Volvo Arsredovisning o 1982

VOLVO

Bolagsstämma- plats och tid

Ordinarie bolagsstämma hålls i Gö~eborg i Lisebergshallen, med ingång från Orgryte- vägen, onsdagen den 25 maj 1983, kl16.30.

Vem harrätt att delta i bolagsstämman?

Rätt att delta i Volvos bolagsstämma har den aktieägare som dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs per den 13 maj 1983, dels anmäler sin avsikt att delta i bolagsstämman till Volvo, senast kl 12.00 fredagen den 20 maj 1983.

Hur blir man registrerad i aktieboken?

Volvos aktiebok förs av Värdepapperscen- tralen VPC AB med hjälp av datateknik.

Aktier i Volvo är antingen ägarregistrerade eller förvaltarregistrerade. Endast ägarre- gistrerade innehav återfinns under aktie- ägarens eget namn i aktieboken.

Den som har sina aktier i förvar ho s banks notariatavdelning eller enskild fondhand- lare kan ha valt att låta aktierna registreras i förvaltarens namn.

För att aktieägare med sådana förvaltar- registrerade aktier skall ha rätt att delta i bolagsstämma fordras att aktierna ägar- registreras.

Förslag till vinstutdelning

De totala vinstmedlen uppgår till1.280 Mkr.

styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för år 1982lämnas med kr 10:- per aktie samt att

För att aktierna skall kunna omregistreras i tid, bör aktieägare som har förvaltarregi- strerade aktier av den bank eller fond- handlare som förvaltar aktierna begära (tillfällig) ägarregistrering ett par bank- dagar före den 13 maj 1983. Förvaltare bru- kar debitera en avgift för denna åtgärd.

Hur anmäler man sig till Volvo?

Anmälan om deltagande i stämman kan ske

D per telefon 031-59 2150 eller via Volvos växel 031-59 00 00 D per post till

AB Volvo Juridik

405 08 GÖTEBORG

Vid anmälan bör aktieägaren uppge D namn

D personnummer (registreringsnummer) D adress och telefonnummer.

Aktieägare som vill delta i stämman måste ha anmält detta senast fredagen den 20 maj 1983 kl12.00, då anmälningstiden utgår.

avstämningsdag skall vara den 30 maj 1983. Utdelningen tarianspråk340Mkr.

Utbetalningen beräknas ske genom VPC den 6 juni 1983.

Ekonomisk information och rapportering Volvo publicerar regelbundet följande eko- nomiska rapporter:

Preliminär bokslutskommunike;

slutet av januari

Definitiv bokslutskommunike;

slutet av mars Årsredovisning;

början av maj

Rapport över första kvartalet;

slutet av maj

Rapport över första halvåret;

slutet av augusti

Rapport över de tre första kvartalen;

slutet av november

De flesta av dessa rapporter sänds direkt till de aktieägare som anmält till VPC att de vill ha rapporterna.

Följande trycksaker, liksom annan infor- mation om Volvo och tryckta årsred ovis-

Förekommande sifferuppgifter inom par- entes avser 1981 om intet annat sägs.

SEK, svenska kronor, används i vissa upp-

ningar från börsnoterade bolag i koncer- nen, kan beställas från:

AB Volvo

Financial Relations 405 08 GÖTEBORG Volvo Annual Report

Volvos årsredovisning på engelska.

Volvo Financial and Operating Statistics Statistiska uppgifter om Volvo över en längre tidsperiod.

Volvokontakt-Ekonomiextra

En redovisning av Volvoåret-i första hand framställd för Volvos anställda i Sverige.

Tillläsare av Volvos årsredovisning Läsanvisningar och ordförklaringar till resultat- och balansräkning.

ställningar. Miljon förkortas M. Miljoner kronor skrivs dock Mkr och belopp avser Mkr där ej annat anges.

Volvo Arsredovisning o 1982

2 Koncernchefen

Aret 1982 präglades av den svaga konjunkturen i världen, men var ett år av framgång för Volvokoncernen. Koncernens struktur har ändrats i snabb takt. Volvos verksamhet är nu inriktad på industri med högt teknologiskt innehåll och god och uthållig lönsamhet. I sammansättningen av vår affär har vi eftersträvat balans och riskspridning. Vi har en aktiv finansverksamhet och bygger upp ökad kompetens inom varuhandel. Volvo har kompe- tens och styrka att växa genom att uppnå ökade marknadsandelar under hävdad lönsam- het. Avkastningen på totalt kapital exklusive rörelseskulder nådde 17,5% under 1982.

4 Koncernöversikt

Ingen ekonomisk återhämtning i västvärlden. Minskad produktion och sysselsättning i Sverige.

Volvokoncernen 1982: Ökning av tillverkning, försäljning och lönsamhet. Hög investe- ringsnivå. Avtal med Hamilton-gruppen i USA och Storbritannien. Köp av aktier i Atlas Copco och Stora Kopparberg. Försäljning av lnvestment AB Beijer. Betydande resultat- ökning. Hög likviditet. Nyemission i AB Volvo. Drygt 75.000 anställda vid årets slut.

Resultatbonussystem för de anställda i Sverige införs på prov.

14 Personvagnar

På en fortsatt svag världsmarknad ökade Volvo även under 1982 sin tillverkning och försäljning av personbilar. Ökad andel av marknaden. Framgångsrik introduktion av Volvo 760 GLE. Försäljningsvärdet steg till18.109 Mkr. Produktutveckling i fokus.

17 Lastvagnar

Fortsatt ökade leveranser i kärvt marknadsläge. Försäljningen över 10 miljarder kronor.

Volvo på andra plats i världen bland tillverkare av tunga lastbilar. Okad tillverkning och större resurser för produktutveckling.

19 Bussar

Minskad totalmarknad men ökad andel för Volvo Bussar. Lägre tillverkning. Planering för USA-produktion.

20 Entreprenadmaskiner m m

Koncentration på entreprenadmaskiner. Något lägre försäljning på en svag världsmark- nad. Förvärv av Kockum Landsverk och engelsktimportörs bolag.

22 Marin- och industrimotorer

Stärkta marknadspositioner för såväl marin-som industrimotorer. Introduktion av dubbelpropellerdrev med Aquamatic som grund.

23 Flygmotorer m m

Riksdagsbeslut om utveckling och tillverkning av JAS 39 Gripen. Ökad leverans av militära motorer. Stärkt ställning för Volvo Hydraulik och värmarsektorn.

24 Verkstadsföretag

Fortsatt omstrukturering och nya företagsförvärv inom Sonessons. Dacke In ves t bildat.

Sammanslagning av Centro-Maskin och Morgårdshammar.

26 Energiföretag

Betydande ökning av oljehandeln inom Scanoil. Stigande investeringar i utvinning av olja och gas. Omstrukturering av Volvo Energi. Förvärv av intressen i Hamilton-gruppen i Storbritannien.

28 Livsmedelsföretag

Hård konkurrens och minskad konsumtion inom vissa produktgrupper. Ytterligare företagsköp i Sverige och inom E G-området.

30 Börsportföljen m m

Börsportföljen, AB Fortos, Investment AB Beijer.

31 ABVolvo

Ökad försäljning. Kommissionärsbolagen ombildade.

32 Dotterbolag

Ekonomisk redovisning

36 Koncernens resultaträkning och balansräkning 44 Volvokoncernen 1978-82

45 Finansieringsanalys- Koncernen och A B Volvo 46 AB Volvos resultaträkning och balansräkning 54 Förslag till vinstfördelning

55 Revisionsberättelse

56 Några fakta om Atlas Copco och Stora Kopparberg 57 Aktiedata

58 Volvokoncernen aprill983 60 styrelse, revisorer och direktion

Koncernchefen

Aret 1982 präglades av den svaga konjunkturen i värl- den. Sociala och ekonomiska problem stod i förgrun- den. Utebliven ekonomisk tillväxt och, i många länder, ökad protektionism, gav strama yttre förutsättningar för Volvos verksamhet.

1982 var emellertid ett år av framgång för Volvokon- cernen. Liksom i alllångsiktig industriell verksamhet lades grunden för flera år sedan. Ett tydligt exempel är Volvo Personvagnars introduktion av Volvo 760 GLE.

Beslutet att Volvo skulle förbli en industrikoncern och att aktierna i ett nybildat investmentbolag, vars tyngsta del är den betydande börsportföljen, skulle erbjudas Volvos aktieägare, var ett av många viktiga strategiska beslut som togs under året.

Koncernens nya struktur

Vi har ändrat koncernens struktur i snabb takt. Det mångåriga organisationsarbetet med syfte att skapa preciserade vinstcentra har lett till att huvuddelen av Volvos verksamhet nu drivs inom fullbildade bolag. ₁

I industriell verksamhet måste alltid aktivitet och kraft kombineras med uthållighet. Det långsiktiga arbe- tet med fortgående produktutveckling och ökad effek- tivitet fortsatte under året. Inom samtliga affärsområ- den har omstruktureringen av verksamheten varit framträdande.

Fortsatt hög investeringsnivå

Investeringskurvan har varit stadigt stigande under de senaste fem åren. Ar 1982låg investeringarna på en fortsatt hög nivå och de bildar basen för Volvos fram- tida utveckling.

4

. . . . '

. ·-·: .

.

.

· . ; .

3900

)-;:-_ .

2Qp0 . : . o.'

·_, _ ..

<= l

...

. !

;-.. ,· -·

,-:_:..

·,. . · .. :; ··... .. ·J

~qSi 19~ :j

På omslagssidan ger viktiga nyckelhändelser en komprimerad bild av strategival och strukturåtgärder under femårsperioden.

Därutöver har verksamhetsgrenar överlåtits och nya fabriker och tillverkningsmetoder tagits i bruk.

Balans och riskspridning

Volvos verksamhet är nu inriktad på industri med högt teknologiskt innehåll och god och uthållig lönsamhet.

I sammansättningen av vår affär har vi eftersträvat ba- lans och riskspridning. Förvärvet av större aktieposter i Atlas Copco och Stora Kopparberg ljänar detta syfte.

Vi är inställda på att spela en aktiv ägarroll och delta i arbetet för en positiv utveckling av svensk industri.

Ni har en aktiv finansverksamhet och bygger upp ökad kompetens inom varuhandel. Under år 1982 har vi genomfört Volvos hittills största barteraffär-ett kontrakt på 1,7 miljarder kronor- som omfattar försälj- Ilingav industriprodukter i u t byte mot olja.

l

178.000

aktieägare

Var och en av de Volvoanställda i Sverige erbjöds under året få fem aktier och delta i en riktad emission, som övertecknades kraftigt. Därmed ökade antalet aktie- ägare till sammanlagt 178.000.

Ett resultatbonussystem som ger de anställda andel i v:inst över ett visst avkastningstal infördes under 1982.

Överenskommelsen pekar på det gemensamma intres- se som aktieägare, anställda och samhälle har av ett lönsamt och starkt Volvo.

Förbättrad soliditet-ökad lönsamhet

Volvokoncernens soliditet, uttryckt som andelen eget riskbärande kapital, har åter förbättrats. Härtill bidrog inte minst de framgångsrika nyemissionerna under året.

Sollclbt . . . ' '' .

Andel eget l'$kberande ~- . ·., ^·' . ~:

.... _, .. ,"' ^{• . . 3}

_L_ . . :: ,.· ^{·.'· · ' . :}

197$ '. 1979 ·: 19110 ... '. 1981. ;_ '· ,. 191!2 ' . i

~--~----~----~~--~--~---~~- . ~-~~

Även om de yttre förutsättningarna för en expansion är svaga är det min mening att Volvo har kompetens och styrka att växa genom att uppnå ökade marknadsan- delar under hävdad lönsamhet.

Volvos avkastning på totalt kapital exklusive rörelse- skulder nådde 17,5% under 1982. Lönsamhetsnivån är av avgörande betydelse för våra möjligheter att bibe- hålla investerings förmåga, hög teknisk kompetens och därmed frC}mtida konkurrenskraft.

Vi strävar mot en lönsamhetsnivå av 20%. Våra aktie- ägare skall därmed se sitt Volvoinnehav som en attrak- tiv långsiktig placering, en framtidsplacering, som ger en hög och konkurrenskraftig avkastning.

Pehr G Gyllenhammar

LOnlamhet . . .

Avkastning på totalt kapital exkl-ronliseskulder ·

l . . , .. ~ ... ---

~... . ... - -·: ^{,·~. , .}

30mars1983

··~· ....

-U--~·---~"1"''"-':''''.._ ... ~ ... . ,. ••• ~--~ .. _ .... --...:.-.-···- .. · -- - -- - - - -- ...;.

. ·. . ^{' ~ .}

1978 . 1919 1980

..__

____

^{_____ ____ _ ___ _}

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Koncernöversikt

l

Likvida medel den 3"l december

Summa tillgångar enligt balansräkningen, 31december

Ege..!_riskbära~de kapita~--. ____ _ __

7.250 5.476 46.275 36.645 - ---

--- -· --- --

13.887 10.722

· - - -

___ _ _ _

2.346 2.514 Investeringar i anläggningar

--- - --- --- -- - - --

Antal amtällda den 31 december 75.136 76.085

--- - ---- - - ----

Löner och lönebikostnader 9.021 7.547

UtdE'lnin!! till aktieägare 340** 251

•u

•• _ _ ___ .:.Q. __ -·-- -- -- - -- - -- -- --- - ... _______ ... ____ - - -- - - -- -

Resultatbonus tillan&tällda 40

~~kast~~ng på t~~-t_kapit<!l exkl rör~l_:>~sk~l9-er*, ~ _____

_!?L _ _ ^_____§

Avkastning på egetriskbärande kapital*,% 20,5 14,5 - - --- - - -

- ---·- - --- - - -- -·

- - ---- - --- - · - - - ---- --

- --- - --- --- -

Ut~e~~mgikro~o~perak~-~ ____ __________ ___ _ 10:~~---9:-:-_

•) D~hruttoner b~ ,1dan 12

• ') Enhgt <.ty:relsen~ f•>n!dg.

•••) Inklus11.·e utdelrung från BeiJermvc~t AB till d t.">~ ttdJ.g.ue akneagare, 60 J:\. l kr

L.._ _ _ _ _ _ __ _ __ _ _ _ _ _ ..

Att speciellt observera vid läsningen av Volvos årsredovisning 1982 Vissa förändringar i koncernens sam- Principerna för den ekonomiska re- man sättning påverkar en jämförelse dovisningen är oförändrade med un- mellan 1982 och 1981. dantag av att STC Scandinavian Tra-

BeijerinvestAB, numera ABFortos, dingCoABtillämpar"full-cost- med dotterbolag ingår i koncernens method", som innebär att avskrivning redovisning från och med andra kvar- sker på samtliga nedlagda kostnader i talet 1981. Aven för 1980 och tidigare takt med produktionen och i relation år har Beijerinvests värden omräknats till kända reserver av olja och gas.

efter principer som tillämpas i Volvo- Aktierna i luvestment AB Beijer er- koncernen. För jämförbarhetens skull bjöds Volvos aktieägare i början av ingår i tabeller och diagram, som en- 1983.

bart avser rörelsegrenarna, även första kvartalets värden för 1981 i de avsnitt som direkt avser Verkstads-, Energi- och Livsmedelsföretag.

Inter-MediaABochAB Wilh.

Becker såldes i början av 1982.

Volvo White Truck Corporation, USA, ingår i koncernens redovisning från och med l september 1981.

Ingen ekonomisk återhämtning i västvärlden. stigande arbetslös- het. Höga realräntor. Sjunkande inflation.

De förhoppningar, som hystes om en internationell ekonomisk återhämt- ning under 1982, infriades ej. I stället fortsatte produktionen att sjunka i många länder. Arbetslösheten steg till en nivå, som aldrig tidigare registre- rats under efterkrigstiden. För första gången på många år minskade världs- handelns volym.

Ett växande antal länder, huvudsak- ligen i Latinamerika och inom Come-_ con-blocket, kom i akuta betalnings svårigheter. Omförhandlingar av gäl-- lande kreditvillkor blev nödvändiga.

Utformningen av penningpolitiken, framför allt i de ledande industrilän- derna, resulterade i höga reala räntoy.

trots en allmänt mycket svag konj~

tur. De höga räntorna verkade däm- pande på investeringsverksamheten.

Stora underskott i statsfinanserna tvingade därtill fram omfattande besparingsåtgärder.

Betydande framgångar noterades däremot i kampen mot inflationen. Då samtidigt industriländernas samman- lagda utrikesbalanser gentemot fram- för allt OPEC-länderna förstärktes un- der året, förbättrades successivt förut- sättningarna för fortsatta internatio- nella räntesänkningar. På grund av en kraftig försämring av kurserna på fler- talet västeuropeiska valutor gentemot dollarn skedde nedtrappningen i rän- teläget i Västeuropa med stor försik- tighet. Trots nedgången i de nominel~

räntorna förblev den reala räntenivåii, hög och hade en fortsatt dämpande effekt på den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Recessionen fördjupades i USA un- der första halvåret och i Västeuropa, särskilt i Västtyskland, under andra halvåret.

Bilindustrini USA upplevdeännu ett mycket svagt år- det femte i följd- med svaga tecken till återhämtning i slutet av 1982.

Även i Västeuropa varkonjunktur- u t vecklingen svag för bilproducenter- na liksom för de branscher som tradi- tionellt är stora köpare av tunga for- don som lastbilar och entreprenad- maskiner.

Minskad produktion och syssel- sättning i Sverige

Liksom i flertalet västeuropeiska län- der förblev den ekonomiska utveck- lingen i Sverige svag och vikande med

en fortsatt nedgång i produktion, in- vesteringar och sysselsättning. Brutto- nationalprodukten sjönk något och in- dustriinvesteringarna minskade med närmare 16%. Den privata konsumtio- nen ökade svagt.

De allvarliga balansproblem som svensk ekonomi uppvisat under flera år i fråga om stora underskott i såväl statsfinanserna som i utrikeshandeln genomgick inga förbättringar under året. Den nya regeringen devalverade den svenska kronan med 16% i början av oktober månad.

Bilförsäljningen påverkades i posi- tiv riktning under senare delen av året

hom en aviserad höjning av mer- vardeskatten och kundernas antagan- den om kommande prishöjningar i devalveringens spår.

l Ivokoncernen 1982: Ökning av mlverkning, försäljning och lönsamhet.

I det allmänt svaga konjunkturläget ökade Volvokoncernen produktion och försäljning och kunde även bereda ökad sysselsättning.

Volvokoncernensförsäljning under 1982 uppgick till75.624Mkr. Motsva- rande värde för 1981 var 48.017 Mkr med Beijerinvests försäljning under första kvartalet frånräknad och 54.407 Mkr med denna försäljning inräknad.

Utländska marknaders andel av koncernens försäljningsvärde var 83%. Koncernens export från Sverige steg ytterligare till19.130Mkr. Detta motsvarade drygt 11% av värdet av

1""Ttdets totala export.

_ koncernens resultat ökade väsent- ligt och uppgick före bokslutsdisposi- tioner och skatter till2.440Mkr (1.425).

Resultatet motsvarar en avkastning på t9talt kapital, exklusive rörelseskul-

r, av 17,5% (15,0).

Petsonbilar-ökad produktion och försäljning

Tillverkning och försäljning av per- sonbilar i västvärlden var den lägsta på många år. I kontrast härtill kunde Vol- vo öka sin försäljning och därigenom stärka sin ställning gentemot konkur- renterna i USA och Västeuropa.

Tillverkningen av personbilar inom Volvo och inom det delägda Volvo Car BV i N ederländerna höjdes vid flera tillfällen under året i takt med stigande efterfrågan. Totalt tillverkades 318.500 personbilar, varav 90.800vid Volvo CarBV.

An talet till konsument levererade Volvo personbilar ökade med 9,4% till drygt 317.000.

Försäljningen för rörelsegrenen Per- sonvagnar uppgick till18.109 Mkr, vil- ket motsvarade 24% av koncernens årsomsättning.

Volvo Tunga Fordon- stärkt ställning på svag marknad Rörelsegrenarna Lastvagnar, Bussar och Entreprenadmaskiner mm, vilka ingår i affärsområdet Volvo Tunga For- don, hade en samlad försäljning av 14.024 Mkr, vilketinnebar 19% av kon- cernens omsättning.

Marknaderna i Nordamerika, Latin- amerika och flertalet västeuropeiska länder var mycket svaga under större delen av året. Leveranser av lastbilar och entreprenadmaskiner tillländer i Mellersta Östern uppvägde nedgång- en på övriga marknadsområden.

Försäljningen av lastbilar passerade 10 miljarder kronor och de samman- lagda leveranserna steg till34.600 en- heter. Härav utgjorde leveranserna från Volvo White Truck Corporation, USAavmärkena White ochAutocar 4. 200 enheter. Volvo blev därmed näst störst bland västvärldens tillverkare av tunga lastbilar under 1982.

I Brasilien, där Volvos verksamhet började 1979, ökade marknadsandelen för lastbilar och bussar betydligt på en allmänt svag marknad.

Leveranserna av bussar sjönk och försäljningsvärdet uppgick til11.028 Mkr. Försäljningen av entreprenad- maskiner m m minskade til12. 203 Mkr p g a den planenliga neddragningen av försäljningen av lantbruksmaskiner.

Alla tre rörelsegrenarna ökade sin andel av marknaden såväl i Väst- europa som i övriga världen. Insatser- na för produktutveckling och förstärk- ning av marknadsorganisationerna fortsatte.

Större försäljning av Volvo Pentas produkter. Ökade leveranser från Volvo Flygmotor.

Rörelsegrenarna Marin- och industri- motorer samt Flygmotorer m m nådde högre försäljningsvärden och ökade leveranser.

Försäljningen av marinmotorer ökade medan industrimotorförsälj- ningen var i stort sett oförändrad. Rö- relse grenens samlade försäljning var 1.508Mkr.

Efter övervunna tekniska problem steg leveranserna av militära flygmo- torer och även avsättningen av civila produkter ökade. Rörelsegrenens om- sättning var 919 Mkr.

Koncernens flSniiJninl, Mkr

ll0f!'~.!'__ ___ l971!___!9!9 1980 1!181" l~

, PersonV3gnar 10 257 12 617 11980 13 569 18109

l

Entrepren~d·

rnasiwter m m l 773 2 242 2 259 2 277 :' 203 Maun·och

~nmotoret

Rygmotorer m m Ver kstadsforebg Energitoretag LNsmedlllsforetae (}q

911 504

9% 1123 571 637

1308 1508 500 919

2118 2967 14638 33512 1889 3171

-lef~het 4m 423 443 2 389 1414

KClllCP.Inen

tot~

--- ---·--·---

19133 231-72 23~3 48017 75.6:4

- ·· - - - -

')lnkluSlV<?Bettf:flnvest med dalterbolag from andra kvartalet

Under 1982 svarade Transportmedeisforetagen for 460to

l

av koncernens forsal)mngsvarde octl Energiforetagen for

M% .

Mtnskmngen av 'CMII! verksamhet" meUan 1981 och 1982 ^'l tieror framst på forsal)ntngen .w Beckers och lrrte•-Medla .

Verkstadsföretagen: Nyförvärv och fortsatt omstrukturering.

Verksamheten inom Sonessans samt- liga divisioner var föremål för fortsatt omstrukturering och nya företag in- förlivades. Sonessons, Kockums Jern- verk och Centro-Morgårdshammar med dotterbolaguppnådde 1982 en försäljning av sammanlagt 2. 967Mkr.

Energiföretagen: Väsentlig volymökning i oljehandeln och betydande investeringar.

Oljemarknaden präglades av vikande prisnivå och sjunkande efterfrågan.

Koncernens oljehandel steg trots detta i volym. Tillsammans med den högre dollarkursen medförde detta en avse- värd ökning av försäljningsvärdet för

s

KONCERNÖVERSIKT

Koncernens Rk'sllfning, M1<r

l

r-="'---··---·--·---1

~---1

l

l

.-s-

~f!!!~ra.-lt!

l ^~nge

N~

utanfor SVeng~ 2 453 3 079 2 728 4 477 5 310 Europa

utallfor Norden 7 272. 9 252 '1167 1l 963 20 452

l

l marknader 2 177 2 526 2 967 7 798 10 955

l

l

83% tJII marknader uta;tfor Svenge Marknader 1 Nord·

a~ hail~ 34% av ~oncernens f'li'Sa!Jfl~

l l

energiföretagen till sammanlagt 33.512 Mkr. Investeringar i prospekte- ring och utvinning av olja och gas var högre än under 1981 och uppgick till 651Mkr.

Livsmedelsföretagen: Svag konsumtionsutveckling. Företags- förvärv såväl i Sverige som inom E G-området.

Livsmedelsföretagens försäljning steg till sammanlagt 3.171 Mkr. Ytterligare företag förvärvades av Abba samt av Lithells och Annerstedt. För jämför- bara enheter var tillverkningsvolymen något lägre än under 1981 beroende på den svaga konsumtionsutvecklingen.

Hög investeringsnivå

Investeringsnivån var även under 1982 fortsatt mycket hög. De samman- lagda investeringarna i anläggningar utgjorde 2.346 Mkr.

Som framgår av tabellen på nästa sida gjordes merparten av investering- arna inom transportmedelssektorn, framför allt i anläggningar för tillverk- ning, konstruktion och utveckling av personbilar och lastbilar. Härtill kom- mer energiföretagens betydande in- vesteringar i prospektering och utvin- ning av olja och gas samt investeringar i leasingverksamheten i STC Finans.

Bland årets investeringar kan nämnas:

D Utrustning till Volvos produktions- anläggningar i främst T orslan da, Olofström, Skövde och Köping mo- tiverade av produktmässiga änd- ringar.

D Fortsatt utbyggnad av Volvo Last- vagnars resurser för konstruktion och utveckling i Göteborg.

D Investeringar i ändrad produk- tionsstruktur för entreprenad- maskiner i Eskilstuna.

D Prospektering efter och utrustning för utvinning av petroleumproduk- ter i USA samt prospektering i Nordsjön.

D Centraldatorutrustning till Volvo-Data i Göteborg.

D Anläggning för Volvoåterförsäljare i stockholmsområdet.

Kostnader för produktutveckling be- lastar löpande år och ingår således ej i investeringarna.

Beslutade, men ännu ej genomför- da, investeringar i anläggningar u p p-

gick vid utgången av 1982 till ca2.800 Mkr. Betalningarna fördelas på de när- maste åren med ca 1.390 Mkr under 1983 och ca 1.41 O Mkr under 1984 eller senare.

Fördelningen på rörelsegrenar av de tomdecemberl982beslutade, men ännu ej genomförda, investeringarna är följande i Mkr:

Personvagnar 730

Tunga Fordon 680 Energiföretagen 790 Övriga rörelsegrenar

och gemensamma

investeringar 600

Summa 2.800

Även under de närmaste åren kommer investeringarna inom personbils-och lastbilsverksamheten samt inom en~

giområdet attvara betydande.

Avtal på energiområdet

Under 1982 träffade AB Volvo avtal med huvuddelägarna i Hamilton Brothers Petroleum Corporation i USA, enligt vilket Volvo N orth Ameri- ca Corp dels förvärvade ca 25% av aktierna i nämnda bolag och 50% av aktierna i managementbolaget Hamil- ton Brothers Oil Co från den ene huvuddelägaren, dels ingick ett kon- sortialavtal med den kvarvarande hu- vuddelägaren och chefen för gruppen, Mr Frederic Hamilton.

Volvo Energi förvärvade enligt sam- ma avtal ca 10% av aktierna i Hamilton Oil Great Britain PLC ett engelskt _ börsnoterat oljebolag och har senare-' gjort ytterligare köp av aktier i bolaget~

Volvos investering i Hamilton- gruppen uppgick till ca 80 miljoner dollar vartill kommer kostnader för deltagande i jointventures med lO ₁ miljoner dollar per år under fem år. ' Hamilton-gruppen hade 1982 en omsättning av drygt l miljard dollar och ca 1.200anställda i tio länder. Den redovisade nettovinsten uppgick till 9 miljoner dollar.

Hamilton Brothers Petroleum Cor- poration med säte i Denver, Colorado är huvudsakligen verksamt inom pro- spektering efter och utvinning av olja och gas i USA i Canada och i Nord- sjön. Exploatering bedrivs i USA ge- nom sk jointventures med såvälin- hemskt som internationellt deltagan- de. Detsamma gäller för verksamhe- ten i den brittiska delen av Nordsjön.

Efter Volvos förvärv har Hamilton- gruppen rapporterat nya betydande fyndigheter av drivvärd olja i Duncan- fältet i N ords j ön.

AB Volvo förblir rörelsedrivande bolag

Efter förvärvet av Beijerinvest AB har Volvo avyttrat vissa av de i denna grupp ingående verksamheterna och en ny struktur har utformats för kon- cernen. De olika företagen har förde- lats på i huvuds'ak fyra områden -transportmedel, verkstadsindustri, energi och livsmedel.

Enligt de ursprungliga planerna skulle AB Volvo ombildas till invest- mentbolag. I maj 1982 beslutade dock styrelsen att moderbolaget skulle för- bli ett rörelsedrivande bolag under

~!)rändrad firma och aviserade sin av-

l --'~att i början av 19S3 föra ut ett investmentbolag på aktiemarknaden.

Samtidigt offentliggjorde styrelsen Volvos planer på att som komplement till den egna verksamheten förvärva

<r; jl.tegiskt intressanta och betydande

aKtieposter i internationellt arbetande storföretag i Sverige och utomlands.

Härvid skulle eftersträvas poster med en röstandel av lägst 25%. Avsikten är att därigenom åstadkomma en risk- spridning genom en mera varaktig an- knytning till företag med betydande substans.

Köp av aktier i Atlas Copco och Stora Kopparberg

Under hösten 1982 förvärvade Volvo 25% av aktierna i A tias Copco AB för 686Mkr.

Senare under året köptes ca 7% av aktierna i Stora Kopparbergs Berg- slags AB för sammanlagt 152 Mkr.

?- "le havetutökades i början av 1983 till '-...16%. I februari 1983 erbjöd sig Volvo

att teckna ett förlagslån på 495 Mkr med 9% ränta och 5 års löptid. Lånet är konvertibelt till aktier i Stora Koppar- berg före utgången av 1984 till en kurs ( 550 kr. Efter konvertering skulle

Volvos andel av aktiekapitalet uppgå til125%. En extra bolagsstämma i Stora Kopparberg den21mars 1983 godkän- de det träffade avtalet.

Försäljning av koncernintressen Koncernens aktieinnehav i Inter- Media AB och AB Wilh. Becker såldes i början av året.

Under hösten erbjöd AB Volvo sina aktieägare att med företrädesrätt köpa ca 25% av aktierna i STC Scandinavian Trading Co AB samt ca 60% av aktierna i STC Venture AB. Till detta företag hade STC dessförinnan överlåtit tre liberianska bolag, vilka äger var sin qljerigg. Intresset blev stort och för- säljningen av dessa aktier tillförde

koncernen 350 Mkr i likvida medel.

Efter ytterligare förändringar under 1983 äger Volvo ca 55% av aktiekapita- let i STC och STC äger ca 42% av aktiekapitalet i STC Venture AB.

Förs~ljning av aktier i Investment ABBeijer

I november fattade styrelsen det slutli- ga beslutet att erbjuda Volvos aktie- ägare att förvärva aktier i lovestment AB Beijer. Bolaget bildades genom att det egna kapitalet i AB Fannyudde, ett dotterbolag till Beijer Handel & Indu- stri AB, höjdestill980Mkrgenom nyemission och al:<tieägartillskott, var- efter AB Fannyudde ändrade firma till lovestment AB Beijer.

Aktiekapitalet efter nyemissionen uppgår till680 Mkr fördelat på 13,6 miljoner aktier. De viktigaste tillgång- arna är huvuddelen av den börsport- följ och övriga noterade innehav som tidigare ingick i Beijerinvest AB, ak- tierna i Kebo AB, samt aktierna i en ny juridisk person under firman AB Fan- nyudde. Beijerinvest AB kvarstår som ett dotterbolag till AB Volvo under ändrad firma.

Volvos aktieägare erbjöds att under tiden l februari-18mars 1983 teckna sig för inköp av två aktier i lovestment A B Beijer för varje femtal aktier i A B Volvo. För varje aktie i InvestmenfAB Beijer skulle erläggas 82 kronor.

Vid utgången av tiden för köp av aktier beräknades det nya bolaget ha mer än llO.OOOaktieägare. Volvo till- förs genom försäljningen l, l miljarder kronor.

Innehavet av aktier i SILA och i AB Pripps Bryggerier överfördes ej till lovestment AB Beijer.

Förändringar inom koncernen Crawford Door AB, Göteborg, och systerföretaget Insoport Inc, USA, för- värvades av Sonessans i början av 1982 från Beijer Handel & Industri AB.

Aktieinnehavet i SvedaKemi AB överläts till Kebo AB från årsskiftet 1981/82 och verksamheten samordna- des.

STCs dotterbolag Scanoil AB över-:

tog göteborgsföretaget Sannes AB från Beijer Handel & Industri AB.

Morgårdshammar AB förvärvade Centro-Maskin Göteborg AB. Företa- gets nya namn är Centro-Morgårds- hammarAB.

Verksamhetet:\ inom Volvo Last- vagnar AB, Volvo Bussar AB, Volvo Komponenter AB, AB Volvo Penta och Volvobil AB som tidigare drivits av kommissionärsbolag bedrivs från och

lnvesterlnpr l anflaninpr, Mkr

Sv&nge Norden utanfor Svenge Europa ut.lofor Norden Nordamenka Ovnga

m~r1<nader

729 140'5

66 32 22 69 33

170 184 203 147 205

11 9 13 883 747

3 8 14 104 28

- - -- - -·--- ··

Summa 668 962 H:57 2514 2346.

/w mvestel'lngam~ under 1981• NordamMIY avsåg 27.4 Mkr fONarv av anlaggrnngar 1 oet Ulldel året nystat·

tade Vol"" Wh4e Truck Corpor<ltJon och 584 Mkr lllVeste·

nngar 11om energ.foretagen De senare uppgtck under 1982 t!M 6361,4kr exkiUSNe 1nvestenng~r 1 Hamflongrup- pen flN rn~e<Jngllma under~ 1978-82 har 5 19'5 Mkr~ 64% silett 1 Svooie

!l'Xe~Seartlll l:, 78 1979 1980 1981 1982 Pe~nar .342 654 l 013 688 575

'! Lastvagnar

EntreprP.nad·

mllsk1nermm Marm-och mdustnmotorer Aygmotorar mm

Verk~sforetag

188 174

65 48

27 23 36 50

299 505

57 70

18 55

242 157 119

388 98 17 217 115 754

Energrtoretag 846

Livsmedelsfor et ag 4 7 46

Ovnga rorelse·

grel'ar och

l

gf!tl'len!>ilmma

'l tnvestenngat 10 13 28 119 4~

Koncernen totalt 668 962 l 657 ~ 514 2

346 l

llJ(Jder 1982lltgJorde uwt'Ster1ngar 1 Transportmedelsfore-l

j tagen sammanlagt l 319 Mkr

!

i

_ _ _ _ __ _ j

med 1983 för egen räkning i dotter- bolag helägda av AB Volvo. I samband med ombildningen har moderbolagets aktieinnehav i några utländska dotter- bolag överförts till svenska dotter- bolag.

Koncernens resultat

Volvokoncernen redovisar för år 1982 ett resultat om 2.480 Mkr före avsätt- ning till resultatbonus och före bok- slutsdispositioner och skatter jämfört med 1.425Mkråretinnan.

Bakom denna resultatökning ligger ett avsevärt förbättrat rörelseresultat

'n t extraordinära intäkter, som dock

_.Avis motverkas av högre finan-

sieringskostnader och betydande kursförluster på långfristiga lån i ut- ländsk valuta.

1982 årsrörelseresultat efter planen- å avskrivningar, 3. 335 Mkr, var 1.369 Mkr högre än föregående år.

Med få undantag visar koncernens rö- relsegrenar i stort sett samma eller bättre resultat än föregående år. För rörelsegrenen Personvagnar var vinst- ökningen avsevärd.

Förvaltningen av börsportföljen och övriga aktier g a v ett överskott av 262 Mkr i form av utdelning och försälj- ningsvinster. Härav har67Mkr an- vänts för nedskrivning av det i koncer- nen bokförda värdet på börsportföl- jen.

En högre likviditet under året och ett allmänt sett högt ränteläge samverka- de till en ökning av ränteintäkterna.

För1982 uppgick de till1.333 Mkr. Då ... ~<.,...ncernens likvida medel i svenska

bnor ej kan fritt disponeras för in- vesteringar utanför Sverige, medförde emellertid upplåningen utomlands för att möta dessa investeringar i före- ning med det höga ränteläget, ränte- ' - stnader om 1.897Mkr. Skillnaden

r •

·mellan ränteintäkterna och räntekost- naderna, d v s räntenettot, medförde en resultatbelastning med 564 Mkr; en försämring från 1981 med 137 Mkr.

Trots de ökade räntekostnaderna steg räntetäckningsgraden från 2,1 till2,6 (För definition av räntetäckningsgrad se not 6 sid 12).

Människan bakom maskinen: Arne Rön- beck har gjort de uppfinningar, som givit stora framgångar för Volvo Personvagnar AB, Olofströmsverken, dådetgällerför- säljning av utrustning för mekanisering av pressar.

Under 1982levererades utrustning för 164 Mkr till världens bilindustri och nya pro- dukter är under utveckling i Olofström.

:--- - - - - -- - -- ·- - -

Koncernens resultat, Mkr 19:J2 1981

Forsa~1ngsva~e----- - - ---·----··-·-------75.624··~17

Rorel~ns ko~er -70 992 -4!) 039

Rorelseresultatfore avskriVmngar · ·---· - - -4 632-

-2

Pfanenlrga avsknvn~ngar _ ... -

_:__!..?J2___

Rorelseresultat efter planenhga ai!Sknvnmgar 3 335 1.966

LltdelnmgsiT!takter 77 43

Resultat v1d forsCI~OJng av borsnoter3de akt1er 118 89

Rante1ntakter rnmus rantekostnrtder ___ ____ 564_ -.~Z

Resultat darefter 2 966 1.671

Kursdlfferen<>er på lån 1 utlaw.l!.k -.aluta - 721 - 246

Vtnst vid forsalJmng av oljenggar tlli STC Venturl' 235 ~-

Res•Jitatbonus tJU anstalida 40 -

l

- 2 MO

L._ _ _ _ - - - -

Valutakursutvecklingen under året, främst den svenska devalveringen un- der oktober månad, medförde kurs- förluster på långfristiga lån i utländska valutor, som belastade resultatet med 721 Mkr, vara v den helt övervägande delen var orealiserade för luster. (En- ligt koncernens principer redovisas re- sultatet av kursförändringar som kost- nad respektive intäkt för det verksam- hetsår, då kursförändringen inträffar, oavsett lånens återbetalnings tid.)

Försäljning av oljeriggar till STC Venture-som vid utgången av 1982 ej är koncernbolag- medförde en vinst om 235 Mkr, vilken redovisas som extraordinär intäkt.

Till följd av den överenskommelse som träffats om ett resultatberoende bonussystem för de anställda gjordes en avsättning om 40 Mkr för utbetal- ning under 1983.

Koncernen uppnådde under året en avkastning på totalt sysselsatt kapital (exklusive rörelseskulder) av 17,5%, vilket närmast kan jämföras med 15,0%1981 och 11,9%år1980. Detegna riskbärande kapitalet förräntades (före skatter) med 20,5%, vilket kan ställas mot 14,5% föregående år och 11,9%

1980. Vinsten per aktie uppgick till kronor 30:90 att jämföra med 24:-år 1981 och 23:80 år 1980.

Efter avdrag för skatter med 508 Mkr redovisas ett resultat före intern kon- solidering av 1.932 Mkr. Häravhar koncernföretagen använt 1.348 Mkr för ökning av obeskattade reserver.

Minoritetens andel av den totala net- tovinsten utgör 88 Mkr, varefter kon- cernen redovisar en nettovinst av 496 Mkr.

Resultat per rörelsegren De olika rörelsegrenarnas resultat framgår av tabellen på nästa sida. I denna resultatanalys har, som framgår av noten, vissa kostnadsposter, såsom valutakursförluster på lån, och vinst vid försäljning av oljeriggar, ej förde- lats på de enskilda rörelsegrenarna.

Resultatförbättringen för rörelse- grenen Personvagnar fortsatte under 1982. En god försäljning med stor av- sättning i USA, ökat kapacitetsutnytt- jande och gynnsam valutakurs på

vs-

dollar bidrog främst till förbättringen.

Vinsten steg från 525 Mkr tilll.785 Mkr. Räntabiliteten ökade från 9% till 21%.

De rörelsegrenar som ingår i Tunga Fordon ökade sin vinst från 815 Mkr 1981 till 930 Mkr 1982, men räntabilite- ten sjönk från 13% till12 %.

För Lastvagnar var efterfrågan svag på de flesta marknader. Till följdaven i stort sett bibehållen försäljning i Väst- europa, som gav ökade marknads- andelar, och en god försäljning på Mellanöstern, åstadkoms en resultat- förbättring. Vinsten ökade till815 Mkr (730), trots att engagemangen i USA, Peru och Brasilien medförde en rela- tivt stor resultatbelastning.

Lägre efterfrågan och hårdnande konkurrens medförde minskade leve- ranser för rörelsegrenen Bussar. Ge- nom ett resultattillskott från det i slutet av 1981 förvärvade Säffle Karosseri A B blev resultatet i stort oförändrat, 25 Mkr(30).

För Entreprenadmaskiner m m orsakade den svaga konjunkturen och den planenliga neddragningen av lantbruksmaskinförsäljningen att försäljningsvärdet blev något lägre än

KONCERNÖVERSIKT

l

:=:l

Koncernen !978 1979 :931J 1%1 J.98l.

Pe~ao:::--

~:--- ~~~

~~=-- ~~~

;~!

Bussar - 10 20 50 30 25

Entreprenadmaskmer mm - 85 100 90 55 90

Tunga Fordon totalt 435 B20 1100 815 930

Mann· och mdll5tromotorer - 50 - 5 7 5 l 05 15C

Flygmotorer m m 90 65 90 145 100

VolvoEnergi - 35 -160 -16!:i

~-~---~---^{- - - - - 19} 24 - 28 _ - 38- - 61 Koncernen exkl Fortosgru:ppen 646 1244. 1007 l 392 2 739

Veri'.stadstoretcg 107 155 ·

Sc3nd1navtan Trad1ng 133 128

Livsmertel$foretag 89 96

AB Fortas (f d 8E'I)ennvest AB) 150 238

Ovnga toretag samt

ehm~nerongar och central::~ ~~nad~------ ____ -__ ~----:_138 646 1244 1007 1785 3218 AvgårBeyennvestgruppen

forsta kvartalet 1981 - 46

3fordelactek~s_!lade!_oth_!_~ter - - - ______ -··---2_!._~- -773_')

Koncernen totalt 646 l 244 l 007 l 425 2 440

- - - - ----~

*)a) kursförluster på lån i utländsk valuta, 721 Mkr, b) räntebelastmng i AB Volvo till följd av förvärvet av Bei- jerinvest, numera AB Fortas, 174 Mkr, c) avskrivning på affärsvärde m m till följd av förvärvet samt ned- skrivning av börsnoterade aktier, 78 Mkr, d) avsättning för resultatbonus till anställda, 40 Mkr samt e) vinst vid försäljning av oljeriggar, 235 Mkr.

~---=

Räntabilitet,%

Personvagnar Tunt;a Fordon

Mann-och mdustnmotorer

~lygmotorer m m Verkstadsfor etag

1978

4 8 - 3 10

1979 1980 1980 198l' 1982

--·-~- --~-·--~---~-~-

~ l -2 9 21

lO 12 18 B 12

-

9 11 12 16 12

14 12

~o 11

1 Scandmav1an Tradmg

L

- -- ---~- --

*)From 1981 tillämpas ändrade principer för beräkning av räntabiliteten. För att belysa effekterna av de vidtagna förändringarna visas räntabilitetstalen förl980 enligt såväl den nuvarande som den tidigare använda metoden.

Det nuvarande räntabilitetsmåttet för de olika rörelsegrenarna har framräknats efter en inom koncernen tillämpad norm enligt vilken beräknat resultat ställts i relation till genomsnittligt sysselsatt kapitaL Resul- tatet har belastats med kalkylmässiga avskrivningar och det sysselsatta kapitalet har beräknats som summa tillgångar med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder och med a n l ägg n ingsti Il gångarna upptagna till kalkylmässiga restvärden.

Metoderna skiljer sig åt, främst genom att kapitalet nu beräknas med avdrag för ej räntebärande kort- fristiga skulder.

9

föregående år. Vinsten förbättrades dock och uppgick till 90 Mkr (55).

För Marin-och industrimotorer ökade försäljningen trots en fortsatt svag marknad för marinmotorer.

Vinsten steg från 105 Mkr till150 Mkr och räntabiliteten från 10% till 14%.

För rörelsegrenen Flygmotorer m m sjönk vinsten från 145 Mkr tilllOOMkr, främst till följd av ökade utvecklings- kostnader för civila flygmotorer och ett lägre räntenetto. Räntabiliteten mins- kade från 16% till12 %.

Trots en vinstvid avyttring av en delägd bostadsplattform redovisas en förlust för Volvo Energi om 165 Mkr. . Största anledningarna härtill är pros('''? pekteringskostnader, främst i USA och Nordsjön, 86 Mkr, driftsförluster

och avvecklingskostnader i samband med försäljningen av det norska bola- get N ord exA/Smed dess dotterbolall · \ Vigor A/5,44 Mkr, samträntekostna: ~.t

der netto 23 Mkr.

För de tre företag som ingår i rörel- segrenen Verkstadsföretag ökade vinsten från 107 Mkr till155 Mkr. Häri ingår en resultatökning för Sonesson- gruppenochKockumsJernverk. För Morgårdshammar inklusive det under 1982 övertagna Centro-Maskin redo- visas en i stort sett oförändrad vinst.

Räntabiliteten för rörelsegrenen mins- kade dock till12 %, bl a till följd av ökad kapitalbindning i samband med före- tagsförvärv.

Scandinavian Trading redovisade ett lägre resultat än föregående år, 128 Mkr (133). Verksamheten har belastats med ökade prospekterings- och ränte- kostnader samt avsättning för förlus₁r --;·

ter på vissa oljekontrakt. (Försäljnin~.:

en av tre oljeriggar till det tidigare dot- terbolaget STC Venture gav därutöver en extraordinär intäkt om netto 235

Mkr.) ^-~

För Livsmedelsföretagen medförd(!) den minskade köpkraften hos konsu- menterna en lägre efterfrågan. För- sämrade resultat hos Fructus och An- nerstedt kompenserades av ökade vinster hos främst Felix, Ramlösa och Primefood. Totalt ökade vinsten från 89 Mkr till 96 Mkr. Räntabiliteten sjönk från 11% till 9%.

AB Fortos (f d Beijerinvest AB) ökade sin vinst från 150 Mkr till238 Mkr. Detta berodde på ökade utdel- ningsintäkter men främst på större vinster vid försäljning av börsnoterade aktier, 166 Mkr, varav 69 Mkr utgjorde vinst vid försäljning av aktieinnehavet i Boliden AB.

Det nybildade Investment AB Beijer, som utöver börsportföljen äger bl a Kebo AB och AB Fannyudde, re- dovisar en vinst av 52 Mkr, varav 30 Mkr hänför sig till Kebo AB med dot- terbolag.

Finansiering

De från årets verksamhet tillförda medlen, med avdragförbetald utdel- ning, uppgick till2.877Mkr. Detta be- lopp är då reducerat med valutakurs- förluster på långfristiga lån om 721 Mkr.

Som följd av ökad tillverkning och

~·'·rsäljning samt valutakursutveck- __ :i.gen steg varulager och fordringar med4.743Mkrtill24.869Mkr, vilket motsvarade 33% av försäljningsvärdet attjämföra med 42% år 1981. Den för- bättrade relationen beror främst på 1 jn väsentligt ökade försäljningen av

-olje-och gasprodukter men också på relativt sett lägre lager av personbilar.

Den ökade kapitalbindningen i varulager och fordringar har till stor del finansierats genom ökade kortfris- tiga skulder om 4. 096 Mkr, varav 1.822 Mkr utgjorde lån.

Arets investeringar i anläggningar, aktier m m u p p gick netto- d v s efter avdrag för sålda anläggningstillgångar - till3. 732 Mkr.

Investeringar i anläggningstillgång- ar uppgick totalt till2.346 Mkr, varav inom transportmedelsföretagen 1.319 Mkr och inom energiföretagen 846 Mkr.

I aktier investerades netto l. 624 .,.N(kr, varav 686 Mkri Atlas Copco, 15~

l lkr i Stora Kopparberg och 600 Mkr ¹ Hamiltongruppen.

Genom moderbolagets nyemission tillfördes koncernen 608 Mkr, varav 558 Mkr från tidigare aktieägare och 50

~ -·jkr g~n?m den till de anställda rikta- ue emissiOnen.

Vidare finansierades koncernens expansion genom ökade långfristiga skuldermmom2.668Mkr, varav 2. 224Mkravsåg långfristig upplåning.

Bland större lån under 1982 kan nämnas att AB Volvo för finansiering av Hamilton-förvärvet upptog ett lån om USD 87 milj. Vidare tog bolaget upp ett lån på USD 35 milj för aktieka- pitalökning i Volvo North America Corp att användas till ett förlagslån till Volvo White Truck Corp, USA. Lånen var kortfristiga men kommer i början av 1983 att ersättas av långfristig upp- låning. Importfinansieringslån på to- taltUSD30milj hartagits upp. Dess- utom tecknades lån om LUF 750 milj

.---~---,

Analys av koncernens finansierinl, Mkr

tsat

·--- ---

Resultat fore boksk.IMISDOSiboner och skatter 2 440 l 42 5

Avgår ~atter - 508 - 222

TlllkommeravsknvnJngarmm 1196 796

~vputd~!!:!.gtllla!<!'~aJYo!~~-_ .. -~--·--~-···--~-.: 25_1 ___ -_1~9.

T 111f011: från årets verksamhet efter utdelnmg 2 877 1.830

For okade varulager och fordnngar har anvants -4 7 43 -6 7 25

~O!!!!'_Jstlg~nansJenng __ - -·- - - --- ______ 4096 7753 NettotiNskottet tJW hkvtda medel uppgår darefter bli

lnvestem~ar 1 anlaggnmgar, aktiE!!" m m

långfnsbg fmans~enng genom nyeml'iSlon Okade långf~t1ga ~r. mmorrt:etsMprtal m m Aterstoden motsvarar ålets Okning av h kVIda medel

2230 2858

-3.732 -5 306

608 482

2668 3850

~----·---·--·.,._~~--- ----~ ... -,___

1774 1884

·---- - - --- - - -· -- - - -- - - -- ---, Koncernen$ ställning den 31 december

Tillgc\ngar

1982 M«r

l~Sl Mkr

Omsattnmgstdtgångar 32 340 69,9 25 810 70,4

~la~_!_fl!lstlllgånga_r______________ 13935 __ 3\J,l_~_? ___ !~c~

~ummat~lg~ar ·---·---· _ -·---·~--4?27~_._1_00._0 _ ___ 3~645 __ ~0_0_,0 Skulder och eget kapital

Kortfr~bga skulder 21.484 46,4 17388 47,5

Längfnst1ga skulder 10.904 23,6 8535 23,3

Obeskattade reserver 7.846 16,9 6458 17,6

Mmontetskaprtal 732 1.6 451 1,2

5309 11,5 3813

~~~p!taJ - - - - -· - - -·- - - - ^l~.j;

Summa skukter och eget kapital

samt CHF 12 milj, vilka främst använ- des för aktiekapitalökning i utländska dotterbolag.

Volvo Personvagnar AB upptog ett lån om BEC 250 milj i samband med aktiekapitalökning i dotter bolaget Volvo Europa Car NV, Belgien. Lånet var kortfristigt, men kommer under 1983 att omvandlas till ett långfristigt lån.

STC-gruppen tog för sin oljepro- spekteringsverksamhet i USA upp långfristiga lån om USD 135 milj, var- av USD 50 milj användes för reglering av tidigare kortfristig upplåning.

Volvo Flygmotor AB lånade USD 9 milj för engagemang i samarbetet med General Electric Corp, USA.

De likvida medlen ökade under året med 1. 77 4 Mkr till7. 250 Mkr. Koncer- nens beviljade men ej utnyttjade kre- diter uppgick vid årets slut till ca 13.600Mkr.

De efter utdelning till aktieägarna i Volvo internt tillförda medlen, 2.877 Mkr, motsvarade 77% av nettoinveste- ringarna i anläggnings tillgångar. Till följd av valutarestriktionerna måste dock de betydande investeringarna utanför Sverige finansieras genom lån i utländsk valuta, vilket delvis förkla- rar den ökade upplåningen och den högre likviditeten.

46275 100.0 36645 100,0

Finansiell ställning

Koncernens balansomslutning ökade under året med 9.630 Mkr till46.275 Mkr.

Kapitalomsättningshastigheten, d v s försäljningsvärdet dividerat med genomsnittlig balansomslutning, steg från 1,57 till1,92. Detta berodde på den kraftigt ökade försäljningen av olje-och gasprodukter, för vilka kapi- talbindningen är relativt sett lägre än för andra rörelsegrenar.

Omsättningstillgångarna ökade med 6.530 Mkr till 32.340 Mkr. De kortfristiga skulderna steg samtidigt med 4.096 Mkr till21.484 Mkr; relatio- nen omsättningstillgångar /kortfristiga skulder ökade från 1,48 till1,51.

skulderna steg under året med sammanlagt 6.465 Mkr till32. 388 Mkr.

Av denna ökning svarade räntebäran- de skulder för 4. 046 Mkr medan de ej räntebärande skulderna, såsom rörel- sekrediter och pensionsskulder, ökade med 2.419 Mkr. Vid årets slut uppgick de ej räntebärande skulderna till 15.845 Mkr eller till49% av de totala skulderna.