadl f ö r o r d n a n d e till h e l a dess u p p k o m s t o c h i n n e h å l l endast b e r o r p å v i t t n e n a s u p p g i f t , s y ­ n e s a l l t tala för e tt s t r ä n g t f o r d r a n d e a f de n v i t t n e ­ n a s t i l l f ör l i t l i g he t , s o m ä g e r g r u n d i l aga o j ä fv i g he t

oc h j a ge n s u t t r y c k ’’vi t t ne t v e n n e g o d e m ä n ” b ö r i s å d a n t fall i n ga l u n da modi f i er a» g e n o m e f t e r gi f t e£

iull v i t t n e s gillhet.

(16)

F Ö r S k r i f t e l i g a t e s t a m e n t e n s v er k l i g h et h a r L a g e n åt ski l l i ge b e s t ä m m e l s e r , väsent l i gen skil j ä k t i ­ g e i f r å n s t a d g a n d e r n e f ö r de m u n d t e l i g a . B e h o f v e t a f n ä r m a r e f ör kl ar i ng h a r liär f ö r a n l e d t 2:ne f ö r ­ f a t t n i n g a r a f den y:de Oc t o b ' - r 1801 oc h d en 2 7 : d e A p r i l 1 8 1 0 , hvilken s i s t n ä m n d a gifvit 16 Cap. Å r f d a B a l k e n e n n y lydelse. D e n a l l m ä n n a r e ge l n b j u ­ d e r , at t skrifteligt t e s t a m e n t e f ö r a t t v a r a till f o r ­ m e n a n t a gl i g t , skall bevittna» a f 2:ne g o d e m ä n . I e t t unda nt a gs f a l l k a n d e t , o a k t a d t s a k n a d e n a f d e s s a v i t t n e s inty^g, g o d kä n n a s . V; vilje f ö r s t f ö r k l a r a oss ö f v e r d e tt a speciella undant ag. I o f v a n c i t e r a d e f ö r ­ f a t t n i n g a f 1801 o c h 1 8 1 0 s t a d g a s u t t r y e k e l i g e n , a t t t e s t a m e n t e i c ke skall ä g i k r a f t o c h g ä l l a , s o m ej ä r b e st y r k t a f 2: n e r n ä n, s å f r a m t ej 1) t e s t a ­ m e n t e t ä r m ed t e s t a t o r s ege i h a n d b å d e skr if vi t o c h u n d e r s k r i f v i t , s a mt 2) finnes u t r e d t , att t e s t a t o r ( e n ä r det f ör fa tt a de s s a m t d i r e f t e r 1 8 0 1 : å r s förf.) intill sin död v a r i t u t u r s t å n i s at t v i t t n e n ( t i l l t e ­ s t a m e n t e t s s t y r k a n d e ) a ns k a f a . F ö r s t n ä m n d e m o ­ m e n t ä r t y d l i g t , o c h m å s t e d e t b e r o p å j e m f ö r e l s e m e l l a n t e s t a m e n t s - s k r i f t e n j cmt e n a m n t e c k n i n g m e d t e s t a t o r s eljest k ä n d a o c h i ofrige s k r i f t e r f ö r e f i n d t e - liga h a n d s t il a t t ö f v e r e n s s t ä n m e l s e n afgöra. V i d ­ k o m m a n d e å t e r m o m . 2) synes h u f v u d s a k e n i b e - vi sni ngsväg hvila p å d e 2 : i e o m s t ä n d i g h e t e r n a a f d el s t es t at o r s v i s te ls e or t v ii h a n s i nt r äf f ande d ö d , del s ock der af , h u r u v i d a döcsfallet s k e t t i tiden m e r e l l e r m i n d r e n ä r a int i l l d e t f a t u m , d å d e n s k r i f t e ­ l i g a disposi t i onen f i nnes vara u p p r ä t t a d . H a r d e n a fl e d n e vistats i n ä r h e t e n gf äfven oj äf vi ge p e r s o ^ n e r , el l er ä r t e s t a m e n t e t d a t e r a d t l å n g t f ör e lians d ö d , så synes i b å d a falle* e f t e r L a g f ö r e k o m m a h i n d e r f ö r dess g o d k ä n n a n d ; . A f sig sjelf f ö r s t å s , a t t j e m y ä l uti i f r å g a v a r a n d e fal l , full s i n n e s r ed i g h e t

(17)

o c h o t v u n g e n h o t i b e s l u t ä r o ovillkorl i ga för det o b e y i t t n a d e t e s t a m e n t e t s gilltighet.

M e n vi ö f v e rg å f r å n d e t t a u n d a n t a g s fall till c o m m e n t a t i o n a f det a l h n ä n n a oc h vanl i ga el l er B e ­ v i t t n a d e s k r i f t l i g a i T e s t a m e n t e n . F l e r e f ö r p r a x i s g a n s k a kinkiga f r å g o r f ö r e k o m m a d e r v i d , och L a g s k i p n i n g e n s annaler' v is a , a tt s a m m a g r u n d s a t s e r l å n g t i l r å n icke blifvit ö f v e r a l l t följda. I n n o m d e t t a o m r å d e ä r det ock, s<om b r i s t p å f ul l s t ändi ga s t a d — g a n d e n f ö r a n l e d t v a c k l a n d e , m a n k u n d e p å s t å , s t u n ­ d o m g o d t y c kl i g l a g - ti i ll ä mp n i ng . — L a g e n b j u d t r : v i t t n e t v e n n e g o d e ? m ä n , a tt d e t t e s t a m e n t e d å v a r g j o r d t m e d sundt och fullt f o r s t a n d s a m t a f Iri vi l ja. H uf vu d f r åg a n i a r h a r a t t p å e t t m e d l ag e ns g r u n d e r enligt satt u pppf at t a d e t t a s t a d g a n d e . N ö d ­ v ä n d i g h e t e n a f 2 : n e p å e n g å n g n ä r v a r a n d e p e r s o n e r s i n t y g faller I h ä r i ögonen t ö r e n h v a r , s o m g j o r t sig r e d a för f o r c d r i n g a r n e al all b e vi s n i n g g e ­ n o m vi t t nen. Så kallaade t e st e s s i n g u l a r e s 6) , e h u r u m å n g a de än måtte v a ^r a, ä r o f ö r i n ge n del h ä r till­

r ä ck l i g a. E n ytterligaare s t y r k a å t t e s t a m e n t e t h ä r - i e d e s r ät t el i gen derifråfn , a t t v i t t n e n a icke h ä n d e l s e ­ vis k o m m i t till testatoij-, u t a n till h o n o m b l i f v i t k a l ­ l a d e , h e l s t u n d e r upjpgjfvet ä n d a m å l a f t e s t a m e n t s - b e v i l t n a n d e . Dock. imöta oss h ä r g en a s t 2 : n e , i p r a x i s olika a f dö md a r ä t t s f r å g o r : de n e n a f ö r a n l e d d a f R ä t teg. Bal kens l ^ i d e Ca p . ^:de oc h d e n a n ­ d r a , a f s a m m a Capi t al s i o : d e §. V i skola ser ski l dt u p p t a g a h v a r d e r a till b e s v a r a n d e .

P å 17 Cap. 7 § R ä t t e g . B. s yn e s v a r a en h ä n ­ v i s n i n g g i l v e n uti L a g e n s u t t r y c k i f ö r e v a r a n d e f a l l ’' v i t t n e t v e n n e gode i n ä n. ” Sj e l fv a s a k e n s n a ­

6) Jfr a 5 ocli 29 §§. af Cap. Rätleg. Balken.

(18)

t u r t a l a r o c k d e r Före, a tt d e t h ä r begagnade V .er- b u m v i t t n a ” skall b e t y d a d e t s a m m a , s o m o m d e t s u b s t a n t i v a t a l e s ä t t e t " v i t t n e n ” blifvit a f L a g e n llik- s o m al t e s t a m e n t s - s t a d g a n , b e g a g n a d t , e n ä r e tt i i n - t y g a n d e a t p e r s o n , som s a k n a r v i t t n e s- gi l l h e t , ej ä - g e r d e n e g e n s k a p a f t i l l f ö r li t l ig h e t , 1,v i l ken, till «er­

f o r d e r l i g vi s s het o m t e s t a m e n t e t s v e r k l i g he t , j u s t ä r e t t h u f vu dv i l l k o r . T i l l ä m p n i n g e n al i 7 Cap. § 7 R i ä t - t eg IS. a t v e n p a t e s t a m e n t s - v i t t n e n , och f o r d r i n g e n a f dessas laga o j ä f vi ghe t s y n e s d e r f ö r e äga så m y c l k e t s f o r r e skal f o r sig, s o m b e s t y r k a n d e t a f s a n n i n g Inär c) s a l t e r p e r s o n e n p å m i n d r e , u t a n o f t a p å s t ö r r re F \ . a V r .Cn m ä n Sd a t l d ra vi t t nesfal l . H ä r e m i o t h a r val b h f v i t a n m ä r k t , a t t v å r L a g s t i f t n i n g till e n del h a n d l i n g a r m e d g i f v e r ä f v e n de s å so m R ä t t e g å m g s v i t t n e n j äf vi ge a t t u p p t r ä d a s ås o m f ul l g o d a v i t t m e n t. ex. i 5 Cap. 9 §. J. R . , o c h a t t s å l e d e s skilln.ad boi g or a s e me l l an d e t f ö r r a och s e d n a r e sl a ge t a f v i t t n e n ; m e n o m ock en s å d a n di st i nct i on m e d se«r- skild h ä n s i g t till sist c i t e r a d e l a g r u m j e m t e n å g r a ain- d i a , s k u l l e k u n n a ans es p å lag g r u n d a d , så t o n d e t e s t a m e n t s - v i t t n e n s v å r l i g e n k u n n a h ä n f ö r a s u n d i e r a n n a n r u b r i k än d e n a f R ä t t e g å n g s - v i t t n e n , e m e d a n h a d e vid^ b e f a r a d oc h v e r k l i g e n p å b ö r j a d r ä t t e g å n g , v i t t n en a e tt t e s t a m e n t e skol a i n f ö r D o m s t o l h ö r a i s , s a m t m e d e d f äs ta d e r a s v i t t n e s b ö r d , h vi l ket allit, s a m m a u l a g d t m e d d e n o m s t ä n d i g h e t e n , a t t de ej b l ot t b ö r a b e s t y r k a t i l l v a r o n a f t e s t a m e n t e t , utain s a t t e t , h v a r p å d e t t i l l k o m m i t , i n t y g a t e s t a t o r s sundl a s i n n e s f ö r f a t t n i n g o c h o t v u n g e n h e t , f ö r a n l e d e r till c>- k a d t b e h o f a f dessa G o d e M ä n s o p a r t i s k h e t . D e n m a o j ä f v i g h e t finnes ock i T e s t a m . St a d g . 9 M o m ufc- t r y c k l i gen f o r d r a d g e n o m o r d e n " t r o v ä r d i g a och o>- e m o t s ä g h g a ” s a m t ‘ e del i gen o c h ful l koml i gen b e t y g a - ”

(19)

H v a d t e 8 t a m en t s - v i t t n e n a o j ä f v i g h e t v i d k o m m e r , s å l igger , e f t e r v å r m e n i n g , s tö r st a vigt u p p å , a t t d e n n a o j äf vi ghet finnes vid d e n t i d , d a b e s t y r k a n d e t s k e r , och f o r t f a r , e f t e r livad t e s t a t o r v e t e r l i g t v a ra k a n , intill d e n n e s död. T y om b e ­ v i s a s k a n 7) , a t t j ä f vet a r t e s t a m e n t s - g i f v a r e n k ä n d t , o c h d e n n e , s å d a n t o a k t a d t , icke k a l l at a n n a t o j ä f - v i g t v i t t n e , s yn es f ö r o r d n a n d e t lida af en väsendt l i g t r o v ä r d i g h e t s bri st . Skulle d e r e m o t v i t t n e t s j a f v i g - b e t l ia f va e f t e r t e s t a t o r s dö d t i l l k o m m i t , t o r d e s å ­ d a n t ej b ö r a ans es f ö r r i n g a dess t r o v ä r d i g h e t , oil—

d e n s t u n d vid h ä r i f r å g a v a r a n d e i n l y g a n d e n h u f v u d - s a k e n ä r , a t t t e s t a m e n t s - g i f v a r e n sjelf g i f v e r factiskt t i l l k ä n n a sin a f s i g t a t t så b e s t y r k a h a n d l i n g e n , a t t n å g o n b r i s t i d e t t a a f s e e n d e ej vi d l å d a r d e n s a m m a . P å d e t t a ställe b ö r a vi tillägga en a n m ä r k n i n g , m å ­ h ä n d a icke behöf l i g f ö r u p p m ä r k s a m m a r e L ä s a r e , a t t n e m l i g e n d e t m i n d r e b e s t ä m d a u t i v å r a y t t r a d e o m d ö m e n i flera p u n k t e r h a r sin g r u n d i l agens e - g e n ofullständighf t , F ö r a nl e d a n d e alldeles m o t s a t t a b e s l u t i s a m m a s a k af olika D o m s t o l a r , s o m afgöia m å l e t .

E n a h a n d a o f u l l s t ä n d i g h e t o r s a k a r t v e k a n , h u r u ­ v i d a l a g e n s u t t r y c k ” 2 : n e g o d e m ä n ” u t e s l u t e r q v i n - n o r s vi ttnesgilihet vid T e s t a m e n t e n , eller om 17 Cap.

10 C) l lät t eg. f å r h ä r t illämpas. D e fleste L a g - C o r n - m e n t a t o r e r s å s o m N e h r m a n , W e s t d a h l , T e n g v a l l 8)

7) Vi inse visserligen hela svårigheten i att bevisa hvad en annan känner eller icke-känner, men tlerma s v å r i g h e t kan icke afiiålla Lagen alt stadga hvad rätt och billighet fordra.

8) T engvall antar bar en inskränkning, grumlad på ana­

lo g ien af 11 Cap. 1 $ G ift.B . och påstår, att i alla saker, som angå jord och fast gods, qvinnor icke äro vittnesbäre (T vislem . Lngf. s. $ 16). Vi tviile dpck, att någon större bestämd-

(20)

och F l i n t b e r g liafya a n s e t t j e m v ä l q v i n n o r a n t a g l i g a s a s o m t e s t a m e n t s - v i t t n e n ; p r a x i s h a r o c k s å till e n del g o d k ä n d t å t m i n s t o n e b e g a g n a n d e t a f e n q r i n n a j e mt e m a n s å s o m a n d r a vi t t net . S ä k r a s t ä r d o c k , ett lölja l a g e n s b o k s t a f o c h tillkalla s : n e g o d e m ä n .

O r d n i n g e n f ö r e r oss till b e s v a r a n d e t a f 52:rie ki nki ga f r å g o r . Å r d e t f ör e t t t e s t a m e n t e s v e r k l i g ­ het n ö d i g t , at t t e s t a m e n t s - v i t t n e n a ö f v e r - l e f v a T e s t a t o r ? o c h än m e r ; f o r d r a s f ö r e t t t e ­ s t a m e n t e s b e s t a n d , a t t dessa v i t t n e n v a r d a i n f ö r D o m s t o l h ö r d e , o c h d e r m e d e d f ä s t a s i t t i n ­ t y g a n d e ? D e , s o m h ä r h y s a d e n s t r ä n g a s t e m e ­ ningen o c h f o r d r a ä f v e n v i t t n e s m å l e t s a f l ä g g a n d e i n ­ för D o m s t o l , stödja sig p å R ä t t e g . B . 17 C a p . 2 Ö § , som s t a d g a r i 1 M o m . , a t t s k r il t el i g t v i t t n e s b ö r d ej ag e r v i t t s o r d u t a n p a r t e r n e å ö m s e s i d o r h å l l a d e t gildt ( h v i l k e t h ä r , vid a n s t ä l d t t e s t a m e n t s - k l a n d e r i n g a l u n d a ä r f al l e t , e m e d a n sjelfva k l a n d r e t j u s t u t ­ gör de n j u r i d i s k a m o t s a t s e n a f a t t hålla g i l d t ” ,) e l l e r d e t b e s v u r i t h a f v a . I b l a n d a n d r e h a r P r o f e s s o r H e r n b e r g i en D i s p u t . de T e s t a m e n t i s r e c i p r o c i s y t t r a t d e n n a m e n i n g (s. 10 o. f ) och d e r i f r å n s l u t a t till den ovi l lkor l i ga n ö d v ä n d i g h e t e n a f t e s t a m e n t s - v i tt n e n a s e x a m i n e r a n d e i n f ö r D o m s t o l e f t e r af l agd ed. N å g r e f ö r f a t t a r e i L a g f a r e n h e t e n , i b l a n d d e m T e n g v a l l r öj a i f ö r e v a r a n d e p u n k t s e r d e l e s v a c k ­ l ande o m d ö m e , h v i l k e t s y n e s , d å m a n s a m m a n s t ä l ­ l e r § l ö . s 2 7 4 m e d § 20. s. 27 7 m. fl. N e l i r - m a n h ö r till de l i b e r a l a r e och y t t r a r 9) , a t t o m vitt­

nen e m e l l e r t i d aflida, ä r d e r a s u n d e r s k r i f t bevis nog.

liet ligger i uttrycket på ena än på andra stället. Ännu mera bindande må då liäldre 1 Cap. Jord. B. anses.

5) F ö re lä sa . ö fv e r Ärfd. B. s. 200, och Process. C iv. s. a33.

(21)

17

C a l o n i u s g å r h a r e i m e d e l v ä g , såsoim d e t vill s y — n a s a f e t t y t t r a n d e i H ö g s t a D o m s t o l e n 1 d e t t

” d e n o m s t ä n d i g h e t e n , at t e t t d e r a eller b e g g e vittneim s e d e r m e r a oc h i nna n t vi st y p p a s , gencrm döden aff- g å t t , i cke k a n me df ör a n å g o n v e rk an tiill t e s t a m e n ­ t e t s o g i l l a n d e ” , nernligen u n d e r d e t föriutsatta fallet,, a tt t e s t a m e n t e t v a ri t b e s t y r k t a f 2:ne ©jafvige och o m ä r e n d e t b e h ö r i g e n u n d e r r ä t t a d e vittnen.

I en s å d a n L a gs t i ft n i n g e ns o b e s t ä m d h e t och d e r a f f ö r a n l e d d a v ac kl an d e m e n i n g a r b l a n d b å d e t he o r i s t er o c h L a g s k i p a r e , m ö t e r d e t icke ringa s v å r i g h e t e r , a t t f äl l a e t t m o t i v e r a d t o m d ö me . Sa ke n a r d o c k s å v ä l i t h e o r e t i s k s o m p r ac t i s k h ä ns i g t f o r vigt i g, a t t i c ke L a g f o r s k a r e n h ä l d r e skulle ä f v e n t y r a e t t sadant , ä n l e m n a ä m n e t o u t r e d t . D e n f ö r r a af sist a nf ör da f r å g o r t v e k e vi ej a t t i a l l m ä n h e t b e s v a r a m e d j a ,

o c h f o r d r a s å s o m h u f v u d r e g e l , a t t b å d a t es t a me nt s - v i t t n e n a skola ö f ve r l e f v a T e s t a t o r , o m e t t skrifteligt t e s t a m e n t e skall ega si.n l agl i ga ve r kl i ghet . V i k u n ­ n a n e m l i g e n icke inse n å g o n f ör n u f ti g o c h till följ­

d e r n a b e r ä k n a d meninig a f L a g e n s f ö r es kr i f t r ö r a n ­ d e 2 : n e g o d e m ä ns b e v i t t n a n d e och dessea i nt y g o m ful l t f ö r s t å n d s a m t fri o t v u n g e n vilja h o s g i f v a r e n , d e r e s t icke v i t t ne na ä r o i lifvet e f t e r h o n o m , f ö r a t t k u n n a f ö r h å l l a n d e t s t y r k a . I öfrigt s y n e s dera f ö r s u m l i g h e t e n h o s g i f v a r e n , a t t icke anskaffa nyat e ll e r n y t t vit t ne i h o n o m v e te rl ig e n aflidnes ställe»

v a r a e t t s ä k e r t t ec ke n till b r i s t a n d e allvar och b e ­ s t ä m d h e t i sjelfva f ö r o r d n a n d e t o m hans q v a r l å t e n - s kap. A n n a t ä r f ö r h å l l a n d e t , o m d e t ena e l l e r båda v i t t n e n a s d ö d a n t i n g e n ä r t e s t a t o r bevisligen o k ä n d , e ll e r i n t r ä f f a r j u s t vid s a m m a t i d , som g i f v ar e ns , I

10) Math. Calonii opera. O. t. a a 5.

(22)

s åd a n t f al l , d å n å g o t e ge n t li g t v å ll a nd e till f o r s u m ^ lighet ieke f ö r e k o m m e r å gi f v a r en s sida, m e n g e n o m h ä n d e l s e r n a s o k ä n d a skickelse f o r m b r i s t e n u p p s t å t t , s y n e s d e t i c k e , s å vid t ej a n d r a o m s t ä n d i g h e t e r f ö r e­

f i n n a s, s o m f ö r r i n g a t e s t a m e n t e t s t r o v ä r d i g h e t , s t r i ­ d a e m o t v å r L a g s g r u n d e r a t t d e t s a m m a g o d k ä n n a , s e r de l e s i fa l l t e s t a m e n t e t finnes a f t e s t a t o r b å d e s kr i f vi t o c h u n d e r t e c k n a d t . D o c k t o r d e d e t f ö r d e n fulla v i s sh e t e n ä f ve n i d e t t a fall s a k n a s i v å r n u g ä l l a n d e L a g e tt s t a d g a n d e , som* F ö r s l . 1' ) till Al l m.

Civ. L a g ( Är f d. B. Cap. g. § 7. i i s t a m o m . ) i n n e h å l ­ l e r , a t t ä f v e n i f ö r u t s a t t a fall t e s t a m e n t e t s enai vi t t ­ n e n ö d v ä n d i g t b ö r l e f v a e f te r t e s t a t o r , elleir oc k v i t t n e s - p å s k r i f t e n b ö r e ga en m e d L a g f u l l k o m l i g t e nl i g b e s k a f f e n h e t , h v a r j e m t e vi f ör n u r u b r i c e r a d e fall a f b å d a v i t t n e n a s döde l i ga a f g å n g s k u l l e f o r d r a , d e t t e s t a m e n t e t v o r e a f g i f v a r e n b å d e s k r i f v i t o c h u n d e r s k r i f v i t f ö r a t t v a r a g ä l l a n d e , el le r å t m i n s t o n e e g e n h ä n d i g t u n d e r s k r i f v e t .

O m vi n u p å d e n f ö r r a f r å g a n gifvit i a l l m ä n ­ h e t ett j a k a n d e s v a r , s å ans e vi d e r e m o t d e n s e d - n a r e , a n g å e n d e n ö d v ä n d i g h e t e n a f t e s t a m e n t s - v i t t ­ n e n s h ö r a n d e i n f o r D o m s t o l o c h f u l l t y g a n d e a f d e r a s b e r ä t t e l s e m e d e d , icke b ö r a , j e m l i k t L a g , i s a m m a a l l m ä n h e t m e d j a b e s v a r a s . Vä l ä r d e t f ö r em t e - s t a m e n t s t a g a r e r å d l i g a s t , a t t j u f ö r r d e s t o h ä l d r e , ä fv e n p å s ä t t 17 Cap. a 3 § R ä t t e g . B. m e d g u f v e r , l å t a i n f ö r D o m s t o l a f h ö r a t e s t a m e n t s - v i t t n e n a , m e n h ä n d e l s e r k u n n a i n t r ä f f a , d å ej e n s d e n n a å t g ä r d h i n n e r f ö r e v i t t n e n a s d ö d v i d t a ga s , hel st t e s t a m e n ­

11) Flere i vår n. g. Lag saknade m en behöfliga före­

skrifter 1 afseende testam entens form och bevittnande med­

delas i cit. 9 Capitlets första 7 0 .

(23)

19 ~

t e t s f ö r t i g a n d e 12) u t a f a r fv i n g a rn c h ä r v i d kan för - ' a n l e d a e n t i d s - u t d r ä g t , Ii v i l k e n , enligt 18 Cap. Å r f d . B . d e s s u t o m ka n vara e n följd at t es t a t o r s o k u n n i g ­ h e t a n t i n g e n o m gi f va r e n s död eller o m sjelfva t e ­ s t a m e n t e t . D e n n a tillfällighet, att v i t t n e n å e t t t e ­ s t a m e n t e , hvi l ka ö f v e rl e fv a t g i f v a r e n , med d ö d e n a f g å i n n a n d e r a s h ö r a n d e i n f ö r Doms t ol k o m m i t a t t a n s t ä l l a s , ä r n å g o t som gi f v a r en h v a r k e n k u n n a t f ö r e s e , el l er o e k o ag t a d t allvarligaste f ör es at s a tt g i f v a s i t t f ö r o r d n a n d e all möjlig l a g l i gh e t , icke k u n ­ n a t f ö r e b y g g a . E s o m o f t a s t kan n å g o t vål l ande d e r - till ej h e l l e r ligga hos t e s t a m e n t s - t a g a r e n , h v i l k e n , m e d d e n b ä s t a vilja och a n v ä n d st örst a sor gf äl l i ghet a t t sin r ä t t b e v a k a , v ar i t u r s t å n d s a t t a t t om i f r å g a ­ v a r a n d e v i t t n e n a s inställelse inför D o ms t o l be s ö r j a.

A f v e n ut i n u f ö r e v a r a n d e ä mn e s a k n a r L a g e n å t ­ s k i ll i ga n ä r m a r e b e s t ä m m e l s e r , h v a r f o r e ock L a g e n s s k i p a r e ä n u t s t r ä c k t sina f o r d r i n g a r till det l än g s t a , ä n gifvit d e m een vi da m i n d r e ut st r äckni ng.

T i l l vi ttnemas j äf s f r i het kan i viss m e ni n g a fv en d e r a s fr äj d oc h t r o v ä r d i g h e t hän f ör as — o m s t ä n d i g ­ h e t e r h v a r å , v i d t e s t a m e n t e n s b e v i t t n a n d e , icke l i g ­ g e r r i n g a vigt. M e n d e r m e d ka n d e n frågan s a m ­ m a n h ä n g a , om ej vid skrifteliga t e s t ament en n å g o n u p p m ä r k s a m h e t j emv ä l b ö r fästas p å , h u r u v i d a s j e l f v a c o n t e x t e n ä f v e n s o m v i t t n e s - r n e n i n g e n b l i f v i t s k r i f n a a f t e s t a t o r , v i t t n e n a , el l er a ndr a j ä f - v i g a p e r s o n e r . O m t. ex. d e n , i h v a r s n a m n t e s ta -

12) Väl förbjuder 18 Cap. 2 § Ärfd. B. arfvinge att d ö l j a

testamentet undan, men ulsaller icke viss t id , hvareftér ett

s å d a n t fördöljande skall anses gjordt och således det b e s t ä m ­

da ansvaret k lionom tillämpas. Boupptecknings-tillfället sy­

nes liär vara cn tjenlig tid för denna aifvingens uppgift af T estam entet, så vidt handlingen i boet förvaras.

References

Related documents

&#34;Mitt intryck är att vi lever i två skilda världar&#34; skriver Rolf L Nilsson om mig i Veckobladet 39 och jag kan inte göra annat än att hålla med. tänka mig att

Dessutom förvarade F relativt stora mängder pengar i ett kassaskåp hemma hos paret (bostaden hade för övrigt tidigare tillhört R, utan samägande. När han flyttade in hade F

Men egentligen menas dermed blott lagarne för Mathematikerns verksamhet att fin na och utveckla serierne eller att tänka sig de­ ras partier successivt; ty i och

De kan utnyttjas för att försvara förtryck eller sjanghajas för att dra ut i krig..

&amp; habitus fuit inbar oraculi: unde etiam crebrior hiborise hujus fcholabicse, quam S.. Scripturas ledtio inbituebatur : de qua re conqueritur MAJERUS in

liceat. Quod vero juris fubftratum, natura ipfa rationis nobis concesfum, fed eum in finem, ut homines una vi-. vere posfint, necesfario Iimitandum, exfiftat

Patienten med kronisk njursjukdom som vårdas i livets slutskede kan uppvisa en mängd olika fysiska och psykiska symtom som sjuksköterskan bör ha kännedom om för att kunna hjälpa

Ett sätt att få nya infallsvinklar på dessa frågor har varit att läsa fl er sor- ters litteratur, till exempel genom att lyfta fram kvinnliga och utomeuro- peiska författarskap