DOM Meddelad i Göteborg. Ombud: Ann-Louise Pagling Lundberg Assistansia AB Box Örebro

KAMMARRÄTTEN _I

GÖTEBORG

DOM

Sida 1 (6) Mål nr 6177-10

Dok.Id 199396 Postadress Box 1531 40 I 50 Göteborg

KLAGANDE

G

2011 -12- 0 5

Meddelad i Göteborg

Ombud: Ann-Louise Pagling Lundberg Assistansia AB

Box 184 701 43 Örebro

MOTPART

Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun Box 34

424 21 Angered ·

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 11 november 2010 i mål nr 3982-10, se bilaga A

SAKEN

Personkretstillhörighet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och återförvisar målet till Stadsdelsnämnden Angered för förnyad prövning av G

ansökan om personlig assistans. Vid denna prövning har nämn- den att utgå från att G

LSS.

tillhör personkretsen enligt 1 § 3

Besöksadress Stora Nygatan 21

Telefon 031-7327400

Telefax 031-732 76 00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se www.kammarratten.goteborg.se

Expeditionstid ^· måndag - fredag 08:00-16:40

KAMMARRÄTTEN

^I

GÖTEBORG DOM

^Sida2

Mål nr 6177-10

YRKANDEN M.M.

G yrkande och grunder

G yrkar att kammarrätten ska bevilja honom personkretstillhö- righet samt personlig assistans i ansökt omfattning eller i den omfattning som kammarrätten finner skälig. Till stöd för sin talan anför han i huvudsak följande. Trots att det av ingivna intyg framgår att han har ett mycket omfat­

tande hjälpbehov anser kommunen och förvaltningsrätten att han inte tillhör personkretsen i 1

§

₃ LSS. Försäkringskassan har däremot i sin utredning avseende assistansersättning funnit att han tillhör personkretsen.

Personkrets 3 omfattar personer med varaktiga fysiska eller psykiska funk:

­

tionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande och har stora och betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Orsaken till eller arten av funk.'tionsnedsättningen är inte avgörande och inte heller den medicinska diagnosen. Detta torde betyda att han skulle kunna tillhöra personkrets 3 eftersom han har både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som gör att han inte klarar sin dagliga livsföring och hans behov stämmer överens med uppställda kriteri­

er. Hans fysiska funktionshinder gör att han själv handgripligen inte klarar sin dagliga livsföring. Dessutom medför hans psykiska nedsättning i fom1 av posttraumatiskt stressyndrom att han är begränsad i sin förmåga.

Han har ett amputerat ben, inskränkt rörelseförmåga i axlarna, smärtor samt urin- och avföringsinkontinens och uppfyller dänned kriteriet stort funk­

tionshinder. Funktionshindret är varaktigt eftersom han alltid konuner att vara amputerad. Hans behov är alltså inte av tillfällig natur. Enligt läkarin­

tyg konuner inte någon förbättring att ske utifrån neurologisk, neurokirur­

gisk och ortopedisk bedömning. Den fysiska åkomman i axlarna har upp­

stått under många år av belastningsarbete och kommer förmodligen inte att förbättras så pass att han kan bli helt självständig. Vidare har han betydande

KAMMARRÄTTEN _I GÖTEBORG

DOM _{Sida 3}

Mål nr6177-10

svårigheter i vardagen eftersom han behöver handgriplig hjälp med allt i sin dagliga livsföring. Han klarar inte själv att gå på toaletten, äta, sköta sin personliga hygien m.m. Han behöver hjälp med all ADL. Därmed har han ett omfattande behov av stöd och service för sina grundläggande behov som personlig hygien, på- och avklädning m.m. och för övriga behov som trä­

ning samt att komma ut i den sociala gemenskapen. Slutligen beror hans funktionshinder inte på nonnalt åldrande. Således uppfyller han de krav som ställs i I § LSS för att tillhöra personkrets 3.

Stad<Jdelsnämnden Angereds inställning

Stadsdelsnämnden Angered (nämnden) vidhåller sitt beslut och anför föl­

jande. Av i målet åberopade läkarintyg och ADL-utlåtande framgår att G1 ·är i behov av motiverande och rehabiliterande insatser. Det framgår också att han med träning bedöms kunna bli mera delaktig i dagliga aktiviteter. Nämnden bedömer därför att hans funktionshinder inte förorsa­

kar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen som medför ett omfat­

tande behov av stöd och service.

SKÄLEN FÖR KAMl\ilARRÄTTENS A VGÖRAl�E

För att en person ska kunna vara berättigad till insatser enligt 7 och 9 § § LSS, exempelvis personlig assistent, krävs att personen tillhör personkret­

sen i 1 § LSS. Det rör sig således om en bedömning i två steg, vilket kan medföra att även om en persons funktionshinder och hjälpbehov bedöms vara av det kvalificerade slag som krävs för att tillhöra personkretsen enligt 1 § 3 LSS behöver inte behovet av hjälp med de grundläggande behoven vara så omfattande att personen i fråga är berättigad till insatsen personlig assistans. Däremot kan rätt till andra insatser enligt LSS föreligga, t.ex. led­

sagning och k01ttidsvistelse utanför det egna hemmet

(jfr RÅ

2009 ref. 57).

KAMMARRÄTTEN _I GÖTEBORG

DOM _{Sida 4}

Mål nr 6177-10

I målet är ostridigt att G har ett stott och varaktigt funktions- hinder som inte beror på normalt åldrande och som väsentligen påverkar hans vardag. För att han ska anses tillhöra personkretsen i 1 § 3 LSS krävs dock att samtliga rekvisit i lagrummet är uppfyllda, vilket innebär att funk­

tionshindret också ska medföra betydande svårigheter i den dagliga livsfö­

ringen och dänned ett omfattande behov av stöd och service. Vad som avses härmed är, enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93: 159 s. 169), att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Beho­

vet ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara insatser enligt LSS. I begreppet omfattande behov av stöd och service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den en­

skilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd.

Av utredningen i målet framgår bl.a följande. G är rullstolsbu- ren på grund av en vänstersidig underbensamputation. Han har även en grav förslitning i vänster knä samt kraftiga smärtor i benen, ryggen och axlarna.

Därtill har han belastningsskador i axlarna och kan till följd därav inte lyfta aimarna ovanför horisontalplanet. Han lider också av depression och post­

traumatiskt stressyndrom. Han har beviljats insats i form av boendestöd två gånger per vecka. Tidigare har han haft hemtjänst men har avsagt sig denna insats. I väntan på besked om personlig assistans har han erbjudits hem­

tjänstinsatser men han har tackat nej till detta. Han uppbär handikappersätt­

ning från Försäkringskassan.

G har åberopat att Försäkringskassan i ett ärende rörande assi- stansersättning ansett att han tillhör personkretsen enligt LSS. Enligt För­

säkringskassans bedömning i det ärendet uppgår hans hjälpbehov för de grundläggande behoven till en timme och 45 minuter per vecka för hand­

griplig hjälp vid duschmoment samt till sju timmar per vecka för l�älp i

KAMMARRÄTTEN _I GÖTEBORG

DOM _{Sida 5}

Mål nr 6177-10

samband med av- och påklädning, d.v.s. totalt åtta timmar och 45 minuter per vecka.

Enligt Gi beskrivning behöver han handgriplig hjälp med alla moment vad gäller den personliga hygienen, vid alla måltider samt av- och påklädning. Han kan förflytta sig inomhus i rullstolen men behöver hand­

griplig hjälp vid förflyttning från säng till rullstol och från rullstol till annan sittplats. Han önskar komma ut en gång per dag ca en till en och en halv timme. Han har behov av hjälp vid förflyttning utomhus samt handräckning vid aktiviteter. Om det är plan mark kan han köra en kort sträcka men han behöver alltid ha en person med sig.

Av intyg den 6 juli 2009 av distriktsläkaren Saman Ali framgår bl.a. följan- de. G · har en rörelseinskränkning i båda ax.lama som gör att han inte kan höja armarna upp till horisontalplanet. Han är vänsterbensam­

puterad och rullstolsbunden sedan många år tillbaka. Dessa besvär bedöms vara varaktiga. Ge är i behov av hjälp med allmändaglig Iivsfö- ring i form av dusch, toalettbesök samt av- och påklädning.

Av intyg den 13 mars 2008 av docenten och överläkaren Sven Inerot fram- går bl.a. att G för sin personliga hygien, personliga vård och ADL-aktiviteter är helt beroende av hjälp av personlig assistent.

Av i målet föreliggande ADL-utlåtande framgår att G nedsat- ta aktivitetsförmåga bedöms bero på ett samband mellan depression, inakti­

vitet, rörelserädsla och en ovilja att vara aktiv. Med träning bedöms han kunna bli mer delaktig i dagliga aktiviteter. I vilken utsträckning är dock svårt att säga.

Kammarrätten anser att bedömningen av frågan om personkretstillhörig­

het främst får grundas på de medicinska uppgifter om G'

funktionshinder som föreligger i målet eftersom ADL-utredningen inte

KAMMARRÄTTEN _I GÖTEBORG

DOM _{Sida 6}

Mål nr 6177-10

objektivt kan anses påvisa vilka svårigheter hans fönktionshinder medför.

Den medicinska utredningen ger stöd för att G till följd av sina fysiska funktionshinder har ett dagligt behov av stöd och hjälp av kvalificerat slag i många vardagliga situationer.

Mot bakgrund av ovanstående finner kammarrätten att G har ett st01t och varaktigt fönktionshinder, som medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och ser­

vice. Han uppfyller därmed kriterierna för att tillhöra personkretsen i I

§

₃

LSS.G har i kammarrätten även yrkat att han ska beviljas per- sonlig assistans. Kammarrätten kan emellertid av instansordningsskäl inte pröva frågan om hans rätt till sådan insats som första instans. Det far i stället ankomma på nämnden att göra denna prövning. Målet ska därför återförvi­

sas till nämnden för en förnyad prövning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär

1).

t4? ""d i /l.

cJk-<t _�4,:1: 11/tl/fl-v,_

Bent Nilsson Rickard Krantz

�{L

referent

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I GÖTEBORG

2010-11-11

Avdelning 2 Meddelad i

Göteborg

KLAGANDE

G

Ombud: Ann-Louise Pagling Lundberg c/o Assistansia �

Box 377 701 47 Örebro

MOTPART

Stadsdelsnämnden Lärjedalen i Göteborg Box 2017

424 02 Angered

ÖVERKLAGAT BESLUT

• t

Mål nr 3982-10 Enhet 2:2

Stadsdelsnämnden Lärjedalen i Göteborgs beslut 2009-10-05

SAKEN

Insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshind­

rade, LSS

DOMSLUT

Förvaltningsrätten avslår överklagandet.

Dok.Id 46702

Sida 1 (7)

Postadress Box 53197 400 15 Göteborg

Besöksadress Sten Sturegatan 14

Telefon Telefax

031 - 732 70 00 031 - 711 78 59 E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se

Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG

DOM

Avdelning 2

BAKGRUND

G har hos stadsdelsnämnden ansökt om assistansersättning enligt LSS. Han har gett in en behovsbeskrivning. Där han uppger bland annat att han på grund av vänstersidig underbensamputation och grav för slitning i båda knän är rullstolsbunden. Han har vidare fysiska besvär i fom1 av mycket kraftiga smärtor i benen, ryggen och i båda axlarna samt psykiska besvär i fonn av problem med depressioner och posttraumatisk stressyndrom med oro och mardrömmar. G uppger att han behöver aktiv hjälp från assistent för sina grundläggande behov.

Stadsdelsnämnden Lärjedalen i Göteborg (stadsdelsnämnden) har avslagit G ansökan med motiveringen att han inte tillhör personkret­

sen i

1 §

_LSS.

YRKANDEN

_MM

G yrkar att han förklaras tillhöra personkrets 1

§

3. LSS och att han peviljas personlig assistans i ansökt omfattning eller i den omfatt­

ning rätten finner det skäligt. Han åberopar kopior av ett icke undertecknat intyg den 13 mars 2008 av docenten, överläkaren Sven Inerot, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett signerat intyg den 1 december 2008 av leg läk Barbro Rothelius, av undertecknat brev den 2 januari 2009 av distr läk Sa­

mam Ali, en undertecknad ADL-bedömning den 2 juli 2009 av leg arbets­

terapeuterna Karin Jisbrant och Maria Skuja samt Försäkringskassans be­

slut den 27 maj 2009 om assistansersättning.

Stadsdelsnämnden bestrider bifall till överklagandet och framför i huvud­

sak att G funktionshinder inte förorsakar betydande svårig­

heter som medför ett omfattande behov av hjälp och stöd.

Sida 2 3982-10

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I

GÖTEBORG

DOM Avdelning 2

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser mm

I

7§

LSS

stadgas att personer som anges i 1 §har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i

I

§ 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 1

0.

Enligt 1 §

LSS

innefattas i lagens personkrets personer med 1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

i

vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppen­

bart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Vad gäller personkrets 3 angavs i förarbeten att alla angivna kriterier ska vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Kriterierna går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig, eftersom de påverkar varandra (prop.

1992/93:159, avsnitt 14.l, s. 168).

Med funktionshinder avses, enligt förarbeten, förvärvade eller medfödda fysiska eller psykiska funktionshinder på grund av sjukdom eller skada.

V arken orsaken till eller arten av sjukdomen eller skadan, och inte heller den medicinska diagnosen, bör spela någon roll i sammanhanget. Funk­

tionshindret ska för att omfattas av lagen vara stort och varaktigt. Det ska ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga

Sida

3 3982-10

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG

DOM

Avdelning 2

livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. - Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen me­

nas, enligt förarbeten, att den enskilde inte på egen hand kan klara vardags­

rut:iner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflytt­

ning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig trä­

ning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Det gäller både svårigheter att ta emot och att ge information och att samtala med andra direkt eller per telefon. Begreppet bör även kunna an­

vändas om en person på grund av funktionshinder löper risk att bli isolerad från andra människor. Med omfattande behov av stöd eller service avser jag både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den enskilde ska i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funk.1:ioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande avses att stödbehovet vanligen föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer. Behov av stöd bör uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär. Ibland kan det behövas stödinsatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång bör betraktas som omfattande. Exempel kan vara stöd som vanligen bör ges av personal med mycket specifik utbildning och kompetens. (prop.

1992/93:159, Bilaga I s.55f)

Utredning

G är nu 46 år. Han är gift och makarna har två barn födda 2006 och 2007.

G

har även två barn födda 1992 och 1997.

har boendestöd två tillfällen varje vecka för att komma ut i närmiljön samt hjälp med att ta sig till läkarbesök etc. Han har också tidi­

gare haft hemtjänstinsatser men har avsagt sig dessa. Han har senast i april 2009 erbjudits sådana insatser i avvaktan på beslut om personlig assistans men tackat nej till detta. G uppger hos Förvaltningsrätten att

Sida4 3982-10

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG

DOM

Avdelning

2

hans besvär är mer omfattande än vad hemtjänsten kan hjälpa honom med och då hemtjänsten inte ger honom någon hjälp så är han hellre utan.

G vänstra underben är amputerat efter en olycka år

1983.

Han har arbetat hos Samhall med manuell förpackning från år

1987

och har drabbats av vänstersidiga axelbesvär (värk i vänster axel) som anmälts som arbetsskada

1993.

Han har enligt ingivna läkarintyg varit helt eller delvis arbetsoförmögen till följd av vänstersidig axelmyalgi från början av april

1994,

för kronisk vänstersidig skuldersyndrom från mitten av april

1995

och dubbelsidig skuldersyndrom sedan början av februari

1996,

dubbelsi­

dig skuldersyndrom och neurasteni sedan mitten av januari

1997.

Q.

har beviljats förtidspension år

2002

och han har även handikapp­

ersättning med

69

procent av prisbasbeloppet.

I ett icke undertecknat intyg den

13

mars

2008

till biståndsbedömare säger docenten överläkaren Sven Inerot bland annat följande.

Härmed intygas att ovanrubricerad patient är helt rullstolsbunden pga tidi­

gare vänstersidig underbensamputation och grav förslitning i vänster knä (gonartros). Patienten har smärtor i båda benen samt båda axlarna samt belastningsskador i axlarna efter

11

års arbete inom Samhall. Patienten kan ej mobiliseras med kryckor. Patienten har intermittent urin- och avförings­

inkontinens. Patienten har dessutom depressioner och posttraumatiskt stressyndrom med oro och mardrömmar efter den ursprungliga amputa­

tionsskadan i samband med bombolyckan 1983. Patienten är för sin per­

sonliga hygien, personliga vård och ADL-aktiviteter helt beroende av

hj�lp

av personlig assistent. --- Ur neurologisk, neurokirurgisk och ortopedisk synpunkt finns i nuläget ingen möjlighet till förbättring av patientens till­

stånd.

I signerat intyg den 1 december

2008

har leg läkaren Barbro Rothelius sagt följande.

G lider av posttraumatiskt stressyndrom. Han har kronisk värk.

Är

medicinskt välutredd. Aktuell hos sjukgymnast som söker ordna med träning i varmvattenbassäng.

Vid undersökning hos sjukgymnast har det framkommit att G har en rörelseinskränkning i axlarna som medför att han inte aktivt kan höja ar­

marna ovan horisontalplanet. Passiv rörlighet u.a.

Sida 5

3982-10

FÖRV ALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG

DOM

Avdelning

2

I undertecknat brev den

2

januari

2009

har distriktsläkaren Samam Ali sagt

· följande.

Hej G

Dina röntgenundersökningar av båda axlarna visar förändringar i båda ax­

elleder som gör att du inte kan röra på axlarna. Jag har därför skickat re­

miss till Ortopedmottagningen på Sahlgrenska och du kommer att få brev från dem beträffande detta . ...

I ADL-bedömning den

2

juli

2009

framför leg arbetsterapeuterna Jisbrant och Skuja sammanfattningsvis följande.

Vid bedömningstillfället berättar G att anledningen till att han inte kan utföra fler aktiviteter själv är att han upplever smärta i axlar och höft som hindrar honom. Han har svårt för att redogöra hur länge detta har pågått, svarar undvikande, men anger efter upprepade frågor att han haft inskränk.i rörlighet i axlarna i ungefär 1,5 år. G visar tecken på depression. Han undviker ögonkontakt, är mimikfattig, pratar lågmält och i samma tonläge.

G. är inte positiv när han klarar av att göra något och han verkar sakna vilja att vara delaktig i dagliga aktiviteter. Han är konsekvent gällande hur hans rörelseförmåga påverkar han aktivitetsutförande, undantaget när han tar stöd mot badkarskanten med vänster hand för att lyfta vänster kropps­

halva, en rörelse som han senare inte kan göra mot drivringen på rullstolen.

Detta kan bero på att axeln hamnar i ett annat läge eller att det är situa- tionsbundet. G nedsatta aktivitetsförmåga bedöms bero på ett sam- band mellan depression, inaktivitet, rörelserädsla och en ovilja att vara aktiv. Detta kan ha lett till ökad smärta och inskränkt rörlighet i axlarna.

Vid bedömningstillfället rekommenderas att G tar kontakt med Smärt- centrum på Angereds Närsjukhus och/eller tar kontakt meo sjukgymnast.

Med träning bedöms att G kan bli mer delaktig i dagliga aktiviteter, i ^· vilken utsträckning är dock svårt att säga.

I intyg den

6

juli

2009

har läkaren Samam Ali sagt följande.

Rubricerad patient har kronisk värk i ländryggen och i höftleder med en rörelseinskränkning i båda axlarna som gör att patienten inte kan höja ar­

marna upp till horisontalplan. Han är vänsterbensamputerad och rullstols­

bunden sedan många år tillbaka Dessa besvär bedöms varaktiga. Har även posttraumatiskt stressyndrom. G bor i lägenhet med två små barn, två och tre

år

gamla samt hustrun som mest tar hand om de små barnen och även G . Detta har lett till att hon ej kunnat gå i skolan och lära sig svenska språket. Detta har lett till mycket stora konflikter som kan splittra familjen om det fortsätter. Boendestödet i form av två timmar utgång två ggr per vecka. G ^· är i behov av hjälp med allmändaglig livsföring i form av dusch, toalettbesök, av-och påklädning.

Sida

6

3982-10

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG

DOM Avdelning 2

Förvalt11ingsrättens bedömning

I

målen är klarlagt att

G

vänstra underben är amputerat. Nå- gon medicinsk utredning - med redovisning av anamnes, företagna under­

sökningar, objektiva undersökningsfynd, diagnoser och medicinska be- dömningar - av omfattningen av G ; funktionshinder - fysiska och psykiska - har dock inte presenterats. De läkarintyg och brev som getts in visar inte hur läkarna kommit fram till att

G ·

har redovisade

funktionshinder. En utredning som bygger på enbart egna uppgifter utgör inte heller tillräcklig bevisning om att varaktiga sjukdomsbesvär föreligger och ger de uppgivna funktionsbegränsningama Gfr Kammarrätten i Jönkö­

pings dom den

5

maj 2010,

mål nr

3261-09). Enbart den omständigheten att G saknar vänster underben visar inte att han tillhör per- sonkretsen i 1 § 3. LSS. S

amm

antaget finner Förvaltningsrätten att förut­

sättningarna för personkretstillhörighet enligt LSS inte kan anses uppfyll­

da. Överklagandet ska således avslås.

HUR

MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV3109/lb)

·��:�LA

^�

^JJ.

SilJa � ^{t �}

Rådman

I

avgörandet har även nämndemännen Jan Cedmark, Gun Holmertz och Göran Olofsson deltagit.

Sida

7

3982-10