18.4. Bilaga 3. Nämndernas återredovisning av verksamhetsplaneringen 2016

(1)

Verksamhetsplan 2016

(2)

Innehållsförteckning

1 Barn- och ungdomsnämnden ... 4

1.1 Inledning ... 4

1.2 Inför 2016 ... 4

1.3 Ekonomi... 5

1.4 Verksamhetsplanering ... 6

1.5 Kvalitetshjul... 14

1.6 Bilagor ... 15

2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 16

2.1 Inledning ... 16

2.2 Inför 2016 ... 16

2.3 Ekonomi... 17

2.5 Övrig verksamhetsplanering förvaltningen ... 29

3 Vård- och omsorgsnämnden ... 31

3.2 Inför 2016 ... 31

3.3 Ekonomi... 32

4 Socialnämnden ... 44

4.2 Inför 2016 ... 45

4.3 Ekonomi... 46

5 Kultur- och fritidsnämnden ... 54

5.2 Inför 2016 ... 54

5.3 Ekonomi... 55

(3)

6 Miljö- och byggnadsnämnden ... 64

6.2 Inför 2016 ... 64

6.3 Ekonomi... 65

7 Trafik- och fastighetsnämnden ... 75

7.2 Inför 2016 ... 75

7.3 Ekonomi... 76

8 Överförmyndarnämnden ... 82

8.2 Inför 2016 ... 82

8.3 Ekonomi... 82

(4)

1 Barn- och ungdomsnämnden

1.1 Inledning

1.1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdar i Sollentuna.

1.1.2 Skolresan Beskrivning

Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och pedagogisk personal – elever samt via Sollentuna kommuns mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.

Det betyder att alla elever ska nå målen i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla elever ska känna sig trygga i skolan. Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt

informationen och kommunikationen. Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat

föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter,

mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.

1.2 Inför 2016

Viktiga faktorer som påverkar eller bedöms kunna påverka nämndens genomförande av den löpande verksamheten bedöms vara enligt nedan.

Särskilda regler som gäller nyanlända elever kommer att införas vid årsskiftet och innebär att fler internationella klasser måste öppnas i kommunens skolor inför

vårterminen 2016, vilket inte är budgeterat. I nuläget fortsätter ökningen av nyanlända.

Omfattningen och tidsaspekten är svår att överblicka, prognosen är ett kraftigt ökat tryck på hela organisationen med stora kostnadsökningar.

Svårigheter att rekrytera behöriga lärare kvarstår i till exempel matematik,

naturorienterande ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare. Orsak är bland annat den ökade konkurrensen med andra kommuner om vissa lärarkategorier, pensionsavgångar och ökade elevkullar.

Stockholms universitet startade våren 2012, på uppdrag av Utbildningsdepartementet, ett övningsskoleprojekt där fokus var att stärka den verksamhetsförlagda verksamheten (VFU) i vissa utvalda förskolor och skolor. Syftet var att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärarstudenterna under deras VFU och därmed höja kvaliteten på

(5)

lärarutbildningen och stärka lärarstudenternas professionsutveckling. Universitetet har för avsikt att utöka antalet övningsskolor fr o m våren 2016. Barn- och

utbildningskontoret har ansökt om deltagande vilket kommer att medföra ökade kostnader.

I rankningen i öppna jämförelser för det sammanvägda resultatet föll kommunen från plats 10 till plats 15. Detta trots att vi förbättrat vårt meritvärde och ligger kvar på ungefär samma nivå när det gäller kunskapskraven i alla ämnen och behörighet till gymnasiet. Huvudorsaken är att socioekonomiska faktorer viktas högre än tidigare. Det nya sättet att räkna innebär att vi får svårt att placera oss i den absoluta toppen då Sollentuna har goda socioekonomiska förutsättningar och de modellberäknade värdena ligger högt.

Fortfarande har flickorna bättre resultat än pojkarna, men skillnaderna mellan könen är mindre i Sollentuna än generellt i landet.

1.3 Ekonomi

Verksamhet

KF beslutad (14-12-10) Budget 2015

Tidigare beslut

Pris, lön och volym

Tillägg/

avdrag Om- förd elni ng

2016 Föränd

-ring

Nämnd -2 627 -2 627 0

Kontor -29 398 -29 398 0

Förskoleverksamhet -453 077 1 689 -2 000 -453 388 -311

Skola -985 114 -37 532 -10 000 -1 032 646 -47 532

Grundsärskola -43 158 -1 763 -44 921 -1 763

BUN Summa 1 -1 513 374 0 -37 606 -12 000 0 -1 562 980 -49 606

KSS - Resultatenheter 0 0 0

BUN Summa 2 -1 513 374 0 -37 606 -12 000 0 -1 562 980 -49 606 Beslut (KF 2014-12-10) -1 513 374 0 -37 606 -12 000 -1 562 980 -49 606

Kvar att fördela 0 0 0 0 0 0

Total förändring -49 606

Verksamhet 2015 Intäkter-16 Kostnader-

16 Netto 2016 Beslutad ram

Nämnd -2 627 -2 627 -2 627 -2 627

Kontor -29 398 -29 398 -29 398 -29 398

Förskoleverksamhet -453 077 88 055 -541 443 -453 388 -453 388

Skola -985 114 62 494 -1 095 140 -1 032 646 -1 032 646

Grundsärskola -43 158 0 -44 921 -44 921 -44 921

(6)

Verksamhet 2015 Intäkter-16 Kostnader-

16 Netto 2016 Beslutad ram

BUN Summa 1 -1 513 374 150 549 -1 713 529 -1 562 980 -1 562 980

KSS - Resultatenheter 0 0 0 0 0

BUN Summa 2 -1 513 374 150 549 -1 713 529 -1 562 980 -1 562 980

Kommentar

Budgeten för barn- och ungdomsnämnden har höjts med 49,6 mkr jämfört med 2015.

Av höjningen avser 37,6 mkr volymer. Återstående 12 mkr har fördelats enligt nedan:

• Förstärkning förskolan till följd av minskat statsbidrag maxataxa, 2,0 mkr

• Ökade kostnader för nyanlända, 10,0 mkr

1.4 Verksamhetsplanering

1.4.1 Målstyrning - nämndens åtaganden

1.4.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:

Bidra i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin

Beskrivning

Sollentuna kommun ska revidera sin näringslivsstrategi för att se hur kommunen ytterligare kan förenkla och underlätta för näringslivet att driva, starta och expandera företag. Arbetet kommer 2016 att drivas i ett kommungemensamt projekt som leds av kommunledningskontoret.

Förväntat resultat

Nämndens tjänstemannaorganisation har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.

1.4.1.2 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Nämndens åtaganden:

Alla elevers och skolors resultat ska förbättras

Beskrivning

Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt.

Likvärdigheten mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks.

(7)

Det samlade resultatet i åk 9 ska öka till 250 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 8 ska öka till 235 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 7 ska öka till 230 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 6 ska öka till 230 baserat på 16 betyg

Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 ska minst vara 90 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 8 ska minst vara 85 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 7 ska minst vara 85 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 6 ska minst vara 90 % Spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 ska minska till 17.

Nämndens åtaganden:

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan

Beskrivning

För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad.

Andelen elever som uppger på Olweusenkäten att de blivit utsatta för mobbning ska minska till 4,4 %.

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande

Beskrivning

Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten.

Under hösten 2015 lanseras ett nytt verktyg från SKL för att mäta förskolans kvalitet.

Utifrån detta ska ett nuläge definieras på samtliga kommunala förskolor som sedan följs upp årligen.

Att alla enheter hamnar på minst gult på samtliga kriterier.

(8)

Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll

Beskrivning

Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas

utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget.

Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet,

förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten.

Andelen föräldrar som svarar att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem ska öka till 89% i förskoleklass och 85% i årskurs 2.

Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten

Beskrivning

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.

Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.

Adekvata och relevanta åtgärder utifrån analys av resultat som ger högre elevresultat.

Resurserna ska användas effektivt

Beskrivning

Då verksamheternas resurser är begränsade är det viktigt att de används så effektivt som möjligt.

Kostnadseffektiva nybyggnationer som inte överstiger 18000 kronor per elev i lokalkostnad.

(9)

1.4.1.3 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:

Skapa förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser

Beskrivning

Grundskolans läroplan lyfter fram miljömedvetande som en viktig kunskap för framtida generationer. Ett miljöarbete ingår därför naturligt i skolans uppdrag.

Förväntat resultat Minskat matsvinn.

1.4.1.4 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka

Beskrivning

Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat sig att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur

undervisningen organiseras har dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan.

Genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd att agera för inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. Det vill säga, det är troligt att en elev som lärt sig former för inflytande har lättare att organisera sitt arbete utifrån dessa former även i framtiden.

Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande ska öka i åk 5 till 85% och i åk 8 till 68%

Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov

Beskrivning

Med ett bättre systemstöd kan förvaltningen genomföra analyser och uppföljningar av verksamheten med en högre kvalitet som leder till adekvata förbättringsåtgärder.

Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer lättillängliga för vårdnadshavare förenklas vardagen för medborgarna.

För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga administrativa

uppgifterna förenklas så att tid frigörs för att fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.

Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolorna samt en systemförvaltningsorganisation på barn- och

utbildningskontoret.

Gemensam skolplattform på plats i alla kommunala skolor i samband med höstterminen 2016.

(10)

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen

Beskrivning

Kommunikationsarbetet är i behov av att identifiera nyckelinsikter om våra invånare och övriga intressenter utifrån ålder, kön, etnicitet, utbildningsbakgrund, språk, yrkeskategori med mera. För att nå framgång krävs insikter kring målgruppens behov, värderingar attityder och beteenden. Redan nu vet vi att många av kommunens

målgrupper finns i olika sociala medier för att hämta information. Utvecklingen går fort och kommunen behöver förbättra sina kunskaper om hur informationen behöver

anpassas till olika sociala medier samt öka kompetens om hur vi följer utvecklingen av befintliga sociala medier samt se hur nya börjar användas av våra målgrupper.

Arbetet kommer under 2016 att drivas av ett kommungemensamt projekt som leds av kommunledningskontoret. Arbetet fortsätter 2017 med handlingsplaner utifrån varje nämnds nuläge och behov.

Vid 2017 års slut ska målgruppsanalysen vara en integrerad del i nämndens kommunikationsarbete. Sociala medier är en naturlig och frekvent del i nämndens kommunikation.

Vid utgången av 2016 ska det förberedande arbetet i form av nämndens deltagande i kommungemensamt arbete avseende målgruppsanalys och sociala medier vara avslutat.

1.4.2 Uppdrag

Uppdrag tillkommer löpande under ett verksamhetsår och kan löpa under flera verksamhetsår. Nedan redovisas därför enbart de uppdrag som fastställts i

budgetbeslutet gällande 2016. Övriga uppdrag redovisas i den löpande rapporteringen.

Om inga uppdrag redovisas saknas budgetuppdrag för nämnden år 2016.

1.4.3 Kommungemensam planering och övrigt utvecklingsarbete

1.4.3.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin

Enligt kommunens trygghets- och säkerhetsstrategi ska nämnden använda strategin som ett underlag i verksamhetsplaneringen för kommande år.

Barn- och ungdomsnämnden har i Verksamhetsplanen framförallt svarat mot strategins utvecklingsområde Trygghet och säkerhet - social hållbarhet, genom en handlingsplan för att förbättra arbetet med att öka elevers närvaro kopplat till åtagandet: Alla elevers och skolors resultat ska förbättras.

Till åtagandet Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan finns en handlingsplan för att förbättra och bibehålla arbetet med Olweus standard också den kopplad till strategins utvecklingsområde Trygghet och säkerhet - social hållbarhet.

1.4.3.2 Jämställdhets- och mångfaldsplan

Fullmäktige har antagit en jämställdhets- och mångfaldsplan för perioden 2016-2018.

Utifrån de aktiviteter som har preciserats i kommunstyrelsens anvisningar har nämnden fokuserat på aktiviteter som lönekartläggning och rekrytering, vilka återfinns inom två

(11)

fokusområden - lönefrågor och rekrytering.

Barn- och utbildningskontoret tar fram nya och reviderade lönekriterier för pedagogisk professionsutveckling där ämnesansvar, aktivitetsansvar, relationsansvar, resultatansvar samt verksamhets- och egenutvecklingsansvar definieras för lärare,

fritidslärare/fritidspedagoger, förskollärare, fritidsledare/elevassistenter och barnskötare.

En frågeställning som berör området är att minska lönespridningen mellan skolor men öka den mellan individer.

Mått: Inga ojämnställda löner i likvärdiga yrkesgrupper ska förekomma i Sollentuna kommun.

Aktivitet: Lönekartläggning

En rekryteringsstrategi tas också fram för att möta de närmaste årens

rekryteringsutmaningar i samband med ökade pensionsavgångar och den demografiska utvecklingen med större barnkullar.

1.4.3.3 Kompetensförsörjningsplan

Kommunen har beslutat att samtliga förvaltningar ska arbeta med

kompetensförsörjningsplaner. Ett systematiskt arbetssätt syftar till att få kontroll över strategiskt viktiga kompetenser och säkerställa att rätt kompetens attraheras, rekryteras, utvecklas och behålls utifrån verksamhetens faktiska behov och utmaningar i omvärld och framtid.

Utifrån den arbetsprocess som framtagits för arbetet har barn- och utbildningskontoret identifierat som viktigast att planera för att kunna rekrytera pedagogisk personal med adekvat högskoleutbildning. Svårigheter att rekrytera behöriga lärare kvarstår i till exempel matematik, naturorienterade ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare.

I rapporten "Sveriges viktigaste jobb i förskolan och skolan - hur möter vi

rekryteringsutmaningen?" från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, konstateras att det kommer att behövas ca 150 000 nya medarbetare inom skola och förskola i Sverige fram till 2023 på grund av pensionsavgångar och stora barnkullar. En utmaning som i högsta grad berör även Sollentuna kommun.

De aktiviteter som planerats återfinns inom fokusområde utbildning och barn- och utbildningskontoret arbetar fram en rekryteringsstrategi som utgår från SKL:s nio strategier för att möta rekryteringsutmaningen: Använda kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, utnyttja tekniken, marknadsför jobben samt underlätta lönekarriär.

För att attrahera nya medarbetare deltar barn- och utbildningskontoret dessutom på mässor som till exempel SETT, arrangerar egna event som IKT-arena, samarbetar med högskolor och universitet vid verksamhetsförlagd undevisning (VFU) för lärarstudenter och har ansökt till Stockholms universitet om att få en övningsskola till kommunen.

Kompetensutveckling av samtliga, befintliga medarbetare bedrivs kontinuerligt i olika former av nätverk och en grupp på cirka tolv medarbetare inom fritidshemmen får ekonomiskt stöd för att genomgå en erfarenhetsbaserad utbildning till fritidslärare vid Södertörns högskola.

(12)

Karriärstjänster har inrättats i de flesta skolämnen där varje skola har en till sex förstelärare.

Kompetensförsörjningsplan för barn- och utbildningskontoret, läggs som bilaga senast 30 april 2016.

1.4.3.4 Sveriges mest attraktiva kommun - 8 punkterna och kommunkompassen Våra invånare vill att de tjänster kommunen erbjuder har högsta kvalitet. Och vi som arbetar inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde vill ge bästa tänkbara service. I arbetet mot att bli Sveriges mest attraktiva kommun har barn- och

utbildningskontoret i Skolresan beskrivit arbetet mot ett gemensamt och tydligt mål - Sveriges bästa skola. Vi utvecklar våra undervisningsmetoder och vi delar med oss av vår kunskap. Vårt arbetssätt ger oss skickliga lärare, motiverade elever och engagerade föräldrar.

Delningskultur är vårt framgångsrecept. Satsningen på IKT, informations- och

kommunikationsteknik, har inneburit ett enormt lyft för hela Sollentuna kommun och man har hittat nya vägar till lärande för både elever och lärare. Ny teknik gör det lättare att arbeta mer utifrån elevernas förutsättningar och anpassa lärandet till varje

lärsituation.

Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat. I dagens

informationssamhälle är det viktigare än någonsin att lära sig att läsa och skriva. I kommunens skolor arbetar vi därför sedan flera år med digital teknik integrerat med en pedagogisk metod för social interaktion kallad STL, Skriva sig Till Lärande. Forskning kring metoden pågår som visar att fler elever når målen tack vare det metodiska

arbetssättet.

Engagerade föräldrar ger nyfikna barn. Föräldrar är viktiga för sina barns resultat i skolan och vi arbetar med devisen "Du är viktig" som ska ge tips om hur man kan öka föräldraengagemanget. Alla vårdnadshavare, oavsett utbildningsbakgrund, kan vara ett stöd i barnets skolarbete. Trygghet och studiero leder till bättre resultat i skolan.

Skolforskning visar att de största effekterna på elevernas lärande nås när lärare börjar lära av sin egen och varandras undervisning samt när skolledare följer upp

undervisningen. Olika insatser genomförs kontinuerligt som exemplevis PRIO (vars övergripande mål är att höja kunskapsresultaten med fokus på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation), coachning, LUC (Lokala Utvecklingscenter för samtliga skolämnen, fritidshem och förskola), nätverksarbete, matematilklyftet, utbildning i STL.

Den starka profilen i Skolresan skapar samhörighet och hjälper alla som arbetar i

förskola och skola i Sollentuna kommun att jobba mot samma mål där man delar vision, värderingar och budskap:

Produkt: Genom Skolresan ska alla barn nå målen, känna trygghet och må bra i Sollentuna kommuns skolor.

Målgrupp: Alla medarbetare inom skolan, alla potentiella elever och föräldrar, presumtiva medarbetare, alla kommuninvånare.

Mission - vad gör vi för världen? Hjälper barn och ungdomar att förverkliga sina drömmar, ger eleverna trygghet så att de har självförtroende att göra medvetna val,

(13)

utbildar morgondagens samhällsmedborgare efter var och ens individuella

förutsättningar, rustar eleverna med kunskap och kreativitet inför morgondagens teknik, ser till att Sverige kan utvecklas till en ledande utbildningsleverantör.

Position - nuläge, position på marknaden: En av toppkommunerna bland Sveriges kommuner.

Vision - vår position i framtiden: Sveriges ledande utbildningskoncern.

Stil - personlighet: Familjär, hjälpsam, kompetent, engagerad, driven, nytänkande, prestigelös, flexibel (t ex vid högt söktryck), gör lite mer utöver det som förväntas, förebild.

Värderingar - livsregler: Höga förväntningar, ärlighet, tillit, vänlighet, lyssnande.

Löfte - motto: Med Sollentuna kommuns arbete för att erbjuda Sveriges bästa skola ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas i våra skolor.

Budskap: Sveriges bästa skola - alla barn ska lyckas

Även om den enskilda förskolan och skolan är unik behöver vi en gemensam profil som tydligt visar att förskolan och skolan är en del av Sollentuna kommun. Allt arbete med Skolresan och verksamhetsplanering bottnar i kommunens åtta punkter för att bli Sveriges mest attraktiva kommun.

(14)

1.4.3.5 Övrig planering

1.5 Kvalitetshjul

(15)

1.6 Bilagor

Bilaga 1: Broschyr Skolresan Bilaga 2: Broschyr Du är viktig

(16)

2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

2.1 Inledning

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av Sollentunas ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för

arbetsmarknadsfrågor. Dessutom har nämnden ett ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.

2.1.2 Vem är vi till för?

Beskrivning

Sollentunabor vill arbeta och försörja sig själva utifrån sina förutsättningar. Ungdomar vill utbilda sig för arbetslivets möjligheter och krav. Vuxna vill lära nytt. Nyanlända vill lära sig svenska och kunna ta del av det samhälle de lever i.

Gymnasiekolan skapar förutsättningar för lyckade studieresultat. Det finns ytterligare chanser för dem som ändå inte lyckats med sina studier. För dem som hamnat utanför arbetsmarknaden finns stöd för att hitta vägen tillbaka. För dem som behöver lära sig svenska finns en flexibel lösning med tydlig koppling till arbetsmarknaden.

Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har ovanstående utgångspunkter som ledstjärnor. Den kultur och de värderingar som lägger grunden för vår verksamhet ska utgå från dem som vi finns till för. I mötet med elever och deltagare, med näringsliv och den ideella sektorn, med andra förvaltningar, med kommuner inom Sverige och

internationellt och andra som kommer i kontakt med oss, är varje medarbetares bemötande avgörande. Utveckling och ständiga förbättringar är förutsättningar för att lyckas i en föränderlig omvärld. Vi behöver känna till vår omvärld och bevaka de områden som påverkar oss mest. Vi behöver modiga ledare som visar vägen mot Sveriges mest attraktiva kommun 2019 där vår verksamhet bidrar utifrån våra mål. Och framför allt behövs engagerade medarbetare.

2.2 Inför 2016

Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig utbildning för både ungdomar och vuxna.

Ungdomsgruppen 16-20 år förväntas öka totalt för hela länet med 30 000 individer mellan 2010 och 2020, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser totalt sett inom 5- 10 år. Sollentunas ungdomar kan välja fritt bland gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo. Genom KSL ingår Sollentuna kommun i en gemensam gymnasieregion med gemensam antagning för alla medverkande kommuners ungdomar. Vår egen

gymnasieskola, Rudbeck, är en framgångsrik och populär skola med ett högt söktryck.

Av Solletunas egna ungdomar är det fler som vill studera på Rudbeck än de som blir

(17)

antagna dit.

Ett ökat tryck på utbildning inom komvux och sfi förväntas dels utifrån en förväntad förändring av rättighet till studier och dels på grund av fortsatt ökad

flyktingtillströmning.

Då ensamkommande flyktingbarn i gymnasieålder förväntas fortsätta öka, kommer fler ungdomar att studera inom programmet språkintroduktion. Den absolut största delen går på Rudbeck och skolan behöver ha en beredskap för att möta den ökande efterfrågan.

Det kommunala aktivitetsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar innebär att

kommunerna har i uppgift att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand motivera till utbildning.

Arbetsförmedlingens uppdrag är under förändring. Det handlar bl.a. om att reducera antalet åtgärder, förminska administrationen bland arbetsförmedlarna och minska antalet fysiska kontor. Hur närvaron kommer att se ut i Sollentuna kommun utreds för närvarande. Förmedlarna ska i dialog med näringslivet kartlägga bristyrken bättre och vara aktiva i fortbildning av dessa. Vidare avskaffas fas 3 för att istället erbjuda fler traineejobb och andra extratjänster, vilket kommer att påverka kommunens

verksamheter då ett stort antal individer förväntas erbjudas tjänster inom välfärden.

Delegationen för unga till arbete, DUA, har inrättats och Sollentuna kommun har för avsikt att i december 2015 teckna en lokal överenskommelse kring samarbete med Arbetsförmedlingen. Särskilda ungdomsteam kommer att samverka med kommunen kring målgruppen, vilket bl.a. kan innebära samlokalisering av delar av våra

verksamheter. Utbildningskontrakten förutsätter vidare en lokal överenskommelse.

Sollentuna ska också vara en tillgänglig kommun för alla. Även om vi befinner oss i en förhållandevis god arbetsmarknad är det en krävande arbetsmarknad där grupper riskerar att hamna utanför. Vi behöver samarbeta inom kommunen, med andra kommuner och med andra myndigheter för att kunna sätta individens behov i första hand. Förberedelserna inför ett planerat finansiellt samordningsförbund fortsätter med målet att verksamheten kan starta under andra halvåret 2016.

2.3 Ekonomi

Verksamhet

KF beslutad (2014-12-

10) Budget

2015

Pris, lön och volym

Tilläg g/

avdra g

Omförd

elning 2 016 Förändr ing

Nämnd -800 -800 0

Kontor -7 647 -7 647 0

Gymnasieutbildning -231 538 -5 203 -236

741 -5 203

Gymnasiesärskola -19 000 -380 -19 380 -380

Vuxenutbildning -32 000 -32 000 0

(18)

Arbetsmarknadsåtgär

der -18 416 -1 300 -19 716 -1 300

Rudbecksskolan 0 0 0

UAN Summa -309 401 0 -5 583 -1 300 0 -316

284 -6 883 Beslut (KF 2014-12-

10) -309 401 0 -5 583 -1 300 -316

284 -6 883

Kvar att fördela 0 0 0 0 0 0

Total förändring -6 883

Verksamhet 2 015 Intäkter- 16

Kostna der-16

Netto 2016

Besluta d ram

Kvar att fördela

Nämnd -800 0 800 -800 -800 0

Kontor -7 647 0 7 647 -7 647 -7 647 0

Gymnasieutbildning -231 538 4 800 241 541 -236

741 -236 741 0 Gymnasiesärskola -19 000 700 20 080 -19

380 -19 380 0

Vuxenutbildning -32 000 7 500 39 500 -32

000 -32 000 0

Arbetsmarknadsåtgär

der -18 416 14 200 33 916 -19

716 -19 716 0

Rudbecksskolan 0 0 0 0

UAN Summa -309 401 27 200 343 484 -316

284 -316 284 0

Kommentarer:

Då kommunledningskontoret genomför en utredning av kostnaderna kopplade till gymnasieutbildning kommer ekonomisavsnittet av verksamhetsplanen för 2016 att uppdateras.

Nämnd och kontor bedöms vara oförändrade jämfört med 2015.

Gymnasiesärskola har preliminärt tillförts den volymförändring som beslutats i budget 2016.

Vuxenutbildning har en preliminärt oförändrad nettoram. Budget för vuxenutbildningen förutsätter att ansökan om 60 platser på yrkesvux beviljas. Totala budgeterade intäkter består av 3 mkr för yrkesvux, 2,7 mkr för gyvux och 1,8 mkr för lärling. Om nuvarande budgetnivå för yrkesvux ska bibehållas kommer nämnden att nyttja 1 mkr av KS

(19)

oförutsedda bundna medel.

Arbetsmarknadsåtgärder har tillförts 1,3 mnkr för det kommunala aktivitetsansvaret.

Intäkterna förväntas öka jämfört med budget 2015, vilket också avspeglar sig i ökade kostnader varför föreslagen ram preliminärt är oförändrad.

2.4 Verksamhetsplanering

Mesta möjliga nytta för de vi finns till för ligger till grund för förvaltningens planering av verksamheten.

Den gemensamma gymnasieregionen ger Sollentunas ungdomar stora valmöjligheter men med en växande ungdomsgrupp finns risk för att söktrycket till Rudbeck leder till att en mindre andel av Sollentunas egna ungdomar får möjlighet att studera i sin hemkommun. Förvaltningen behöver på olika sätt verka för att skapa möjligheter att möta ungdomarnas val.

I takt med att ungdomsgruppen ökar finns också risk att fler hamnar utanför. Andelen elever som klarar sina gymnasiestudier på tre år har minskat. Vi behöver fortsätta att utveckla verksamheten för att möta de individuella behov som finns med målet att minska avhoppen från gymnasiet, samtidigt som vi behöver utforma individuella insatser för att få fler att återgå till, och slutföra, sina studier.

För vuxna sollentunabor som behöver en första eller andra chans till utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå, ska förvaltningen erbjuda ett brett utbud utifrån de individuella valen. Samtidigt vill vi verka för fler platser inom yrkesvux och lärling då dessa utbildningar bedöms effektivt leda vidare till arbete.

För vuxna studerande som behöver mer individuellt stöd planeras ett lärcentrum som ska komplettera det stöd som deltagarna får hos respektive anordnare.

För att också utbildningen i svenska för invandrare ska kopplas till arbetslivets möjligheter kommer verksamheten att lyfta fram möjligheten till språkpraktik som en del i studierna.

Verksamheterna som samlats inom Arbetsmarknadsenheten kommer att möta en delvis förändrad målgrupp framöver, förändringar som kräver utveckling av de insatser som kommunen utformar för att möta de individuella behov som Sollentunas invånare har.

Fler nyanlända kommer också att behöva stöd för att komma in i arbetslivet och kommunen behöver vara en aktiv samarbetspart för Arbetsförmedlingen.

(20)

2.4.1 Målstyrning - nämndens åtaganden

2.4.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:

I samverkan med kommunens näringslivschef bidra till ett gott samarbete med näringslivet

Beskrivning

UAN är en aktör i kontakterna med framförallt det lokala näringslivet och ett arbete för att bibehålla goda relationer fortsätter i samverkan med centrala näringslivsfunktioner i kommunen, bland annat via näringslivssekreterare, arbetscenter och Rudbeck.

Under 2016 förväntas nämnden samordna kommunens feriearbeten ur helhetsperspektiv.

Under 2016 åtar sig nämnden även att samordna kontakter med näringslivet för att till exempel skapa praktikplatser.

Under 2016 åtar sig nämnden också att i egen verksamhet ta emot minst 20 feriearbetare.

Genom samordning av samtliga feriearbeten inom såväl kommunens egna verksamheter som hos externa arbetsgivare, förväntar sig nämnden att fler ungdomar får sommarjobb, vilket är en viktig första kontakt med arbetslivet.

Inom nämndens egna verksamheter kommer de ungdomar som får ett feriejobb uppleva en positiv första kontakt med arbetslivet.

Bidra i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.

Beskrivning

Sollentuna kommun ska revidera sin näringslivsstrategi för att se hur kommunen ytterligare kan förenkla och underlätta för näringslivet att driva, starta och expandera företag. Arbetet kommer under 2016 att drivas i ett kommungemensamt projekt som leds av kommunledningskontoret.

Nämndens tjänstemannaorganisation har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.

2.4.1.2 Fler i arbete Nämndens åtaganden:

Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar

Beskrivning

Sollentunabor ska ges möjlighet att utifrån egna förutsättningar få hjälp till egen

försörjning, antingen via arbete eller studier. Särskilt fokus läggs på de grupper som har svårast att komma ut på arbetsmarknaden. Nämndens verksamheter inriktar därför arbetet mot unga som ej fullföljt gymnasiet eller unga utanför, människor med utländsk

(21)

bakgrund som står långt från arbetsmarknaden, personer med funktionsnedsättning och personer i behov av ekonomiskt bistånd.

Alla som vill ska ha möjlighet att komplettera för behörighet till vidare studier och för de som står utanför arbetsmarknaden ska ges möjlighet till kompetensutveckling.

Under 2016 åtar sig nämnden att påbörja samverkan med arbetsförmedlingen och socialkontoret kring utvecklandet av verksamhet anpassad för dem med omfattande problematik och som står långt från arbetsmarknaden.

Under 2016 åtar sig nämnden vidare att utveckla tydligare praktikkoncept för arbetsmarknadsverksamheten.

Fler med omfattande problematik som står långt från arbetsmarknaden kommer vidare mot arbete eller studier. Genom ett förtydligat praktikkoncept får

arbetsmarkandsverksamheten ytterligare ett anpassat verktyg till stöd i vägen mot arbete eller studier.

Unga som varken studerar eller arbetar följs upp och erbjuds individuella insatser

Beskrivning

De som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning har stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. De är också kraftigt överrepresenterade bland

långtidsarbetslösa och hos de som är beroende av försörjningsstöd. Det är viktigt med tidiga insatser för att på så sätt hjälpa individer uppfylla sin personliga potential, integreras i samhället och lyckas på arbetsmarknaden.

Under 2016 åtar sig nämnden att fortsätta utveckla arbetssättet med det kommunala aktivitetsansvaret, vilket påbörjats under 2015.

Under 2016 åtar sig nämnden att fortsätta utveckla arbetet med de unga mellan 20 och 25 år som varken arbetar eller studerar, genom bland annat samverkan med

arbetsförmedlingen med bland annat utbildningskontrakt

Under 2016 åtar sig nämnden att utveckla samverkan och gemensamt koncept för det kommunala aktivitetsansvaret och individuellt program.

Fler unga slutför gymnasieutbildning och får på sikt en snabbare väg in på arbetsmarknaden.

Gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna fullföljer sina studier

Beskrivning

Sollentuna ansvarar för att kommunens ungdomar erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Det ska finnas ett brett urval utifrån ungdomarnas önskemål och kommunen ska verka för väl underbyggda val för att motivationen att fullfölja sina studier ska vara hög.

(22)

Under 2016 åtar sig nämnden att utveckla arbetet med att tidigt fånga upp elever som är potentiella avhoppare från gymnasiet.

Under 2016 åtar sig nämnden att påbörja utredning om koncept för eventuell ny gymnasieskola med fokus på introduktionsprogram och ungdomar som har svårt att nå målen inom traditionellt utformad gymnasieskola.

Snabbare kontakt med potentiella avhoppare. Med insatser och stöd kan ett antal avhopp förhindras.

Nämnden har vidare utrett för- och nackdelar vad gäller att utforma en gymnasieskola anpassad för de elever som inte uppnått antagningskraven till nationella program och de som tenderar att hoppa av sina gymnasiestudier alternativ avsluta utan

gymnasieexamen.

För de som behöver finns möjlighet att komplettera sina gymnasiestudier

Beskrivning

Vuxenutbildningen fyller en allt större roll i samhället för vidare eller kompletterande studier. Alla som behöver skall erbjudas möjlighet till en utbildningsplats.

Kunskapsparken ansvarar för all kommunal vuxenutbildningen som innehåller;

utbildning i svenska för invandrare, grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning samt särskild utbildning för vuxna. På enheten finns en rektor, studievägledare och administratörer som informerar om kurser/utbildningar, har hand om antagningen och kvalitetsuppföljning av utbildningsinsatserna.

Den särskilda undervisningen för vuxna erbjuds via avtal med Sigtuna kommun.

Sollentuna står för lokaler och utrustning medan Sigtuna har hand om undervisningen och kvalitetsuppföljningen.

Under år 2016 kommer nya avtal att tecknas med utförare av utbildningsinsatser. Dessa nya avtal innebär bl.a att möjligheten till språkpraktik kommer att öka för sfi-deltagare och att det inom komvux ställs krav på specialpedagogisk kompetens hos utförare.

Vidare kommer Kunskapsparken fortsätta utveckla tillgängligheten för sökande vad det gäller stöd via studie- och yrkesvägledningen.

Under 2016 åtar sig nämnden att alla i den prioriterade gruppen för vuxenutbildning ska erbjuda utbildningsplats.

Under 2016 åtar sig nämnden att utreda möjligheten till att införa ett vuxlärcentrum med extra pedagogiskt stöd för elever inom vuxenutbildningen som behöver särskilt stöd Förväntat resultat

Sollentunabor har möjlighet att få en utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen utifrån de prioriteringar som fastställts.

Ett gott beslutsunderlag för att möta de vuxna som har särskilda behov och därigenom minska avhoppen från vuxenutbildningen.

(23)

SFI ger Sollentunabor kunskaper i svenska språket kopplat till arbetslivets behov

Beskrivning

Sollentuna är till för alla. För att kunna ta del av samhället och arbetslivet är svenska språket en nyckel. Genom en tidig koppling till arbetslivet ges möjligheter till både personlig språklig utveckling och anpassning till arbetslivet behov.

Under 2016 åtar sig nämnden att kvalitetssäkra uppföljningen av utförarnas bedömningar av eleverna

Ett säkerställande av utförarnas bedömning av skriftliga nationella prov.

Våra elever och deltagare har en kompetens som efterfrågas av näringslivet och andra arbetsgivare

Beskrivning

Under 2016 åtar sig nämnden att erbjuda och kontinuerligt utveckla yrkesutbildning som är anpassad till näringslivets behov i samverkan med arbetsförmedling och branscherna

Näringslivet efterfrågar kompeten som våra deltagare får genom vår yrkesutbildning.

2.4.1.3 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Nämndens åtaganden:

Studerande inom SFI ska nå målen

Studerande inom SFI ska vara nöjda med sin utbildning

Studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska uppnå målen

Beskrivning

Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Det ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Utbildningen ska hålla hög kvalitet och tillgodose sökandes önskemål om tillgänglighet och flexibilitet.

(24)

Studerande på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska vara nöjda med sin utbildning

Rudbecks elever når målen

Rudbecks elever är trygga på skolan

Gymnasiesärskolans elever får en utbildning som möjliggör arbete eller studier utifrån egna förutsättningar

Beskrivning

Elever på gymnasiesärskolan får en anpassad utbildning som ger en god grund för arbete eller fortsatta studier. I Sollentuna kommun finns ingen gymnasiesärskola i kommunal regi utan sökande hanteras via gemensamma gymnasieregionen. Uppföljning på individnivå är särskilt viktigt för att säkerställa god kvalitet i utbildningen.

Under 2016 åtar sig nämnden att implementera en uppföljningsmodell av gymnasiesärskolan.

Under 2016 åtar sig nämnden att söka samarbete med VOK för att följa eleverna efter avslutade studier.

Kontinuerlig uppföljning av gymnasiesärskolan elever.

Genom samarbete med VOK förväntar vi hitta möjliga vägar fram till arbete.

Dialogen med Sollentuna kommuns friskolor stärks

Beskrivning

Utifrån ett ökat behov av gymnasieplatser i kommunen är det viktigt att involvera även de fristående gymnasieskolorna i planeringen av utbud och antal utbildningsplatser i kommunen.

Under 2016 åtar sig nämnden att öka dialogen med de fristående gymnasieskolorna bland annat genom regelbundna insynsbesök.

En ökad kunskap om friskolornas verksamhet och en förståelse hos friskolorna av deras betydelse för Sollentuna.

2.4.1.4 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:

Nämndens miljöpåverkan minimeras

Beskrivning

De val som verksamheterna gör ska påverkas av målet om en hållbar utveckling. Genom dialog med upphandlad matleverantör tillsammans med barn- och

(25)

utbildningsförvaltningen ges möjligheter att minska energiåtgång och utsläpp av växthusgaser.

För 2016 åtar sig nämnden att delta i ett projekt för att minska matsvinnet på Rudbeck Förväntat resultat

En ökad medventehet om miljöpåverkan vad gäller skolmaten och därigenom fortsatt minskat matsvinn.

2.4.1.5 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Nämndens verksamhetsområde är känt för Sollentuna kommuns invånare, anställda, arbetsgivare och idéburna sektorn

Beskrivning

Sollentunabor ska veta hur de kommer i kontakt med våra verksamheter. Det är av stor vikt att våra invånare vet vilken service vi kan erbjuda och för vem. Genom vår interna kommunikation möjliggör vi för samarbete med andra verksamheter.

Under 2016 åtar sig nämnden att fokusera extra på synpunktshantering genom att uppmuntra elever och deltagare att lämna synpunkter, samt att genomföra en chefsdag med fokus på förbättringar genom synpunktshantering.

Genom ökad delaktighet får verksamheterna den input som behövs för att utvecklas så att Sollentunabornas behov bättre tillfredställs.

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen.

Beskrivning

För att kunna möta de förväntningar och behov som invånarna och övriga intressenter har på kommunen behövs ökad kännedom om olika målgruppers behov, attityder och värderingar. Kommunen behöver även fördjupa kunskapen om hur invånare och andra intressenter önskar hämta information från oss. Vi vet att många av kommunens

målgrupper använder sociala medier och vi behöver därmed göra en särskild satsning på att utveckla användningen av sociala medier. Behovet av att förbättra kunskaperna om hur kommunikationen kan anpassas till just sociala medier är därför stort. Arbetet leds första året av kommunledningskontoret och nämndens tjänstemannaorganisation ska bidra i arbetet utifrån de projektplaner som tas fram av kommunledningskonteret och som stäms av med förvaltningarna.

Nämnden kommer därefter att implementera målgruppsanalysen i det ordinarie kommunikationsarbetet och utveckla användingen av sociala medier ytterligare. Detta kommer att ske under 2017.

2016: Nämndens tjänstemannaorganisation deltar i framtagandet av en målgruppsanalys.

(26)

2017: Målgruppsanalysen har integrerats i nämndens kommunikationsarbete och användningen av sociala medier har ökat. Former för utvärdering av detta tas fram under 2016.

2.4.2 Uppdrag

Uppdrag tillkommer löpande under ett verksamhetsår och kan löpa under flera verksamhetsår. Nedan redovisas därför enbart de uppdrag som fastställts i

budgetbeslutet gällande 2016. Övriga uppdrag redovisas i den löpande rapporteringen.

Om inga uppdrag redovisas saknas budgetuppdrag för nämnden år 2016.

2.4.3 Kommungemensam planering och övrigt utvecklingsarbete

2.4.3.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin

Enligt kommunens trygghets- och säkerhetsstrategi ska nämnden använda strategin som ett underlag i verksamhetsplaneringen för kommande år. Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden har i verksamhetsplaneringen framförallt svarat mot strategins utvecklingsområde Social hållbarhet kopplat till målet Fler i arbete genom

handlingsplanerna:

Utveckla samarbetet med idéburna sektorn utifrån övenskommelsen Tidig kontakt med unga som har hög frånvaro i grundskolan

Utveckla arbetet med att nå unga med hög frånvaro i gymnasieskolan

För att alla elever på Rudbeck ska känna sig trygga, prioriteras arbetet med trygghet på skolan i den lokala arbetsplanen. Kopplat till målet Alla kommunens

utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet finns handlingsplanen:

Regelbunden uppföljning av Rudbecks lokala arbetsplan 2.4.3.2 Jämställdhets- och mångfaldsplan

Fullmäktige har antagit en jämställdhets- och mångfaldsplan för perioden 2016-2018.

Utifrån de aktiviteter som har preciserats i kommunstyrelsens anvisningar har nämnden fokuserat på aktiviteter som utvecklar medarbetarnas kunskaper kring mångfald på arbetslivet. Under fokusområde Fler i arbete återfinns handlingsplanen: Anordna en utbildningsdag kring mångfald i arbetslivet för chefer och rektorer inom UAK:s verksamheter.

Dessutom kommer förvaltningen att delta i de centralt planerade aktiviteter som prioriteras under året, vad gäller utbildningar, seminarier och studiebesök.

2.4.3.3 Kompetensförsörjningsplan

Kommunen har beslutat att samtliga förvaltningar ska arbeta med

kompetensförsörjningsplaner. Ett systematiskt arbetssätt syftar till att få kontroll över strategisk viktiga kompetenser och säkerställa att rätt kompetens attraheras, rekryteras, och utvecklas och behålls utifrån verksamhetens faktiska behov och utmaningar i omvärld och framtid.

(27)

Arbetet med att ta fram kompetensförsörjningsplaner för nämndens olika verksamheter har påbörjats under hösten 2015 och fortsätter våren 2016, varför ytterligare information kommer att ges till nämnden.

2.4.3.4 Sveriges mest attraktiva kommun - 8 punkterna och kommunkompassen I arbetet mot att bli Sveriges mest attraktiva kommun har förvaltningen utgått från de åtta punkterna som tagits fram av förvaltningschefsgruppen bland annat utifrån den rapport som presenterades av KPMG hösten 2012 och resultatet från

Kommunkompassen som genomfördes under våren 2015. Rubriker nedan kommer från det kommungemensamma arbetet och delar av sammanställningen har klippts in, markerade med kursiv stil.

1. Värderingar och kultur

Gemensamma värderingar och en gemensam kultur är en viktig grund för en effektiv organisation.

Under 2016 kommer därför förvaltningen att fokusera extra på ett fortsatt

utvecklingsarbete som utgår från Sollentuna kommuns personalpolicy. Alla medarbetare ska ges ytterligare möjlighet att reflektera kring medarbetarskap och vad det innebär att vara medarbetare i Sollentuna kommun.

2. Roller och ansvar i en effektiv kommun

Det finns ett särskilt stort behov av att tydliggöra roller och ansvar inom områden där kommunen upphandlar verksamhet.

Inom förvaltningen har vi bland annat ett antal anordnare inom vuxenutbildningen. Då vi förväntas teckna nya avtal under 2016 kommer Kunskapsparken att vidareutveckla modellen för avtalsuppföljning och för SFI även införa en extern kvalitetsgranskning av rättningen av de nationella proven.

Genom det planerade finansiella samordningsförbundet kommer samverkan med andra kommuner, Arbetsförmedlingen och landstinget att utvecklas ytterligare under 2016.

3. Utvecklingsarbete som är gemensamt, systematiskt och långsiktigt

Inom förvaltningen kommer vi att prioritera att öka samarbetet inom olika verksamheter inom förvaltningen och med andra delar av kommunen. Till exempel kommer vi att utveckla arbetet inom det kommunala aktivitetsansvaret genom ett tätt samarbete mellan ungdomscoacherna, gymnasiesamordnare och introduktionsprogrammen i egenregi. Ett annat exempel är förväntat utvecklingsarbete tillsammans med BUK, SOK och KFK vad gäller den ökade tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn i gymnasieålder.

Vidare kommer förvaltningen att verka för en ökad samverkan med VOK gällande de unga som avslutat gymnasiesärskola och som behöver extra stöd för att komma ut i arbetslivet.

För att ge alla i Sollentuna bästa tänkbara service behöver vi ständigt utveckla verksamheten och ha fokus på kvalitetsfrågorna.

Förvaltningen har därför under hösten 2015 tagit fram en rapport om hur samarbetet mellan utförande coachföretag och Möjligheternas kontor fungerar. Även deltagarnas nöjdhet och reslutatet av coachinsatsen finns med som underlag för fortsatt

(28)

utvecklingsarbete 2016. Ett område som ytterligare behöver belysas är deltagarnas behov av olika insatser och hur arbetsmarknadsenhetens verksamheter kan möta dessa genom utvecklingsinsatser 2016.

4. Samhällsbyggnadsfrågor

Samhällsbyggnadsfrågorna är ett nav i utvecklingen av kommunen.

Kopplat till utbud och efterfrågan av gymnasieutbildning inom den gemensamma gymnasieregionen kommer Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret att vara en fortsatt aktiv part i tjänstemannautbytet inom KSL under 2016.

5. Miljö och klimat

I en attraktiv kommun är miljöfrågorna viktiga. Aktiva val till stöd för hållbarhet görs i samband med vardagliga beslut i hela organisationen.

Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har identifierat matsvinnet inom

gymnasieskolan som förvaltningens största miljöpåverkan. Under 2016 kommer därför Rudbeck att vara en del i ett projekt som syftar till att minska matsvinnet i skolan.

6. Näringslivsfrågorna

Entreprenörskap och företagande är grundläggande för en fortsatt god tillväxt.

Förvaltningen fortsätter samarbetet med Ung företagsamhet. För 2016 införs dessutom en ny indikator för att mäta i vilken utsträckning eleverna på Rudbeck anser att de, genom sin utbildning, får kontakt med arbetslivet.

7. Trygghet och integration

Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i.

Eleverna på vår egen gymnasieskola upplever en väldigt hög grad av trygghet på skolan, vilket är en grund för att lyckas i sina studier. Ett fortsatt utvecklingsarbete pågår under 2016 på Rudbeck för att säkra en trygg skola där eleverna ges möjlighet till goda studieresultat.

8. Starkt arbetsgivarmärke för en god kompetensförsörjning

Personalen är vår mest värdefulla resurs och inom flera kompetensområden är det svårt att rekrytera och behålla personal. Vi ska arbeta för att vara en attraktiv

arbetsgivare som många vill arbeta hos. Personal som trivs och får utvecklas blir också goda ambassadörer för verksamheten.

Under våren kommer förvaltningen att arbeta fram en kompetensförsörjningsstrategi.

Lärarbrist inom vissa områden och befarad konkurrens inom den gemensamma gymnasieregionen påverkar möjligheten att rekrytera medarbetare vilket behöver avspeglas i strategin.

(29)

2.4.3.5 Övrig planering

2.5 Övrig verksamhetsplanering förvaltningen

2.6 Kvalitetshjul

(30)

(31)

3 Vård- och omsorgsnämnden

3.1 Inledning

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst.

3.2 Inför 2016

Antalet personer som efterfrågar insatser från vård- och omsorgsnämnden ökar både i takt med att befolkningen blir äldre och att fler personer får en diagnos som ger rätt till insatser enligt (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Insatser enligt LSS har ökat med 25% de senaste fem åren. Och bara det senaste året, från oktober 2014 till oktober 2015 har antalet unika individer ökat med drygt 40 personer, från 416 till 457 personer vilket motsvarar ca 10%. Detta gör att nämnden står inför en osäkerhet och utmaning 2016 vad gäller det ekonomiska läget. Nämnden har en prognos för 2015 på minus 10,5 miljoner kronor.

I sin inventering av lokalbehov gör nämnden bedömningen att ett behov kommer att föreligga av ca 80 platser på särskilt boende för äldre och lika många, alltså 80

lägenheter i grupp- eller servicebostad för personer med en funktionsnedsättning fram till 2021. Kommunen har haft brist på bostäder enligt LSS och det är därför extra glädjande att konstatera att två gruppbostäder kommer att öppna inom en nära framtid, den ena i november i år och den andra under första kvartalet 2016. Gruppboendena, som kommer att drivas av en privat utförare har sex lägenheter vardera. Nämnden har också fattat beslut om LOV i särskilt boende för äldre och efter en något tveksam start

strömmar nu ansökningar från vård- och omsorgsföretag om att bli godkända in. I dagsläget kan Sollentunaborna välja på fyra LOV:ade äldreboenden och ytterligare ett antal är på väg in vilket förstås är glädjande.

Åtaganden under 2016

Under 2016 har nämnden för avsikt att bl a satsa på att öka antalet utförare inom vissa av LOV-systemen samt att förbättra informationen till kunderna för att göra det lättare att välja utförare. Andra satsningar handlar om att förbättra boendestödet och

dagverksamheter med demensinriktning. Vård- och omsorgsnämnden har även ett gemensamt åtagande tillsammans med kultur- och fritidsnämnden som rör frågan om att utöka antalet fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Under 2016 kommer också ett antal produkter inom s k välfärdsteknik att testas. Det kan t ex gälla robotkatter för att höja livskvaliteten för personer med demens och tillsyn via kamera.

Under året har nämnden förbättrat uppföljningarna av de utförare med vilka nämnden har avtal och detta kommer att utvecklas ytterligare under 2016. Dessutom fortsätter arbetet med att bli Sveriges mest attraktiva kommun 2019.

(32)

Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamheten är bra, en hel del äldre är piggare längre upp i åren och många kunder är nöjda. Detta har t ex visat sig i den under året genomförda Kvalitetsbarometern, en enkätundersökning bland personer som bor i grupp- eller servicebostad och/eller har daglig verksamhet, där resultatet för Sollentuna enligt undersökningsföretaget var ”exceptionellt bra”. Samtidigt står nämnden inför ett år som kommer att innebära en del utmaningar vad gäller den ekonomiska situationen.

3.3 Ekonomi

K o d

Verksamhet

KF besluta

d (14- 12-10) Budget

2015

Pris, lön och volym

Tillägg/

avdrag

Om- fördelni

ng

2016 Förändr ing

10

0 Nämnd -2 059 270 -1 789 270

10 1

Vård- och omsorgskontore

t -31 254 2 367 -28 887 2 367

13

2 Äldreomsorg -501 846 -10 363 -5 500 -4 598 -522 307 -20 461 13

3

Funktionshinder

, SoL -38 417 -38 417 -38 417

13 7

Funktionshinder

, LSS -322 368 -6 371 40 378 -288 361 34 007

* VON Summa 1 -857 527 0 -16 734 -5 500 0 -879 761 -22 234 M

01 SOLOM 0 0

* VON Summa 2 -857 527 0 -16 734 -5 500 0 -879 761 -22 234 Beslut (KF

2014-12-10) -857 527 -16 734 -5 500 -879 761 -22 234

* Kvar att fördela 0 0 0 0 0 0

Total

förändring -22 234

K o

d Verksamhet 2015 Intäkter

Kostna

der 2016

Besluta d ram

Kvar att fördela 10

0 Nämnd -2 059 0 -1 789 -1 789 -1 789 0 -13,1%

10 1

Vård- och omsorgskontore

t -31 254 0 -28 887 -28 887 -28 887 0 -7,6%

13

2 Äldreomsorg -501 846 101 197 -623 504 -522 307 -522 307 0 4,1%