SAMRÅDSUNDERLAG
Väg 1800 och väg 1795 fram till kommungräns, standardhöjande åtgärder
Borås kommun, Västra Götalands län
Vägplan, 2019-06-24
2
TMALL 0095 Mall planbeskrivning v.3.0
Trafikverket
Postadress: Vikingsgatan 2–4, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Samrådsunderlag, väg 1800 och väg 1795 fram till kommungräns, standardhöjande åtgärder i Borås kommun, Västra Götalands län.
Författare: Saitec
Dokumentdatum: 2019-06-24 Ärendenummer: TRV 2019/ 41400
Version: 2.0
Kontaktperson: Patrik Ahlqvist, projektledare på Trafikverket.
Upphovsmannen ansvarar för publikationens innehåll.
Versionshantering
Version Datum Beskrivning Författare Sign. UL
0.1 2019-06-15 Upprättande av dokumentet Manuel Hervas och Emilia
Hedberg, Saitec
A.G.
0.2 2019-06-18 Granskning av hela dokumentet samt revidering av miljöavsnitten Anna Gunnarsson, Saitec A.G.
0.3 2019-06-20 Granskning och revidering, hela dokumentet Isabella Normark, Saitec
0.4 2019-06-20 Granskning av hela dokumentet Felicia Wendel, Saitec A.G.
1.0 2019-06-20 Slutgranskning Anna Gunnarsson Saitec A.G.
1.1 2019-07-05 Revidering Felicia Wendel, Veronika
Smisovska och Manuel Hervas, Saitec
2.0 2019-07-22 Granskning av hela dokumentet Felicia Wendel, Saitec
Innehållsförteckning
1. SAMMANFATTNING 6
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 8
Planläggningsprocessen 8
Bakgrund 8
Tidigare studier 9
Ändamål och projektmål 10
Trafikverkets funktionsmål 10
Trafikverkets hänsynsmål 10
Beskrivning av befintlig väganläggning 10
Offentlig och kommersiell service 10
Kollektivtrafik 11
Gång- och cykeltrafik 11
Angränsande planering 11
3. AVGRÄNSNINGAR 12
4. FÖRUTSÄTTNINGAR 13
Geologiska och bergtekniska förhållanden 13
Avvattning 14
Befintliga ledningar och belysning 14
Planerade ledningar 15
Markanvändning 15
Landskap och gestaltning 15
Naturmiljö 16
Vatten 21
Boendemiljö och hälsa 22
Rekreation och friluftsliv 22
Luftföroreningar 22
Buller 22
Förorenade områden 22
4
Barriärverkan 22
Farligt gods 24
Kulturmiljö 24
5. STANDARDHÖJANDE ÅTGÄRDER AV VÄG 1800 OCH VÄG 1795 25
6. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 26
Geologiska och bergtekniska förhållanden 26
Avvattning 26
Befintliga ledningar och belysning 26
Markanvändning 26
Landskapsanalys och gestaltning 26
Naturmiljö 26
Vatten 27
Boendemiljö och hälsa 27
Rekreation och friluftsliv 27
Luftföroreningar 27
Buller 27
Förorenade områden 27
Barriärverkan 27
Farligt gods 28
Kulturmiljö 28
Byggbarhet 28
Lagefterlevnad 29
Bedömning av projektets miljöpåverkan 29
7. FORTSATT ARBETE 30
Planläggningsprocessen 30
Samrådsunderlag 30
Samrådshandling 30
Granskningshandling 30
Fastställelsehandling 31
Viktiga frågeställningar 31
Tillstånd och dispenser 31
8. REFERENSFÖRTECKNING 32
1. Sammanfattning
Väg 1800, Paradisvägen, och väg 1795, Hybergsvägen, utgör tillsammans en viktig länk som kopplar väg 40 via Brämhult med väg 42 i Sparsör och sedan vidare till E20. Väg 1800 och väg 1795 är utpekade som viktiga regionala vägar med betydelse för arbetspendling. Västra Götalandsregion har tillsammans med Sjuhärads kommunalförbund beslutat att satsa på standardhöjande åtgärder på det stråket. Allt flera tunga fordon väljer väg 1800 och väg 1795 i stället för att köra genom centrala delar av Borås.
Väg 1800 har en total längd på cirka 1,2 km. Vägen kommer byggas om de närmsta åren, från korsningen med väg 42 och cirka 600 meter sydöst. Resterande sträcka på 600 meter, fram till korsningen med väg 1795 är det som ingår i denna vägplan, tillsammans med cirka 6,2 km längs väg 1795. En karta över projektets utredningsområde finns i avsnitt 3
”avgränsningar” i detta samrådsunderlag. En utförligare beskrivning av projektets planerade åtgärder finns i avsnitt 5 ”ny sträckning” i detta samrådsunderlag.
Den skyltade hastigheten längs väg 1795 är 70 km/h och den senaste mätningen för
trafikmängden gjordes 2016 och visade då en trafikmängd på 3130 fordon/dygn. I dagsläget uppskattas trafikmängden till ca. 3800 fordon/dygn varav 180 tunga fordon/dygn.
Hastigheten på väg 1800 är skyltad till 50 km/timme hela sträckan förutom de sista 200 meter närmast korsningen med väg 1795, där den skyltade bashastigheten är 70 km/h. På väg 1800 är den senaste trafikmätningen utförd 2011 och visar en trafikmängd på 2700 fordon/dygn varav 140 tunga fordon/dygn. Trafikmängden uppskattas ha ökat med ca. 20 procent de senaste åren.
Ändamålet med projektet är att den nya utformningen av vägen ska bidra till att förbättra framkomligheten och öka trafiksäkerheten.
I nuläget befinner sig detta projekt i den allra första delen av samrådsprocessen, en första version av samrådsunderlaget är framtagen som ska publiceras på projekthemsidan på Trafikverkets hemsida. Allmänheten har möjlighet att inkomma med sina synpunkter på vägplanen. Alla yttranden som kommer in arbetas in i en samrådsredogörelse. Sedan skickas handlingen och samrådsredogörelsen till Länsstyrelsen för att de ska kunna ta beslut om projektet kommer medföra betydande miljöpåverkan eller inte.
Nästa steg i projektet är att Länsstyrelsen ska besluta om projektet förväntas få en
betydande miljöpåverkan. Utvärderingen grundas på de uppgifter som studerats hittills och bedömningen Trafikverket har gjort är att projektet inte förväntas få en betydande
miljöpåverkan.
Motiveringen till detta är att ombyggnationen inte bidrar till någon större förändring i landskapet som helhet. Breddningen av vägen och släntutformningen bedöms endast påverka de yttre kanterna i de stora natur- och kulturområden som omgärdar vägen.
Det enda naturvärdesobjekt som helt ligger inom inventeringsområdet är naturvärdesobjekt 4, som utgörs av en vägkant. Strax utanför naturvärdesobjektet har den rödlistade arten slåttergubbe noterats 2013. Slåttergubbe är en konkurrenssvag art som är beroende av hävd
för sin långsiktiga överlevnad. Fyndet är cirka 50 meter från vägen och en mindre breddning av vägen bedöms inte påverka några exemplar av blomman, även om den skulle ha spridit sig närmre vägen sedan 2013.
Fältinventeringen kommer även att omfatta de småvatten med generellt biotopskydd som finns i området kommer att genomföras under fasen samrådshandling. Baserat på dess resultat kommer lämpliga skyddsåtgärder att vidtas. I övrigt eftersträvar projektet att den fortsatta utformningen görs med utgångspunkt i att de natur- och kulturvärden som identifierats längs sträckan bör undvikas där det är möjligt.
Samråd med kommunen kommer att ske kontinuerligt och den gällande detaljplanen, Planprogram för Östra Brämhult, Svensgärde 3:1 med flera bedöms inte påverkas av projektet. Markanspråksbehovet kommer att studeras vidare i detalj i det kommande skedet.
8
2. Beskrivning av projektet
Planläggningsprocessen
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.
I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialog med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråden sammanställs i en samrådsredogörelse. Planläggningsprocessens olika steg redovisas i figur 2.1–1.
Figur 2.1–1. Beskrivning av planläggningsprocessen.
Bakgrund
Vägarna 1800, Paradisvägen, och 1795, Hybergsvägen, utgör tillsammans en viktig länk som kopplar väg 40 via Brämhult med väg 42 i Sparsör och sedan vidare till E20. Vägarna 1800 och 1795 är utpekade som viktiga regionala vägar med betydelse för arbetspendling. Västra Götalandsregion har tillsammans med Sjuhärads kommunalförbund beslutat att satsa på standardhöjande åtgärder på det stråket. Allt fler tunga fordon väljer väg 1800 och 1795 i stället för att köra genom centrala delar av Borås.
En vägplan ska tas fram i projekt ”väg 1800 och väg 1795 fram till kommungräns,
standardhöjande åtgärder i Borås kommun”. Projektets startpunkt befinner sig i höjd med Brämhults-Kärra på väg 1795 cirka 6,5 km från Borås och har sin slutpunkt i Sparsör på väg 1800 cirka 10,6 km från Borås. I figur 2.2-1 visas en översiktskarta över projektets
lokalisering. Väg 1800 har en total längd på cirka 1,2 km. Vägen kommer byggas om de närmaste åren, från korsningen med väg 42 och cirka 600 meter sydöst. Resterande sträcka på 600 meter, fram till korsningen med väg 1795 är det som ingår i denna vägplan,
tillsammans med cirka 6,2 km längs väg 1795. En karta över projektets utredningsområde finns i avsnitt 3 ”avgränsningar” i detta samrådsunderlag. En utförligare beskrivning av projektets planerade åtgärder finns i avsnitt 5 ”ny sträckning” i detta samrådsunderlag.
Figur 2.2-1. Översiktskarta där projektets lokalisering är inringat med en röd oval.
Tidigare studier
Väglagen har olika krav på hur den fysiska planläggningen ska genomföras beroende på åtgärdens storlek, möjlighet till alternativa lokaliseringar, omgivningspåverkan,
miljöpåverkan med mera. Trafikverket bedömer vilket typfall ett projekt utgör och i det här fallet bedöms vägplanen utgöra typfall 2. Typfall 2 innebär att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan och att utredning av alternativa utformningar och tekniska lösningar görs i huvudsak på den befintliga vägen.
10
Utredning har genomförts längs två delar av aktuellt projekteringsområde år 2015. Det gäller väg 1800 från Vinkelvägen fram till korsning med väg 1795 samt väg 1795 från korsning med väg 1797 till Brämhult.
Ändamål och projektmål
Ändamålet i projektet är att den nya utformningen av vägen ska bidra till att förbättra framkomligheten och öka trafiksäkerheten. Projektmålen är:
• Vägrenar vardera sidan av vägen 0,75–1 m.
• Projektet ska inte utgöra en större risk än nuläge för vattenskyddsområdet Öresjö efter ombyggnationen.
Trafikverkets funktionsmål
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors och mäns transportbehov.
Trafikverkets hänsynsmål
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och en ökad folkhälsa uppnås genom att miljövänligare körning som genererar mindre utsläpp av avgaser och andra föroreningar möjliggörs.
Beskrivning av befintlig väganläggning
Det tidigaste dokumenterade beläggningsarbetet är dokumenterat från år 1980 och det senaste beläggningsarbetet gjordes år 2008 utmed väg 1795. Vägen är cirka 5,3–6,6 meter bred. Det totala trafikflödet (ÅDT från 2016) är 3100 fordon per dygn varav cirka 5 procent är tunga fordon. Den skyltade hastigheten längs vägen är 70 km/h.
Det tidigaste dokumenterade beläggningsarbetet är dokumenterat från år 1978 och det senaste beläggningsarbetet gjordes år 2016 utmed väg 1800. Vägen är cirka 5,3–6,6 meter bred. Hastigheten på väg 1800 är skyltad till 50 km/h hela sträckan förutom de sista 200 metrarna närmst korsningen med väg 1795, där den skyltade bashastigheten är 70 km/h. På väg 1800 är den senaste trafikmätningen gjord 2011 och den visar en trafikmängd på 2700 fordon/dygn med cirka 6 procent tunga fordon per dygn.
Offentlig och kommersiell service
Från projektets slutpunkt ligger både Kilskolan och Slättängsskolan på en färdväg på cirka 1,6 km norrut i Sparsör. Högstadieskolan Fristadskolan i Fristad ligger cirka 3,6 km norr om området. Det finns även några förskolor i området. Söder om sträckan cirka 1,3 km söderut är närmsta skolan Bodaskolan i Hässleholmen.
Närmsta kommersiella service i södra delen av sträckan finns i Borås centrum som ligger cirka 6 km söder om projektets startpunkt. Norr om sträckans slutpunkt cirka 4,5 km ligger Fristad där det finns bland annat matbutiker, tågstation, restauranger, bensinstation, bank och frisör.
Kollektivtrafik
Det finns ingen kollektivtrafik som kör längs med väg 1800 eller väg 1795. Kollektivtrafiken kör längs med väg 42. Tre olika linjebussar (150, 582, 240) kör längs med väg 42. Buss 150 går mellan Borås och Fristad med 15 minuters mellanrum i högtrafik. Buss 582 (Borås – Vårgårda) och 240 (Borås – Herrljunga) har något färre turer per dag.
Gång- och cykeltrafik
Vägarna 1800 och 1795 är båda smala och har smala vägrenar. Detta begränsar möjligheterna för de cyklister och fotgängare som röra sig längst med sträckan.
Angränsande planering
Parallellt med detta projekt pågår arbetet med en vägplan för väg 1800 ny sträckning och anslutning till väg 42 i Sparsör. Projektet omfattar en sträcka på cirka 650 meter från fyrvägskorsning väg 42/väg 1800 och väg 1771 till cirka 300 meter österut från Vinkelvägen.
Inom detaljplan för del av Sparsör, Paradis 1:4 med flera planeras villor, grupphus samt en förskola. Exploateringen innebär ytterligare belastning på befintlig korsning samt att ett behov av en ny gång- och cykelväg mellan befintlig hållplats och det nya området uppstår.
De åtgärder som planeras i vägplanen är breddning samt anläggning av gång- och cykelväg längs med väg 1800. En ny anslutning för Vinkelvägen och tre tillgänglighetsanpassade gångpassager planeras i projektet. På väg 42 planeras fyrvägskorsningen göras om till en förskjuten trevägskorsning och ett accelerationsfält på väg 42. Hållplatsläget Paradiset i nordlig riktning planeras att flyttas och byggas om.
12
3. Avgränsningar
Projektets startpunkt befinner sig i höjd med Brämhults-Kärra på väg 1795 cirka 6,5 km från Borås och har sin slutpunkt i Sparsör på väg 1800 cirka 10,6 km från Borås. Hela sträckan är totalt 6,2 km lång. I figur 3-1 visas det aktuella området där åtgärder planeras.
Utredningsområdet bedöms omfatta vägområdet och 10 meter på båda sidor om vägen.
När vägplanen vunnit laga kraft kan byggstart ske. Byggstart planeras till våren 2021.
Figur 3-1. Karta över aktuellt område där åtgärder planeras för väg 1800 och väg 1795.
4. Förutsättningar
Detta avsnitt är en beskrivning av de förutsättningar och intressen som finns i området.
Beskrivningen av omgivningen bygger på en inledande analys av geologiska och bergtekniska förhållanden, naturvärdesinventering samt övriga miljö- och
kulturmiljöförutsättningar och intressen inom området, som kan beröras av projektet.
Geologiska och bergtekniska förhållanden
Projektområdet ligger i en horisontell terräng som sluttar ner mot nordväst, mot Öresjö vid norra änden. På båda sidor om vägarna finns jordbruksmark, skogsområden, torvområden samt enskilda byggnader. Dominerande jordarten i projektområdet består av sandig morän där berg i dagen förekommer på vissa ställen. På vissa ställen kan också finnas
isälvssediment, svämsediment och torv (se jordartskarta, figur 4.1-1). Jorddjupet varierar generellt mellan 0 och 3 meter, men i projektets centrala del kan det nå upp till cirka 15-20 meter.
Figur 4.1-1. Jordartskarta för projektet.
14
Avvattning
Området präglas av en stor mängd yt- och grundvatten från de högst belägna områdena.
Vattnet drivs genom trummorna mot Öresjö, vattnet samlas upp från de befintliga dikena och dränerar till de naturliga bäckarna. Inom projektområdet finns 9 trummor under väg 1800 och 1795. De befintliga avrinningsområdena och trummorna kan ses i figur 4.2-1.
Figur 4.2-1. Avrinningsområden och befintliga rörtrummor inom projektets område.
Befintliga ledningar och belysning
Befintliga ledningar inom området är i huvudsak el och tele/fiber. Borås Elnät, Split vision, Gingri Fiberförening, Borås Kommun, Skanova och Vattenfall har ledningar längs de befintliga väg 1800 och väg 1795. Enligt tekniska förvaltningen i Borås så äger vattenfall belysningen längs väg 1800 och Borås stad äger belysningen längst med 1795.
Högspänningsledningar korsar vägen på några ställen och det förekommer distributionsnät eller telenät utmed vägen.
Planerade ledningar
I dagsläget finns inga uppgifter om att det planeras några nya ledningar längs sträckan.
Markanvändning
Ett planprogram finns för Östra Brämhult, Svensgärde 3:1. I planprogrammet beskrivs områden som lämpar sig för nybyggnation av bostäder för att senare prövas i en detaljplan.
Planområdet sträcker sig över väg 1795 precis i inledningen av den vägsträcka som innefattas av detta projekt.
Landskap och gestaltning
Landskapet längs med vägen utgörs av landskapstypen mellanbygd. En variationsrik landskapstyp med omväxlande betesmarker och slutna skogspartier. Utspridd bebyggelse kan ses längs med vägen och på vissa fåtal ställen även i direkt anslutning till vägen. Längs med sträckan kan höga naturvärden såsom alléer och skyddsvärda träd ses, se figur 4.6-1.
En fornåker angränsar direkt till väg 1800 västerifrån, i höjd med projektets gräns i norr.
Figur 4.6-1. Skyddsvärda träd och bebyggelse tätt intill vägen.
16
Vegetationen består av blandad karaktär så både barr- och lövträd kan ses. Längs vissa sträckor dominerar barrträden. Vägdikena är klädda med vegetation. Högt gräs och ormbunkar dominerar men ett lägre buskskikt kan ses intill trädskiktet vilket utgör en naturlig övergång.
Naturmiljö
En naturvärdesinventering (NVI) på förstudienivå har genomförts längs med sträckan (se figur 4.7–1 till 4.7–4) i form av en fjärranalys av befintliga naturvärden.
Den utförda förstudien inför naturvärdesinventeringen visar att de naturvärden som förekommer inom inventeringsområdet är knutna till de åkermarker och skogar som finns inom området, med tidigare identifierade objekt i form av objekt med naturvärde, ängs- och betesmarker samt sumpskog och våtmark. Stora delar av inventeringsområdet utgörs dock av avverkade skogsbestånd utan något identifierbart naturvärde.
De preliminära naturvärdesobjekt som identifierades i förstudien utgörs främst av äng och betesmark samt skog och träd. Eftersom inventeringsområdet endast utgör en smal remsa längs vägkanten är flera av de identifierade naturvärdesobjekten endast en mindre del av en större yta som sträcker sig utanför inventeringsområdet, men där viktiga strukturer och miljöer fortfarande kan förekomma inom inventeringsområdet. Det enda naturvärdesobjekt som helt ligger inom inventeringsområdet är naturvärdesobjekt 4, som utgörs av en vägkant.
Vägkanter är ofta betydelsefulla för den biologiska mångfalden, då många växter och djur använder dessa som livsmiljö, födoresurs eller spridningskorridor. Flera arter som tidigare var vanliga i odlingslandskapet hittas idag i vissa trakter endast i små restbestånd utefter olika vägar, tack vare regelbunden skötsel.
De naturvårdsarter som finns noterade utanför inventeringsområdet och som bidragit med artvärde för naturvärdesobjekten har en mer eller mindre tydlig koppling till
naturvärdesobjektets naturtyp.
Under förstudien identifierades även fem preliminära objekt bestående av småvatten som går under generellt biotopskydd. Dessa kommer att undersökas noggrannare i fält.
Flera av de naturvårdsarter som identifierades i förstudien har en koppling till öppna miljöer, såsom slåttergubbe, guldlocksmossa och gulsparv eller till fuktiga miljöer såsom kärrfibbla och västlig hakmossa. Det rödlistade trädslaget ask förekommer i området, men då arten framförallt är hotad på grund av sjukdom bidrar den inte med något artvärde vid naturvärdesinventeringar.
Figur 4.7-1. Utsnitt ur topografiska kartan över delområde 1. Inventeringsområdet är markerat med blått medan analysområdet inom 100 m från detta visas med röd linje.
18
Figur 4.7-2. Utsnitt ur topografiska kartan över delområde 2. Inventeringsområdet är markerat med blått medan analysområdet inom 100 m från detta visas med röd linje.
Figur 4.7-3. Utsnitt ur topografiska kartan över delområde 3. Inventeringsområdet är markerat med blått medan analysområdet inom 100 m från detta visas med röd linje.
20
Figur 4.7-4. Utsnitt ur topografiska kartan över delområde 4. Inventeringsområdet är markerat med blått medan analysområdet inom 100 m från detta visas med röd linje.
Vatten
Öresjö är Borås huvudvattentäkt och genererar färskt dricksvatten till 80 000 människor.
För att skydda den från föroreningar har området runt sjön och dess närmaste
tillrinningsområde klassats som vattenskyddsområde. Hela området ligger inom Öresjö vattenskyddsområde. Vägen går igenom primär, sekundär och tertiär zon. De bäckar och vattendrag som korsar vägen är en del av vattenskyddsområdet, se figur 4.7.1-1. Projektet ska inte utgöra en större risk än nuläge för vattenskyddsområdet Öresjö efter
ombyggnationen.
Figur 4.7.1-1. Vattenskyddsområden.
22
Boendemiljö och hälsa Rekreation och friluftsliv
I området finns närheten till skog och natur, exempel på detta är naturreservatet Kröklinge hage, som är känt för sin ädellövskog och vackra natur. Elljusspår som sträcker sig genom naturreservatet Mölarp och Kröklinge hage. Öresjös östra strand ligger mitt i Sparsörs samhälle, här finns möjligheter att bada och fiska. Borås Skidstadion finns vid Ymer, på vintern anläggs spår för längdskidåkning med hjälp av konstgjord snö på vintern och på sommaren kan anläggningen användas för inlines och rullskidor.
Luftföroreningar
Luftkvaliteten i centrala Borås mäts kontinuerligt och miljökvalitetsnormerna överstigs till viss del. Några mätningar för Hybergsvägen finns dock inte.
Buller
Enligt Västra Götalands Informationskarta är området längs vägen bullerutsatt från trafiken. Ett antal utspridda bostadshus finns i vägens direkta närhet längs med sträckan.
Trafikverket bedömer att projektet inte är att betrakta som en ”Väsentlig ombyggnad av infrastruktur” och att riktvärdena för ”befintlig miljö” ska vara styrande för projektet, se tabell 4.8.3. Bedömningen bottnar i att projektet är att betrakta som en säkerhetshöjande åtgärd som inte syftar till att öka standarden på vägen eller höja hastigheten.
Tabell 4.8.3. Trafikverkets åtgärdsnivåer längs befintlig infrastruktur för buller- och vibrationsnivåer.
Förorenade områden
Vägdikesmassor innehåller normalt förhöjda halter av föroreningar och då framförallt i form av metaller och oljor. I dagsläget finns det inga kända föroreningar i området. Vägtekniska prover för att fastställa föroreningarna kommer tas i ett senare skede.
Barriärverkan
En väg innebär alltid att någon typ av barriärverkan uppstår, till exempel för korsande trafik, fotgängare, cyklister eller djur. Om barriärverkan är stark syns det ofta i vägsträckans olycksstatistik.
Den senaste femårsperioden har det skett totalt 36 trafikolyckor på den aktuella sträckan av väg 1795 och väg 1800 (se figur 4.8.5-1). Samtliga olyckor har resulterat i lindriga olyckor.
De flesta av dessa är olyckor med rådjur. Som figuren visar sker flertalet av olyckorna på väg 1795 i mitten av projektets sträcka.
Det finns idag inget viltstängsel längs sträckan. Barriärverkan kan minskas med olika åtgärder såsom planskilda korsningar för olika typer av trafikanter och faunapassager för olika djur.
Längs vägsträckan finns det en koport i mitten av sträckan men inga övriga faunapassager finns i dagsläget. Koporten redovisas i figur 4.8.5-2.
Figur 4.8.5-1. Olycksstatistik för viltolyckor i området. Positionerna för viltolyckorna på kartorna är inte exakta och kan avvika från verkligheten.
24
Figur 4.8.5-2. Koport belägen ungefär i mitten av den aktuella sträckan.
Farligt gods
Ingen av vägarna i projektet är rekommenderad väg för farligt gods.
Kulturmiljö
Inom och i närheten av vägkorridoren finns flera lämningar registrerade i
Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister, kulturhistoriskt utpekade områden, byggnader samt värden knutna till kulturlandskapet, figur 4.7-1 – 4.7-4 under kapitel 4.7.
Vidare finns andra ytterligare kulturhistoriska lämningar i vägens närområde registrerade i Skogsstyrelsens Skog & historia-projekt. Vid sockengränsen mellan Gingri och Brämhult, cirka 50 meter öster om vägen finns en lämning efter ett hus och torvtäkt (ObjektID:
3068879). Vid Bäckäng, finns rester efter äldre bebyggelse, cirka 25 meter öster om väg 1795 (ObjektID: 1040195).
I Borås kommuns Kulturmiljöprogram (2002) finns ett område utmed den södra delen av Hybergsvägen, nordost om stadskärnan i Brämhult, utpekat. Område ”28. Svinåsa” består av ”representativt utformade villor i huvudsak uppförda under perioden 1934-45. De grupperar sig främst utmed den relativt hårt trafikerade Hybergsvägens östra sida”.
5. Standardhöjande åtgärder av väg 1800 och väg 1795
Flera åtgärder planeras längs med 600 meter för väg 1800 och cirka 6 km längs väg 1795 i befintlig sträckning. Ombyggnationen kommer att innefatta förstärkningsåtgärder av vägkanter och stödremsa samt förbättring av slänter. Hela stråket kommer även att breddas för att möjliggöra vägren på båda sidor om vägen till en bredd på 0,75 till 1 m. Vägrenen och utformning av slänter ska förbättra trafiksäkerheten för både de skyddade och oskyddade trafikanterna. Utmed väg 1800 kommer det att studeras om det lämpar sig med en gång- och cykelväg istället för en vägren på delar av eller längs med hela sträckan.
Breddning av vägen kan ske på ena sidan eller båda sidor. I det fortsatta arbetet med vägplanen kommer det undersökas var det lämpar sig bäst att bredda. Det kommer att studeras vilken påverkan det medför på bland annat ledningar, natur- och kulturmiljö och fastigheter. Dessutom kommer geotekniska och vägtekniska förutsättningar påverka var breddningen lämpar sig bäst.
I utredningen kommer det att klargöras hur breddningen bör utföras med avseende på vad som är tekniskt möjligt, med avseende på omgivningspåverkan men även vad som är mest ekonomiskt fördelaktigt. Hur vägen planeras att utformas redovisas i nedanstående typsektioner beroende på olika förutsättningar (se olika typsektioner i figur 5-1 och 5-2).
Figur 5-1. Typsektion för vägavsnitt längs väg 1795.
Figur 5-2. Typsektion för vägavsnitt med krav på räcke.
26
6. Effekter och deras tänkbara betydelse
Geologiska och bergtekniska förhållanden
De geologiska och bergtekniska förhållandena bedöms i det här skedet som goda men kommer att fortsätta utredas i det kommande skedet, samrådshandling.
Avvattning
En truminventering beräknas göras i skedet samrådshandling där tillståndet på trummorna bedöms samt vattennivåerna i dessa kan beräknas och därefter kan beslut tas gällande vilka åtgärder som krävs. Hänsyn till klimatförändringar kommer att tas med i dimensioneringen av avvattningssystemet för projektet. Enligt de studier som har gjorts hittills ligger projektet inte inom ett riskområde för översvämning.
Utbyggnaden av vägen bör inte påverka de befintliga trummorna och det bör gå att undvika förlängning av befintliga trummor.
Befintliga ledningar och belysning
I det fortsatta arbetet med vägplanen kommer det att fortsätta utredas hur vägen påverkar befintliga ledningar. Samråd kommer att hållas med ledningsägare för att diskutera eventuella lösningar och åtgärder.
Markanvändning
Samråd med kommunen kommer att ske kontinuerligt men planprogrammet bedöms inte påverkas av projektet.
Markanspråksbehovet kommer att studeras vidare i detalj i det kommande skedet.
Landskapsanalys och gestaltning
Landskapsbilden kommer inte att förändras märkvärt av de åtgärder som planeras att göras.
På de platser där mark tas i anspråk kommer omgivande mark att återställas till
ursprungligt skick. Vegetationen bör bevaras i största möjliga mån och träden skyddas så att de inte tar skada av schaktning och annat arbete som kommer att utföras. Ett antal träd längs med vägen kommer att avverkas.
Diken som löper längs med vägen kommer att förbättras och sedan täckas med
avbaningsmassor för att tillåta gräs, örter och annan vegetation spontant etablera sig likt de ursprungliga dikena.
Naturmiljö
Generellt anses breddningen av vägen att medföra ett begränsat intrång på naturmiljön då breddningen är relativt liten.
De fem preliminära objekt bestående av småvatten som klassas som generellt biotopskydd kommer att undersökas noggrannare i fält och vägen kommer att anpassas för att undvika påverkan i största möjliga mån.
I övrigt kommer ombyggnationen av vägen medföra att naturmiljön i området påverkas genom att lokala biotopförluster kommer att förekomma där natur görs till hårdgjorda ytor
eller vägbankar. Ingreppen bedöms inte bli så stora att de motverkar miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv”. Genom att ytor som påverkas under byggtiden återställs kan påverkan på naturmiljön minimeras. Påverkan på naturmiljön kommer att utredas vidare i projektet.
Vatten
Området ligger i den primära, sekundära och tertiära skyddszonen för Öresjö vattenskyddsområde. En olycka med kemikalieläckage i detta område kan medföra förorening av yt- och grundvatten, vilket kan ge allvarliga konsekvenser för området som dricksvattentäkt. Därför ska försiktighet iakttas under byggnationen, framförallt gällande hanteringen av kemikalier, massor och uppställning av arbetsfordon. Skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet ska följas och projektet ska inte utgöra en större risk än nuläge för vattenskyddsområdet Öresjö efter ombyggnationen.
Samråd med kommunen och Länsstyrelsen angående anmälningsbehov när det gäller schaktarbeten, upplag av avfall och förorenade massor inom Öresjö vattenskyddsområde kan bli aktuellt. Om förorenade massor påträffas ska en anmälan om avhjälpande åtgärder upprättas i god tid innan arbetet påbörjas. Projektet kommer troligtvis innebära schakt inom vattenskyddsområdet och därför ska ett tillstånd för hantering av avloppsvatten och upplag av förorenade massor inom vattenskyddsområde för Öresjö vattentäkt sökas.
Boendemiljö och hälsa Rekreation och friluftsliv
Åtgärderna förväntas vara positiva för rekreation och friluftsliv eftersom trafiksäkerheten ökar med förbättrade slänter och vägrenar på väg 1795 och 1800. Det innebär förbättring för såväl trafikanter som rör sig till fots som med cykel längs vägen. Det finns möjligheter att resa säkrare på vägarna för att nå platser för rekreation och friluftsliv.
Luftföroreningar
Projektet förväntas i driftskedet inte bidra till några konsekvenser för halter eller utsläppsmängder av luftföroreningar eftersom det inte bedöms ändra trafikmängden på vägen.
Buller
Bullersituationen förväntas inte påverkas av projektet eftersom trafiken inte förväntas att öka och rikthastigheten förbli samma på sträckan. Eftersom bullernivån därmed inte lär höjas på grund av projektets verkställande, bedöms en bullerutredning inte vara nödvändig.
Förorenade områden
En effektbedömning av föroreningar kan göras först när provtagningar i diken har
genomförts och dess resultat har analyserats och fullständig inventering av naturmiljön har genomförts. Om föroreningar identifieras vid markmiljöprovtagningen kommer de
förorenade massorna att omhändertas på vedertaget sätt i byggskedet. Det samma gäller om det förekommer tjära i den befintliga beläggningen vilket kommer att utredas genom analyser av de vägprover som kommer att tas i beläggningen.
Barriärverkan
Åtgärden förändrar inte väganläggningen på något avgörande sätt då det handlar om byggnation av en befintlig väg samt breddning av den befintliga vägen och förbättrade
28
slänter, åtgärder som bidrar till ökad trafiksäkerhet. Vidare bedöms åtgärden som
okomplicerad då vägens funktion blir oförändrad mot idag samt att åtgärden inte genererar någon ny barriäreffekt utan tvärtom skapar bättre och säkrare vägar för trafikanterna.
I det kommande skedet bör åtgärder för att mildra olycksrisken studeras.
Dessutom behöver den fortsatta projekteringen ta hänsyn till den koport som idag finns längs sträckan.
Farligt gods
Utvidgningen av väg 1800 och 1795 bidrar till att öka trafiksäkerheten men den kommer inte att klassas som en rekommenderad väg för farligt gods efter verkställande av projektet. För närvarande är trafikeringen av dessa fordon mycket låg och bedöms att förbli oförändrad efter breddningen av vägen.
Eftersom vägen i vissa delar sträcker sig in i ett vattenskyddsområde, måste behovet av åtgärder studeras, ifall att. En primär och sekundär skyddszon ska skydda vattendrag och sjö från att sprida föroreningar genom avrinning direkt i marken eller genom grundvatten. I nästa fas bör åtgärder för att öka säkerheten, åtgärderna med avseende på
vattenskyddsområdet samt stormvattenhantering, avrinning och grundvattenförebyggande undersökas ytterligare. Därefter kommer eventuella lämpliga skyddsåtgärder att vidtas.
Kulturmiljö
Sannolikheten för förekomst av okända fornlämningar är låg utmed vägsträckan, och de kända fornlämningarna är belägna relativt långt från den planerade utbyggnaden av väg 1795. Samtidigt kan de olika fyndplatserna indikera att det kan finnas okända fornlämningar såsom boplatser i närområdet. Dock är det område som behöver tas i anspråk begränsat längs sträckan, och stora delar skulle redan vara påverkade av den befintliga vägen.
Vägutbyggnaden bör därför inte ge några större, negativa konsekvenser på fornlämningar.
Vägutbyggnaden bör heller inte påverka de två skog- och historia-objekten, eftersom de är belägna mer än 25 meter från det planerade vägområdet. Det kommunalt utpekade kulturmiljöområdet utmed Hybergsvägen påverkas inte.
Utbygganden av väg 1800 och 1795 kommer troligen inte påverka några kända kulturmiljövärden. Utbyggnaden av vägen skulle ge trafikanterna bättre möjlighet att uppleva kulturlandskapet. I och med de säkerhetshöjande åtgärderna skulle fler gångtrafikanter och cyklister kunna färdas i landskapet. På så vis är effekterna av vägprojektet positiva.
Byggbarhet
Genomförandet och byggbarheten kommer att studeras i detalj vidare i projektet. Det kommer att utredas hur mycket mark som behövs för tillfällig nyttjanderätt, lämpliga upplagsplatser samt omledningsmöjligheter av trafiken under byggtiden. Masshanteringen är viktig i projektet och massbalans eftersträvas. Där det är möjligt kommer massorna att återanvändas i projektet. Masshanteringen kommer att utredas vidare i kommande skede.
Effekten av åtgärden bedöms vara ytterst tillfällig, det kommer att bli en störning för trafiken och omgivningen under anläggningsskedet. Några varaktiga effekter bedöms inte föreligga.
De försiktighetsmått som kommer att vidtas är att risker i anläggningsskedet undviks. Detta sker genom att riskerna ses över under hela projekterings- och byggskedet. Det är viktigt att trafikflödet inte påverkas negativt under byggtiden samt att säkerheten är god för oskyddade trafikanter, vägarbetare och fordonstrafiken.
Lagefterlevnad
De krav som ställs i miljöbalkens allmänna hänsynsregler bedöms uppfyllas i projektet genom de utredningar och anpassningar som görs under projektets gång. Trafikverket har genom sin planeringsprocess, användandet av fyrstegsprincipen, integrerat miljöarbete samt genom samrådsförfarandet beaktat miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Genom Trafikverkets kompetens inom området samt kravet på kompetens vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader bedöms kunskapskravet uppfyllas.
Bedömning av projektets miljöpåverkan
Trafikverkets bedömning är att projektet inte förväntas få en betydande miljöpåverkan.
Motiveringen till detta är att ombyggnationen inte bidrar till någon större förändring i landskapet som helhet. Breddningen av vägen och släntutformningen bedöms endast påverka de yttre kanterna i de stora natur- och kulturområden som omgärdar vägen.
Det enda naturvärdesobjekt som helt ligger inom inventeringsområdet är naturvärdesobjekt 4, som utgörs av en vägkant. Strax utanför naturvärdesobjektet har den rödlistade arten slåttergubbe noterats 2013. Slåttergubbe är en konkurrenssvag art som är beroende av hävd för sin långsiktiga överlevnad. Fyndet växer cirka 50 meter från vägen och en mindre breddning av vägen bedöms inte påverka några exemplar av blomman, även om den skulle ha spridit sig närmre vägen sedan 2013. Dock bör försiktighetsmått i form av förbud mot att ställa upp arbetsfordon på denna yta vidtas.
I övrigt eftersträvar projektet att den fortsatta utformningen görs med utgångspunkt i att de natur- och kulturvärden som identifierats längs sträckan bör undvikas där det är möjligt.
30
7. Fortsatt arbete
Planläggningsprocessen
Samråd är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen. Samråden kommer att ge projektet viktig information för att kunna göra de justeringar som behövs för att få en så bra anläggning som möjligt i jämförelse med ställda mål.
Beroende på var i processen vi befinner oss kommer samråden att se olika ut. Samråd planeras med Länsstyrelsen, kommunen, direkt berörda markägare och allmänhet. I samrådsredogörelsen beskrivs de samråd som genomförs och vad som har framkommit.
Samrådsunderlag
I nuläget befinner sig detta projekt i den allra första delen av samrådsprocessen, en första version av samrådsunderlaget är framtagen som ska publiceras på projekthemsidan.
Allmänheten har möjlighet att inkomma med sina synpunkter på vägplanen. Alla yttranden som kommer in arbetas in i en samrådsredogörelse. Sedan skickas handlingen och
samrådsredogörelsen till Länsstyrelsen för att de ska kunna ta beslut om projektet kommer medföra betydande miljöpåverkan eller inte.
Samrådshandling
I detta skede kommer kompletterande information om projektets förutsättningar att samlas in och sammanställas i samrådshandlingen. Dessa listas nedan:
• En naturvärdesinventering med fältbesök kommer att genomföras för att få de slutgiltiga bedömningarna av naturmiljön i området.
• Provtagningar i dikena kommer att tas längs med vägen för att få information om eventuella föroreningar.
• Trafikverket genomför ett samråd med Länsstyrelsen enligt 2 kap §10 Kulturmiljölagen för att ta reda på hur följande lämningar registrerade i
Kulturmiljöregistret kan komma att påverkas samt om det kommer ställas krav om arkeologisk utredning enligt 2 kap Kulturmiljölagen.
Efter att Länsstyrelsen har beslutat om projektet antas medföra betydande miljöpåverkan fortsätter projekteringsarbetet som ska resultera i en planbeskrivning. Om Länsstyrelsen gör bedömningen att projektet inte medför en betydande miljöpåverkan så tas en
miljöbeskrivning fram som arbetas in i planbeskrivningen. Dessa två dokument utgör tillsammans en samrådshandling. Samrådshandlingen finns tillgänglig på Trafikverkets hemsida och på Trafikverkets kontor i Göteborg. Under samrådstiden ges berörda och allmänheten möjlighet att komma med synpunkter. Ett samrådsmöte för allmänheten kommer att hållas på orten där Trafikverket redogör för planförslaget. Samrådsredogörelsen uppdateras sedan med alla inkomna synpunkter från detta skede.
Granskningshandling
Planen byter sedan status till granskningshandling, vilken kommer att kungöras. Under granskningen har sakägare och allmänhet ytterligare en chans att komma med synpunkter på planförslaget. Granskningshandlingen finns tillgänglig på Trafikverkets hemsida, på
Trafikverkets kontor i Göteborg samt i en lämplig lokal i anslutning till den aktuella sträckan, till exempel på en skola i området. Efter granskning sammanställs inkomna yttranden i ett granskningsutlåtande där alla frågeställningar besvaras och eventuella ändringar görs i planen. Reviderad granskningshandling samt granskningsutlåtandet lämnas till Länsstyrelsen för tillstyrkan.
Fastställelsehandling
Planen uppdateras sedan till fastställelsehandling och skickas till planprövningen hos Trafikverket i Borlänge som tar ställning till om planen kan vinna laga kraft. Under prövningen av planen ges de som yttrat sig under granskningen möjlighet att se Trafikverkets bemötande av inkomna yttranden och lämna synpunkter på dessa.
Efter att vägplanen har vunnit laga kraft kan detaljprojektering påbörjas och efter det byggande av vägen.
Viktiga frågeställningar
Följande frågor kommer att ägnas särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet med vägplanen och den tillhörande miljöbeskrivningen:
• Utreda projektets påverkan på yt- och grundvatten inom Öresjös vattenskyddsområde.
• Ta fram förslag på åtgärder för att minimera påverkan på Öresjö under byggtiden.
• Utreda påverkan på vatten- och energibrunnar.
• Utreda påverkan på småvatten efter fältinventering av dessa.
• Utreda lokalbefolkningens rörelsemönster längs vägen.
• Utreda masshanteringen.
Tillstånd och dispenser
• Eventuellt en ansökan om arkeologisk utredning (både steg 1 och 2) enligt 2 kap 11 § kultur-miljölagen.
• En tillståndsansökan enligt 2 kap 12 § kulturmiljölagen.
• Ett tillstånd för hantering av avloppsvatten inom vattenskyddsområde för Öresjö vattentäkt.
• Eventuellt ett tillstånd för upplag av förorenade massor inom vattenskyddsområde för Öresjö vattentäkt.
• Eventuellt en anmälan om hantering av förorenade massor.
• Anmälan om dispens från biotopskydd (småvatten).
32
8. Referensförteckning
Fotografier i vägplanen har tagits av Saitec
Artportalen, Rapportsystemet för växter, djur och svampar http://artportalen.se besökt 2019-06-18.
Borås stad https://www.boras.se/ besökt 2019-06-18.
Borås (2018). Planprogram för Östra Brämhult, Svensgärde 3:1 med flera.
Samhällsbyggnadsförvaltningen, mark och exploatering, miljöförvaltningen med flera 2018- 10-25.
Ledningskollen https://www.ledningskollen.se/ besökt 2019-05-01.
Länsstyrelsen Västra Götaland 2019. Informationskartan Västra Götaland. ext- geoportal.lansstyrelsen.se, besökt 2019-05-27.
Luftkvaliteten i utomhusluft i Västra Götalands län (2018).
http://www.luftivast.se/var/uploads/M%C3%A4tningar/hemsboras2018.pdf. Besökt 2019- 05-27.
Ecocom (2018). Naturvärdesinventering - förstudie – Väg 1800 Sparsör.
Riksantikvarieämbetet 2019. Fornreg. https://app.raa.se/id/secure/fornreg/, besökt 2019- 05-27.
Strada (2019). Olycksstatistik. Levererad via mail 2019-06-19.
Sveriges Geologiska Undersökning http://www.sgu.se/ besökt 2019-05-23.
Nationella viltolycksrådet (2019). Här händer viltolyckorna på vägen. www.viltolycka.se besökt 2019-05-23.
Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Vikingsgatan 2–4.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
www.trafikverket.se
